Last Updated on 12 April, 2024 by Håkan Samuelsson
I proposition 2011/12:1 ’Budgetpropositionen för 2012 – Förslag till statens budget för 2012, finansplan och skattefrågor’ anges syftet med införandet av den nya schablonbeskattade
sparformen investeringssparkonto vara att förenkla fysiska personers sparande i aktier och andra finansiella instrument. Den krångliga självdeklareringsplikten inom värdepappersdepån identifierades ha lett till att felaktiga skatteinbetalningar varit vanligt förekommande. Därtill ansågs det då gällande skattesystemet ha lett till oönskade inlåsningseffekter på finansmarknaden. Sedan införandet av ISK har sparformen varit föremål för ekonomiskpolitisk debatt som resulterat i två höjningar av den formella skattesatsen.
Tio år har passerat sedan ISK infördes som ny sparform i Sverige. Generellt sett uppfattas ISK som en skattegynnad sparform och är idag en populär sparform i Sverige. Det finns anledning att utvärdera sparformen och jämföra den mot VP-depå för att utreda dess inverkan på investeringsbeteendet och dess konsekvenser för investeraren.
Uppsatsen har jämfört sparformerna ISK och VP-depå. Uppsatsen har redogjort för huruvida sparformen ISK inneburit att investerares sparande i finansiella tillgångar förenklats. Därtill har undersökts huruvida ISK påverkat investerares investeringsbeteende. Slutligen har en portföljsimulering genomförts för att utreda huruvida ISK har varit en ekonomiskt förmånlig sparform för investerare. Införandet av ISK som sparform i det svenska skattesystemet bedöms ha medfört ett förenklat sparande i finansiella tillgångar men också gjort det svenska skattesystemet mer komplext.
Med sparformen följer visserligen vissa försvårande element, så som vid deltagande i vissa nyemissioner och börsintroduktioner. Sammantaget är ISK att anse som den enklaste sparformen i det svenska skattesystemet, särskilt till följd av att investeraren undgår en aktiv deklareringsplikt. Uppsatsens resultat indikerar på att såväl fler har börjat investera som att mer pengar investerats sedan ISK infördes. ISK som ett förenklat skattesystem skulle kunna utgöra en förklaring till den positiva investeringstrend som resultaten indikerar. Till följd av bristande datatillgång kan emellertid en sådan slutsats inte med säkerhet dras.
Utifrån portföljsimuleringens resultat framstår ISK som ett självklart val framför VP-depå för investeraren. Inom ISK redovisas för respektive investeringsstrategi ett högre portföljvärde, lägre inbetald skatt, lägre andel av portföljens slutgiltiga värde som utgörs av diskonterad skatt och mindre skattefluktuationer. Simuleringen är emellertid ett resultat av de givna marknadsförhållandena varför inga slutsatser inför framtiden med säkerhet kan dras. Därtill tycks inlåsningseffekter på värdepappersmarknaderna motverkats. Under perioder med låg statslåneränta och tydlig positiv börsutveckling så är ISK det förmånligare alternativet utifrån portföljvärde och
skattemässig effekt.
Läs mer här om ämnet från en utmärkt kandidatuppsats av Mikael Kihlberg och Rasmus Leckborn.
Ännu ett bra examensarbete inom ämnet: Investeringssparkontot För schablonbeskattning – i tiden av Gustav Mårtensson och Erica Nordström Löf