Category

Privatekonomi

BörsbloggEkonomiPrivatekonomi

Vad är en styrelsesuppleant?

Aktieägarna i ett aktiebolag har alltid möjlighet att på bolagsstämman utse en eller flera styrelsesuppleanter. Om aktiebolaget enbart har en eller två ordinarie styrelseledamöter är bolagsstämman dessutom skyldig att omedelbart utse minst en styrelsesuppleant. Av bolagsordningen ska det framgå om styrelsesuppleanter ska utses och hur många. Det är vanligt att bolagsordningen anger att en styrelsesuppleant ska utses för det fall färre än tre ordinarie styrelseledamöter har utsetts. Reglerna om vem som kan utses till styrelsesuppleant är desamma som för ordinarie styrelseledamöter. Styrelsesuppleanten måste vara en fysisk person. Styrelsesuppleanten måste vara myndig och får inte vara ställd under förvaltarskap eller vara i personlig konkurs. Minst hälften av ett aktiebolags styrelsesuppleanter måste vara bosatta inom EES, men dispens kan tillfälligt medges. Utsedda styrelsesuppleanter ska anmälas för registrering i aktiebolagsregistret. Där kan även anges om styrelsesuppleanten ska ha rätt att företräda bolaget ensam eller tillsammans med en annan ledamot. Aktiebolagslagen Enligt aktiebolagen är en styrelsesuppleant ersättare för det fall att en ordinarie styrelseledamot inte har möjlighet att fullgöra sina skyldigheter som bolagets företrädare. Skäl för detta kan till exempel vara sjukdom, andra åtaganden som sker samtidigt som ett styrelsemöte, att ordinarie ledamot är jävig i en fråga, eller ledighet. I bolagets arbetsordning bör det närmare anges under vilka förutsättningar en styrelsesuppleant ska inträda i styrelsearbetet och arbeta. I arbetsordningen kan man även ange att en styrelsesuppleant är ersättare för en viss specifik styrelseledamot och en annan suppleant för en annan specifik ledamot och så vidare. Så länge de ordinarie styrelseledamöterna fullgör sina åtaganden har en styrelsesuppleant inga åtaganden gentemot bolaget. Men det är ändå lämpligt att styrelsesuppleanten håller sig löpande informerad om bolagets verksamhet för att vara förberedd att inträda i arbetet om en ordinarie ledamot får förhinder. Bolaget har även en skyldighet att tillställa styrelsesuppleanterna kopior av den information som de ordinarie ledamöterna erhåller och av kallelser till styrelsemöten. styrelsesuppleant Samma rättigheter och skyldigheter som de ordinarie ledamöterna När en ordinarie ledamot får förhinder att utföra uppdraget inträder styrelsesuppleanten i styrelsearbetet och då har styrelsesuppleanten precis samma rättigheter och skyldigheter som de ordinarie ledamöterna. Styrelsesuppleanten ska då delta på styrelsemöten och har rösträtt. Styrelsesuppleanten omfattas då av reglerna om jäv. Styrelsesuppleanten får när han inträtt i tjänst även underteckna dokument som till exempel skattedeklarationer och är dessutom skyldig att göra detta inom föreskriven tid, liksom styrelsesuppleanten då är skyldig att tillse att skatter och sociala avgifter betalas i tid. Då styrelsesuppleanten har inträtt i arbetet ansvarar denne som en ordinarie ledamot för att bolagets verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och lagenligt sätt och i enlighet med bolagsordningen och givna riktlinjer från bolagsstämman. Styrelsesuppleanten kan då även dömas till ansvar enligt tillämpliga lagar om verksamheten missköts, hållas skadeståndsskyldig gentemot bolaget och ådra sig personligt betalningsansvar för obetalda skatter. Ensam styrelseledamot Det är vanligt i mindre aktiebolag och familjeföretag att ägaren är ensam styrelseledamot och ber en make/maka, vän eller familjemedlem att axla rollen som styrelsesuppleant. Det är dock viktigt att den som åtar sig den rollen är medveten om de skyldigheter som följer med styrelsesuppleantåtagandet och att styrelsesuppleanten har tillräcklig kunskap för att kunna utföra uppdraget.
Ekonomisk Ordlista - Trading OrdlistaPrivatekonomi

Vilka företag har ett kollektivavtal?

I princip alla arbetsplatser inom olika branscher har ett kollektivavtal, och syftar till ökad samverkan mellan arbetsgivaren, staten och facket. I de fall då kollektivavtal saknas kan de anställda sakna rättigheter de egentligen förtjänar. Vad är ett kollektivavtal? Ett kollektivtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivaren och fackförbundet och innehåller regler som gäller de anställdas arbets- och anställningsvillkor (lön, uppsägningstid, semester mm.) Vilka krav och villkor omfattas ett kollektivavtal av? För att ett kollektivavtal överhuvudtaget ska gälla måste inblandade parter vara en arbetsgivarorganisation eller ett företag som representerar arbetsgivarsidan och en arbetstagarorganisation (fackförbund, klubb eller liknande) som representerar arbetstagarsidan. Det innebär att ett enskilt företag kan representera ena parten i ett kollektivavtal, men att det inte finns någon möjlighet för en enskild anställd att göra samma sak. Arbetstagarparten måste nämligen bestå minst av en sammanslutning av anställda. Icke-organiserade företag För företag som är icke-organiserade kan ett så kallat hängavtal vara aktuellt. Ett hängavtal är mycket likt ett kollektivavtal i praktiken då det fortfarande är arbetsgivaren som kommer överens med fackförbundet om vilka regler och villkor som ska gälla för arbetsplatsens anställda.   Med ett kollektivavtal får du en tryggare arbetsplats Att en arbetsgivare har ett kollektivavtal innebär extra trygghet för alla anställda, eftersom kollektivavtalet innehåller direktiv som arbetsgivaren måste förhålla sig till. Det innebär att arbetsgivaren inte har rätt att försämra de villkor som står i kollektivavtalet. I kollektivavtalet brukar det även finnas ett visst mått av förmåner som kan vara svåra för en arbetstagare att förhandla fram på egen hand. kollektivavtal Fördelar med kollektivavtal för arbetsgivaren För en fackförening är målet att få så många arbetsgivare som möjligt att ansluta sig till ett kollektivavtal, då det är ett enkelt sätt att ge sina anställda en möjlighet att få en bra pension och bra försäkringsvillkor. Genom att teckna ett kollektivavtal kan arbetsgivaren också undvika så kallad lönedumpning, det vill säga att lönerna blir sämre vid ökad konkurrens. Ytterligare en fördel kan vara mer förmånliga priser och villkor när det gäller de anställdas försäkringspremier. Fördelar med kollektivavtal för arbetstagaren Du får möjlighet att påverka din arbetssituation i frågor som rör sin lön, semester, uppsägningstid, pension med mera. När det gäller lönen går det i dagsläget enbart att påverka minimilönen, vilken du har rätt att omförhandla varje år. Vidare har du som är anställd rätt till minst 25 dagars semester per år, och med ett kollektivavtal kan det exempelvis finnas möjlighet att förhandla om när semesterersättningen ska betalas ut. Fackligt förtroendevald person Har din arbetsplats en fackligt förtroendevald person? Då ska den personen ha en kopia på det kollektivavtal som gäller för den aktuella arbetsplatsen. Saknar arbetsplatsen en förtroendevald facklig representant bör du som anställd kontakta det fackförbund du tillhör. En fackligt förtroendevald person är en person som blivit utsedd till arbetsplatsombud, alternativt skyddsombud eller både och. Varje arbetsplats som har 5 anställda eller fler ska ha ett skyddsombud som ska ha insyn i frågor som rör bland annat arbetsmiljö. Sammanfattning Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal som upprättas mellan arbetsgivarsidan och fackförbundet. Avtalet innehåller regler och villkor rörande arbetsvillkoren, vilka arbetsgivaren förbinder sig till att följa. Majoriteten av Sveriges arbetsplatser har ett kollektivavtal oavsett bransch, vilket leder till en ökad trygghet för såväl arbetsgivaren som arbetstagaren. I de fall då kollektivavtal saknas kan de anställda gå miste om rättigheter de egentligen omfattas av.
Ekonomisk Ordlista - Trading OrdlistaPrivatekonomi

Vad händer om man glömmer deklarera?

Det händer varje år att privatpersoner och företagare glömmer att deklarera, men det finns möjlighet att begära uppskov. Glömmer du att deklarera, alternativt fyller i fel uppgifter, går det att skicka en helt ny deklaration. Ett annat alternativ är att begära uppskov via Skatteverket. Ändrade regler för uppskov Fram tills i fjol var det omöjligt att skjuta på sin inkomstdeklaration, men reglerna ändrades 2018 och numer är det alltså möjligt att begära uppskov för den som glömt att deklarera. Har du glömt att deklarera går det att skjuta upp deklarationen med maximalt 2 veckor, vilket innebär ett inlämningsdatum den 16 maj istället för den 2 maj. Så här begär du uppskov Begäran om uppskov (förlängning) sker digitalt och inte som tidigare, via telefon. På så vis slipper du långa telefonköer och det enda som krävs är att du anger en giltig orsak till att du behöver mer tid för att deklarera.   deklarera Göra ändringar i deklarationen Skulle du av misstag fylla i fel uppgifter, eller glömma kryssa i en ruta när du deklarerar, går det att göra ändringar i efterhand. Ändringar och/eller kompletteringar går att skicka in så länge som Skatteverket inte hunnit fatta beslut om din slutgiltiga skatt. När ska deklarationen vara inne? 2019-års inkomstdeklaration skulle vara inlämnad senast klockan 23.59, 2019-05-02. Klockslag och datum är alltid detsamma varje år. Vem är skylig att deklarera? Alla som varit bosatta i Sverige under det inkomstår som deklarationen gäller (2019 deklarerade man för inkomståret 2018) är skyldiga att deklarera. Personer som haft en årsinkomst på minst 19 247 kronor är skyldiga att deklarera. Det gäller även dem som haft kapitalinkomster på 200 kronor eller mer, vilket betyder att även barn kan bli skyldiga att deklarera. Obs!  Här kan du se vilka uppgifter som ska finnas med i inkomstdeklarationen  Förseningsavgift för den som glömmer att deklarera Skulle du av någon anledning lämna in din inkomstdeklaration för sent är risken att du måste betala en förseningsavgift. I skrivande stund är avgiften 1 250 kronor. Vid en försening med tre månader får du räkna med ytterligare 1 250 kronor i extra förseningsavgift, och vi fem månaders försening blir den summan 3 750 kronor. Olika skattetabeller Alla privatpersoner som är bosatta i Sverige är skyldiga att betala skatt på inkomst oavsett var inkomsten kommer ifrån. Det finns dock olika skattesatser, eller skattetabeller. Du kan se vilken skattetabell du omfattas av på Skatteverkets hemsida. Tips! För att få reda på vilken skattetabell du omfattas av behöver du först ta reda på vart du är folkbokförd. Skillnad mellan skattedeklaration och inkomstdeklaration  Skattedeklaration En skattedeklaration är en redovisning av moms- och arbetsgivaravgifter för företagare. Skattedeklarationen ska lämnas in en gång per månad. Inkomstdeklaration En inkomstdeklaration är en redovisning av inkomster och utgifter för privatpersoner. Inkomstdeklarationen ska lämnas in en gång per år. Sammanfattning Den som glömmer att deklarera kan begära uppskov via Skatteverkets hemsida. Skulle du råka fylla i felaktiga uppgifter, eller glömma kryssa i en ruta, går även att skicka in ändringar och kompletteringar i efterhand. En försent inskickad deklaration är förenad med förseningsavgift på mellan 1 250 kronor och 3 750 kronor. Det finns olika skattetabeller och för att se vilken du omfattas av behöver du veta vart du är folkbokförd. Mer information finns på Skatteverkets hemsida    
Ekonomisk Ordlista - Trading OrdlistaPrivatekonomi

Vem betalar arbetsgivaravgift?

Alla arbetsgivare som har fysiskt anställda personer (icke juridiska) som saknar F-skattsedel är skyldiga att betala så kallade sociala avgifter. I dessa ingår bland annat arbetsgivaravgiften. Vad är en arbetsgivaravgift? Arbetsgivaravgiften är en avgift som arbetsgivaren betalar utöver arbetstagarens lön, och kallas även för sociala avgifter. Under 70-talet höjde man arbetsgivaravgiften rejält i Sverige, och numer uppgår den till närmare 32%. Som mest har arbetsgivaravgiften varit uppe i 40% (i början av 90-talet). Varför betalas arbetsgivaravgiften Detta är en viktig avgift för arbetsgivaren då den tillsammans med lönen (plus de sociala avgifterna) avgör anställningskostnaden för enskilda anställda. Det är också en betydande avgift för staten eftersom den genererar en stor del av skatteintäkterna från den offentliga sektorn. Arbetsgivaravgiften redovisas nästan aldrig på lönebeskedet så dess omfattning är sällan känd för enskilda anställda eller allmänheten i stort. arbetsgivaravgifter När ska arbetsgivaravgiften betalas? Arbetsgivaravgiften ska betalas i samband med utbetalning av löner, men senast den 12:e i varje månad förutom i januari och augusti då det är den 17:e som gäller. Pengarna betalas då in till företagets skattekonto. Alla avdrag och avgifter ska redovisas i arbetsgivardeklarationen.  Till vem ska arbetsgivaravgiften betalas? Betalningen sker till företagets skattekonto två gånger per år (i januari och augusti), och betalas sedan vidare till Skatteverket. Arbetsgivaravgiftens olika delar Man brukar prata om arbetsgivaravgiften som en avgift, men egentligen består den av 7 olika delavgifter. Den absolut största delen innefattar den allmänna löneavgiften. Som inte är kopplad vare sig till ålderspensionen eller socialförsäkringssystemet. Löneavgiften ligger runt 11,6%, medan exempelvis sjukförsäkringsavgiften ligger drygt 3,5% och arbetsmarknadsavgiften på omkring 2,6%. Vanliga frågor Är arbetsgivaravgiften samma sak som sociala avgifter? I de sociala avgifterna ingår arbetsgivaravgiften som en del i en helhet. Det är en avgift som alla arbetsgivare är skyldiga att betala för sina anställda. Just arbetsgivaravgiften omfattar de avgifter som betalas utöver löneavgifterna, vilka även brukar kallas för löneskatt. Sociala avgifter omfattar bland annat försäkringar vid sjukdom och/eller skada, premier till tjänstepensionen och en eventuell avtalspension med mera. Måste man betala lika mycket för alla anställda, oavsett ålder? Nej, det måste man inte. För anställda som fyllt 15 år, men ännu inte hunnit fylla 18 år, behöver man bara betala avgiften för ålderspensionen. Det betyder att man från och med 1 augusti 2019 endast behöver betala 10,21% för anställda som uppfyller dessa villkor. För anställda som fyllt 65 år, men som fortfarande arbetar, behöver man bara betala avgiften för ålderspensionen (samma procentsats som ovan). För anställda födda 1937 eller tidigare behöver du inte längre betala några avgifter. Reglerna gäller från och med 1 juli 2019. Hur gör man när man redovisar arbetsgivaravgiften? Varje gång man betalar ut lön till sina anställda är man skyldig att redovisa, och samtidigt betala in, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Detta gör man via en så kallas arbetsgivardeklaration som finns att hämta på Skatteverkets hemsida. Hur mycket man ska betala beror delvis på den anställdes ålder.  Sammanfattning Alla arbetsgivare i Sverige, som har anställda personer som saknar F-skattsedel, är skyldiga att betala sociala avgifter till Skatteverket. I dessa avgifter ingår bland annat arbetsgivaravgiften som en viktig del. Arbetsgivaravgiften betalas utöver arbetstagarens lön och utgör en stor del av de statliga skatteintäkterna. Som högst var arbetsgivaravgiften under 1990-talet då den vara uppe på 40%. Numer ligger den runt 32%.
Ekonomisk Ordlista - Trading OrdlistaPrivatekonomi

Vad är ett organisationsnummer?

Man kan likna ett organisationsnummer vid ett personnummer då det är en identitetsbeteckning som gäller för icke fysiska personer. Ett organisationsnummer finns till för att juridiska personer såsom företag, organisationer, myndigheter etcetera ska kunna styrka sin identitet genom ett helt unikt nummer. Organisationsnummer är ett svenskt påfund Företeelsen med organisationsnummer har funnits sedan 1975 och är ett svenskt påfund. Syftet med organisationsnummer är att göra det enkelt för myndigheter och företag och att utbyta information genom att använda ett enhetligt system. Hur får man ett organisationsnummer? Ett organisationsnummer får man när man startar ett företag som då räknas som juridisk person. För den som exempelvis bildar ett aktiebolag, handelsbolag, en bostadsrättsförening eller en ekonomisk förening får sitt organisationsnummer av Bolagsverket. Den som däremot bildar en samfällighetsförening eller en vägförening tilldelas sitt organisationsnummer av Lantmäteriet. Det finns också många andra instanser som tilldelar som juridiska personer organisationsnummer, exempelvis Statistiska Centralbyrån, Länsstyrelsen och Skatteverket. Organisationsnummer Så här är ett organisationsnummer uppbyggt Ett organisationsnummer består av 10 siffror precis som ett personnummer. För att dessa nummer inte ska förväxlas är tredje siffran i ett organisationsnummer alltid lägst en tvåa (den siffra som är datumet i ett personnummer). Sista siffran i ett organisationsnummer är en kontrollsiffra. Ett organisationsnummer är unikt och bestående, vilket innebär att det aldrig kan finnas två identiska organisationsnummer. Med en tvåsiffrig kod anger man företagets juridiska form, och den första siffran anger vilken typ av företagsform det gäller. Som exempel betecknar siffran 2 bland annat stat, landsting och kommuner, siffran 5 betecknar aktiebolag, siffran 7 ekonomiska föreningar och så vidare. Sammanfattning Ett organisationsnummer består precis som ett personnummer av tio siffror, och används också som en form av identifiering men för juridiska personer som företag och myndigheter etcetera. För att ett organisationsnummer och ett personnummer inte ska förväxlas med varandra använder man sig av särskilda koder och specifika siffror som betecknar företagsform.