Last Updated on 8 september, 2021 by Håkan Samuelsson

Vad menas med karensdag?

Det enkla svaret är att det finns inget som heter karensdag längre. Från och med 2019 har det i stället införts något som heter karensavdrag. Tanken och syftet är dock detsamma.
Den som på grund av sjukdom är frånvarande från sitt arbete har rätt till sjuklön eller sjukpenning från arbetsgivaren eller Försäkringskassan. Den första sjuktiden, motsvarande cirka en dags arbete, ersätts dock inte. Detta är den så kallade karensdagen.

Vad är karensavdrag?

Karensdag finns som sagt inte längre. Numera tillämpas i Sverige ett karensavdrag som är ett procentuellt avdrag på sjuklönen eller sjukpenningen som görs i samband med sjukfrånvaro. Avdraget motsvarar ungefär en dagslön (20% av sjuklönen första veckan). Ändringen från karensdag till karensavdrag gjordes för att avdraget skulle bli mer rättvis för den som arbetar oregelbundna arbetstider.
Tidigare kunde den som blev sjuk från ett tolvtimmarspass få tolv timmars avdrag från lönen på karensdagen, medan det för till exempel ett fyratimmarspass blev avdrag om bara fyra timmar. Numera utgör avdraget i stället en procentuell andel av månadsinkomsten.
Det fanns människor som utnyttjade systemet och valde att gå hem mot slutet av en arbetsdag om de kände att de var på väg att bli sjuka. Då blev avdraget för karens endast några få timmar jämfört med om man valt att vara hemma en hel dag. Med de nya reglerna bil karensavdraget lika stort oavsett när på dagen du går hem.

Argument för karensdag

Karensavdraget är föremål för en mycket lång politisk diskussion i Sverige. Förespråkarna anger att det är nödvändigt för arbetsmoralen att den som är frånvarande från arbetet belastas med ett intäktsbortfall. Det ska inte uppmuntras att vara sjuk stup i kvarten.

Argument mot karensdag

De som är emot avdraget, med fackföreningsrörelsen i främsta ledet, anser att avdraget medför att sjuka arbetstagare kommer att gå till arbetet trots sjukdom, för att undvika avdraget. Då kan de smitta andra på sin arbetsplats vilket missgynnar arbetsgivaren.

Hur fungerar avdraget?

Den som är frånvarande från arbetet på grund av sjukdom har rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning från Försäkringskassan. Från ersättningen dras dock en del, motsvarande åtta timmars arbetsdag om man har regelbunden arbetstid, eller en motsvarande procentuell andel av lönen om man har oregelbunden arbetstid. Avdraget ska alltid motsvara 20% av en veckas sjuklön en genomsnittlig arbetsvecka.
Därefter, för ytterligare sjukdagar, är sjuklönen från arbetsgivaren endast 80 % av ordinarie lön upp till veckodag 14 (arbetsdag 10) då i stället Försäkringskassan och sjukpenning träder in och ger ersättning. Även ersättningen från Försäkringskassan uppgår till 80% av ordinarie lön.
Karensavdraget görs vid arbetstagarens personliga sjukdom. Vid annan frånvaro, som till exempel vård av sjukt barn (VAB) eller vård av anhörig, sker inget avdrag från ersättningen.

Sammanfattning

Karensdag är den tidigare benämningen på det som numera heter karensavdrag. Avdraget utgör ett inkomstbortfall då någon är sjukfrånvarande från arbetet. Syftet är att arbetstagare inte i onödan ska vara frånvarande från arbetet – att motverka bidragsfusk. De som är negativa till avdraget anger som huvudsakligt skäl att det leder till att människor går till arbetet trots sjukdom.

Följ Oss På Twitter