Bästa inlåningsränta

Bästa inlåningsränta, är du en person som av någon anledning har mycket pengar över eller som gillar att spara, men är helt ointresserad av att utsätta dina pengar för någon som helst risk? Fonder, aktier, obligationer, osv. är ingenting för dig.

Du vill veta att dina pengar finns i tryggt förvar på banken utan möjlighet att tappa i värde. Då behöver du ha koll på de inlåningsräntor som bankerna erbjuder. Anledningarna är många och här ska vi reda ut vad du bör titta efter när du jämför inlåningsräntor mellan olika banker.


Vad är inlåningsräntor?

Inlåningsräntor är de räntor som banken betalar ut till dig som kund för att du har dina pengar i deras bank. Inlåningsräntor fungerar precis på samma sätt som utlåningsräntan, som är den ränta som du betalar till banken om du lånar pengar av dom. Men med inlåningsräntor är det alltså omvänt och man kan se det som att banken lånar pengar av dig istället. Självklart är det så att banken betalar mindre inlåningsräntor för att du har dina pengar hos dom än vad dom tar betalt om du lånar pengar av dom.

Vi ska senare titta närmare på hur inlåningsräntorna ser ut i Sverige och vad det är som påverkar och styr de aktuella inlåningsräntorna. Men i korta drag så kan man säga att inlåningsräntorna i mångt och mycket speglar repo-räntan som sätts av riksbanken. Alltså den ränta som banken betalar för att låna pengar av staten. Vi har i Sverige haft negativ repo-ränta, vilket alltså skulle innebära att banken skulle ta betalt av dig för att du har dina pengar hos dom. De flesta banker är smarta nog att låta bli att göra så. Men inlåningsräntorna blir i dessa situationer ändå mycket låg. Vi ska även senare titta mer i detalj på hur inflationen riskerar att urholka värdet på dina pengar och du inte är vaksam.

Bästa inlåningsränta

Bästa inlåningsränta

Bästa inlåningsränta – Vad är insättningsgaranti?

Den statliga insättningsgarantin kom till efter ett belut inom EU på 90-talet för att skydda medborgare från att förlora alla sina tillgångar i händelse av att banken där de hade sina pengar skulle gå i konkurs. I dagsläget är den statliga insättningsgarantin 950.000 kronor per individ och bank, vilket betyder att om man sprider sina tillgångar på olika banker så kan man få tillbaka mer än 950.0000 kronor.

Efter finanskrisen 2008 så höjdes den statliga insättningsgarantin i många länder inom EU. Detta för att ge en ökad trygghet för medborgarna och för att ställa högre krav på bankerna. Bankerna fick börja betala till en fond som fungerar som en försäkring utifall att någon av bankerna skulle drabbas av en konkurs.

Inlåningsräntor – Olika typer av sparkonton

Intresserad av ett sparkonto? Du har redan ett! Ett helt vanligt bankkonto är ju ett typ av sparkonto och dessa har inlåningsräntor. Men hur använder du kontot? Det är det som är intressant. Har du en stor buffert liggande på något av kontona? Pengar som bara ligger där för att kunna användas vid större kriser? Kriser som aldrig inträffar. Se till att få så höga inlåningsräntor på dessa pengar som möjligt. Om man ändå inte använder pengarna så finns det olika sätt att tjäna lite extra inlåningsräntor på dessa.

Har man en buffert så kan ju själva syftet vara att kunna komma åt pengarna snabbt. Då finns inte lika stora möjligheter till bra inlåningsräntor. Men om man till exempel har pengar undanstoppade på ett konto som ska gå till barnens första lägenhet 8 år senare, då kan det vara läge att se över alternativa placeringar av pengarna. Man vill kanske inte investera pengarna i någonting som kan riskera att urholka värdet på kapitalet. Det känns kanske inte aktuellt att gambla med sitt barns framtida lägenhet. Men faktum är att det enda man behöver göra är att låsa pengarna i banken under en viss tid för att få bättre inlåningsräntor av banken.

Sparkonto med rörliga inlåningsräntor med fria uttag

Ett helt vanligt lönekonto hos din bank har en rörlig ränta och du kan ta ut och föra över pengar precis som du vill. Någon gång kanske du har lagt märke till att du fått en kreditering av ditt konto som avser inlåningsräntor för året. Det är inte helt ovanligt att det handlar om enstaka kronor eller ibland till och med ören. Anledningen till detta är att inlåningsräntorna på den här typen av konton är mycket låg. I tider av negativ styrränta så är i många fall inlåningsräntorna på dessa konton 0%.

Sparkonton med bundna inlåningsräntor med uttagsrestriktioner

Bankerna erbjuder också sparkonton där du som kontohavare har restriktioner när det gäller hur ofta du kan göra uttag från kontot. På dessa konton erbjuds du fasta inlåningsräntor i utbyte mot att du låser pengarna på kontot i allt från 3 månader och uppåt. Det är ungefär på samma sätt som med utlåningsräntorna för bolån. Där kan du också binda inlåningsräntorna. Om vi återgår till exemplet med pengarna som du sparat undan för ditt barns första lägenhet så kan du med fördel placera dessa pengar på ett sparkonton med bundna inlåningsräntor. Då får du i alla fall en något högre inlåningsräntor på dina pengar och kan på så sätt också gardera dig mot den urholkning av pengarnas värde som inflationen bidrar med.

Inlåningsräntor – När betalas inlåningsräntorna ut?

Vanligast är att inlåningsräntorna betalas ut årsvis men det finns banker som erbjuder andra upplägg med till exempel utbetalning varje kvartal. Ofta beror det också på om du har bundna eller rörliga inlåningsräntor. Vid rörliga inlåningsräntor så är det årsvis utbetalningar och då görs en kontoavstämning en gång per år. Det belopp du då har på kontot ligger till grund för utbetalningen av inlåningsräntorna. Om du har fasta inlåningsräntor på 3 månader så görs avstämningen efter tre månader. Ganska logiskt.

Vad är det som avgör inlåningsräntor?

Förhoppningsvis börjar ämnena kringa inlåningsräntorna klarna för dig nu. Som vi var inne på tidigare så är det generellt repo-räntan som styr inlåningsräntorna. Repo-räntan sätts av riksbanken och är ett medel som riksbanken använder för att styra ekonomin. Här handlar det alltså om makroekonomins grunder. Riksbanken har till uppgift att hålla inflationen på en stabil nivå. Man vill ha en inflation på 2%. Är inflationen låg så kan riksbanken sänka räntan för att få igång ekonomin. I korta drag så handlar det om att en sänkt ränta kommer att göra att företag väljer att investera istället för att spara och erhålla dåliga inlåningsräntor. Det lönar sig inte att spara och dessutom är det billigt att låna pengar för att finansiera investeringar. På så sätt eldar man på ekonomin och inflationen stiger. Om inflationen istället blir för hög så kan man sänka räntan.

Räntans förväntade utveckling

Vid låga räntenivåer så kanske det inte är så lockande att placera sina sparpengar på ett sparkonto och bara erhålla inlåningsräntor. Men man kan däremot titta på ränteutveklingen och se vad som kommer att hända framöver. En mycket låg räntenivå är inte hållbart i längden. Det är bara att se på vad den låga räntan gör med bostadspriserna. När det blir billigt att låna till bostadsköp så stiger bostadspriserna till ohållbara nivåer. Riksbanken vill därför inte ha låg ränta längre än nödvändigt.

Riksbanken har dock andra styrmedel att jobba med förutom räntan. Även om det är finansinspektionen som beslutar om styrmedel, så som amorteringskrav på bolån, så har riksbanken mycket att säga till om här. Genom att tvinga bostadsköpare att amortera på sina bolån så kan man se till att kostnaderna för ett bolån blir högre och på så sätt kyla av effekten av de låga räntorna.

Men riksbankens målsättning är att inte ha en låg ränta under längre tid än nödvändigt. Så även om inlåningsräntorna är låga så kan man förvänta sig att de kommer stiga på lång sikt.

Inflationen och hur den påverkar sparpengarna

Inflationen är mycket viktig att titta på om man har ett större kapital undanstoppat på ett sparkonto. Det inflationen gör är ju att minska värdet på varje krona genom att köpkraften minskar. De flesta känner ju till att man för hundra år sedan kunde hyra en lägenhet för 20 kronor i månaden. Det är inflationen som urholkat värdet på valutan och gjort att samma 20 kronor idag är värda 4000 kronor. Så vad händer om man placerar sina pengar på ett konto som inte ger någon som helst ränta? Jo, då urholkas ju värdet på pengarna och man riskerar att på lång sikt förlora pengar.

Därför bör man hela tiden se efter sina placeringar så att man åtminstone väger upp för inflationen när man har sina pengar placerade. I lägen av negativ ränta så är helt enkelt ett vanligt sparkonto en dålig affär. Det finns många alternativ som i princip är riskfria men som ger en något högre avkastning. Ett sådant alternativ är räntefonder. Om man ändå vill placera sina pengar och låta dom ligga där ett tag, så kan räntefonder ge betydligt bättre avkastning än ett sparkonto.

Så se över ditt sparande och se till att du satt dig in i vilken ränta du har idag. Tänk även över om du verkligen behöver ha snabb åtkomst till dina pengar eller om du kan tänka dig att binda upp dom, alternativt placera dom i räntefonder eller liknande. Det finns ingenting som hindrar dig från att flytta pengarna några år senare från räntefonder och in på ett sparkonto när förutsättningarna ser bättre ut.