Begreppet omkostnadsbelopp används för att beskriva det avdrag man gör när man ska beräkna kapitalvinsten vid en försäljning av exempelvis en fastighet, bostadsrätt, värdepapper och liknande.

En kapitalvinst måste alltid redovisas i inkomstdeklarationen, då det är en vinst som beskattas. För att beräkna skattesumman dras omkostnadsbeloppet av från vinsten i en så kallad kapitalvinstberäkning.

Omkostnadsbelopp vid försäljning av hus

När man säljer en fastighet kan det bli aktuellt att göra vissa avdrag i samband med deklarationen. Avdrag får lov att göras för sådant som gjorts i syfte att förbättra fastigheten på något sätt, som exempelvis badrumsrenovering, tillbyggnad av förråd eller uterum, ombyggnad av kök etcetera. Det finns mycket tydliga regler för vad som får lov att dras av inom ramen för omkostnadsbeloppet.

Saker som är avdragsgilla  

  • Tillbyggnad som utökar fastighetens area
  • Ombyggnad som innebär en förbättring
  • Renovering som anses värdehöjande

Saker som är icke avdragsgilla

  • Utgifter i samband med vattenskada eller annan skada som ersatts av försäkringsbolag
  • Utgifter för reparations- och underhållsarbete som skett tidigare än 5 år före försäljningsdatum
  • Kostnader som ingår i ROT-avdraget

Så här beräknas omkostnadsbeloppet vid försäljning av fastighet

Anskaffningsbeloppet + förbättringskostnader = omkostnadsbeloppet

Vid en försäljning av en fastighet går det bra att använda den kalkylator som finns på Skatteverkets hemsida. Den hjälper till att beräkna kostnader för diverse förbättringsarbeten. Saknas kvitton för arbetet kan man göra en uppskattning av kostnaden och bifoga bilder, ritningar, bygglovshandlingar, kontoutdrag eller annan dokumentation som styrker den uppskattade uträkningen.

 

Vad Betyder Omkostnadsbelopp?

Vad Betyder Omkostnadsbelopp?

 

Detta omfattas inte av omkostnadsbeloppet

  • Förbättringar som skett i en bostadsrätt före 1974
  • Förbättringar som skett i en fristående villa före 1195

Det är sedan differensen mellan vinsten (från försäljningen) och omkostnadsbeloppet som utgör grunden för hur stor vinstskatten blir.

Så här beräknas omkostnadsbeloppet vid försäljning av värdepapper

När man säljer fonder, aktier eller liknande värdepapper omfattas omkostnadsbeloppet av värdehandlings anskaffningsvärde, det vill säga det man betalade för värdepappret från början.

Det finns två olika metoder för att räkna ut omkostnadsbeloppet vid försäljning av värdepapper. Den ena kallas för genomsnittsmetoden och den andra schablonmetoden.

Genomsnittsmetoden

För att använda denna metod behöver man kontakta sin bank och be om tillgång till avräkningsnotorna som erhålls via banken när man köper och säljer värdepapper av olika slag. Med hjälp av dessa kan man beräkna ett omkostnadsbelopp.

Schablonmetoden

Har man inte tillgång till några uppgifter om den totala anskaffningskostnaden kan man istället använda sig av schablonmetoden, där 20% av försäljningspriset räknas som omkostnadsbelopp och resten som vinst.

Har man ett så kallat ISK-konto känner man med all sannolikhet till den sistnämnda metoden eftersom alla placeringar beskattas genom schablonmetoden, oavsett de är vinstgivande eller inte.

Sammanfattning

Omkostnadsbeloppet är det medelvärde, eller snittpris, som man får när man köper en aktie, fond eller annan värdehandling vid ett specifikt tillfälle. Det utgör därmed det genomsnittliga anskaffningsvärdet.

Omkostnadsbeloppet ligger till grund för beräkningen av vinstskatt en vid en försäljning och är den summa pengar man totalt har betalat för sin fastighet, värdepapper och liknande.

Vid en försäljning av en fastighet används omkostnadsbeloppet för att beräkna eventuella förbättringskostnader som är avdragsgilla i inkomstdeklarationen.

Utbildningar

inom Trading och Investeringar?