SVERIGES EKONOMI – Så här ser Sveriges finanser ut idag – nyckeltal

Här nedan listar jag viktiga siffor över Sveriges ekonomi just nu.

 

Nyckeltal Antal/utveckling Mätperiod
Folkmängd 10.161.797 st maj 2018
Arbetslöshet 7,2 % juni 2018
BNP 4600 Mdkr 2017
BNP utv. 3,3 % kv 1 18 jmf m. kv 1 17
BNP prognos 2,5 % helåret 2018
BNP per capita 457.300 kr 2017
Inflation, KPIF 2,2 % juni -18 jmf juni -17
Reporäntan -0,50 % just nu
Statslåneräntan 30:e nov 0,49 %
0,27 %
30 nov 2017
30 nov 2016
Statens resultaträkning 123 Mdkr (27) 2017 (2016)
Statsskulden 1231 Mdkr juni 2018
Statsskulden/BNP 26,8 % just nu
Statsskulden per invånare 121.140 kr just nu
Handelsbalansen 2,9 % 2017
Skattetryck 44,0 % 2017
Välståndsligan 11:e plats 2017

Fler bra sidor på nätet

Här är min favoritsida på internet om Sveriges ekonomi – Ekonomifakta

Förklaring av begrepp och ord

Arbetslöshet = hur stor andel av arbetskraften mellan 16-64 år som var öppet arbetslösa den senaste månaden.
BNP per capita = bruttonationalprodukten utslaget per invånare i riket.
Bruttonationalprodukten (BNP) prognos = Konjunkturinstitutets prognos för BNP-utvecklingen.
Bruttonationalprodukten (BNP) = värdet av alla varor och tjänster som producerats i Sverige under ett år. Uttrycks här som absoluta tal och som utveckling jämfört med motsvarande period förra året.
Bruttonationalprodukten (utveckling) = värdet av alla varor och tjänster som producerats i Sverige. Uttrycks här procentuellt som kvartalsutveckling jämfört med motsvarande kvartal förra året.
Folkmängd = antalet invånare inom Sveriges geografiska område.
Handelsbalansen = skillnaden mellan Sveriges export och import. Här sett som andel av BNP.
Konsumentprisindex (inflation) = ökningen av den allmänna prisnivån i Sverige. Uttrycks här som KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, jämfört med motsvarande period förra året.
Reporäntan = den ränta som banker kan låna eller placera till i Riksbanken under sju dagar.
Skattetryck = Sveriges samlade skatteuttag som andel av BNP.
Statens resultaträkning = statens resultat efter ett kalenderår.
Statslåneräntan = bestäms av Riksgälden och speglar den långa riskfria räntan på marknaden. Ligger till beräkningsgrund för många ekonomiska företeelser.
Statsskulden utslaget per invånare = hur stor statsskulden är utslaget per invånare i Sverige.
Statsskulden = de samlade under- och överskotten i statens budget över tiden.
Statsskuldens andel av BNP = hur stor statsskuldens del är av BNP. Den aktuella statsskulden ställs i relation till föregående års BNP.
Välståndsligan = en ”liga” där OECD-ländernas BNP per capita justerat för köpkraft mäts och jämförs.

Källor:
Riksbanken, Riksgälden, Ekonomistyrningsverket, SCB, Konjunkturinstitutet, Ekonomifakta, OECD

Vad är inflation?

Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna minskar alltså i värde. Det tar sig till exempel uttryck i att priset för samma korg med varor i affären stiger över tiden.

Om priserna stiger på några enstaka varor eller tjänster är det inte inflation. Priserna på enstaka varor och tjänster kan stiga för att de till exempel blir svårare att få tag på. Exempelvis kan priset på olja stiga i takt med att oljereserverna blir allt knappare. Sådana prisökningar brukar kallas för relativprisförändringar och är alltså inte inflation. För att vi ska tala om inflation ska den allmänna prisnivån höjas, det vill säga priser i allmänhet ska öka. För att man ska tala om inflation ska prisökningen också vara mer bestående. Om till exempel regeringen höjer momsen har det en engångseffekt på den allmänna prisnivån men det leder inte till att priserna fortsätter att stiga.

Hur uppstår inflation?

Det finns många orsaker till att det uppstår inflation, här är några exempel:

  • Om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar stiger priserna och pengarnas värde urholkas. De mest kända exemplen på tider med väldigt hög inflation, så kallad hyperinflation, kännetecknas av att centralbanker minskade pengarnas värde genom att de tryckte för stora mängder sedlar.
  • Stor efterfrågan – folk vill köpa fler varor och tjänster än vad företagen kan producera.
  • Om kostnaderna för att producera varor och tjänster stiger kan företagen behöva höja sina priser som kompensation för stigande produktionskostnader. Detta kan till exempel bero på att lönerna har stigit eller att oljan har blivit dyrare.
  • Förväntningar – om företag och hushåll tror att priserna ska öka kan de anställda kräva högre lön som kompensation vilket företagen i sin tur kan kompensera med höjda priser. Man har genom att förvänta sig inflation skapat inflation. Detta kan leda till att ekonomin hamnar i en uppåtgående spiral av ökade löner och priser som kan vara svår att bryta.

Hur mäts inflation?

Det vanligaste och mest kända måttet på inflation i Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI. När Riksbanken införde inflationsmålet 1993 så uttrycktes det i termer av den årliga förändringstakten i KPI. Sedan september 2017 använder Riksbanken konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, som målvariabel för inflationsmålet. Båda måtten beräknas och publiceras varje månad av Statistiska centralbyrån, SCB.

Historik inflationsmålet

I början av 1990-talet var Sverige inne i en djup ekonomisk kris. För Riksbanken kommer den 19 november 1992 alltid att ha en speciell betydelse. Det var dagen då man under stor dramatik, och efter ett envetet försvar av kronan, tvingades överge den fasta växelkursen gentemot ECU:n, föregångaren till euron.

en svenska kronan släpptes fri och i realiteten blev det en snabb försvagning av kronans värde. Sedan dess har Sverige en flytande växelkurs, vilket innebär att kronans värde mot andra valutor tillåts variera. I samband med att växelkursen började flyta etablerades också en ny penningpolitik där prisstabilitet skulle uppnås via ett direkt mål för inflationen.

Inflationsmålets tillkomst

I januari 1993 annonserade Riksbanken att prisstabilitet fortfarande, alltså även med flytande växelkurs, var det övergripande målet för penningpolitiken och preciserade det som ett mål för inflationen på två procent, mätt som årlig ökning av konsumentprisindex (KPI), med en toleransnivå på +/- 1 procentenhet. Tanken med toleransintervallet var att göra det tydligt att avvikelser från inflationsmålet var troliga, men också att ambitionen var att försöka begränsa dessa avvikelser. Inflationsmålet skulle formellt börja gälla från och med 1995. Under de två åren fram till 1995 skulle penningpolitiken inriktas på att förhindra att den underliggande inflationstakten, som hade kommit ned till en nivå runt 2 procent, skulle öka igen. När den fasta växelkursen övergavs hade kronans värde mot andra valutor försvagats kraftigt och det fanns en risk att det, tillsammans med andra faktorer, skulle pressa upp inflationen.

Med detta skapades en ny norm för penningpolitiken och Sverige blev därmed ett av de första länderna i världen att bedriva penningpolitik med rörlig växelkurs och ett tydligt inflationsmål. Nu blev det viktigt att skapa trovärdighet för den nya politiken och snabbt bygga förtroende för inflationsmålet.

Ekonomisk struktur

Sveriges ekonomi

Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt järnbrytning. Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor, nötboskap) och fisk. Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi. Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP. Sveriges industristruktur består i ovanligt hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.

Leave a Reply