Last Updated on 12 April, 2024 by Håkan Samuelsson
En myntfot talar om hur många procent ren metall som måste finnas i ett mynt, i förhållande till myntets valör och viktenhet. Enkelt förklarat anger alltså myntfoten hur mycket rent guld (guldmyntfot) eller silver (silvermyntfot) ett lands olika myntvalörer måste innehålla. Ett annat ord för myntfot är myntstandard, och förhållandet mellan viktenhet/valör på mynt bestäms alltid genom lag.
Traditionell respektive nutida betydelse av myntfoten
Den traditionella betydelsen av begreppet myntfot/myntstandard är det genom lag bestämda förhållandet mellan en myntvalör och mängden myntmetall. Numera använder man emellertid också ordet för att beskriva genom vilken metall ett lands huvudmynt är gjorda av – exempelvis guldmyntfot/silvermyntfot.
I Sverige (liksom de flesta länder) rådde till en början silvermyntfot. De första mynten av rent silver började man tillverka omkring år 1000. På den tiden var guldmynt främst avsedda för internationell handel. På 1870-talet införde dock den dåvarande skandinaviska myntunionen genom lag (i vilken Sverige, Norge och Danmark ingick) guldmyntfot. Värdet för 1 kg guld uppgick då till 2480 kronor – att jämföra med dagens värde som ligger långt över 500 000 svenska kronor/kg guld.
Sedan 1800-talet har Sverige både infört och suspenderat guldmyntfot i omgångar. Formellt sett upphörde guldmyntfoten att gälla år 1931, då man istället införde pappersmyntfot (som benämningen till trots även gäller för mynt av metall). Genom Bretton Wood-systemet (i vilket de flesta länder ingick) och kronans koppling till US-dollarn, rådde emellertid en viss guldmyntfot i Sverige fram till mitten av 1970-talet.
Huvudmynt av både guld och silver – dubbel myntfot
När ett land har huvudmynt av två olika metaller föreligger både guldmyntstandard och silvermyntstandard – så kallad bimetallism, eller två olika sorters myntfot. Inom systemet finns vidare parallellmyntfot – vilket innebär att det inte finns ett fastslaget värdeförhållande mellan guld och silver – samt dubbelmyntfot, inom vilket ett sådant förhållande finns.
Fördelar och nackdelar med guldmyntfot
Det faktum att en fast värdemätare (såsom guld) på en valuta minskar politikers möjligheter att främja en inflationsdriven finanspolitik, anser många vara en av de större fördelarna med guldmyntstandard/myntfot för guld. En sådan myntfot (guld) gör det svårare att manipulera valutan och införa åtgärder som främjar statens intressen framför medborgarnas.
Den främsta fördelen med denna myntfot är emellertid också en nackdel, eftersom statens inflytande begränsas och ekonomin blir känslig för guldets marknadsprisutveckling. Att ett land med pappersmyntfot idag skulle återgå till den här mer traditionella myntfoten, anser de flesta vara ytterst osannolikt.
Vad innebär pappersmyntfot och fiatvaluta?
Idag har de flesta länder övergivit traditionell myntfot/myntstandard kopplad till metall, till förmån för så kallad pappersmyntfot. Begreppet beskriver värdet av dagens fiatvalutor, vilket baseras på att ländernas centralbanker helt enkelt säger att de är värda något. Fiatvalutor är med andra ord inte knutna till eller inbytbara mot (genom) ädelmetaller. Denna myntfot gäller dels för sedlar, men även för mynt av metall.
Den här myntfoten råder även för det svenska monetära systemet.
Lär dig mer om ekonomiska begrepp
Vill du veta mer om vanliga ord, begrepp och termer inom finans och ekonomi? Sök gärna i vår ordlista här på Samuelssons Rapport. På Riksbankens hemsida finns även ytterligare intressant läsning om myntfot att ta del av, för dig som är vetgirig och vill lära dig mer.