Last Updated on 21 November, 2024 by Håkan Samuelsson
Sveriges riksdag har nyligen meddelat att de överväger att sänka spelskatten efter att den senaste höjningen mött hård kritik från både branschaktörer och experter. I juli 2024 höjdes spelskatten från 18 % till 22 %, vilket har fått negativa konsekvenser för den svenska spelmarknaden.
Många operatörer varnade redan innan höjningen att den skulle driva spelare bort från den licensierade marknaden och mot oreglerade, utländska alternativ. Nu verkar det som att riksdagen har tagit till sig dessa varningar och öppnar upp för en diskussion om att sänka skatten igen.
Moderaternas Carl Nordblom har varit en av de mest framträdande förespråkarna för en förändring. Han menar att en sänkt spelskatt skulle göra det lättare för licensierade aktörer att konkurrera med de bästa casinon utan svensk licens, som lockar svenska spelare med mer förmånliga villkor. Enligt Nordblom är en sänkning avgörande för att säkerställa att fler spelare stannar kvar på den svenska marknaden och inte vänder sig till olicensierade alternativ, som ofta erbjuder högre bonusar och färre restriktioner.
En av de stora frågorna handlar om kanaliseringsgraden, det vill säga hur stor andel av spelandet som sker via licensierade operatörer. Spelinspektionen, Sveriges spelmyndighet, satte vid marknadens öppning som mål att nå 90 % kanaliseringsgrad, men den senaste statistiken visar att det målet ligger långt borta. Enligt vissa uppskattningar ligger kanaliseringsgraden för onlinecasinon så lågt som 57 %, vilket innebär att nästan hälften av allt spelande sker på sajter reglerade utomlands. Det är en allvarlig utveckling för den svenska marknaden och bidrar till ökad oro kring både konsumentskydd och statliga skatteintäkter.
När spelskatten höjdes i juli, var regeringens avsikt att öka skatteintäkterna med cirka 500 miljoner kronor årligen. Men de negativa effekterna, särskilt på kanaliseringsgraden, har gjort att man nu omvärderar beslutet. Branschorganisationen BOS (Branschföreningen för Onlinespel) har varit en stark röst i debatten och varnade tidigt för att höjningen skulle slå hårt mot den licensierade marknaden. De menar att många svenska spelare helt enkelt inte är villiga att betala mer för att spela på svenska sajter, när alternativen utomlands erbjuder bättre villkor.
En sänkning av spelskatten skulle kunna göra svenska licensierade casinon mer konkurrenskraftiga och därmed bidra till att fler spelare väljer att stanna kvar inom systemet. Men frågan är långt ifrån enkel. Förutom intäktsfrågan, finns även en diskussion om hur väl regleringar och restriktioner på den svenska marknaden fungerar. Många spelare lockas av det friare spelutbudet på utländska sajter, och det är en utmaning som inte endast kan lösas genom en skattesänkning. En bredare översyn av hela regelverket kan komma att behövas för att få tillbaka förtroendet från svenska spelare.
Riksdagens beslut att överväga en sänkning kommer efter flera månaders diskussioner och efter att den svenska spelmarknaden har sett en markant nedgång i kanaliseringsgraden sedan höjningen trädde i kraft. Nu återstår att se om en sänkning av skatten kan vända den negativa trenden och stärka den svenska spelmarknaden. Framtiden för licensierade spelbolag i Sverige hänger på balansen mellan att skapa en attraktiv marknad för spelarna samtidigt som man upprätthåller en stark reglering för att skydda konsumenterna.