Obligationer, vad är det? – definition och förklaring

Vad är en obligation?

Enkelt uttryckt så är en obligation ett lån. En obligation handlas i procent av sitt ursprungsvärde. Så säg att vi har en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor. Om kursen är 108% innebär det att en post kostar 1.080.000 kronor. Kursen sätts på marknaden, alltså inte av den som ställer ut obligationen. En stat eller ett företag kan kan utfärda och sälja obligationer istället för att låna pengar av en bank. När en stat utfärdar obligationer så kallas det för statsobligationer. På motsvarande sätt heter det företagsobligationer när företag utfärdar och säljer dessa.

En obligation har en förutbestämd löptid och när tiden löpt ut betalar utfärdaren tillbaka ursprungsbeloppet. Man kan alltså säga att lånet blir återbetalt. Som vi ska se nedan så finns det två olika huvudtyper av obligationer.

Olika typer av obligationer

När vi pratar om obligationer är det i regel två olika typer vi tittar på. Den vanligaste formen är kupongobligationer, vilket innebär att utöver det nominella belopp som återbetalas vid löptidens slut, så utbetalas också periodiskt så kallade kuponger. Kupongen är själva räntan och är en fast andel av det nominella beloppet. Ett välkänt exempel på kupongobligationer är svenska statens statsobligationer. Vänligt är att ränta utbetalas två gånger per år.

Den andra typen av obligation som man brukar prata om är nollkupongare. I dessa obligationer betalas ingen ränta periodiskt utan man säljer istället obligationen till ett pris som understiger dess nominella värde. På så sätt “bakas” räntan in i obligationen och utbetalas i samband med att man löser den.

Handla med obligationer i sverige

Obligationer ställs generellt ut i relativt stora poster och handlas sällan för under en miljon. Det innebär att det är ganska ovanligt att privatinvesterare sysslar med sådana köp. Ofta är det banker som handlar på obligationsmarknaden. Men också investeringsfonder och pensionsfonder köper obligationer. Vill man som privatinvesterare köpa obligationer så tillhandahåller de större bankerna sådana tjänster. Ett enklare och mer populärt sätt att tillskansa sig obligationer är att köpa så kallade obligationsfonder och det är vad vi ska titta närmare på nedan.

obligationer i sverige

obligationer i sverige

Obligationsfonder

En obligationsfond är en räntefond som investerar i olika typer av obligationer och andra typer av räntebärande papper. Investerar man i en obligationsfond så får man avkastning om de underliggande värdepapprena stiger i värde eller utbetalar ränta. I en marknad med stigande räntor så sjunker oftast värdet på obligationsfonden. Detta på grund av att man helt enkelt kan få mer betalt genom att låna ut pengar idag än vad man kommer få när obligationen löper ut. På samma sätt så stiger värdet på fonden om räntan går ned. Obligationsfonder tillhandahålls på alla större marknadsplatser för fondhandel.

Skillnaden mellan obligationer och aktier

En aktie är ju en investering i ett företag. Där du som aktieägare innehar en andel av det egna kapitalet. När företaget går bättre så stiger kursen och du kan sälja aktien och tjäna pengar. Dessutom betalar bolagen ut utdelning till aktieägarna som betalning för att dom satsat pengar. Obligationer är inte en investering utan en kredit som den som köper obligationen ger ett företag eller en stat. Därför beskrivs ofta obligationer som en mycket stabilare investering än en aktie. När aktiemarknaden svänger ser man ofta att efterfrågan på obligationer går upp. Man vill helt enkelt ha lite mer säkerhet i sin portfölj. Den obligation som anses ha lägst risk är statsobligationer, eftersom staten alltid får in pengar via skatter och kommer med största sannolikhet att betala tillbaka lånet. En företagsobligation är mer osäker (om än väldigt trygg investering) då företag kan gå i konkurs.

Bostadsobligationer

Bostadsobligationer används för att finansiera bostadslånen i sverige. Dessa ställs ut av bostadsinstituten och handlas på på andrahandsmarknaden som ett säkert alternativ för de investerare som vill exponera sig mot fastighetsmarknaden. Bostadsinstituten i Sverige är exempelvis SBAB och stadshypotek. Det är vanligt att bostadsinstitut drivs i separata bolag av affärsbanker. Detta för att  affärsvillkoren är något annorlunda på fastighetskredit marknaden än på den konventionella kreditmarknaden.

Styrräntan och statsobligationer

I dagens mycket låga ränteläge ger en statsobligation inte någon bra ränta, varför många väljer företagsobligationer istället. Riksbanken använder ju styrräntan för att främja investeringar istället för sparande. För att på så sätt få igång ekonomin och se till att inflationen stiger.

Viktiga begrepp gällande obligationer

När vi pratar om obligationer så är det fyra viktiga begrepp att hålla reda på.

  • Nominellt värde. Ursprungsvärdet av obligationen och alltså den summa den som äger obligationen får tillbaka när den löper ut.
  • Den ränta du får utbetalt när du äger obligationen. Vanligast är att den utbetalas 2 gånger per år.
  • Förfallodatum. Det datum då obligationen löper ut och pengarna återbetalas. Löptider kan variera från allt mellan några dagar till flera årtionden.
  • Utfärdare. Vem har ställt ut obligationen?

Gröna obligationer

Avslutningsvis ska vi titta närmare på hur människors värderingar kan påverka obligationsmarknaden positivt. VI ser allt mer hur medvetenhet kring miljön och klimatet ökar. En efterfrågan syns tydligt i människors pensionssparande, att man efterfrågar obligationer och fonder som är “gröna”, vilket innebär att dom har ett fokus på miljön. Andelen gröna obligationer som ställs ut stiger år för år, allt eftersom obligationsköparna efterfrågar detta.  Nyligen lanserades den största svenska gröna obligationen någonsin och gröna obligationer utgjorde hela 6% av alla obligationer som ställdes ut 2017.

Sverige har faktiskt varit i framkant gällande gröna obligationer och när Världsbanken 2008 gav ut världens första gröna obligation så ställdes den faktiskt ut i svenska kronor. Efterfrågan från fondbolagen och pensionsfonderna på gröna obligationer har skjutit i höjden 2018. Även om det ställs ut mer och vi just nu är uppe på 12% (en fördubbling mot 2017) andel gröna obligationer som ställts ut så mättas inte efterfrågan. Vissa bedömare tror att kursuppgången på gröna obligationer kommer att fortsätta framöver. Investerare har vittnat om att andrahandsmarknaden för dessa gröna obligationer är näst intill obefintlig, då investerare inte vill sälja sina värdepapper utan hålla fast vid dom.

För att man som investerare ska kunna försäkra sig om att ens investering är verkligt grön, så har en del certifieringar uppstått där kontroller sker inom olika områden för att försäkra investerarna om att deras obligation är grön.