Fondförvaltningsavgift

Last Updated on 24 augusti, 2020 by Håkan Samuelsson

Sparande i fonder är ett bekvämt investeringsalternativ som i regel ger bra avkastning på längre sikt. Men det gäller att se upp med din fondförvaltningsavgift. Små procentuella skillnader fonder emellan kan tyckas obetydliga, men genom att satsa på så billiga alternativ som möjligt slipper du se en del av din avkastning ätas upp av trista kostnader.

Behöver du hjälp att hitta bra fonder med låg avgift? Eller önskar du ny inspiration till fondportföljen? Här listar vi 6 populära lågkostnadsfonder som kan vara av intresse – följt av en djupare genomgång av fondförvaltningsavgifter, hur de beräknas och annat som kan vara bra att känna till vid investering i fonder.

Fonder med låg förvaltningsavgift – 6 alternativ

  1. Avanza Zero – Passivt förvaltad indexfond som följer SIX30RX. Avgift: 0,00%.
  2. Superfonden Sverige, Nordnet – Indexfond som följer OMXSBGI. Avgift: 0,00%.
  3. Spiltan Aktiefond Investmentbolag – Inriktning på svenska investmentföretag (ex. Investor). Avgift: 0,20%
  4. DNB Global Indeks A – Global aktiefond som följer MSCI World NR. Avgift: 0,20%
  5. Avanza Global – Global aktieindexfond som speglar över 1500 underliggande tillgångar. Avgift: 0,05%
  6. SPP Aktiefond Europa – Indexnära aktiefond som ämnar följa den europeiska marknadsutvecklingen. Avgift: 0,20%

Vad är en låg fondavgift/årlig avgift?

Låg, hög eller mellanhög fondförvaltningsavgift/årlig avgift – hur vet man egentligen var gränsen går? Och betyder lägre kostnad också automatiskt en lägre värdeutveckling? Låt oss reda ut några vanliga frågetecken kring förvaltningsavgifter.

Gör man en djupdykning bland fondutbudet hos några av de största svenska förmedlarna, kan man snabbt se att de olika procentsatserna skiljer sig kraftigt åt. En del fonder, som exempelvis Avanza Zero och Superfonden Sverige, tar inte ut någon avgift alls – medan andra debiterar långt mer än 2,5% på investerat kapital. Gratisfonder med 0% i årlig avgift är passivt förvaltade, vilket innebär att de är indexfonder som ska följa just index – varken mer eller mindre. Någon ytterligare strategi än så finns alltså inte.

Indexfonder finns att hitta i alla prisklasser, från helt gratis upp till 2-3 procent i avgift. De helt kostnadsfria är förstås billigast av dem alla, men de med 0,10-0,40% i avgift får också ses som bra investeringsalternativ till en låg kostnad.

En vanlig missuppfattning är att fonder med lägre årlig avgift per automatik får sämre värdeutveckling över tid. Så behöver inte vara fallet. Faktum är att få aktivt förvaltade fonder lyckas slå index. Istället visar statistik från Morningstar att de presterar likvärdigt med passivt förvaltade indexfonder, vilket efter avdrag för de dyra avgifterna faktiskt ger ett bättre resultat för de billigare indexfonderna.

Skillnad mellan fondförvaltningsavgift och årlig avgift

Förvaltningsavgift och årsavgift presenteras inte sällan som två separata siffror – exempelvis förvaltningsavgift 1,10% och årsavgift 1,41%. Dessa två utgör emellertid inte två separata avgifter som ska summeras. Förvaltningsavgiften är alltid en del av den årliga avgiften för fonden, men redovisas separat för att förtydliga.

Utöver förvaltningsavgiften ingår också övriga administrativa avgifter som distributionskostnader, ersättning till investeringsrådgivare samt registreringsavgifter.

Vad är prestationsbaserad avgift?

En så kallad performance fee är en avgift som baseras på hur väl fonden presterar, och som läggs på utöver den årliga avgiften. Avgiften kickar in då fonden ger en överavkastning mot jämförelseindexet i fråga, och motsvarar ofta omkring 20 procent av den totala överavkastningen. Enkelt förklarat kan man säga att investeraren och förvaltaren delar på vinsten (dock ej på förlusten). Prestationsbaserade avgifter tas främst ut för hedgefonder.

Så beräknas fondens avgift

Fondbolaget som äger och förvaltar fonden är också de som bestämmer årlig kostnad för investerare. Fondens avgift bestäms utifrån typ av förvaltning (aktiv/passiv), fondens aktuella värde, courtage för fondbolaget när värdepapper och aktier köps och säljs i fonden samt övriga administrativa kostnader. Avgifterna anges alltid i procent per fond.

Vad kostar det att spara i fonder per år?

Fonder är ett enklare, bekvämare och billigare investeringsalternativ än aktier. Risknivån varierar utifrån typ av fond, varför somliga är särskilt lämpliga för kortsiktigt sparande och andra passar för bättre långsiktigt sparande – exempelvis ett privat pensionssparande. Oavsett om du sparar genom ett ISK eller kapitalförsäkring, är det viktigt att kontrollera vilken avgiftsmodell fonden i fråga tillämpar.

Tillkommer exempelvis insättnings- och uttagsavgifter? Ger banken några rabatter på förvaltnings- och övriga avgifter (vanligt i premiepensionssparandet)? Att syna avgifter i procent per år och fond är viktigt eftersom det är det enda du kan vara säker på i förväg. Värdeutvecklingen kan spekuleras om med hjälp av historiska data, men några säkra siffror likt de för fondens olika avgifter går aldrig att få.

Välj rätt kontotyp

Förutom att jämföra avgifter för olika fonder och hur de förväntas stiga i värde, är det också viktigt att välja rätt kontotyp för sparandet – investeringssparkonto, KF eller depåkonto. Med de två förstnämnda betalar du ingen vinstskatt om 30 procent (en gång per år via deklarationen), men får heller ingen avdragsrätt vid förluster. Istället betalar du en schablonskatt på en viss procent baserad på sammanlagt värde av ditt innehav. Schablonskatten betalar du en gång/kvartal (tas ut automatiskt från ditt konto).

Vill du ha konkreta råd om trading och aktiesparande? Få vårt nyhetsbrev!

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email