faq fonder

Last Updated on 13 juli, 2021 by Håkan Samuelsson

I vår massiva guide om bästa fonderna 2021 bjuder vi på en hel del matnyttig information om fonder samt en mängd tips på bra fonder att investera i 2021. I denna FAQ Fonder har vi samlat några av de vanligaste frågorna om fonder. 

FAQ Fonder

Hur förklarar man vad en fond är?

En fond är en portfölj av olika värdepapper. Portföljen kan bestå av exempelvis aktier eller obligationer. En fond ägs av flera olika människor och delas upp i andelar. Så om man äger en fond så är du andelsägare eller delägare till värdet i fonden. Har du exempelvis 10% av fonden så äger du alltså 10% av värdepapperna. Alla pengar som placeras i fonden fördelas automatiskt på alla de värdepapper fonden äger.

Vilka olika typer av fonder finns det?

Det finns en rad olika typer av fonder. Några av de vanligaste typerna är aktiefonder, räntefonder, blandfonder, fond i fond, globalfonder, indexfonder och etikfonder.

Finns det någon fördel med att spara i fonder?

Några av födelarna med att spara i fonder är följande:

  • Man sprider sina risker
  • Det är enkelt och lättillgängligt
  • Man har mycket att välja bland
  • Man kan enkelt spara regelbundet
  • Det är flexibelt – spara i olika maknader och tillgångar enkelt
  • Man får professionell förvaltning

Här kan du läsa mer om våra försök att hitta de bästa fonderna.

Fonder eller aktier, vad är bäst?

Mitt korta svar på detta är att om du har stor kunskap om värdepapper och investeringar så är det bästa aktier. Om du är ny och oerfaren så är fonder det bästa. Tyvärr är inte svaret så svart eller vitt utan det finns den hel del som jag utelämnat i mitt svar. Men generellt så är det ett bra svar. Om du har bra förståelser för investeringar och marknaden så har du möjlighet att tjäna mer pengar på aktier medan fonder i sin tur ger dig en lägre risk kombinerat med högre avgifter vilket inte är något positivt.

Vilka risker finns med fonder?

De risker som finns med fonder är följande:

  • Oförutsedda händelser vilket i och för sig alla värdepapper har och som drabbar fonder i mindre grad pga riskspridningen
  • Fondens kurs kan gå ner och du kan förlora pengar. Om marknaderna som din fond är investerad i går ner så förlorar du och fonder i värde.
  • Valutarisker finns oftast om fonden investerar i marknader utanför Sverige
  • Om du köper på en topp så förlorar du pengar när fonden går ned. Det är därför bra att sprida ut sina inköp över tiden.
  • Är man kortsiktig så finns det risk att marknaden går ner innan marknadscykeln har vänt. Detta kan ibland ta flera år.
  • Fonden byter förvaltare från en bra till en sämre och det innebär att du kan förlora pengar. Gör din research och förstå vem du investerar med i så stor utsträckning som du kan.
  • Köper du en fond på en specifik marknad så kan den gå ner och du förlorar pengar. Sprid dina inköp över flera marknader och geografiska områden för att sprida din risk.
  • Det finns en risk att fonden ökar sina avgifter och du måste betala mer för samma produkt. Ha koll på det så kallade normanbeloppet.
  • Risken mäts många gånger i standardavvikelse. Det är ett mått för hur mycket fondens värde har varierat under de senaste tre åren. Ju högre standardavvikelse desto större är fondens svängningar.

Får man ta del utdelningar när man äger fonder?

Ja, det får man generellt. Skillnaden mellan aktier och fonder är att du med aktier får pengarna personligen och med fonder så återinvesteras oftast pengarna i fonden. Många fonder har alltså slutat ge utdelning efter ändringen av fondskatten. Tidigare var utdelning ett sätt att undvika dubbelbeskattning vilket inte längre är nödvändigt med nya skattereglerna. Genom att inte ge utdelning kan pengarna vara kvar i fonden och växa med ränta på ränta.

Hur gör jag med skatten om jag har investerat i fonder?

Har du sålt fondandelar beskattas du för vinsten i deklarationen året efter. Beloppen är oftast förifyllda i din deklaration. Det gäller också om du byter från en fond till en annan (säljer en fond och köper en annan).

faq fonder frågor och svar
faq fonder

Varför köper folk fonder?

Fonder är ett populärt val bland investerare eftersom de generellt erbjuder följande:

  • Professional Management. – Fondförvaltarna gör jobbet för dig. De väljer värdepapper och övervakar utveckling mm.
  • Diversifiering eller ”Lägg inte alla dina ägg i en korg.” – Fonder investerar vanligtvis i en rad företag och branscher. Detta bidrar till att sänka din risk om ett företag misslyckas.
  • Överkomliga prismässigt. – De flesta fonder har ett relativt lågt belopp för initialinvesteringar och efterföljande köp.
  • Likviditet. – Investerare i fondföretagen kan när som helst lösa in sina aktier, för nuvarande substansvärde (NAV) plus eventuella inlösenavgifter.

Vilka typer av fonder finns det?

De flesta fonder faller i en av fyra huvudkategorier. Det finns andra sätt att dela in fonder också men här är vår:

  • Penningmarknadsfonder
  • Obligationsfonder
  • Aktiefonder
  • Måldatumsfonder (ibland kallade livscykelfonder eller generationsfonder)

Varje typ har olika egenskaper, risker och belöningar.
Penningmarknadsfonder har relativt låga risker. Enligt lag kan de bara investera i vissa högkvalitativa, kortsiktiga investeringar som utfärdats av amerikanska företag och federala, statliga och lokala myndigheter.

Obligationsfonder har högre risker än penningmarknadsfonder eftersom de vanligtvis syftar till att ge högre avkastning. Eftersom det finns många olika typer av obligationer kan riskerna och fördelarna med obligationsfonder variera dramatiskt.
Aktiefonder investerar i aktiebolag. Inte alla aktier är samma. Några exempel är: Tillväxtfonderna fokuserar på aktier som inte kan betala en regelbunden aktieutdelning men har potential för finansiella vinster över genomsnittet.

Inkomstfonder investerar i aktier som betalar regelbundna utdelningar. Indexfonder spårar ett visst marknadsindex som Standard & Poors 500 Index. Sektorfonder är specialiserade inom ett visst industrisegment. Måldagsmedel innehåller en blandning av aktier, obligationer och andra investeringar. Över tiden förändras blandningen gradvis enligt fondens strategi. Generationsfonder är utformade för individer med särskilda pensionsdatum i åtanke.

Hur fungerar avgifterna du betalar genom att handla fonder?

Som med alla företag så kostar det att driva en fond. Fonder överför dessa kostnader till investerare genom att ta ut avgifter och kostnader. Avgifter och kostnader varierar från fond till fond. En fond med höga kostnader måste fungera bättre än en billig fond för att skapa samma avkastning för dig. Även små skillnader i avgifter kan innebära stora skillnader i avkastning över tiden.

Om du till exempel investerat 10 000 SEK i en fond med en årlig avkastning på 10% och årliga rörelsekostnader på 1,5%, skulle du efter 20 år ha ungefär 49 725 SEK. Om du investerat i en fond med samma prestation och utgifter på 0,5%, efter 20 år skulle du sluta upp med 60.858 SEK. Det tar bara några minuter att använda en kalkylator för att beräkna hur kostnaderna för olika fonder ökar över tiden och äter i din avkastning.

Norman belopp, vad är det?

Jag rekommenderar att läsa följande artikel om du vill fördjupa dig i vad ett Norman belopp är.

 

Vill du ha konkreta råd om trading och aktiesparande? Få vårt nyhetsbrev!

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email