miniräknare

Last Updated on 18 september, 2020 by Håkan Samuelsson

Code Embed: No embed code was found for CODE98

Miniräknare eller kalkylator är oftast en ganska liten elektronisk sak som man kan hålla i handen.

Miniräknare och kalkylatorer

Det finns många sätt man kan räkna på. För länge sedan använde man kulram. Det var enkelt att bläddra bland de färggranna kulorna och man såg lätt att ett plus ett blev två. Senare kom räknestickan, detta snillrika mätverktyg som dock kunde driva en till galenskap om den inte var smidig nog så att delarna gick att skjuta åt ena eller andra hållet. Enklast av allt är kanske fingrarna. De finns alltid där, lika pålitliga som marken under ens fötter.
Dock kan det vara aningen svårt att räkna ut kvadratrötter och procent med hjälp av fingrarna. Det går säkert, men det finns bättre alternativ.

Från kulram till elektrisk kalkylator

Den första kalkylatorn sägs av en del var Abakus. Detta var rätt och slätt en kulram, fast rent utseendemässigt tråkigare. Den fanns till och med innan man hade kommit på att det fanns siffror, och tillkom för att man skulle hålla räkenskap på kostnader och varor. Den tidigaste varianten man funnit användes för så länge sedan som på 300-talet f.Kr. Och visst, den ser ut som en kulram, men användes på en mängd avancerade sätt. Den som tror att man bara kan använda kulramar för de fyra räknesätten kan försöka förstå de tabeller som uträkningsregler som hörde samman med denna Abakus. Förutom att maskinen var manuell och inte gick på el, har den mer släktskap med moderna räkneapparater än vad man kan ana.
Nästa stora steg i utvecklingen mot vår moderna kalkylator kom på 1640-talet. Det var när  den franske uppfinnaren Blaise Pascal utvecklade sin Pascaline.

Lite längre fram i tiden

Och så hoppar vi ännu ett steg framåt i tiden. Den snabbt framväxande tekniken och massproduktionen var det som slutligen skulle bana väg för miniräknaren. Mellan 1820 och 1914, alltså på enbart 94 år, gick kalkylatorn från att vara nåt som bara de rika hade råd med till en maskin som vem som helst kunde använda, särskilt de som gjorde affärer. Det var dock först år 1885 som en maskin med knappar såg dagens ljus, det vill säga något som liknar de apparater vi idag är vana vid.
På 1960-talet började de elektriska räknemaskinerna ta plats på scenen. Den första elektriska kalkylatorn som massproducerades var Anita. Denna var en rejäl fyrkantig sak som mer hade liknat en låda om det inte varit för de sitt synes oändligt många knapparna på ovansidan. Inuti fanns ett myller av sladdar och allehanda mystiskt formade saker. Anita utvecklades dock vidare och med åren gick den att få i allt mindre format. VI det laget hade även andra aktörer klivit in på marknaden, och nu ser man ser välkända namn som Canon, Texas, Casio och Sharp.

Klumpiga och tunga maskiner

Fortfarande vid 60-talets slut var dock maskinerna tunga och klumpiga. Än skulle det dröja ett tag innan man kunde bära omkring dem i fickan. De var knappt ens flyttbara, och på kontoret hade de sin givna plats jämte andra moderna uppfinningar som t.ex. den elektriska skrivmaskinen. De laddades med pappersrullar som matades ut så att man fick sparat sina beräkningar. När de inte användes fick de en huva över sig som skulle skydda dem och hålla dammet borta.
Men det fanns fler varianter på räkneapparater. Ännu användes de maskiner som var efterföljare till den amerikanske ingenjören George B. Grants uppfinning. Denna ganska ståtliga kalkylator för de fyra räknesätten var utformad i form av två ”rullar” av metall med ett handtag som kunde veva runt dem. Den vägde ett antal kilo och var gediget utformad av trä och koppar, mässing och brons.

Miniräknaren

Kring 1970 dök så den första miniräknaren upp. Dessa var, i alla fall jämfört med sina föregångare, platta och hyfsat små, med displayer där siffrorna ofta lyste hemtrevligt grönt och turkos. Vissa av dem kunde enbart användas genom att man satte i en sladd i väggen. Andra hade batterier, och när de blev riktigt moderna försågs de med uppladdningsbara batterier.
Detta blev snart var mans egendom. I skolorna tilläts eleverna byta ut räknestickan mot denna mer moderna apparat. Plötsligt blev det lätt att räkna. Diskussionerna var livliga om huruvida detta var nyttigt eller ej. Fanns det inte risk att barnen slutade tänka när de kunde ta hjälp av miniräknare? Frågorna liknade de som numera gäller mobiler om datorer. Och svaret? Kanske fick huvudräkningen stryka en aning på foten. Dock lärde sig barnen annat, som hur man kan utnyttja och utveckla dessa användbara verktyg.
Med åren dök det upp allt mindre varianter av räknare. På slutet av 70-talet började man tillverka solcellsdrivna räknare. Detta var på gott och ont. Vem har inte råkat ut för att siffrorna plötsligt försvunnit under en lång uträkning. Eller att man varit tvungen att ställa sig vid något fönster när man skulle göra sina beräkningar.

Den programmerbara kalkylatorn

Sedan vet vi hur det gick. Som med allt annat skenade utvecklingen iväg. Datorerna blev allmängods och gick från att vara stora som hela rum till att också de bli så små att de ryms i en ficka. Det var ofrånkomligt att kalkylatorn och datorn nu nästan kändes som en och samma sak.
Numera är vi långt borta från kulramen. Och vi är heller inte begränsade av de fyra räknesätten när det handlar om miniräknare och kalkylatorer. I själva verket är många av dagens vanliga miniräknare små avancerade datorer, och de kan både programmeras och göra rejält avancerade uträkningar. Vissa små kalkylatorer erbjuder så mycket finesser att den som inte har utbildning inom matematik eller teknik kan känna sig minst sagt frågande inför den medföljande manualen. För den som bara vill räkna samman månadens hushållsutgifter eller göra förändringar i något kakrecept känns det ibland enklare att ta till papper och penna och gamla hederliga uppställningar med plus, minus och gånger.

Kalkylatorn på nätet

Men så har vi då kommit ännu ett steg i utvecklingen. Förutom att vi alla bär miniräknare med oss i våra mobiler finns de också på nätet. Sök på ”kalkylator” och den första träffen som kommer upp är ett antal siffror som man enkelt kan trycka på med piltangenten.
Ja, vägen från kulramen till dagens avancerade kalkylator kan tyckas lång. Ändå handlar det i grund och botten om samma sak. Siffror och de fyra räknesätten. Och oavsett om vi väljer fingrarna eller den senaste programmerbara kalkylatorn kvarstår faktum. Ett plus ett är fortfarande två. Och konstigare än så blir det inte.

Vill du ha konkreta råd om trading och aktiesparande? Få vårt nyhetsbrev!

Dela inlägget

Dela på facebook
Dela på linkedin
Dela på twitter
Dela på pinterest
Dela på email