Category

Privatekonomi

lagen om 72

Regeln om 72 | lagen om 72 – När dubblas dina pengar?

By | Börsblogg, Privatekonomi, rot | No Comments

Lagen om 72

Regeln om 72 eller 72- regeln som den också kallas. Känner Ni till den? Om inte, så rekommenderar jag Er att läsa det här. Det är lite småcoolt och förenklar tillvaron ibland om man investerar pengar… Du är troligen en av dessa om du läser detta eller har googlat om regeln om 72 eller 72- regeln.

Vill man enkelt uppskatta effekten av ränta-på-ränta kan man använda sig av regeln om 72. Det innebär enkelt att du tar just 72 och dividerar med årliga avkastningen. Då ser du hur många år det tar att fördubbla dina pengar. Exempel på regeln om 72; om du kan tjäna 24 procent per år och återinvesterar avkastningen kommer du att fördubbla ditt kapital på 3 år (72/24=3).

Det går också enkelt att använda regeln om 72 för att räkna ut vilken avkastning du behöver för att fördubbla dina pengar på en viss tid. Exempelvis är om du önskar fördubbla ditt kapital på 4 år så kommer du behöva en avkastning på 18 procent per år (72/4=18).

Här nedan ser i Einstein skriva på en tavla om regeln om 72 så du är i gott sällskap om du är sugen på att använda den.

lendify

Lendify, investera i lån med låg risk – Mitt omdöme om Lendify?

By | Börsblogg, Privatekonomi

Lendify

Lendify, att investera i lån. Att ha en bra mix av värdepapper, fonder och andra räntebärande papper i sin portfölj är viktigt, framförallt i syfte att sprida sina risker. Det är dessutom vanligt att man inte låter hela sitt kapital verka på börsen, inte ens i högkonjunktur, utan att man sitter men en viss andel likvida medel. I och med dagens ränteläge och inflationstakt är det svårt att hålla kontanter på ett vanligt bankkonto utan att dessa sjunker i värde. 

Det är därför bra att kika runt efter andra sätt att spara, en ny sparform, med låg risk, en bra avkastning och framförallt en enkelhet som kräver lite underhåll. Nu kan man som investerare gå in och investera i privatlån själv precis som en bank. Anders Borg är en av finansiärerna som gått in och satsat i konceptet.

Lendify

Företaget själva beskriver tjänsten som en väg för privatsparare att få ta del av och att investera i den lukrativa privatlånemarknaden, där avkastning och risk inte förhåller sig som de brukar vid andra sparformer. Privatlånemarknaden har tidigare varit stängd för privata investerare och bankerna har haft ensamrätt på dess inkomster.

Men nu kan alltså även privatpersoner gå in med eget kapital och ta del av fördelarna. Sätt in en summa pengar på exempelvis Lendify.se. Dessa pengar lånas sedan ut till kreditvärdiga låntagare. De gör självklart kreditbedömningar som vilken vanlig bank som helst. Du som långivare får sedan amortering och ränta månadsvis. Räntan sätts individuellt och baserar på olika faktorer vid kreditbedömningen av kunden.

Lendify investera

Hur går det till?

På Lendify.se kan man enkelt investera och öppna ett konto. Man registrerar sig med hjälp av Mobilt BankID och sedan gör man en första insättning. Man sätter upp ett eventuellt månadssparande om man vill det. Antingen kan man sedan låta sprida risken över minst 40 olika lån eller välja lån manuellt. Väljer du automatiskt läge så äger du som investerare en procentuell andel av varje lån baserad på den investering du gör. Funktionen heter Autoinvest och denna sparform kräver att du investerar minst 10.000 kr.

Man kan också använda sig av ett manuellt konto, där man själv väljer beloppet man vill investera samt löptid och riskklass på lånet. Fördelen med autoinvestkontot är att man kan be tjänsten att automatiskt återinvestera både amorteringar och ränta från låntagarna. Något som kommer visa sig vara en av styrkorna med den här sparformen.

Mekanismen som styr investeringen i privatlån för privatpersoner är densamma som banker använder sig av. De intäkter som banker har kommer till allra största del från just ränteintäkter, vilket är samma affärsmodell som hos Lendify.

 

 

Ränta på ränta-effekt – Lendify 

Varje månad får du som sagt utbetalt amortering och ränta på ditt lån hos Lendify. Låter du tjänsten återinvestera detta varje månad i nya lån, så kommer ditt kapital att stiga mer och mer utan ökad risk för dig som investerare. En så kallad ränta på ränta effekt. Men framförallt utan att du behöver lägga någon större tid på ditt konto. Du kan då istället fokusera på den del av din portfölj som kanske kräver tid och omsorg – dina placeringar på börsen. Samtidigt kan du känna dig nöjd över att dina likvida medel arbetar för dig på sitt håll. Skulle vi jämföra sparformerna i en graf så skulle vi kunna låta avkastningen vara en funktion av risken och då få ett linjärt samband.

Vi skulle se att investeringsformerna hamnar utmed linjen, med räntefonder i början av linjen och hävstångsprodukter längst ut på linjen. Vi skulle se att genom att investera i Lendify hamnar vi utanför linjen, ovanför linjen. Vi har alltså en investeringsform som ger en högre avkastning än vad den borde, sett till den risk man tar. Nu kanske vi sakta men säkert börjar inse varför bankerna gått så bra i Sverige under alla år. Helt plötsligt har du som investerare fått nyckeln till detta kassavalv av möjligheter. Se till nu att ta den genom att öppna ett konto hos Lendify!

Ser man närmare på hur den här sparformen står sig på avkastning/risk-skalan så ser man som sagt tydligt att den här investeringsformen hamnar utanför de allmänt vedertagna investeringsalternativen. Tittar vi på räntekonton som sparform så innebär dessa i praktiken 0% avkastning i dagsläget. Risken är visserligen låg. Tittar vi på fonder så har dom en högre risk och en högre avkastning. Tittar vi på Lendify så har avkastningen alltså stigit betydligt mer än på ett räntekonto men risken har bara gått upp nämnvärt.

lendify investera

lendify investera

Avkastning och risk hos Lendify

När man pratar om investeringar är två faktorer att ta hänsyn till avkastning och risk. En bra investering betyder ofta hög avkastning och låg risk, men då dessa två delar kan förstås som gradskalor – snarare än som definitiva kategorier – behöver man ofta förhålla sig mer flexibel till dem och ta ställning till vad man som investerare kan göra för att kunna maximera avkastningen och minimera risken.

För många traditionella investeringsalternativ befinner sig ofta avkastningen och risken i relation till varandra på något sätt, antingen genom att förutsätta varandra eller genom att påverka varandra på olika sätt. Det traditionella funktionssättet kan beskrivas ha fungerat genom att en hög avkastning också har förutsatt en hög risk – och vice versa.

Med peer to peer-lån gäller dock helt andra förutsättningar för detta avkastning-/risk-förhållande. Lendify beskriver sig själva ha en högre avkastning i förhållande till risken, jämfört med andra lågrisk placeringsalternativ såsom bankkonton och korta räntefonder.

Peer to peer – Lendify 

Peer to peer, eller P2P som det förkortas, innebär en form av delningsekonomi, vilket är en modell som Lendify använder sig av. Istället för att ha en bank som mellanaktör kopplas personer här ihop med varandra direkt: en som vill låna och en som vill låna ut/investera. Att skippa mellanhänder såsom på Lendify blir ofta billigare och effektivare. Genom att processen är digitaliserad gör även detta så att det går snabbare, man slipper krångla med papper och fysiska möten och kan sköta allt direkt hemifrån.

Genom att använda sig av Lendify kan en låntagare ta ett lån direkt av en privatperson, som i sin tur investerar sina pengar i lån. Detta kan ses som ett alternativ till att investera i exempelvis sparkonton utan ränta eller i räntefonder.

Utöver detta är det inte jättemycket som skiljer att ta ett lån från Lendify från lån av en bank; kreditvärdigheten och betalningsförmågan kommer undersökas, Lendify kommer antingen avslå ansökan eller ge ett låneerbjudande, om ett avtal tecknas kommer det att signeras och därefter kommer pengarna att lånet att ut – och månatligen betalas tillbaka tills hela lånet och räntan är avbetald.

Stabilare portfölj

 Att investera i lån hos bland annat Lendify har flera positiva aspekter. Som tidigare nämnts är det alltid bra att sprida sina investeringar för att på så sätt minska riskerna. Genom att investera i lån kommer man också få regelbunden amortering samtidigt som man får ta del av räntan för lånet. Jämfört med lågriskaktier kan det sägas att avkastningen man får av att investera i lån generellt är högre. Det betyder inte att man enbart skulle behöva investera i lån, utan kan istället se det som en möjlighet att ha som en del i sin totala investeringsportfölj.

Lendify investera

Låntagarna på Lendify

Snittlåntagarna hos Lendify är runt 41 år, har en genomsnittslig årsinkomst på 350 000 kronor, äger sitt boende i större omfattning och har som huvudsakligt lånesyfte att samla sina lån. När en person ansöker om att bli låntagare hos Lendify kommer en bedömning göras av hen. Bedömningen består bland annat i att kolla upp intäkter i förhållande till utgifter för såväl den ansökande som för hela hushållet.

Personer som har betalningsanmärkningar godkänns ej som låntagare. Detsamma gäller om någon riskfaktor upptäcks för en person, inte heller då kommer denne bli godkänd för att bli låntagare hos Lendify. Anledningen till detta är för att låntagarna ska ha goda förutsättningar för att kunna återbetala de lån de har tagit. Att samla sin lån till ett kan vara fördelaktigt för låntagaren, men förutsättningen för att detta ska vara av godo är alltid att det finns en förmåga hos personen att betala tillbaka lånen som har tagits. Detta är en säkerhet både för låntagaren, långivaren och för Lendify.

Andra saker som betraktas när en person ansöker om att bli låntagare är bland annat kontoutdrag, för att kolla om det finns några riskbeteenden hos personen – samt för att se så att uppgifterna personen har lämnat stämmer. Även skulder är en sak som kollas upp. Om skulderna är nya kan de i vissa fall inte ha rapporterats till UC, men kan då istället upptäckas genom att kolla personens kontoutdrag.

Hur många blir godkända låntagare på Lendify?

Totalt är det runt 10 procent av personerna som ansöker om att bli låntagare som blir godkända.

Som låntagare på Lendify har man alltid möjlighet att betala tillbaka lånet i förtid, och det sker alltid utan några extra avgifter. Räntan kommer gälla fram tills man har betalat tillbaka hela lånet. Lånet kan betalas tillbaka via autogiro, pappersfaktura eller elektronisk faktura och den första återbetalningen ska göras samma månad som lånet blivit beviljat. Betalningen ska alltid vara Lendify tillhanda senast den 27:e varje månad.

Hos Lendify är det möjligt att både ta privatlån och att samla dina lån. Det går att samla sina lån och krediter hos Lendify för upp till 500 000 kronor. Privatlån är lån man kan behöva göra när man ska göra större investeringar, såsom att köpa hus, båt eller genomföra renovationer eller liknande. Det kan också vara ett alternativ om man har flera smålån på olika ställen som man vill samla på samma ställe. Om en låntagare bedöms ha hög kreditvärdighet kan det innebära lägre ränta jämfört med den som gäller hos vissa andra aktörer. Räntan kan dock skilja sig åt från person till person, https://samuelssonsrapport.se/hopbaksla%cc%8an/baserat på bland annat hur kreditvärdigheten bedöms vara och vilken summa lånet är på.

Om man planerar att ta ett lån eller samla sina lån är det alltid rekommenderat att man kollar runt bland olika tjänster för att se vilka erbjudanden, villkor och räntor de har. Detta kan skilja sig åt enormt mellan olika aktörer och det är aldrig kul att behöva betala mer ränta än nödvändigt.

Att låna pengar hos Lendify

Det finns flera fördelar med att låna pengar hos Lendify. Bland annat att det är enkelt att göra sin ansökan och att man får svarsbesked snabbt. Efter att ansökan har blivit godkänd kan man också få pengarna utbetalda på en gång. Att ansöka om lån hos Lendify är inte bindande, utan om man blir godkänd som låntagare och har fått ett låneerbjudande är detta giltigt i 30 dagar. Det innebär att man kan fundera på erbjudandet i lugn och ro innan man fattar sitt beslut.

Skydd mot kreditförluster på Lendify

Lendify.se har en egen kreditförlustfond som i dagsläget uppgår till 0,1% av den totala utlåningen. Liksom vilken annan långivare så räknar företaget med en viss andel kreditförluster och sena betalningar. Kreditförlustfonden syftar till att täcka dessa.

Utöver kreditförlustfonden ser Lendify även till att enbart bevilja lån till kreditvärdiga personer. Ett mycket effektivt sätt att förebygga och förhindra kreditförluster på Lendify är att helt enkelt minska sannolikheten för att de överhuvudtaget kan inträffa. Historiskt sätt har kreditförluster för privatlån av slaget som Lendify erbjuder varit låga, baserat på nischbankers utsago. I samband med finanskrisen 2008 ökade dock kreditförlusterna från 1% till 2%. Därefter har de sjunkit, men samtidigt ökar kontinuerligt över tid.

Lendify andrahandsmarknad

Som du säkert redan räknat ut innebär den här investeringsformen att du låser ditt kapital under en begränsad tidsperiod, lånens löptid. Det finns dock en andrahandsmarknad som möjliggör handel av konton mellan kunder. Du kan alltså enkelt lägga ut din portfölj till försäljning på marknadsplatsen. Där kan man se en överblick av din portfölj av lån och även gå in i detalj och titta. Sedan sätter du ett pris. En rekommendation är att bygga sin egen portfölj från början, för att bli bekant med konceptet. Men när du blivit mer van att använda tjänsten så kan det vara en enklare väg att titta på befintliga portföljer.

lendify investera

Lendify investera

Detta innebär att det blir möjligt för dig att sälja din portfölj om du skulle vilja ta ut dina pengar innan lånets löptid har uppnåtts. På så sätt kan en annan person överta din portfölj och fortsätta med investeringen. Lendify tar inte ut några extra avgifter för detta, varken för köpare eller säljare.

Att sälja vidare sin portfölj på en andrahandsmarknad gör det möjligt för investerare att både kunna investera på kortare och längre sikt. Detta gäller naturligtvis även för låneinvesteringarna som görs från början, då vissa kan ha en löptid som enbart varar runt sex månader.

Fördelen med att kunna köpa och sälja befintliga konton på en andrahandsmarknad hos Lendify är att man har möjlighet att hitta konton som kan passa in i ens investeringsstrategi. Det kan till exempel handla om att man vill ha en viss löptid eller köpa ett konto för ett visst pris. Försäljningspriset sätts av säljaren, men utgår från det utestående kapitalet.

Lendify Reward

Utöver sina investerings- och låntagningstjänster har Lendify dessutom utformat ett unikt lojalitetsprogram för sina låntagare, kallat Lendify Reward. Detta syftar till att ge låntagarna bättre koll på sin ekonomi, vilket sker genom tillhandahållandet av en särskilt ekonomiskola som de kallar det. Utbildningen sker digitalt och finns tillgänglig på utbildningsplattformen Börshajen. Detta syftar till att ge personerna verktyg för att hantera sin ekonomi bättre och öka sina kunskaper kring hur privatekonomi fungerar. Förhoppningen är i sin tur att detta ska leda till lägre skuldsättning och högre kreditvärdighet – vilket så klart kommer gynna såväl Lendify som har dem som låntagare, men också för investerare som lånat ut sina pengar till dem!

Lendify’s mål

Lendify beskriver sitt mål med tjänsten att ”skapa bättre förutsättningar både för de som investerar sina pengar och söker avkastning och för de som lånar och vill ha bra villkor”. Genom sin verksamhet gör Lendify det möjligt att minska på antalet mellanhänder som finns och kan på så sätt tillhandahålla en plattform där lån kan genomföras på ett mer effektivt sätt.

Lendify grundades i mars 2014 och har sedan dess fortsatt att växa. Idag är de ett av bolagen som har kommit att bli betydelsefulla inom Fintech.

Vanliga frågor om Lendify

  • Vad händer om Lendify går i konkurs? – SVAR: Lendify har ett avtal med kredithanteringsbolaget Lindorff, som åtar sig att ta över hanteringen av lånen om Lendify går i konkurs
  • Vad betyder reserverat kapital?  – SVAR: Det är pengar som du vill låna ut men som ännu inte blivit utlånade pga att Lendify inte fått in allt kapital ännu från långivare.
  • Hur fungerar Lendify? – SVAR: Pengar lånas ut av privatpersoner, istället för en bank eller annan låneförmedlare. Lendify förmedlar lånen.
  • Vem äger Lendify? – SVAR: Ett bra svar på alla de som äger Lendify hittar du här.
  • Hur bra är Lendify? – SVAR: Här finner du omdömen och recensioner om Lendify.
  • Hur säkert är Lendify? – SVAR: Det är säkert iom att Lindorff garanterar att föra verksamheten vidare vid en eventuell konkurs.
  • Hur tjänar Lendify pengar? – SVAR: Det dras en serviceavgift från investerare. Låntagare betalar en uppläggningsavgift. Mer information här om det.

Öppna ett konto idag hos Lendify

Gå in på Lendify.se och öppna ett konto idag. Tjänsten är helt digitaliserad men Lendify har naturligtvis även en kundtjänst att ringa till. Men det är mycket enkelt att komma igång och på sajten får du också en bra presentation av tjänsten och skapar dig en bild av hur det fungerar innan du börjar investera.

 

Konkurrenter inom Peer-to-Peer lån – Investera med Lendify eller Brocc

Det finns fler så kallade P2P aktörer på marknaden idag som lånar ut pengar till privatpersoner. En annan som jag själv använder och gillar heter Brocc. Jag använder även Brocc jag kan inte säga att den ena är bättre än den andra. Jag tycker det är värt att läsa på om båda. Här är Broccs hemsida.

Personligen så har jag förutom min algotrading och utlåning till Lendify även en del långtidsinvesteringar för att öka på min diversifiering ytterligare. Det kan vara alltifrån investmentbolagpreferensaktier till indexfonder.

 

svenska kronans historia

Svenska Kronans Historia

By | Börsblogg, Privatekonomi | No Comments

Svenska kronans historia

Den svenska kronan introducerades som valuta så sent som 1873. Historien bakom den svenska valutan och olika betalmedel i Sverige är givetvis mycket äldre än så. Vi har gjort en sammanställning från 1100-talet fram till i dag.

1100-talet – 1624: Silvermyntfot knuten till mark

I Sverige användes länge silvermynt av olika slag. I de flesta fall handlade det om rena silvermynt och inga legeringar. Det fanns fram till 1534 ingen standardvaluta utan mynten varierade mellan olika regioner i landet. Gemensamt var att silvermyntfoten var knuten till valutan mark, även kallad penningar.

1619: Idé om en bank i varje stad

Det rådde brist på pengar i Sverige på 1600-talet. Brist på pengar var inte alltid det samma som fattigdom. Det rådde likviditetsbrist.

Rikskansler Axel Oxenstierna föreslog därför att det skulle finnas en bank i varje stad. På den tiden fanns inget svenskt ord för bank. På italienska hette det ”banca” och direkt översatt till svenska blev det ”bänk”, vilket var det ord som Oxenstierna använde.

Det blev inget av banken (eller bänken). Kronan hade inte råd att garantera några banker. Borgarstånden ville inte heller stå bakom planen.

1624: Kopparmyntfoten

De första kopparmynten dök upp i Sverige 1624. Då infördes så kallad kopparmyntfot. Det fanns två skäl. Först och främst var det brist på silver och guld i Sverige efter alla dyra krig. Dessutom ville Kronan stärka svensk industri genom att se till så att kopparpriset steg.

Man ville ha ett högt kopparpris eftersom Falu koppargruva stod för två tredjedelar av Europas kopparförsörjning. Koppar var Sveriges viktigaste exportvara.

Det första kopparmyntet var fyrkantigt och kallades för klipping. Mindre samvetsgranna köpmän märkte snart att man kunde minska kopparmyntets storlek utan att någon märkte det och sälja kopparbitarna separat. Därför byttes de fyrkantiga kopparmynten snart ut mot runda mynt.

1644: Sverige har världens största mynt

En bieffekt av kopparmyntfoten var att det behövdes en mycket större mängd mynt för att motsvara värdet på silver- och guldmynten. Detta logistiska bekymmer tog absurda proportioner då Sverige snart hade världens största mynt. Det största kopparmyntet vägde närmare 20 kg!

Kronans plan att stärka kopparindustrin gick inte särskilt bra. Sverige tillverkade mer koppar än vad man kunde exportera. Det var en av orsakerna till varför man valde att tillverka så stora kopparmynt.

Det krävs inte så mycket fantasi för att förstå att 20-kilosmynten inte var särskilt smidiga i handeln. Därför introducerades de fösta sedlarna redan under andra halvan av 1600-talet (se nedan).

1644 fanns världens största mynt i Sverige. Källa: Riksbanken.

1644 fanns världens största mynt i Sverige. Källa: Riksbanken.

1656: Sverige får sin första bank

Axel Oxenstierna fick aldrig se sin vision komma till liv. Den första svenska banken öppnades först två år efter hans död. Grundaren hette Johan Palmstruch.

Banken hette Stockholms Banco och den fick kung Karl X Gustavs moraliska stöd. Banken var viktig för att bevara penningvärdet menade kungen.

Varför hade kungen plötsligt blivit intresserad av en bank? Sverige hade allt mer med andra länder i Europa att göra. Legoknektar ville få betalt i en valuta som var gångbar nere på kontinenten. Dessutom hade Sverige nya områden runt Östersjön efter 30-åriga krigets slut 1648. Varken legoknektar eller städer i de nya territorierna var särskilt intresserade av de gamla svenska kopparmynten.

1661: Sverige först i Europa med sedlar

Innan vi slår oss för bröstet för att ha varit först i Europa med att införa sedlar kan vi konstatera att vi förmodligen också var först med både inflation och bankrusning. Kanske även bankkrasch.

Runt 1660 hade staten börjat prägla kopparmynt som hade en lägre vikt än de ursprungliga mynten. Folk kände sig lurade och ville ha tillbaks de tyngre kopparmynten som de satt in på Stockholms Banco. Det blev bankrusning.

Bankdirektör Johan Palmstruch stoppade bankrusningen genom att ge ut insättningsbevis som kallades för kreditivsedlar. På insättningsbeviset stod vilket belopp ägaren hade rätt att få ut. Man kan säga att dessa insättningsbevis var de första sedlarna i Europa.

De nya sedlarna blev först en succé. Plötsligt kunde banken låna ut pengar utan att vara beroende av att folk först satte in sina besparingar. De var också bra mycket praktiska att handla med jämfört med de gamla kopparmynten.

Problemet vara bara att det inte fanns ett bakomliggande värde. Värdet byggde på folkets förtroende för banken.

Eftersom sedlarna blev populära började banken att trycka dem i allt större upplagor. Det ledde till inflation. Värdet för varje enskild sedel minskade och banken förlorade slutligen folkets förtroende. När bankkunderna ville plocka ut sina besparingar var banken i sin tur tvungen att kräva tillbaks de pengar som man lånat ut. Sveriges första bankkrasch var ett faktum.

Det blev slutet för de första sedlarna. Staten beslutade 1664 att lånen skulle betalas tillbaks. Bankdirektör Johan Palmstruch dömdes till döden men benådades.

Sveriges första sedel

Sveriges första sedel – även först i Europa. Källa: Riksbanken.

1668: Riksbanken grundas

Det vara svårt att förutspå vilka dagsaktuella händelser som kommer att vara av betydelse för utvecklingen i framtiden. I det dystra fallet med Stockholms Banco visade det sig att det ändå var just den banken som lade grunden för Sveriges Riksbank. Det blev världens första centralbank år 1668. På den tiden hette Riksbanken Riksens Ständers Bank.

Axel Oxenstierna hade nog blivit glad över valet av kontorslokaler: Riksbanken öppnade i Axel Oxenstiernas palats i Gamla Stan i Stockholm. Det var dock en tillfällig boning för Riksbanken.

Riksbanken hade flera uppgifter, men en av de viktigaste var att upprätthålla ett fast penningvärde. Så var det ända fram till 1897 då lagen ändrades.

1701: Moderna pengar

Johan Palmstruchs kreditivsedlar kallas för de första sedlarna, men de blev kortlivade. Det var först 1701 som de egentliga föregångarna till dagens moderna sedlar skapades.

Då började Riksbanken ge ut så kallade transportsedlar. Dessa papperslappar innehöll information om penningbelopp samt namnteckning av den tidigare ägaren och den nya ägaren.

Tanken var kanske god, men bemötandet var inte lika gott. Orsaken var att många köpmän upplevde de nya sedlarna som integritetskränkande. De ville inte att vem som helst skulle kunna se med vem de gjort affärer och hur mycket de hade betalat. Dessutom klipptes ofta en del av pappret bort för att spara porto.

transportsedlar

Föregångaren till dagens sedlar: transportsedlar. Källa: Riksbanken.

1709: Frusna tillgångar

Viljan att spara pengar på banken har gått i vågor i Sverige genom historien. Mycket var kopplat till krigen. När det gick bra för Sverige i krigen ville fler spara pengar på banken. När det gick dåligt för Sverige blev folk rädda och ville plocka ut sina pengar.

Det var vad som hände 1709 efter Karl XII:s förödande förlust i Poltava. Plötsligt blev det bankrusning. Människorna fick dock kalla handen av banken som sa att kungen hade bestämt att inga uttag var möjliga. ”Alla skulle bidra till kriget” fick de höra. Det tog flera årtionden innan befolkningen fick tillgång till sina sparkonton igen!

1711–1738: Försiktig ekonomisk politik

Riksbanken fick en ny ordförande 1711, Johan Thegner. Han och regeringen förde tillsammans en försiktig ekonomisk politik de närmaste tre decennierna. Målet var ett stabiliserat penningvärde och att återställa landets finanser.

1 öre kopparmynt

1 öre kopparmynt från 1724. Källa: Daniel78 CC BY-SA 2.5

1715: Nödmynt

Det är dyrt att kriga. Därför gav Karl XII ut så kallade nödmynt. Mer än 40 miljoner kopparmynt gavs ut. Nyheten med dessa var att de hade andra valörer än värdet av den koppar som de präglats av. Folket var inte förtjust. Många vägrade att acceptera nödmynten.

Nödmynt

Nödmynt användes för att betala krigen. Källa: Riksbanken.

1738: Inflation och spekulation

När Hattarna tog makten började de driva en expansiv ekonomisk politik. Kontrasten mot Riksbankens och statens vägval de tre föregående decennierna var skarp. Nu satsade istället staten på att stödja tillverkningsindustrin. Krigen mot Preussen och Ryssland kostade också pengar.

Riksbanken satte igång och tryckte mer sedlar. Effekten av detta blev stigande inflation. När pengarna tappade värde innebar det att den som hade ett lån kom billigare undan eftersom inflationen ”åt upp” lånet. Detta ledde till spekulation inom fastigheter, industri och varor med högt värde. Spekulanter köpte på sig av diverse egendom och väntade på att inflationen skulle fortsätta. Därefter sålde de och tjänade en bra slant på affären.

1755: Nya sedlar

Falska sedlar som var i omlopp var ett problem. Därför startade Riksbanken ett eget pappersbruk, Tumba bruk.

Det papper som Tumba bruk tillverkade hade flera vitstämplar och vattenmärken. Det försvårade kopiering och förfalskning.

Senare introducerades olika format på sedlarna. Små sedlar var av mindre valörer. Därmed gick det inte att förfalska en sedel med liten valör så att den fick en högre valör. Denna princip lever kvar än i dag för våra svenska sedlar.

1759 dömdes två kvinnliga sedelförfalskare till döden men kungen skonade dem.

 

nya sedlar som var svårare att förfalska

I Tumba Bruk tillverkades 1755 papper till nya sedlar som var svårare att förfalska. Bilden är från 1873.

1766: Sverige får smaka på deflation

När Mössorna tog över makten från Hattarna skulle det bli stopp på inflationen. Inte bara det, man beslutade att återställa penningvärdet till den nivå som varit för 30 år sedan. Resultatet blev deflation som slog hårt mot Sverige.

På den tiden mättes riksdalern (ett av de många betalsätt som fanns på den tiden) mot handelsvalutan mark. En mark kostade 72 riksdaler. Mössorna ville stärka värdet på riksdalern så att 1 mark endast skulle kosta 36 riksdaler, en halvering av växelkursen.

Tanken var att gradvis stärka växelkursen. Problemet var bara att det var rätt så många inblandade i Riksbankens jobb. Ryktet spred sig och folk började spara på sig sedlar. Man tänkte att om pengarna bara blir mer och mer värda så är det ju dumt att använda dem redan nu.

Konsekvensen blev att Riksdalern ökade i värde snabbare än väntat. Redan nästa år kostade 1 mark 42 riksdaler. Flera av de företag som skapat en förmögenhet på spekulationer under de föregående åren gick i konkurs. Fastigheter såldes med förlust och många små tillverkande företag fick stänga igen. Detta var den första och hittills svåraste deflationskris i Sverige någonsin.

En som hade glimten i ögat var Carl Michael Bellman. Han hade jobbat på Riksbanken men fick sparken. Bellman observerade i sin epistel 24 att spriten blev billigare av deflationen eftersom de spannmål som användes i tillverkningen importerades.

1776: Myntregleringen – Riksdaler som enda valuta

Fram till 1776 fanns det en mängd olika betalsätt i Sverige. Riksdalern var den valuta som användes när man diskuterade penningpolitiken. Men ute i landet cirkulerade dukater, riksdaler hamburger banco, riksdaler specie, daler kopparmynt, daler silvermynt, daler courant och daler carolin. Det var en salig röra.

Kung Gustav III:s finansminister Johan Liljencrantz fick i uppdrag att städa upp bland mynten. Detta kallas för myntregleringen. Hädanefter fanns endast Riksdalern och dess 48 skillingar. Ute bland folket tog det dock många år innan regleringen slog igenom fullt ut.

Gustav III:s finansminister Johan Liljencrantz

Gustav III:s finansminister Johan Liljencrantz fick i uppdrag att städa upp bland de svenska mynten.

1776: Silvermyntfoten återinförs

I samband med myntregleringen såg Riksbanken till att stabilisera penningvärdet. Det gjorde man genom att återgå till silvermyntfoten. Det innebar att man hädanefter kunde växla in Riksbankens sedlar mot silver till ett värde som var känt på förhand.

Egentligen började denna process redan tio år tidigare, 1766, men det var först 1776 som reformen genomfördes i formell mening.

För att lyckas med reformen var Riksbanken tvungen att prägla nästan 1,5 miljoner riksdaler i silver.

1789: Två valutor?

Bara drygt tio år efter att Sverige fått en standardiserad valuta, riksdalern, blev det oreda igen. Kung Gustav III som behövde pengar till kriget mot Ryssland men hade lovat att han inte skulle röra Riksbankens sedelpressar. Därför grundade han Riksgäldskontoret för att ge ut obligationer. Snart började folk använda obligationerna som pengar vilka gick under namnet riksdaler riksgälds. Den ”riktiga” valutan kallades hädanefter för riksdaler banco.

Några år senare fick kungen betala med sitt eget liv för sitt beslut att grunda Riksgäldskontoret. Kapten Anckarström var en av många som förlorat pengar efter att kungen bestämt att de som lånat ut pengar i riksdaler banco skulle få tillbaks sina pengar i form av riksdaler riksgälds. Anckarström blev så arg att han sköt kungen i ryggen på maskeradbalen på operahuset 1792.

1831: Privata sedlar

Under början av 1800-talet började det privata bankväsendet få fäste i Sverige. De hade rätt att trycka sina egna sedlar för att finansiera utlåningsverksamheten. Vid sidan av Riksbankens sedlar fanns sedlar från 10-15 privata banker.

De privata bankerna hade egna sedlar

De privata bankerna hade egna sedlar på 1800-talet i Sverige. Källa: Riksbanken.

1834: Silvermyntfoten införs (igen)

Många försök hade gjorts att införa silvermyntfoten. Karl IV Johan lyckades slutligen ordna så att sedlar kunde lösas in mot silver. Det gav ett stabilt penningvärde under många år vilket fick en positiv effekt på svensk ekonomi och industri. Sveriges industriella framgångar under 1800-talet fick bränsle av denna reform.

1835: Moderna tryckta sedlar

Sveriges första moderna sedlar trycktes på färgat papper. Sedeln hette riksdaler specie och motsvarade 2,67 riksdaler banco eller 4 riksdaler riksgäld.

moderna svenska sedlarna

1835 kom de första moderna svenska sedlarna. Källa: Riksbanken.

1855: Öret införs

År 1855 fick riksdalerna ören. Själva myntet kallades för riksdaler riksmynt där 1 mynt delades in i 100 öre.

1873: Kronan införs

Få känner nog till att kronan infördes efter öret. Det var först 1873 som Sverige fick den valuta som används än idag, krona. Detta skedde i samband med att Sverige bytte från silvermyntfot till guldmyntfot. En krona var lika med 0,403225 gram guld. Även Danmark och så småningom också Norge gick över till samma system. Guldmyntfoten innebar att Sverige fick en fast växelkurs mot flera länder som ingick i samarbetet.

En krona från 1875.

En krona från 1875. Kronan infördes 1873, 18 år efter att öret infördes. Källa: Riksbanken.

1890: Den första styrräntan – diskontot

Styrränta är ett verktyg som centralbanker använder för att reglera efterfrågan på pengar. Från mitten av 1800-talet hade ekonomer argumenterat att det var ett bra sätt för länder att reglera penningvärdet på. I Sverige användes styrränta första gången 1890 i samband med en internationell bankkris som startade i Storbritannien. Styrräntan kallades då för diskontot.

1904: Riksbanken får monopol på att ge ut sedlar

Det var inte förrän i årsskiftet 1903-1904 som Riksbanken fick monopol på att ge ut sedlar i Sverige. Då trädde riksbankslagen från 1897 i kraft. I den reglerades även att Riksbanken i framtiden skulle släppa större delen av sin in- och utlåning.

1904 fick Riksbanken ensamrätt att ge ut sedlar

Glada herrar. 1904 fick Riksbanken ensamrätt att ge ut sedlar. Källa: Riksbanken.

1907: Finanskris och utländsk valuta

År 1907 bröt en finanskris ut i USA som också drabbade Sverige och Europa. Riksbanken ingrep genom att höja styrräntan och den stärkte likviditeten genom att sälja en del av guldreserverna och de utländska obligationerna. Stockholms stad tog ett utlandslån som Riksbanken disponerade, vilket kraftigt ökade de utländska reserverna.

1914: Guldmyntfoten kollapsar

När första världskriget började övergav de flesta länder guldmyntfoten, så även Sverige. Valutorna flöt och inflationen tilltog. Det neutrala Sveriges ekonomi gick in i högkonjunktur som eldades på av export till de krigande länderna och ökade försvarsutgifter. Inflationen stack i höjden. Det ledde till stora spekulativa lån av individer och företag som ville göra vinst på inflationen.

1920: Deflation efter första världskriget

Sverige hade dragit nytta av en stärkt exportindustri under första världskriget. När kriget var slut avlöste deflation och ekonomisk kris den högkonjunktur som varit.

1924: Guldmyntfoten återinförs

Efter kriget ville många länder återgå till guldmyntfoten. Sverige återinförde guldmyntfoten 1924 och så småningom stärktes ekonomin igen.

1929-1931: Börskrasch på Wall Street leder till guldmyntfotens avskaffande

När börsen kraschade på Wall Street den 24 oktober 1929 blev det slutet på 1920-talets euforiska börsklimat. Konsekvenserna blev mycket mer långtgående än de katastrofala följder som kraschen fick för amerikansk ekonomi och landets medborgare. Det blev en global finanskris till följd av kraschen, vilket ledde till att Storbritannien avskaffade guldmyntfoten 1931. Sverige och andra länder valde samma väg. På tre månader decimerades Sveriges valutareserv. Det blev helt enkelt för dyrt att försvara kronan och vi fick istället en rörlig växelkurs. Nu blev prisstabilisering målet för Riksbankens penningpolitik.

1932: Kreugerkraschen

Sverige var själv nära att hamna i en finanskris efter den så kallade Kreugerkraschen 1932. Det var finansmannens Ivar Kreugers affärsimperium som föll samman efter kraschen på Wall Street. Kreuger tog sitt liv i Paris vilket satte det svenska bankväsendet i gungning. Kreugers bank, Skandinavbanken (idag en del av SEB), fick ta över hans riksbankskrediter. Banken hotades av konkurs vilket undveks genom att Riksgäldskontoret gav banken ett lån. Bankkrisen hindrades därmed från att spridas till andra samhällssektorer.

Kreugerkraschen

När Ivar Kreugers affärsimperium som föll samman blev det allvarligt läge för hela den svenska banksektorn. Riksgäldskontoret räddade läget genom ett lån till Skandinavbanken. Källa: Riksbanken.

1933-1939: Pund och dollar

Efter att guldmyntfoten avskaffats 1931 band Sverige slutligen kronan till det brittiska pundet 1933. Inför andra världskrigets utbrott valde Riksbanken istället att binda kronan till den amerikanska dollarn. Tanken var att det skulle bli ett stabilare val eftersom man ansåg att risken var stor att pundet skulle påverkas av kriget som nu var ofrånkomligt. Dessutom var inflationen hög i Storbritannien.

1939-1945: Kriget påfrestar

Under det andra världskriget blev det till att börja med stora påfrestningar på kreditmarknaden. Folk plockade ut pengar från banken för att bunkra upp med varor. Samtidigt tvingades Sverige betala i förskott på importen. Bankväsendet präglades av brist på inlåning fram till 1941. Med lärdom från första världskriget införde Sverige prisstopp och lönestopp för att förhindra inflation. Marknadskrafterna sattes ur spel. Däremot utnyttjade man inte räntan för att styra kronan och påverka konjunkturen.

1945: Finanspolitik viktigare än penningpolitik

Efter andra världskriget fick penningpolitiken ge vika för en allt mer dominerande finanspolitik. Prisstabilitetsmålet fick så småningom överges. Under denna tid var Riksbankens självständighet begränsad. Riksbankschefen Ivar Rooth begärde att få avgå 1948 i protest mot statens lågräntepolitik som banken inte fick påverka. Efterkrigstidens politik präglades istället av konjunkturpolitik med full sysselsättning som mål. Från 1951 fick Riksbanken fastställa intervall för bankernas högsta och lägsta ränta. Riksbanken bestämde också om emittering av obligationslån. Dessutom hade Riksbanken hand om en mängd andra regleringar vilket gjorde att banken i själva verket förvandlades till en enda stor statlig byråkrati. Detta var något som präglade Riksbanken ända inpå 1990-talet.

1951: Sverige i IMF och Världsbanken

IMF och Världsbanken grundades vid Bretton-Woodskonferensen 1944. Sverige hade först tvekat på grund av kostnaden och att den penningpolitiska friheten begränsas. Det fanns oro att den fasta växelkursen mot dollarn skulle göra det svårt att justera kronans värde. Man var även rädd att Sverige skulle komma att ”importera” andra länders inflation. Till slut valde Sverige ändå att gå med i samarbetet. De länder som valde att gå med i Bretton Woods fick i gengäld möjlighet att växla in dollar till ett fast pris i guld.

Sverige anslöt sig till IMF och Världsbanken 1951

Sverige anslöt sig till IMF och Världsbanken 1951, sju år efter Bretton-Woodskonferensen. Hädanefter gällde fast växelkurs mot dollarn. Foto: Georgio, CC BY-SA 3.0.

1957: Räntekuppen

Ett par år efter att Per Åsbrink blivit Riksbankschef drev han igenom något som kom att kallas för räntekuppen. Under honom valde Riksbanken att bryta mot regeringens lågräntepolitik. Räntan höjdes från 4 till 5 procent utan att först informera regeringen. Sverige hade då budgetunderskott på 900 miljoner kronor och en allt svagare krona. Det rådde oro på valutamarknaden, något som kunde motverkas genom att höja räntan. Det blev protester från det socialdemokratiska partiet men Åsbrink lyckades sitta kvar. Istället fick ordförande i riksbanksfullmäktige avgå.

1960-talet: Straffränta

Högkonjunkturen under 1960-talet ledde till att affärsbankerna lånade allt mer pengar. Riksbanken lyckades bromsa utlåningen genom att införa en straffränta för banker som lånade över en viss gräns.

1973: Slut på Bretton Woods

Mot slutet av 1960 ökade inflationstrycket i världen, bland annat till följd av att USA använde dollarns ställning som reservvaluta för att finansiera det dyra Vietnamkriget. När president Nixon 1973 upphävde rätten att lösa in dollar mot guld föll Bretton Woods samman. Då anslöt sig istället Sverige till EG:s valutasamarbete. Kronan kunde inom ramarna för detta samarbete röra sig mot andra valutor inom ett snävt intervall. Samma år inledde OPEC sitt första oljeembargo. Inflation och lågkonjunktur följde.

1976-1977: Devalveringar av svenska kronan

Från 1976 devalverades den svenska kronan i omgångar efter en försämrad konkurrenskraft. Bidragande orsaker till besluten var den höga inflationen, försämrad bytesbalans, stigande lönekostnader, ett snabbt växande budgetunderskott och en snabbt växande statsskuld. Sverige tog initiativ att medlemsländerna i det monetära samarbetet, den så kallade valutaormen, skulle samlas. Sverige devalverade kronan mot D-marken, först med 6 procent och sedan med 10 procent. Valutaormen övergavs. Istället kopplade Riksbanken kronan till en valutakorg med de 15 viktigaste valutorna.

1978: Sverige står utanför EMS

Efter att valutaormen övergetts inom EG startade ett nytt valutasamarbete, EMS. Inom EMS skulle det råda fasta inbördes växelkurser bland deltagande EG-länder och vissa andra länder. Dessutom skulle man göra gemensamma inköp av valutor. Sverige tackade nej.

1981: Valutakris

1981 rådde det spekulationer om ytterligare devalveringar. Det ledd till en valutakris. Riksbanken höjde diskontot till 12 procent och straffräntan till 17 procent. Ett utlåningstak för finansbolag och banker inrättades. Därefter devalverade Riksbanken kronan med 10 procent. Ännu en kraftig devalvering ägde rum efter att den nya regeringen tillträtt 1982. Nu devalverades kronan med hela 16 procent. En extrem inflation gjorde dock att effekten av devalveringen var borta inom några år.

1992: Finanskris, extrem ränta och flytande krona

Efter devalveringarna i början av 1980-talet fortsatte lönerna och inflationen att stiga. Utlåningstaket och ränteregleringen avskaffades 1985 i den så kallade novemberrevolutionen. Under dessa år avreglerades de internationella finansiella systemen. Bankerna kunde låna ut allt större summor pengar. Svenska hushåll och företag lånade allt mer pengar. Det rådde hausse på den svenska aktiemarknaden och i fastighetssektorn. Bostadspriserna steg.

Avregleringen i kombination med den ökade belåningen ledde till en finanskris i Sverige i början av 1990-talet. Den fasta växelkursen gjorde att finanspolitiken inte var tillräckligt effektiv. Kronan knöts ensidigt till Ecun 1991, men det gav bara tillfällig lindring. Den tyska återföreningen innebar extra påfrestningar för den svenska kronan och andra valutor. Fastighetsbolag gick i konkurs och bidrog till en bankkris.

För att kunna försvara kronan höjde Riksbanken slutligen räntan till 500 procent hösten 1992. Trots den extrema räntan misslyckades försvaret. Räntan sänktes därefter stegvis för att lugna marknaden.

I november 1992 läts därför kronan istället flyta: Sverige fick en flytande växelkurs. Den flytande växelkursen gynnade svensk industri även om det tog länge innan samhället hade återhämtat sig efter finanskrisen.

Finanskrisen i början av 1990-talet ledde till åtminstone tre viktiga förändringar: 1) Riksbanken blev mer oberoende, 2) budgetprocessen lagfästes och 3) det allmänna pensionssystemet omformades.

Sverige hade ett tag 500 procent ränta

Sverige hade ett tag 500 procent ränta. Snart övergavs försvaret av växelkursen och kronan fick flyta fritt. Källa: Riksbanken.

1993: Prisstabilitetsmål återinförs

Det var först 1993 som Riksbanken åter igen införde ett prisstabilitetsmål. Det sattes då till 2 procents inflation per år, ett mål som finns kvar än idag. Inflationen definierades som KPI. En avvikelse med +- 1 procentenhet per år tilläts.

1999: Ny Riksbankslag

Sverige fick en ny Riksbankslag 1999. Den hade sitt ursprung i erfarenheterna från finanskrisen i början av 1990-talet. Riksbankens penningpolitiska beslut skulle hädanefter komma att fattas av en ny direktion. Prisstabilitetsmålet lagfästes också.

2003: Nej till EMU

Det svenska folket röstade nej till EMU i en folkomröstning 2003. Folket ville ha kvar den svenska kronan som valuta.

2008: Sverige klarar den globala finanskrisen bra

Tack vare de åtgärder som Sverige vidtog efter finanskrisen i början av 1990-talet klarade vi den globala finanskrisen 2008 relativt bra.

Sverige globala finanskrisen

Sverige klarade sig relativt bra ur finanskrisen tack vare erfarenheterna från krisen i början av 1990-talet. På bilden syns Lehman Brothers, investmentbanken var fall blev startskottet på finanskrisen. Foto: Robert Scoble, CC BY 2.0.

2010: Öret försvinner som myntenhet

Antalet valörer för öresmynt hade gradvis minskat. 2010 fanns bara 50-öringen kvar och detta år avskaffades även denna myntenhet. Idag har vi öre kvar men alla kontanta betalningar avrundas till närmsta krona.

2014-2015: Noll procent ränta och minusränta

Under Riksbankschef Stefan Ingves sänktes styrräntan till den historiskt låga nivån på 0 procent 2014. Året därpå fick vi minusränta i Sverige. Samtidigt fortsatte Riksbanken göra stödköp av obligationer, så kallade kvantitativa lättnader. Dessa räntesänkningar och stödköp har troligtvis bidragit till att svensk tillväxt kunnat hålla i sig trots en sämre ekonomisk utveckling i omvärlden.

2015-2016: Nya sedlar och mynt

Alla Sveriges sedlar och mynt förutom tiokronorsmyntet byttes ut. Vi får även två nya valörer: 200-kronorssedeln och 2-kronan. Sedlarna var säkrare än de tidigare och mynten blev lättare och är nickelfria. De nya mynten är billigare att tillverka och miljöbelastningen är mindre än för de gamla mynten.

2017: KPIF ersätter KPI

Från och med 2017 används KPI med fast ränta, KPIF, istället för KPI för att definiera inflationsmålet för den svenska kronan.

Vilken bank har högst ränta om man vill spara pengar

Vilken bank har högst ränta om man vill spara pengar?

By | Jämför Tjäna Pengar, Privatekonomi | No Comments

Vilken bank har högst ränta om man vill spara pengar?

Det är vanligt att räntan på sparkonton är förhållandevis låg, och flera av de största bankerna erbjuder noll procent i sparränta. Det finns dock alternativ om man vill ha högre ränta på sitt sparkonto, och de som i dagsläget erbjuder högst ränta är olika mindre banker och bolag.

 

 


 

 

Vad påverkar vilken sparränta bankerna erbjuder?

Då räntor regelbundet förändras och justeras kan det vara svårt att få en överblick för vilka banker som har högst ränta just nu. Av den anledningen kan det också vara bra att jämföra olika sparräntor för att hitta de alternativ som passar ens egna önskemål och det sättet man vill spara pengar på.

Några saker som kan påverka vilken bank som har högst ränta är bland annat om kontona är rörliga eller bundna, om sparkontot är med eller utan insättningsgaranti, vilken bindningstid som gäller, vilka summor man sparar samt huruvida det rör sig om en större eller mindre bank.

  • Rörliga eller bundna konton: När man talar om sparkonton med högst ränta brukar de oftast dela in i två olika kategorier, rörliga konton och bundna konton. De rörliga kontona är obundna sparkonton, vilket innebär att man kan ta ut pengarna därifrån hur man vill och när man vill. På rörliga konton är det vanligt med föränderlig högst ränta som kan förändras både genom att stiga och genom att sjunka. Fördelen är att man oftast kan ta ut pengar därifrån utan avgift, men en nackdel kan vara att räntan kan förändras på ett sätt som är negativt för dig.

Bundna konton är konton där bindningstiden är given från början. Bindningstiden kan vara allt från några månader och uppemot flera år. För de bundna kontona har högst ränta ofta satts när du tecknar kontot, vilket innebär att den inte kommer förändras på samma sätt som för rörliga konton. En sak som generellt gäller för bundna konton är att pengarna är ”låsta” på kontot fram tills bindningstiden har upphört. I vissa fall går det att ta ut pengarna innan bindningstiden är slut, men detta är ofta förenat med avgifter. I vissa fall kan dessa konton ha högst ränta, jämfört med rörliga konton, men det behöver inte vara så.

 

Vilken bank har högst ränta om man vill spara pengar?

 

 

  • Sparkonto med eller utan insättningsgaranti: Insättningsgaranti syftar till den garanti du har till dina pengar du sparar på kontot. Om du sparar pengar på ett konto utan insättningsgaranti betyder det att banken inte har någon skyldighet att ersätta dig ekonomiskt om de skulle gå i konkurs och dina pengar försvinner. Om kontot däremot har insättningsgaranti har de skyldighet att ersätta dig ekonomiskt för den summan du haft sparad hos dem.
  • Bindningstid på sparkonton: Bindningstid kan vara en sak som påverkar vilken ränta som gäller för kontot där man ska spara pengar. Generellt kan man säga att längre bindningstid ger högst ränta, jämfört med om man har kortare bindningstid på samma bank. Detta behöver naturligtvis inte gälla jämt.

En sak som kan vara bra att känna till beträffande bindningstid på sparkonton är att det i vissa fall kan vara förenat med vissa avgifter. Detta i synnerhet om man skulle välja att avsluta sitt sparkonto innan bindningstiden är slut; detta kan innebära att du blir skyldig att betala vissa avgifter – samtidigt som du kan förlora den ränta du skulle fått om du hade fortsatt spara pengar där hela bindningstiden. Anledningar till att man kan vilja ta ut sina pengar eller byta bank där man sparar pengar kan exempelvis vara att man märker att det går dåligt för banken man har sitt sparkonto på, vilket kan innebära risker för ens eget sparande.

  • Sparsummor: Vilka summor man sätter in på ett sparkonto är en faktor som kan påverka vilken ränta som gäller. I vissa fall kan det finnas minimigränser där räntan är lägre om det är en lägre summa pengar som sätts in på sparkontot, och högre om man kommer spara pengar över en viss summa. Beroende på vilken summa man har tänkt spara på sitt konto kan även olika banker erbjuda olika högst ränta för detta.

 

  • Större eller mindre banker: Det finns både fördelar och nackdelar med att spara pengar på såväl en större bank som en mindre bank. Fördelarna med att ha sparkonto på en större bank kan vara att banken generellt är mer stabil och att sannolikheten att banken kommer bli utkonkurrerad eller gå i konkurs är lägre. Nackdelen med vissa större banker när det gäller sparkonton kan däremot vara att sparräntan som erbjuds är väldigt låg eller ligger på noll procent. Om man är ute efter högst ränta kan det alltså bli aktuellt att se sig om efter andra alternativ.Med en mindre bank kan de riskerna vara större när det gäller att spara pengar där: banken är inte lika etablerad och därmed inte lika stabil på marknaden. Det här behöver inte nödvändigtvis vara ett problem, men kan bli det om sparkontot man har saknar insättningsgaranti och banken går i konkurs. Samtidigt är det vanligt att mindre banker erbjuder högre ränta när man sparar pengar där.

Här får man helt enkelt ta ställning till vad man tycker är viktigast samt vilka säkerheter man vill ha och vilka risker man är beredd att ta. Det finns olika sätt att spara pengar på, vilket också gör det möjligt att välja det sätt man tycker passar en själv bäst.

 

Några saker att tänka på när man ska spara pengar med högst ränta

När man ska spara pengar kan det vara en bra idé att ha en uppfattning om vad det är man kommer spara pengar till, eller varför man sparar. Detta på grund av att det ofta kan säga någonting om vilket sparsätt som är det mest effektiva för en själv. Det kan exempelvis vara skillnad på vilket sätt som är mest lönsamt att spara på om man tänkt spara pengar på kort eller lång sikt. Det kan också påverka hur viktigt det är att ha högst ränta eller om andra faktorer är viktigare.

Om man vill spara pengar på ett sparkonto kan det vara möjligt att få högst ränta genom att exempelvis ha en längre bindningstid och spara en högre summa pengar. Däremot behöver inte högst ränta alltid vara det bästa valet, då det i vissa fall kan vara förenat med vissa risker. Riskerna kan exempelvis vara att insättningsgaranti inte gäller, vilket innebär att du inte har någon garanti att få tillbaka pengarna om banken skulle gå i konkurs eller liknande.

 

Vad påverkar vilken sparränta bankerna erbjuder

 

En annan sak som kan vara bra att ha koll på innan man bestämmer sig för var man vill spara pengar är att kolla om fria uttag gäller eller inte. Detta innebär alltså om du kan ta ut pengar från kontot utan att betala extra avgifter för det, eller om du behöver betala för att ta ut pengarna därifrån.

Sammanfattning

Vilken bank som erbjuder högst ränta för att spara pengar påverkas av flera faktorer: om kontot är rörligt eller fast, om kontot har insättningsgaranti eller inte, vilken bindningstid som gäller och vilka summor det rör sig om. För att hitta banken med högst ränta blir det alltså nödvändigt att ha flera saker i åtanke, vilket också betyder att det inte bara är högst ränta som spelar in utan även saker som rör dig, ditt sparande och hur du vill spara pengar.