Category

Börskrascher – Tidernas börskrascher

BörsbloggBörskrascher - Tidernas börskrascherEkonomisk Ordlista - Trading Ordlista

Börskrasch, vad är det? – förklaring och definition av börskrascher

Börskrasch, vad är det? Börskrasch, kallar man det när aktiers värde på en aktiebörs går ner väldigt mycket. I denna situation försöker många sälja och få vill köpa. Börskrascher kan leda till finanskriser om inte åtgärder sätts in. Namnet börskrasch uppstod i samband med den stora kraschen på börsen i Wien 1873. I maj 1873 kollapsade den upphaussade Wienbörsen och mängder med banker gick omkull. De räntor som bankerna använder när de lånar av varandra – i dag kallar vi det interbankräntan – steg till skyhöga nivåer. Den längsta ekonomiska krisen varade i 23 år och den djupaste var depressionen på 1930-talet. Stora börskrascher i historien: Amsterdams bankkris - tulpanfebern 1763 Börskraschen 24 oktober 1929 Svarta måndagen 19 oktober 1987 IT-kraschen mars 2000 Finanskrisen 2008 juni 2007 oktober 2008 Du kan läsa om fler börskrascher här. Här hittar du en ordlista inom både ekonomi, trading och finans i Sverige. En ekonomisk ordlista med alla de viktigaste begreppen. Börskrasch
BörsbloggBörskrascher - Tidernas börskrascher

Tulpanfeber – Tulpanbubblan | förklaring och definition av tulpanfebern

Tidernas Börskrascher: Tulpanfebern och tulpanbubblan Vi tar oss till Holland. Året är 1636 och det handlar om tulpanbubblan eller som det också kallas tulpanfeber. I den här serien om tidernas största börskrascher ska vi kronologiskt gå igenom några av de mest omtalade finanskriserna och börskrascherna. Vi ska börja med att titta på vad som kan anses vara den första spekulationsbubblan som någonsin uppstått i världen.  Tulpaner hade sedan 1500-talet varit populär, främst bland botaniker och samlare. Lökarna var ganska svåra att odla och gemene man höll sig till andra växter och blommor. Men när själva odlandet av tulpaner spred sig till Nederländerna i början av 1630-talet, så visade det sig att klimatet där var ypperligt för att främja ett odlande i större skala. Handlarna upptäckte dock att om dom begränsade utbudet av lökar så ökade priserna. Alltså ett klassisk utbud-efterfrågan-samband. Detta ledde till att priserna på tulpanlökar sakta började stiga allt eftersom handlarna begränsade efterfrågan. Odlarna såg vad som hände med priserna på tulpanlökar och började odla dessa i större utsträckning och sälja på egen hand. Dessutom sålde dom lökarna i så pass små volymer att även privatpersoner hade råd att köpa lökarna. Ryktet började sprida sig om tulpanlöken som en investering. Tulpanfebern hade börjat. Tulpanterminer Tulpanlökar kan enbart odlas under perioden juni till oktober, vilket innebar att tiden däremellan gav utrymme för spekulationer, vilket i sin tur bidrog till att lyfta upp priserna ytterligare. Köpmän började handla med framtida skördar, något som kan ses som världens första terminskontrakt. Man köpte till och med framtida lökar av odlare som i sin tur visste att dom inte skulle kunna odla så stora volymer. Varpå odlaren tvingades att köpa färdigodlade lökar av andra odlare. Tulpanfebern fortsatte och vid årsskiftet mellan 1636 och 1637 så hade två år av kraftigt stigande priser nått sin kulmen. tulpanfeber Tulpanfeberns slut Tulpanbubblan kallas ofta för Tulpanfeber eller Tulpanmanin, vilket är ett ganska passande ord. Det var ingenting annat än en mani som rådde vid den här tidpunkten i Nederländerna. Människor sålde sina hus och sin mark för att istället köpa tulpaner. En lök ökade från 40 till 350 floriner på bara några månader. I februari 1637 slutade plötsligt priserna att stiga. Folk fick omgående panik och försökte sälja sin innehav samt terminer. Terminerna blev dock omgående helt värdelösa. Några dagar senare var lagren av tulpanlökar helt osäljbara. Det fanns inte någon som helst möjligheter för köpare och säljare att mötas. Människor ruinerades och stod helt barskrapade efter tulpnafebern. Hela Nederländerna gick in i en ekonomisk depression på grund av tulpanfebern under denna period. Så hur kunde tulpanbubblan uppstå? Den enklaste förklaringen till tulpanfebern är att tulpanmarknaden vid den här tiden var totalt oreglerad och att aktörerna var mycket oerfarna när det kom till ekonomi, utbud och efterfrågan, riskanalys och andra aspekter som vi idag väger in när vi gör investeringar. Man såg helt enkelt inte risken med att investera i tulpanlökar. Många skeptiker tillbakavisades med argumentet att en tulpanlök alltid kan föröka sig. Alltså borde det vara riskfritt. Just det faktum att en tulpanlök kan föröka sig hade nog de flesta idag sett som en risk snarare än en säkerhet. Men mycket har hänt sedan tulpanfebern för snart 400 år sedan. Filmen Tulpanfeber Sedan vi skrev denna artikeln så har vi förstått att det finns en film med samma namn som vår artikeln om tulpanfeber. Det är en film som har följande beskrivning: "Tulpanfeber är en amerikansk-brittisk historisk dramafilm från 2017, regisserad av Justin Chadwick och producerad av Alison Owen. Manuset är av Sir Tom Stoppard och bygger på en roman av Deborah Moggach. Filmen hade världspremiär på Möja bio lördagen den 8 juli 2017." Jag har inte sett filmen så jag vet inte om den är sevärd eller inte. Har du sett den så får du gärna lämna en kommentar nedan om vad du tyckte om den. Du kan läsa om fler börskrascher här.
BörsbloggBörskrascher - Tidernas börskrascherInvesteratrading

Svarta Måndagen (Black monday)

Svarta Måndagen Wall Street var under 1980-talets början “the place to be”. Till och med Hollywood hade börjat utnyttja börsgatan och människorna som arbetade där i sina filmer. Wall Street symboliserar framgång, pengar och makt. Men alltid fick sig en ordentlig törn när börserna helt plötsligt föll dramatiskt och lämnade världen i chock. Det var en måndag, närmare bestämt måndagen den 19:e oktober 1987. En dag som gått till historien som den Svarta Måndagen. Bakgrund - Svarta Måndagen USA hade nyligen kommit ut ur den lågkonjunktur som landet befunnit sig i från slutet av 70-talet och en bit in i 80-talet. Under 1985 och 1986 hade ekonomin börjat komma igång igen. Dessa signaler om att ekonomin höll på att återhämtade sig avspeglades på börsen. Dow Jones Index nådde en ny rekordnivå i Augusti 1987. Hela 44% högre än vid årsslutet 1986. Varningsklockor började så smått att ringa. I början av 1986 hade samarbetet inom  OPEC, organisationen för mellan de oljeproducerande länderna, tillfälligt kollapsat. Oljepriset hade till följd av detta fallit med över 50% i mitten av 1986. Detta låg till grund för den Svarta Måndagen. Fallet inleds på den svarta måndagen Den 14:e oktober 1987 föll Dow Jones med 3,8%. Vid den här tiden var detta ett rekordstort fall. Dagen därpå föll börsen med ytterligare 2,4% och hade då tappat hela 12% mot rekordnoteringen i Augusti. På fredagen samma vecka, den 16:e Oktober, så inträffade något oväntat och som visade sig få en stor inverkan på utvecklingen av läget. En kraftig storm drabbade Storbritannien och London tvingades stänga all börshandel. Detta innebar att den så viktiga Londonbörsen låg i dvala just när börserna runt om i världen började falla. Den Svarta Måndagen var ett faktum Den Svarta Måndagen Helgen passerade och oron steg ytterligare i världen. På måndagen var marknaderna i Asien först ut med att öppna. Nu började man inse att något var på gång. Priserna föll handlöst. Näst på tur var London, som alltså missat fredagens viktiga handel. Här rådde näst intill panik och börsen föll mycket kraftigt och hastigt. När turen sedan kom till USA föll Dow Jones med rekordhöga 22,61%. Black monday är det hittills största fallet på Dow Jones över en och samma dag. Siffran är att jämföra med finanskrisen 2008 då Dow Jones under den värsta dagen föll med 7,87%. Orsaker till Black monday Det har forskats en hel del på vad som exakt låg bakom det plötsliga fallet och den svarta Måndagen. Man har kunnat konstatera att marknaden och vissa tillgångar var övervärderade och att det investerades lite väl optimistiskt. Tilltron till den amerikanska ekonomin var stark över hela världen och många börser följde vad som hände där. Vid den här tiden hade också handel med hjälp av algoritmer och datorer börjat användas. Forskare har lyft fram detta som en av de potentiella anledningarna till att en korrigering skedde. Men man tror även att den psykologiska faktorn spelade en avgörande roll. När kurserna börjar falla så uppstår en rädsla och vilja att sälja. Säljarna blir så många att priserna faller ytterligare och skapar ännu mer panik. Den Svarta Måndagens (black monday) långsiktiga effekter blev dock inte så allvarliga som många befarade. Många trodde att en depression liknande den på 1930-talet skulle komma. Men faktum är att vid årets slut så stod faktiskt Dow Jones på plus igen. Gillade du att läsa om den Svarta Måndagen?  Du kan läsa om fler börskrascher här.
BörsbloggBörskrascher - Tidernas börskrascher

Finanskrisen – Vad var det som hände? En guide genom finanskrisen

Finanskrisen 2007-2008 - Tidernas Börskrascher Finanskrisen tog sin början i USA och den här gången var det bolånemarknaden som låg bakom en växande bubbla och finanskrisen. Bostadsmarknaden skulle visa sig vara kraftigt övervärderad och överbelånad. Finanskrisen 2007-2008 är sist ut i vår serie om stora börskrascher genom historien. Finanskrisen har inte fått något allmänt vedertaget namn än - om nu inte finanskrisen är det namnet - vilket förmodligen beror på att den hände så pass nyligen. Men stor, det var den. Det här var den största finanskrisen sedan depressionen på 1930-talet. Allt tog sin början i USA och den här gången var det bolånemarknaden som låg bakom en växande bubbla och finanskrisen. Bostadsmarknaden skulle visa sig vara kraftigt övervärderad och överbelånad. Så hur kunde detta ske? Det är ofta enkelt att vara efterklok och tycka att man borde ha insett riskerna. Men det som hände i USA hände långsamt och på flera olika ställen inom finansvärlden och politiken. Bostadspriserna hade under flera år stigit i USA. Bankerna slogs om bolånen som var mycket lukrativa att ha bland sina tillgångar. För att kunna ge ut fler bolån började bankerna titta på de med sämst kreditvärdighet. Hur kunde man erbjuda dessa personer ett lån? Det var då det så kallade subprimelånet uppfanns. Lånemodellen har nästan blivit synonymt med finanskrisen. Dessa lån hade mycket låg eller ingen säkerhet alls. Istället ansåg man att den stigande bostadsmarknaden var säkerhet nog. Här tog alltså bolåneinstituten en mycket hög risk. Man spekulerade på framtida uppgångar och blundade för risken. Som om inte det vore nog, bankerna sålde dessa lån vidare, vilket medförde att en spekulationsmarknad uppstod med lånen som finansiella instrument. 1997 höjde kongressen gränsen för skatt på reavinster från husförsäljningar och 1999 satte Clinton-administrationen upp ett mål på att 42% av bolånen skulle gå till personer med en inkomst under medianen och i vissa geografiska områden. Tanken kan tyckas god, men var starkt bidragande för den ökade risk som instituten tog på bolånemarknaden. Finanskrisen Finanskrisen är ett faktum Under 2007 hade huspriserna i USA börjat stagnera. När priserna inte steg så innebar det att säkerheten för subrimelånen gick upp i rök och behövde omsättas. En kedja av osäkerhet spred sig inom finansvärlden. Då lånen paketerats om och sålts vidare visste egentligen inte någon vem som satt på de nu värdelösa säkerheterna I augusti 2007 var krisen ett faktum. Det började synas på räntespreaden på räntesättningen mellan banker i USA. Räntan brukar normalt följa styrräntan. I så fall skulle den vid den här tiden ha varit 0,1%. Men istället låg den på mellan 0,5-1,0%. Et tydligt tecken på att marknaden ansåg att det var riskabelt att låna ut pengar till en bank. De kraftigt ökade räntespreadarna innebar stora problem för bankerna. I början av 2008 togs Bear Stearn över av den amerikanska centralbanken, Federal Reserve. Sedan följde ett flertal fall av större banker. Morgan Stanley och Goldman Sachs tvingades att rekonstrueras till vanliga banker med möjlighet till inlåning. Effekterna av finanskrisen spred sig över hela världen. Europa drabbades hårt, Sverige inkluderat. Finanskrisen på film För den som är intresserad av att veta mer om finanskrisen så finns det en hel del filmer på ämnet. Margin Call från 2011 utspelar sig på en investmentbank där en av riskanalytikerna inser vad som håller på att hända innan alla andra gör det. En annan sevärd film om finanskrisen är The Big Short, som till viss del är verklighetsbaserad och handlar om en investerare som förutser bolånemarknadens fall och väljer att blanka bolånen. Du kan läsa om fler börskrascher här
BörsbloggBörskrascher - Tidernas börskrascher

IT-bubblan – en förklaring och definition av bubblan bakom IT-kraschen

Tidernas Börskrascher: IT-bubblan IT-bubblan. Vi har nu nått fram till modern tid i vår serie kring historiska börskrascher. Den första rena spekulationsbubblan var den så kallade Tulpanhysterin, vilken vi tittade på i vår första artikel. Precis som att det på 1600-talet fanns en övertro till tulpaner, fanns det under 1990-talet en övertro på IT i allmänhet och IT-bolag i synnerhet.  Den som under 1990-talets början stack ut näsan och sa att IT var framtidens bransch hade egentligen inte fel. Det var den ju verkligen en framtidsbransch. Det är bara att se på Google, Apple och Facebook idag. Problemet var att branschen var ny och inte mogen än. Och företagen som verkade där var innovativa och relativt nystartade. Man hade sett att det gick att tjäna pengar på IT och alla som höll på med någon form av investeringsverksamhet ville vara med. Allt från de stora investmentbolagen till den enskilde småspararen. Tilltron till den nya teknologin och dess möjligheter var stor. För stor. En IT-bubbla började ta form allt eftersom fler IT-företag börsnoterades. Den 9:e Augusti 1995 börsintroducerades Netscape och detta ses av många experter som startskottet för IT-bubblan. Det var alltså då den började blåsas upp. IT-Bubblan expanderar Ett IT-företag är svårvärderat. Det har ofta inte de materiella tillgångar som ett byggföretag har. Dess värde bygger mer på framtida spekulationer kring datakapacitet och vilka möjligheter bolaget kan ha givet en viss utvecklingstakt. Många banker gillade de unga entreprenörernas företagsidér och beviljade företagslån. Bankerna omvandlade amorteringarna till aktier hos bolagen för att behålla likviditeten i bolagen. Enda sättet för banken att sedan realisera sin vinst var att ta bolaget till börsen. Så pågick det och detta fick bubblan att växa. Det finns exempel på IT-bolag som byggde enbart på vaga idéer och som efter börsintroduktioner värderades till upp mot 400 miljoner dollar. Marknaden började sedan spekulera i dessa bolag och drev upp de framtida förväntade vinsterna mer och mer. Fundamentala nyckeltal såsom P/E-tal ansågs inte användbart på dessa bolag. Marknadens efterfrågan på förväntad tillväxt fick även företag som inte var rena IT-bolag att försöka ta sig in i branschen för att på så sätt öka deras eget börsvärde. IT-Bubblan spricker Det finns inte någon enskild händelse som kan förklara IT-bubblan och den påföljande IT-kraschen, men de flesta analytiker är överens om att en specifik händelse fick marknaden att nyktra till och öppna upp ögonen. Det var när klädkedjan Boo.com lanserades. Året var 1999 och många tunga och stora investerare gick in och satsade stort på detta. Man skulle sälja kläder på nätet. Det visade sig dock att sajten var alldeles för avancerad för att kunna visas på en vanlig hemdator. Ett vanligt modem räckte inte till. Investerarna hade suttit på sina kontor med kraftfulla bredbandsuppkopplingar och testat sajten. De hade alltså inte tänkt på att sajten måste fungera ute i hushållen också. Resultatet av detta blev att hela bolaget gick i konkurs. Branschen blev nu allt mer kritiskt granskad av investerarna och ägarna ville se någon typ av substans i värderingarna. Nyemissioner var inte längre genomförbara. Allt fler bolag gick i konkurs och allt färre bildades. Värdena sjönk kraftigt och en börskrasch efter IT-bubblan var ett faktum. Detta ledde till hög arbetslöshet i USA och Europa och även Sverige drabbades hårt av IT-bubblan. IT-bubblan Tyckte du om att läsa om IT-bubblan? Du kan läsa om fler börskrascher här.