Last Updated on 11 April, 2023 by Håkan Samuelsson
Kalkylränta, som även kallas diskonteringsränta, är en räntesats som räknas ut i samband med att du gör en större investering i form av ett husköp som oftast kräver ett banklån. Kalkylräntan beräknas på din aktuella ekonomi vid tiden för lånet. Lånar du mycket pengar påverkar det kalkylräntans storlek.
Kalkylräntan används för att beräkna framtida avkastningskrav på ditt investerade kapital. Kalkylräntan kan även användas för att jämföra värdet på olika betalningar som gjorts vid olika tidpunkter inför exempelvis en företagsvärdering.
Hur beräknas kalkylräntan av banken?
I dagsläget finns det inga exakta riktlinjer som anger vilken kalkylränta bankerna ska använda. Det innebär att varje bank gör sin egenbedömning, som därmed kan skilja sig åt mellan olika banker. Dock finns det en form av schablon att utgå ifrån och den utgår generellt sett ifrån respektive banks femårsränta. Därtill läggs cirka 2-3 %.
Det som är viktigt att tänka på med avseende på detta, är att välja bank med omsorg. Då bankerna gör en individuell bedömning av din förmåga att klara av eventuella räntehöjningar är det värt att jämföra olika bankers kalkylränta.
Om Riksbankens reporänta ligger på minus betyder det att vi har negativ styrränta i landet. Det i sin tur medför att fler kalkyler går ihop. Följaktligen kan läget även bli det omvända, så det kan vara bra att hålla lite koll på ränteläget om du ska ta ett huslån.
Har bankens kalkylränta någon egentlig påverkan på dig som privatperson?
Eftersom kalkylräntan är en riktlinje för hur väl du skulle klara av en räntehöjning påverkar kalkylräntan dig som privatperson i allra högsta grad. Det är ju kalkylräntan som sätter gränsen för hur mycket du kan bli beviljad att låna inför ditt husköp.
Ett verktyg som bankerna använder sig av för att räkna ut kalkylräntan är det som brukar förkortas KALP: kvar-att-leva-på-kalkyl. Detta verktyg hjälper banken göra en kalkyl för hushållets beräknande inkomster och utgifter.
Utifrån den kalkylen går det sedan att ställa en relativt säker prognos för vilka utgifter (både väntade och oväntade) som hushållet kan förväntas klara av. På det viset får banken en god indikation på vilken kalkylränta de ska sätta.
Amorteringskravet påverkar kalkylräntan
Bedömningen av kalkylräntan måste också grunda sig på kundens möjligheter att amortera, i enighet med Finansinspektionens regler. Lånar du ett högt belopp får du som regel höga Amorteringskravet, vilket i sin tur leder till en kalkylränta. Generellt sett är detta bilden man ser när det gäller Sveriges storstadsregioner när prisutvecklingen på bostadsmarknaden går stadigt uppåt.
Samtidigt är många människor i landets storstadsregioner kapitalstarka och har därmed möjlighet att låna mer pengar än människor med lägre inkomst. Detta påverkar naturligtvis kalkylräntan för låginkomsttagare då banken måste göra sin kalkyl baserad på det faktiska kapitalet och eventuella risker.
Sammanfattning
Kalkylränta är en form av räntesats som beräknas av banken (långivaren) i samband med att du som privatperson lånar pengar till ett husköp. Kalkylräntan beräknas på din privata ekonomi vid tidpunkten för lånet. Ju högre lån desto högre kalkylränta.
Banken använder dessutom kalkylräntan för att beräkna framtida avkastningskrav samt för att jämföra värdet på betalningar du gjort spridda över en längre tid och vid separata tillfällen.
Det finns i huvudsak tre kriterier som styr hur kalkylräntan beräknas:
- De faktiska kostnaderna för kapitalet (räntor, avkastningskrav mm)
- Eventuell avkastning på eventuella investeringar
- Riskanalyser för eventuella investeringar