BNP – Vilka länder har högst bruttonationalprodukt?

BNP är en förkortning av bruttonationalprodukt, vilket är ett mått som används för att räkna ut en nations ekonomiska omsättning under en specifik tidsperiod. Tidsperioden är vanligtvis ett år, men kan variera. Till den ekonomiska omsättningen hör det totala värdet av landets produktion, konsumtion, investeringar samt export. Både värdet för varor och tjänster räknas med. Ju högre BNP ett land har desto högre är omsättningen, och ju lägre BNP ett land har desto lägre är omsättningen.

Beräkning av Bruttonationalprodukten

BNP kan beräknas på tre huvudsakliga sätt: Utgiftsmetoden, produktionsmetoden och inkomstmetoden. Vilket beräkningssätt som används beror på vad man vill fokusera på i sin uträkning.

Det vanligaste sättet att beräkna BNP och bruttonationalprodukten på är med utgiftsmetoden. Utgiftsmetoden innebär att räkna ut summan för samtliga utgifter. Principen utgår från att värdet på produkterna och tjänsterna som har köps är detsamma som utgifterna som konsumenterna har haft för dessa. Metoden handlar med andra ord om att beräkna det totala värdet på varor och tjänster som har köpts i landet under en bestämd tidsperiod. Formeln för beräkningen är följande:

BNP = Privat konsumtion + investeringar + offentliga utgifter (för konsumtion och investeringar) + nettoexport.

Produktionsmetoden handlar om att räkna ut de totala värdena skapade genom förädling.

Inkomstmetoden innebär, som namnet antyder, om att räkna ut summan av inkomster. Vanligtvis innebär det att det ska finnas en balans mellan producenternas inkomster är samma summa som värdet som har skapats genom förädlingen av de produkter de tillverkar. Bruttonationalprodukten räknas med denna metoden ut genom att producenternas gemensamma inkomster räknas ihop.

BNP

BNP historiskt

Om man studerar BNP och bruttonationalprodukten ur ett historiskt perspektiv från 1980-talet och till idag kan man se att sjutton av tjugo av de länder som hade högst BNP då fortfarande är det länder som har högst BNP idag. Detta innebär att alla utom tre länder har varit desamma under ungefär 40 års tid. De tio länder som har högst bruttonationalprodukten står tillsammans för 67 procent av världsekonomin, och de länder som hör till topp tjugo gemensamt står för 81 procent av världsekonomin. Detta innebär att de resterande 172 länderna står för 19 procent av världsekonomin tillsammans.

Vilka länder har högst BNP?

De länder som i dagsläget (2019) har högst bruttonationalprodukt är följande, i inbördes ordning:

  1. USA
  2. Kina
  3. Japan
  4. Tyskland
  5. Storbritannien
  6. Indien
  7. Frankrike
  8. Brasilien
  9. Italien
  10. Kanada
  11. Sydkorea
  12. Ryssland
  13. Australien
  14. Spanien
  15. Mexiko
  16. Indonesien
  17. Turkiet
  18. Nederländerna
  19. Saudiarabien
  20. Schweiz

Sverige bruttonationalprodukt befinner sig på plats 22.

Hur kan BNP förstås?

BNP kan förstår ur flera olika perspektiv, men framför allt kan det förstås som ett sätt att se hur olika länders ekonomier – och ekonomiska omsättning – har sett ut historiskt och hur detta i sin tur både utgör formen och innehållet i, och för, den globala ekonomin, och hur detta fortfarande är någonting som präglar den globala ekonomin och olika länders positioner i den. På engelska heter BNP istället GDP (Gross domestic product).

Fördelar med måttet BNP

En fördel som finns med måttet BNP och bruttonationalprodukt är att det ger en fingervisning om hur den ekonomiska omsättningen i ett land ser ut. Genom att använda samma mätmetod globalt går det även att jämföra olika länders ekonomiska omsättning med varandra. Detta i sin tur ger en indikation på vilket inflytande olika länder har i världsekonomin, då ekonomin i de allra flesta länder sprids internationellt genom både import och export av varor, tjänster och finansiella medel.

Med hjälp av BNP kan man också skapa en förståelse för det underliggande samhällssystemet i olika länder som antingen kan gå i linje med den ekonomiska omsättning som BNP förutsätter, eller om det underliggande samhällssystemet är ett annat som förmodligen går i linje med andra livsvillkor och faktorer. Det kan också finnas en maktdimension med i bilden här, där bruttonationalprodukten kan fungera genom att identifiera vilken relation länder har till varandra: de länder som har högt BNP bedöms enligt BNP-modellen vara överordnade de länder som har lågt BNP.

Kritik mot bruttonationalprodukten

En kritik som riktas mot BNP är bland annat att obetalt arbete inte räknas med, vilket avser sysslor som görs inom den privata sfären, utan att enbart arbete som görs inom den offentliga sfären räknas med i bruttonationalprodukten. En anledning till att oavlönat arbete inte räknas med i bruttonationalprodukten är bland annat för att det är svårt att översätta obetalda sysslor till monetära värden. Till oavlönade sysslor, eller obetalt arbete, räknas alltifrån hemarbete, tjänster som utförs obetalt, arbete som görs skattefritt, arbete som står utanför den etablerade arbetsmarknaden och ideella arbeten. Med andra ord är det enbart en viss mängd av landets totala produktion som räknas med i BNP, och ett kriterium för att det ska räknas med kan sägas vara att det måste stå i förbindelse med det etablerade ekonomiska systemet.

En annan kritik som har riktats mot BNP är att det är problematiskt att bruttonationalprodukten i vissa fall förstås som ett mått på välfärd, vilket blir missvisande när en del av faktorerna som kan vara ett tecken på välfärd inte räknas med i måttet. Vissa menar att både obetalt arbete, men också fritid, borde vara faktorer som kan vara positiva delar i ett välfärdssystem. Vissa menar också på att det är missvisande att förstå BNP som ett tecken på välfärd, då en del studier har visat på att ekonomisk tillväxt bara ger ökad välfärd till en viss gräns, och att det främst kan gälla i situationer där ett land har väldigt låg levnadsstandard med begränsad resurstillgång och sämre hälsa och liknande som följd.

Att mäta välfärd utifrån västerländska industriländers modeller och premisser kan också bli problematiskt ur ett internationellt perspektiv, då det finns fler sätt att mäta välfärd på än utifrån ekonomisk omsättning. Att de västerländska länderna såsom USA, Australien och de europeiska länderna, har högst bruttonationalprodukt – medan restvärlden har lägre BNP – kan därmed ses som väldigt talande för att mätsystemet är utformat för att passa de samhällssystem som finns i dessa länder, medan det missgynnar andra samhällssystem. Bruttonationalprodukten säger heller ingenting om hur landets resurser fördelas eller vad som står för olika andelar av BNP, då summan beräknas genom den totala mängden värde delat på det totala antalet invånare i landet.