Last Updated on 15 August, 2023 by Håkan Samuelsson
Makroekonomi är ett område inom ekonomin där de stora ekonomiska frågorna behandlas. Exempel på dessa är ränta, inflation, nationalräkenskaper, konjunktursvängningar, arbetslöshet, tillväxt, deflation. och växelkurser.
Makroekonomi, vad är det egentligen? Att handla med aktier kräver grundläggande ekonomisk kunskap inom makroekonomi då detta ämne inkluderar teorier om fundamentala ekonomiska element som exempelvis räntor och valutakurser. Därför är det en bra idé att lära sig de grundläggande principerna som ett första steg för att komma igång med aktiehandel, men även för att kunna följa med i diskussionen kring fikabordet på jobbet eller om du funderar på att köpa bostad. Läs vidare för en introduktion till makroekonomins grundstenar. Flera olika modeller används för att försöka förklara samband mellan olika makroekonomiska variabler, exempelvis ISLM modellen.
Viktiga frågeställningar inom makroekonomi
Makroekonomiska teorier syftar till att besvara ekonomiska frågor som berör samhället och ekonomin som en helhet. Politiker så väl som riksbanker använder olika makroekonomiska modeller för att på bästa sätt tackla de utmaningar som möter dem, och det är inga enkla problem. Exempel på frågeställningar som de inblandade försöker besvara inom makroekonomi kan vara ”Hur uppnår vi inflationsmålet?”, ”Hur mår arbetsmarknaden?”, ”Vilken är den optimala nivån av arbetslöshet?”.
Genom att använda olika ekonomiska verktyg så som ändringar av skattesatser och räntor förväntas centralbanker och politiskt ansvariga kunna navigera landskapet och leda befolkningen rätt.
Vad är skillnaden mellan mikroekonomi och makroekonomi
Skillnaden ligger i att makroekonomi studerar ekonomin som helhet till skillnad från mikroekonomi som applicerar den ekonomiska teorin på enskilda företag. Du kan fördjupa dig mer om skillnaden mellan mikroekonomi och makroekonomi här.
Ränta och makroekonomi
Gemene man vet att ränta är något man betalar för sitt bolån eller när man handlar med sitt kreditkort. Men vad är ränta, och hur används detta verktyg på för att styra makroekonomin?
Räntan är priset på pengar och genom att kontrollera räntan, även kallad Reporänta, hoppas centralbanken kunna påverka och stimulera ekonomin i en önskad riktning. Reporäntan är den ränta som banken betalar när de lånar pengar från centralbanken för att täcka kortsiktiga underskott. Genom att styra reporäntan bestämmer riksbanken ett lägsta pris för pengar. Förväntningen är att en låg ränta kommer att stimulera ekonomin medan en högre ränta bromsar ekonomin.
Grafen ovan visar hur reporäntan har utvecklats i Sverige sedan 2012 baserad på artikeln ”Reporänta, in- och utlåningsränta” som publicerades av riksbanken 2019-02-13. Vi kan se att reporäntan har varit väldigt låg, till och med negativ, under de senaste åren. Det indikerar att centralbanken har försökt stimulera ekonomin och skapa inflation.
Inflation och markroekonomi
Inflationen är ett begrepp inom makroekonomi som beskriver hur mycket pengar tappar i värde över tid. Om inflationen under 2020 var 2% innebär det att hundra kronor 2021 har minskat 2% i värde gentemot dess värde 2017. Med andra ord underminerar inflation köpkraften i en valuta. Genom att ha inflation i en ekonomi ges de involverade aktörerna incitament att öka sin konsumtion samt att investera pengar i affärsverksamheter och andra tillgångar som förväntas öka i värde. Detta som en följd av att det är irrationellt att spara pengar till en ränta som är lägre än inflationen då inflationen ”äter av sparpengarna”.
Vad skapar inflation?
Inflation uppkommer då arbetskraften får högre löner och således har mer pengar att spendera på konsumtion. Detta inträffar när ekonomin växer kraftigt och det råder brist på arbetskraft vilket gör att lönerna pressas uppåt vilket drar med sig priserna på konsumtionsvaror och tjänster. Dessutom gör den nu dyrare arbetskraften att produktionskostnaden för varor och tjänster ökar vilket ytterligare stimulerar inflationen.
Räntans inverkan på inflationen
Den historiska och teoretiska korrelationen mellan ränta och inflation är negativ. Det vill säga, när räntorna stiger har vi historiskt sett att inflationen sjunker och vice versa, precis som makroekonomiska modeller så som ISLM för att nämna ett exempel, förutspår.
Metoden blir alltså i praktiken att centralbanken använder sig av reporäntan för att styra ekonomin i önskad riktning. Om ekonomin växer för fort och inflationen överstiger inflationsmålet höjer de räntan, allt annat lika, för att bromsa den ekonomiska tillväxten. Omvänt sänks räntan om den ekonomiska tillväxten har stagnerat, inflationen fallit under inflationsmålet och således behöver stimuleras.
Summering
Makroekonomi är ett område inom ekonomin där de stora ekonomiska frågorna behandlas. Exempel på dessa är ränta, inflation och växelkurser. Flera olika modeller används för att försöka förklara samband mellan olika makroekonomiska variabler, exempelvis ISLM modellen.
Här kan du läsa om vad Mikroekonomi är? Sök gärna mer på Samuelssons Rapport för att hitta mer närliggande information inom ekonomik teori och finans.