Kryptovalutor – Senaste kurser | Allt du behöver veta (2018)

Kryptovalutor

En kryptovaluta är en decentraliserad, säker, digital valuta som använder kryptografi. Kryptovalutor utfärdas inte av centralbankerna och deras värden beror inte heller på banker. Till skillnad från vanliga valutor där nya pengar kan införas i penningmängden genom kvantitativa lättnader (QE), är priserna på kryptovalutor enbart baserade på tillgång och efterfrågan. Det finns för närvarande över 1000 alternativa kryptovalutor, Några av de mer kända är exempelvis BitcoinEthereum, Rippel och Litecoin.

LIVEKURSER – Kryptovalutor

Digital Valuta

Kryptovaluta är en digital valuta utan centralt reglerande instans där kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner. Kryptovalutor ersätter en central reglerande instans med en distribuerad konsensus kring vilka transaktioner som utförts. Denna konsensus uppnås genom att blockkedjor genereras över ett P2P-nätverk. Hur och när nya pengar tillförs systemet definieras vid valutans instiftande till skillnad från traditionella valutor där en centralbank ansvarar för tryckning av pengar på uppdrag av staten.

Kryptovalutor

När ska man deklarera bitcoin och andra kryptovalutor?

Du som är privatperson ska deklarera dina kryptovalutor om du till exempel har:

  • sålt kryptovaluta
  • bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
  • betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa)
  • lånat ut kryptovaluta
  • använt kryptovaluta som spelinsats.

Mannen som grundade blockkedjan

Blockkedjan kommer från Sverige och användes redan för över 15 år sedan av svenska banker. För Voister berättar Daniel Akenine, teknik- och säkerhetschef på Microsoft om hur han och hans två kollegor uppfann den första blockkedjan. Läs mer här.

De 5 största kryptovalutorna

Kryptovalutor

Bitcoin

I en vitbok från 2008 beskrev pseudonymen Satoshi Nakamoto kort och elegant hur ett ”icke-hierarkiskt elektroniskt kontantsystem” skulle kunna fungera. Med ett decentraliserat nätverk, beprövad krypteringsteknik och ett inbyggt incitament att delta i nätverket hade Nakamoto listat ut hur ”double spending”-problemet skulle lösas utan behov av en trovärdig mellanhand. Resultatet kallades blockkedja och dess valuta fick namnet bitcoin.

Ethereum

Även om Ethereum har sin valuta, ether, så är Ethereum mest förknippat med alla de möjligheter blockkedjeteknik tycks rymma, utöver sin roll som kryptobetalsystem. Spårning av diamanthandel, autonoma företag, e-identitetshandlingar och hantering av patientinformation är sådant som prövats och prövas, ofta med Ethereum som bas.

Bitcoin Cash

Blocken i en blockkedja är länkade av en hashfunktion. Med en så kallad hård förgrening klyvs blockkedjan och fortsätter i två separata blockkedjor. Det var det som hände när bitcoin-communityt inte kunde enas om vägen framåt för kryptovalutan, varpå de delade på sig. Den nya valutan kallas bitcoin cash. Fram till och med block 478 558 i kedjan delar bitcoin och bitcoin cash samma historia. Därefter har de tagit sina egna vägar.

Ripple

Ripple är bankernas favorit. Det är en blockkedja med egen valuta, XRP, men framförallt är den valutaagnostisk. Fiatpengar (en valuta med inneboende värde, som en stat bestämt ska klassas som pengar, exempelvis dollar, euro och kronor) representeras i ripple av digitala polletter och kan slussas internationellt utan de höga transaktionskostnader och långa väntetider som kännetecknar dagens metoder. SEB använder redan ripple, liksom American Express, Santander, BBVA och Standard Chartered.

Litecoin

Det är svårt att bryta ett präglat mynt på mitten, limma ihop det med ett annat och kalla resultatet en ny valuta. Men med bitcoin – mer eller mindre ett stycke öppen programkod – är det jämförelsevis enkelt. En före detta Google-ingenjör skrev om bitcoinkoden och döpte sin skapelse till litecoin. Den är numera en av de mest populära kryptovalutorna och sägs ha kortare transaktionstider än sin förlaga.

Läs mer här.

Kryptovaluta – Så här skriver Wikipedia

Kryptovaluta är en digital valuta utan centralt reglerande instans där kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner.Kryptovalutor ersätter en central reglerande instans med en distribuerad konsensus kring vilka transaktioner som utförts. Denna konsensus uppnås genom att blockkedjor genereras över ett P2P-nätverk. Hur och när nya pengar tillförs systemet definieras vid valutans instiftande till skillnad från traditionella valutor där en centralbank ansvarar för tryckning av pengar på uppdrag av staten.

Bland kryptovalutor ingår bland annat Bitcoin (BTC), Ethereum (ETH), Litecoin (LTC), Dogecoin (DOGE), htmlcoin (html) och Monero (XMR). Kryptovalutor har i stor utsträckning använts för spekulativa investeringar vilket ett upphov till kraftiga svängningar i växelkurser.

Tradingplattformar

CFDs är komplexa instrument och har hög risk att snabbt förlora pengar på grund av hävstångseffekt. Mellan 74-89% av icke professionella investerare förlorar pengar när de handlar med CFD. Du bör överväga om du har råd att ta den höga risken som kan leda till att du förlorar dina pengar.

Historik

Konceptet beskrevs först 1998 av Wei Dai på mailinglistan Cypherpunk.

Den första och mest välkända kryptovalutan är Bitcoin som uppfanns av Satoshi Nakamoto 2009. I maj 2018 finns det omkring 2000 kryotovalutor totalt i världen.

Vad säger skatteverket?

Om du har sålt, bytt eller betalat med en kryptovaluta behöver du redovisa detta till Skatteverket i samband med att du deklarerar. Har du gjort vinst ska du betala skatt på din vinst, och om du har gjort förlust får du dra av en del av den. Kryptovaluta kallas också för virtuell valuta eller digital valuta.

Det finns många olika typer av kryptovaluta. Den mest omtalade kryptovalutan är bitcoin. Informationen på denna sida behandlar därför bitcoin, men gäller även för andra kryptovalutor som till exempel litecoin.

Informationen på den här sidan riktar sig främst till dig som är privatperson. Har du handlat med kryptovaluta i din näringsverksamhet eller bedriver yrkesmässig växlingsverksamhet så hittar du mer information längre ner på sidan.

När ska jag deklarera bitcoin och andra kryptovalutor?

Du som är privatperson ska deklarera dina kryptovalutor om du till exempel har:

  • sålt kryptovaluta
  • bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
  • betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa)
  • lånat ut kryptovaluta
  • använt kryptovaluta som spelinsats.

Du redovisar detta på bilaga K4 under avsnitt D, som du lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration.

Så beskattas du

Om du till exempel har köpt och sålt kryptovaluta räknar du ut din vinst eller förlust så här:

Det du fått betalt (försäljningspris)
– det du köpte för (omkostnadsbelopp)
= din vinst eller förlust.

Du som har gjort en vinst beskattas för hela vinsten. Du betalar 30 procent i skatt på din vinst.

Har du gjort en förlust är den avdragsgill till 70 procent.

När du fyller i ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp i e-tjänsten beräknar den automatiskt din vinstskatt eller hur stor förlust som ska dras av.

Omkostnadsbelopp

Ditt omkostnadsbelopp är normalt det belopp som du har köpt din kryptovaluta för. Men beroende på hur du skaffade din kryptovaluta räknas omkostnadsbeloppet ut på olika sätt.

Några exempel på omkostnadsbelopp i olika situationer:

  • Om du köpte dina bitcoin är ditt omkostnadsbelopp det belopp som du betalade för bitcoinen, omräknat  till svenska kronor.
  • Om du minade dina bitcoin är ditt omkostnadsbelopp marknadsvärdet omräknat till svenska kronor vid tilldelningen av bitcoin i miningprocessen, det vill säga samma värde som ska deklareras som inkomst av tjänst (hobby) eller näring vid tilldelningen.
  • Om du har fått bitcoin som betalning i en enskild näringsverksamhet är omkostnadsbeloppet det värde som du redovisar som omsättning, inklusive eventuell moms.
  • Om du har fått bitcoin som lön för arbete i en anställning är omkostnadsbeloppet det värde som du redovisar som inkomst av tjänst.

Du behöver kunna styrka omkostnadsbeloppet med till exempel kvitton eller originalkontoutdrag från växlingsföretag. Om det har förekommit plånboksadresser ska transaktionerna i blockkedjan stämma överens med redovisningen av köp, mining och försäljning av bitcoinen.

Du som skaffat eller fått kryptovaluta vid flera olika tillfällen

Om du har skaffat eller fått kryptovaluta vid flera olika tillfällen ska du beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp. Schablonmetoden, där man använder 20 procent av försäljningspriset som omkostnadsbelopp, får inte användas när du redovisar kryptovaluta.

Så här deklarerar du kryptovaluta

Ta först reda på ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp (oftast det belopp som du köpte kryptovalutan för).

Använd gärna vår beräkningshjälp när du ska beräkna ditt omkostnadsbelopp. Du kan också räkna ut ditt genomsnittliga omkostnadsbelopp med hjälp av hjälpblanketten SKV 2198.

Logga in i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 och leta fram avsnittet K4 – Övriga värdepapper, råvaror, övriga tillgångar (kapitalplaceringar) m.m. När du fyller i ditt försäljningspris och omkostnadsbelopp i K4-bilagan i e-tjänsten beräknar den automatiskt ut din vinst eller förlust.

Du kan också deklarera på pappersblanketten K4, avsnitt D.

Att tänka på när du använder e-tjänsten
I e-tjänsten redovisar du din kryptovaluta i heltal i rutan för antal. Har du sålt 0,6 bitcoin skriver du alltså in 1 bitcoin i rutan för antal. Sedan anger du den exakta siffran med decimaler under avsnittet Övriga upplysningar i din deklaration. Om du deklarerar på papper fyller du i det exakta antalet direkt i K4-blanketten.

Kryptovaluta i näringsverksamhet

Om du har fått kryptovaluta som betalning i din näringsverksamhet ska den efterföljande värdeförändringen normalt beskattas som inkomst av kapital. Detta gäller dock inte i verksamheter där kryptovalutan är en lagertillgång, till exempel om du driver utåtriktad växlingsverksamhet. I sådana fall ska du redovisa inkomsterna som inkomst av näringsverksamhet.

Exempel – näringsverksamhet

Olof säljer varor i sin webbshop på internet. Han tar betalt i bitcoin. Olof bokför varje försäljning för sig i svenska kronor utifrån värdet den dagen han får betalt i bitcoin. Eftersom bitcoin inte utgör lager i denna typ av näringsverksamhet anses Olof göra ett eget uttag av bitcoinen i samma ögonblick som han får dem.

I januari har han bokfört försäljningsinkomster och moms med sammanlagt 34 500 kronor och han har under denna period fått sammanlagt 0,4 bitcoin som han då tar ut och sedan säljer för 36 000 kronor. Detta ska redovisas i inkomstslaget kapital på bilaga K4, avsnitt D. Försäljningspriset är 36 000 kronor och minskas med omkostnadsbeloppet som motsvarar redovisat belopp i näringsverksamheten inklusive moms, det vill säga 34 500 kronor. Kapitalvinsten blir 1 500 kronor.

Vad är Bitcoin

Bitcoin är ett betalningsnätverk och en ny typ av valuta. Bitcoin kan bland annat användas för att överföra kapital via internet, säljas på digitala handelsplatser och i vissa sammanhang även användas som ett betalningsmedel. Bitcoin har således ett värde för innehavaren och är därför en tillgång.

Bitcoin har en offentlig växelkurs som löpande noteras på olika handelsplatser på internet, även om den inte kan likställas med en lagreglerad valuta. Priset bestäms enbart med hänsyn till utbud och efterfrågan hos användarna.

Det finns ingen formell utgivare av bitcoin och valutan omfattas inte av något lands lagstiftning.

Hur beskattas mining av kryptovaluta?

Om du som privatperson har inkomster från mining av bitcoin och andra kryptovalutor ska du betala skatt på inkomsterna. De beskattas normalt som inkomst av tjänst (hobby) men kan undantagsvis beskattas som inkomst av näringsverksamhet

Vill du ha ytterligare information kan du läsa vidare i Skatteverkets ställningstagande Beskattning vid mining av bitcoin och andra virtuella valutor m.m.

Räknas Onecoin som en kryptovaluta?

Skatteverkets uppfattning är att onecoin inte är en kryptovaluta. Skatteverkets uppfattning är i stället att onecoin i grunden är ett pyramidspel. Pyramidspel behandlas skattemässigt som ett lotteri.

Vinst i ett lotteri är skattefri om lotteriet är anordnat inom EES. Vinst i övriga lotterier är skattepliktig inkomst. Utgifter för att delta i lotterier får inte dras av.

Skatteverkets uppfattning är att onecoin är anordnat utanför EES. Du ska därför ta upp inkomster från onecoin som inkomst av kapital som en vinst i ett utländskt lotteri. Du får inte göra avdrag för förluster.

Om du har fått ersättning för nätverksbyggande (bonus eller provision) och fått både kontanter och ett visst antal onecoins är Skatteverkets uppfattning att det bara är den kontanta delen som du direkt ska ta upp som inkomst av kapital. Om du sedan får ersättning för de onecoin du har fått ska du ta upp detta som inkomst av kapital som en vinst i ett utländskt lotteri.

Bitcoin likställs inte med en utländsk valuta

Bitcoin kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om övriga tillgångar i 52 kapitlet inkomstskattelagen. Betalning med bitcoin vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas.

Vid avyttring av bitcoin ska omkostnadsbeloppet beräknas enligt den s.k. genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL). Om bitcoin har anskaffats vid flera olika tillfällen, ska man således beräkna ett genomsnittligt omkostnadsbelopp. Värdet på bitcoin ska räknas om till svenska kronor vid respektive anskaffningstillfälle i genomsnittsberäkningen.

Om bitcoin intjänats genom mining så ska inkomsten normalt beskattas som inkomst av tjänst (hobby) för en fysisk person. Skatteverket anser dock att verksamheten kan komma att beskattas som inkomst av näringsverksamhet om kriterierna för näringsverksamhet är uppfyllda. Även om bitcoin intjänas i en näringsverksamhet ska efterföljande värdeförändring normalt beskattas i inkomstslaget kapital.

Omkostnadsbeloppet för minade bitcoin i inkomstslaget kapital är marknadsvärdet omräknat till svenska kronor vid tilldelningen av bitcoin i miningprocessen, dvs. samma värde som ska beskattas som inkomst av tjänst (hobby) eller näring vid tilldelningen.

Sä här skriver Riksbanken om virtuella valutor såsom Bitcoin med mera

En virtuell valuta är en digital valuta som främst används vid internetbaserade betalningar. De virtuella valutorna ges inte ut av någon centralbank utan utfärdas och kontrolleras vanligtvis av dess utvecklare. Det kan vara företag eller andra privata organisationer.

Utgivning av virtuella valutor är inte reglerad och utgivarna står inte under tillsyn.

System för virtuella valutor

  • Slutna virtuella valutasystem. Valutan är begränsad till användning i exempelvis ett visst onlinespel och kan inte användas i ett annat sammanhang eller växlas till en annan valuta. World of Warcraft Gold är exempel på ett sådant system.
  • Enkelriktade virtuella valutasystem är system där den virtuella valutan köps för riktig valuta men inte kan växlas tillbaka. Amazon Coins som Kindleanvändare kan växla till sig och sedan använda för att köpa applikationer med är ett sådant system.
  • Dubbelriktade virtuella valutasystem. I dessa system kan den virtuella valutan både växlas in och växlas tillbaka mot nationell valuta på speciella växlingswebbplatser och/eller hos utgivaren. Bitcoin är ett exempel på ett dubbelriktat virtuellt valutasystem.

Bitcoin – den mest använda virtuella valutan

Bitcoin lanserades 2009 och är den mest använda virtuella valutan. Bitcoin används för betalningar mellan privatpersoner via internet samt i vissa webbutiker. Valutan saknar en enskild utgivare och skapas i stället av nätverket av användare. Dessa nyskapade Bitcoins är en belöning till de användare som bidrar med den datorkraft som behövs för att verifiera betalningarna.

Tanken är att användarna anonymt ska kunna göra betalningar över internet oberoende av stater, banker och andra institutioner.

Varför följer Riksbanken utvecklingen av virtuella valutor?

Virtuella valutor är ett exempel på innovationer som de senaste åren har påverkat marknaden för massbetalningar. Riksbanken följer och analyserar betalningssystem och massbetalningsmarknaden som en del i vårt uppdrag att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Massbetalningar är betalningar på relativt små belopp som sker i stort antal, främst mellan hushåll, företag och myndigheter.

Begränsad användning av virtuella valutor

Än så länge tyder tillgänglig data på att användningen av virtuell valuta är mycket begränsad, både sett till antal användare, antal transaktioner och förmedlat värde. I genomsnitt växlades cirka 212 Bitcoins per dygn till eller från svenska kronor under perioden december 2012 till maj 2014. Som en jämförelse gör svenska hushåll dagligen 8 miljoner betalningar med kort och kontanter.

Den begränsade användningen innebär att eventuella positiva effekter är mycket små, liksom de möjliga negativa effekterna på finansiell stabilitet och betalningssystemets säkerhet.

Läs mer om virtuella valutor och Bitcoin i Ekonomisk kommentar: Har virtuella valutor påverkat marknaden för betalningar? (PDF)