Category

Börsblogg

Svarta Måndagen (Black monday)

By | Börsblogg, Börskrascher | No Comments

Tidernas Börskrascher: Svarta Måndagen (Black monday)

Wall Street var under 1980-talets början “the place to be”. Till och med Hollywood hade börjat utnyttja börsgatan och människorna som arbetade där i sina filmer. Wall Street symboliserar framgång, pengar och makt. Men alltid fick sig en ordentlig törn när börserna helt plötsligt föll dramatiskt och lämnade världen i chock. Det var en måndag, närmare bestämt måndagen den 19:e oktober 1987. En dag som gått till historien som den Svarta Måndagen.

Bakgrund

USA hade nyligen kommit ut ur den lågkonjunktur som landet befunnit sig i från slutet av 70-talet och en bit in i 80-talet. Under 1985 och 1986 hade ekonomin börjat komma igång igen. Dessa signaler om att ekonomin höll på att återhämtade sig avspeglades på börsen. Dow Jones Index nådde en ny rekordnivå i Augusti 1987. Hela 44% högre än vid årsslutet 1986. Varningsklockor började så smått att ringa.

I början av 1986 hade samarbetet inom  OPEC, organisationen för mellan de oljeproducerande länderna, tillfälligt kollapsat. Oljepriset hade till följd av detta fallit med över 50% i mitten av 1986.

Fallet inleds på den svarta måndagen

Den 14:e oktober 1987 föll Dow Jones med 3,8%. Vid den här tiden var detta ett rekordstort fall. Dagen därpå föll börsen med ytterligare 2,4% och hade då tappat hela 12% mot rekordnoteringen i Augusti.

På fredagen samma vecka, den 16:e Oktober, så inträffade något oväntat och som visade sig få en stor inverkan på utvecklingen av läget. En kraftig storm drabbade Storbritannien och London tvingades stänga all börshandel. Detta innebar att den så viktiga Londonbörsen låg i dvala just när börserna runt om i världen började falla.

Den Svarta Måndagen

Helgen passerade och oron steg ytterligare i världen. På måndagen var marknaderna i Asien först ut med att öppna. Nu började man inse att något var på gång. Priserna föll handlöst. Näst på tur var London, som alltså missat fredagens viktiga handel. Här rådde näst intill panik och börsen föll mycket kraftigt och hastigt. När turen sedan kom till USA föll Dow Jones med rekordhöga 22,61%. Black monday är det hittills största fallet på Dow Jones över en och samma dag. Siffran är att jämföra med finanskrisen 2008 då Dow Jones under den värsta dagen föll med 7,87%.

Orsaker till Black monday

Det har forskats en hel del på vad som exakt låg bakom det plötsliga fallet. Man har kunnat konstatera att marknaden och vissa tillgångar var övervärderade och att det investerades lite väl optimistiskt. Tilltron till den amerikanska ekonomin var stark över hela världen och många börser följde vad som hände där.

Vid den här tiden hade också handel med hjälp av algoritmer och datorer börjat användas. Forskare har lyft fram detta som en av de potentiella anledningarna till att en korrigering skedde. Men man tror även att den psykologiska faktorn spelade en avgörande roll. När kurserna börjar falla så uppstår en rädsla och vilja att sälja. Säljarna blir så många att priserna faller ytterligare och skapar ännu mer panik.

Den Svarta Måndagens (black monday) långsiktiga effekter blev dock inte så allvarliga som många befarade. Många trodde att en depression liknande den på 1930-talet skulle komma. Men faktum är att vid årets slut så stod faktiskt Dow Jones på plus igen.

Du kan läsa om fler börskrascher här.

Börskraschen 1929

By | Börsblogg, Börskrascher | No Comments

Tidernas Börskrascher: Börskraschen 1929

I vår serie om stora börskrascher som gått till historien har det nu blivit dags att ta en titt på Börskraschen 1929 – Inledningen till den stora depressionen i USA och Europa på 1930-talet och anledningen till den svenska finansmannen Ivar Kreugers plötsliga undergång.

 Precis som vid de flesta finanskriser så föregicks börskraschen 1929 av en mycket optimistisk marknad där även vanliga medborgare utan någon som helst erfarenhet av börsen lockades att kliva in och äga aktier. Priserna steg och ingen avmattning fanns i sikte. Regleringarna var små och småsparare lockades av bankerna att låna pengar för att finansiera fler aktieköp. Räntorna var höga och bankerna tjänade stora pengar på detta.

När investeringarna ökade så drevs priserna kraftigt uppåt och en spekulationsbubbla av gigantiska mått uppstod. Förväntningarna på framtida ökningar blev högre med tiden och tillslut tog det tvärnit.

Den svarta torsdagen

Den 24:e Oktober 1929 var en torsdag. Priserna på aktier och tillgångar hade ända sedan 1927 sakta börjat sjunka. Sedan kom en stark återhämtning, något man ofta ser innan en bubbla spricker. Den 3:e september hade kurserna nått sin högsta nivå. Sedan föll det på nytt. Men den starka och (sett i perspektiv) naivt positiva inställningen till börsen gjorde att priserna ändå hölls uppe och tilltron fortsatte att vara stark. Men just den här torsdagen så föll helt plötsligt priserna kraftigt och en panik utlöstes. Många kanske känner igen de svartvita bilderna tagna utanför New York Stock Exchange där människor trängs utanför på gatan med sina aktier i händerna, i ett desperat försök att få dessa sålda.

Under denna dag var handelsvolymen rekordhög. Polisen fick dock kallas in då tumult uppstod på många ställen. Vissa börser fick stänga i förväg. Under fredagen och lördagen dämpades fallet då vissa lugnande uttalanden gjordes av representanter för bankerna och börsen. Dessutom stödköpte vissa av de större aktörerna aktier för att hålla upp priserna. Ett tag såg det ut som att fallet inte skulle bli så stort. Men då kom måndagen.

På måndagen och tisdagen var det återigen panik på börsen. Och nu var det fritt fall på kurserna. Dessa rasade med 25% och dessutom med nytt volymrekord igen. Nu fanns det ingenting som de stora aktörerna kunde göra för att dämpa fallet. En månad senare hade börsen fallit med 40% och över 100 miljarder dollar hade gått upp i rök. Människor drabbades hårt. Många såg sina livsbesparingar försvinna på några dagar. De som hade dragits med i den hets som varit hade sålt sina fastigheter och belånat sig hårt för att investera på börsen.

Depression och världskrig

Börskraschen 1929 hade en stor inverkan vad som hände i världen under kommande decennier. Den övergick senare till en ekonomisk depression med hög arbetslöshet som följd. Effekterna spred sig snabbt till Europa som också fick stora problem. Den höga arbetslösheten som uppstod i Tyskland användes i Hitlers propaganda för att få genomslag för sin politik. Och på den vägen var det. Andra Världskriget bröt ut o det var inte förrän långt efter krisgsslutet som ekonomin i USA och Europa återhämtade sig.

Du kan läsa om fler börskrascher här.

 

Tulpanbubblan (tulpanfeber)

By | Börsblogg, Börskrascher | No Comments

Tidernas Börskrascher: Tulpanbubblan

I den här serien om tidernas största börskrascher ska vi kronologiskt gå igenom några av de mest omtalade finanskriserna och börskrascherna. Vi ska börja med att titta på vad som kan anses vara den första spekulationsbubblan som någonsin uppstått i världen. Vi tar oss till Holland. Året är 1636 och det handlar om Tulpanbubblan.

Tulpaner hade sedan 1500-talet varit populär, främst bland botaniker och samlare. Lökarna var ganska svåra att odla och gemene man höll sig till andra växter och blommor. Men när själva odlandet av tulpaner spred sig till Nederländerna i början av 1630-talet, så visade det sig att klimatet där var ypperligt för att främja ett odlande i större skala. Handlarna upptäckte dock att om dom begränsade utbudet av lökar så ökade priserna. Alltså ett klassisk utbud-efterfrågan-samband. Detta ledde till att priserna på tulpanlökar sakta började stiga allt eftersom handlarna begränsade efterfrågan.

Odlarna såg vad som hände med priserna på tulpanlökar och började odla dessa i större utsträckning och sälja på egen hand. Dessutom sålde dom lökarna i så pass små volymer att även privatpersoner hade råd att köpa lökarna. Ryktet började sprida sig om tulpanlöken som en investering.

Tulpanterminer

Tulpanlökar kan enbart odlas under perioden juni till oktober, vilket innebar att tiden däremellan gav utrymme för spekulationer, vilket i sin tur bidrog till att lyfta upp priserna ytterligare. Köpmän började handla med framtida skördar, något som kan ses som världens första terminskontrakt. Man köpte till som med framtida lökar av odlare som i sin tur visste att dom inte skulle kunna odla så stora volymer. Varpå odlaren tvingades att köpa färdigodlade lökar av andra odlare. Så fortsatte det och vid årsskiftet mellan 1636 och 1637 så hade två år av kraftigt stigande priser nått sin kulmen.

tulpanfeber

Tulipomania, Jan Brueghel 1637

Tulpanbubblans slut

Tulpanbubblan kallas ofta för Tulpanfeber eller Tulpanmanin, vilket är ett ganska passande ord. Det var ingenting annat än en mani som rådde vid den här tidpunkten i Nederländerna. Människor sålde sina hus och sin mark för att istället köpa tulpaner. En lök ökade från 40 till 350 floriner på bara några månader. I februari 1637 slutade plötsligt priserna att stiga. Folk fick omgående panik och försökte sälja sin innehav samt terminer. Terminerna blev dock omgående helt värdelösa. Några dagar senare var lagren av tulpanlökar helt osäljbara. Det fanns inte någon som helst möjligheter för köpare och säljare att mötas. Människor ruinerades och stod helt barskrapade. Hela Nederländerna gick in i en ekonomisk depression på grund av tulpanfebern under denna period.

Så hur kunde detta hända?

Den enklaste förklaringen till tuplanfebern är att tulpanmarknaden vid den här tiden var totalt oreglerad och att aktörerna var mycket oerfarna när det kom till ekonomi, utbud och efterfrågan, riskanalys och andra aspekter som vi idag väger in när vi gör investeringar. Man såg helt enkelt inte risken med att investera i tulpanlökar. Många skeptiker tillbakavisades med argumentet att en tulpanlök alltid kan föröka sig. Alltså borde det vara riskfritt. Just det faktum att en tulpanlök kan föröka sig hade nog de flesta idag sett som en risk snarare än en säkerhet. Men mycket har hänt sedan tulpanfebern för snart 400 år sedan.

Du kan läsa om fler börskrascher här.

Time Use and Happiness of Millionaires

By | Börsblogg | No Comments

How do the wealthy spend their time, and does their time use relate to their greater well-being?
Two large-scale surveys of millionaires and the general population show that millionaires spend
their time in surprisingly similar ways as the general population. For example, millionaires spend
the same amount of time as the general population cooking, shopping, and eating – and even spend
more time on household chores. However, while millionaires and non-millionaires also spend the
same amount of time engaging in leisure activities, a critical difference emerged: the wealthy
engage in more active leisure (e.g., exercising and volunteering) and less passive leisure (e.g.,
watching TV and relaxing). Moreover, the extent to which wealthy individuals engage in greater
active leisure helps to explain the gap in life satisfaction between millionaires and the general
population. Together, these results further our understanding of when and how wealth translates
into well-being

Time Use and Happiness of Millionaires

WP to LinkedIn Auto Publish Powered By : XYZScripts.com