Aktuella nyckeltal och statistik över Sveriges ekonomi.

Sveriges ekonomi är en marknadsbaserad blandekonomi med en omfattande skattefinansierad sektor och omfördelning av inkomster.

Sveriges ekonomi Nyckeltal Antal/utveckling Mätperiod
Folkmängd 10 223 505 st nov 2018
Arbetslöshet 6,0 % dec 2018
BNP 4 580 Mdkr 2017
BNP utv. 1,6 % kv 3 18 jmf m. kv 3 17
BNP prognos 1,3 % helåret 2019
BNP per capita 455 200 kr 2017
Inflation, KPIF 2,2 % dec -18 jmf dec -17
Reporäntan -0,25 % just nu
Statslåneräntan 30:e nov 0,51 %
0,49 %
30 nov 2018
30 nov 2017
Statens resultaträkning 123 Mdkr (27) 2017 (2016)
Statsskulden 1 262 Mdkr dec 2018
Statsskulden/BNP 27,6 % just nu
Statsskulden per invånare 123 441 kr just nu
Handelsbalansen 2,4 % 2017
Skattetryck 44,3 % 2017
Välståndsligan 12:e plats 2017

Bruttonationalprodukten, BNP, beskriver storleken på ett lands ekonomi och beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet under en viss period, antingen ett kvartal eller ett år. Genom att dividera BNP med antalet invånare, BNP per capita, får man en ungefärlig bild av hur rikt landet är.

SVERIGES EKONOMI

SVERIGES EKONOMI

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv – SCB

Sverige är ett industriland och ett av världens rikaste länder. Sveriges valuta är svensk krona (SEK). Sveriges köpkraftsjusterade bruttonationalprodukt uppskattades 2005 till 270,5 miljarder USA-dollar. BNP per capita var 36 578 dollar år 2007.

Privata företag står för omkring 90 procent av landets industriella produktion. Landets tjänsteproduktion utgör omkring 70 procent av BNP. Lantbruket utgör 2 procent av BNP och sysselsätter också 2 procent av arbetsstyrkan. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Handel med andra europeiska länder utgör en betydande del av Sveriges utrikeshandel där Tyskland är landets viktigaste handelspartner. Landet är sedan 1995 medlem i EU:s interna marknad. Men efter en rådgivande folkomröstning i Sverige den 14 september 2003 sa svenska folket nej till EMU-deltagande, ett beslut som regeringen valde att följa.

BNP är också det vanligaste måttet som används för att beskriva ekonomisk tillväxt. Med ekonomisk tillväxt menas en ökning av BNP över tid. För svensk del har BNP ökat med i genomsnitt lite drygt två procent per år sett från 1970 fram till idag.

Viktiga näringar i Sverige innefattar tjänster, skogsbruk, industri samt järnbrytning. Andra näringar av betydelse inkluderar jordbruk (viktiga jordbruksprodukter är vete, potatis, sockerbetor, nötboskap) och fisk. Maskiner, papper, trävaror, järn, stål, vägfordon liksom elektronik och telekommunikationsprodukter utgör viktiga exportprodukter för Sveriges ekonomi. Sveriges ekonomi är mycket starkt orienterad mot export och handel med utlandet, exporten har de senaste åren utgjort över 50 % av BNP.[8] Sveriges industristruktur består i ovanligt hög grad av stora internationellt inriktade koncerner. Den svenska huvudstaden Stockholm, med Stockholmsbörsen och flera bankers huvudkontor, är Nordens främsta finanscentrum. Wallenbergsfären har haft ett inom industriländer unikt stort inflytande på den svenska börsen, stundtals har de kontrollerat över 30 % av börsvärdet.