Last Updated on 16 July, 2024 by Håkan Samuelsson

Omsättningstillgångar är en svensk bokföringsterm. Man skiljer mellan omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. Omsättningstillgångar är de tillgångar som ska användas för att på kort tid möjliggöra en näringsverksamhet. Det är tillgångar som är avsedda att löpande användas i verksamheten genom att förbrukas, konsumeras eller försäljas.

Omsättningstillgångar och anläggningstillgångar

 Tillgångarna i en näringsverksamhet indelas i två olika slag, anläggningstillgångar och omsättningstillgångar.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna består av tillgångar som är avsedda att användas för stadigvarande bruk under lång tid i en verksamhet. Tillgångarna kan vara finansiella (såsom innehav i aktier och värdepapper). De kan också vara materiella (såsom fastigheter, byggnader, maskiner och inventarier) eller immateriella (såsom varumärken och patent). Anläggningstillgångarna är inte avsedda att säljas på kort tid.

Omsättnigstillgångar

Omsättningstillgångarna däremot är de tillgångar som ska användas för att på kort sikt möjliggöra verksamheten. Det kan vara pengar och kortfristiga fordringar som behövs för inköp av råmaterial eller för att betala löner och skatter. Det är även tillgångar som löpande förbrukas för att driva verksamheten, till exempel råvaror och varulager.
De är avsedda att omsättas på kort tid.  I vart fall inom tre år men oftast inom en betydligt kortare tidsperiod. Det betyder att anläggningstillgångarna oftast är mer eller mindre desamma under lång tid. De olika omsättningstillgångarnas art och natur i en verksamhet kan dock snabbt ändras och stort variera under både kort tid och under räkenskapsåret.
Inom skattelagstiftningen brukar de istället benämnas lagertillgångar.
 

Bokföring

Omsättningarna ska bokföras under kredit. De redovisas i balansräkningen såsom till exempel kundfordringar och likvida medel, varulager, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. En förutbetald kostnad är en kostnad som helt eller delvis betalts i förskott och som ska periodiseras över längre tid. Det kan till exempel vara en hyra som betalas kvartalsvis i förskott. En upplupen intäkt är till exempel en vara eller tjänst som har levererats men ännu inte fakturerats eller betalts.
Vid avgörandet av om en tillgång är en omsättningstillgång eller anläggningstillgång kan man förenklat säga att allt som inte är anläggningstillgångar är omsättningstillgångar. Bokföringsnämndens definition på det är till och med ”andra tillgångar än anläggningstillgångar”. Om syftet vid inköpet av en tillgång är att snabbt sälja denna igen, är tillgången att klassificera som en omsättningstillgång. Om planerna senare ändras kan man klassificera om det till en anläggningstillgång.

Försiktighetsprincipen

Omsättningstillgångar ska i bokföringen värderas enligt försiktighetsprincipen. De ska upptas till det lägre värdet av anskaffningsvärdet eller försäljningsvärdet. Tillgångarnas värde ska löpande skrivas ned om de inte omsätts och det finns skäl att anta att värdet sjunkit under det redovisade värdet. Det följer av dess föränderliga natur att dessa noggrant och löpande måste övervakas och omvärderas under räkenskapsåret.
Inför upprättandet av årsredovisningen ska omsättningstillgångarna inventeras och värderas och eventuellt nedskrivningsbehov bedömas.

Sammanfattning

 Det är tillgångar som löpande används för den dagliga verksamheten. Omsättningstillgångarna består av till exempel likvida medel, kortfristiga fordringar, varulager och råmaterial och är avsedda att omsättas på kort sikt.
Omsättningstillgångarna ska värderas enligt försiktighetsprincipen.
Det andra tillgångsslaget, anläggningstillgångar, är de tillgångar som är avsedda att använda stadigvarande under längre tid i verksamheten.