Last Updated on 7 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Stockholmsbörsen grundades formellt år 1863. Den första fondbörsauktionen hölls den 4 februari 1863 och räknas som börsens officiella start. Innan dess skedde handel med aktier och obligationer mer informellt på Stockholms torg, men industrialisering och nya bolagsformer gjorde att behovet av en organiserad marknadsplats växte fram. I Börshuset vid Stortorget i Gamla Stan samlades bankirer och köpmän en timme om dagen för att handla aktier, växlar och varukontrakt, tills dess den egentliga börsen tog form på 1860-talet.
När grundades Stockholmsbörsen?
Stockholmsbörsen grundades 1863. Den 4 februari 1863 hölls den första auktionen vid Stockholms fondbörs och detta datum ses som börsens födelsedag. Inledningsvis var aktiviteten begränsad – vid börsens första år noterades bara tio värdepapper. Under de följande decennierna växte handeln sakta, tills nya regler och teknik på 1900-talet tog fart på handeln. Men grundstenen lades alltså redan 1863 när den formella fondbörsen öppnade sina dörrar.
Stockholmsbörsens historia
Stockholmsbörsens historia sträcker sig från 1863 till idag och präglas av stora förändringar. Ursprungligen handlades aktier, obligationer och liknande i Börshuset på Stortorget i Gamla Stan. Under 1800-talet växte aktiebolagen fram, vilket ökade handeln. År 1901 reformerades börsens organisation (nya A- och B-listor infördes), och under 1910-talet revolutionerade telefonen handel genom att tillåta affärer även via telefonombud. Efter andra världskriget återhämtade sig börsen och under 1970- och 80-talen ökade omsättningen kraftigt. På 1980-talet moderniserades börsen och infördes elektronisk handel, och 1990-talets avregleringar ledde till privatisering och sammanslagningar – Stockholmsbörsen blev aktiebolag 1993 och fusionerades med OM (2003) och senare med Nasdaq (2008). Idag är det Nordens största börs med hundratals noterade företag och elektronisk handel.
Varför grundades Stockholmsbörsen?
Stockholmsbörsen grundades för att skapa en organiserad marknadsplats där företag och investerare kunde mötas. Under mitten av 1800-talet industrialiserades Sverige och nya aktiebolag bildades. För att finansiera dessa behövdes kapital från allmänheten, och då krävdes en börs där aktier och obligationer kunde köpas och säljas transparent. Aktiebolagslagen från 1848 lade juridiskt grunden för detta, och när fler företag behövde låna pengar och handla värdepapper blev en reguljär fondbörs nödvändig. Samtidigt ökade också handeln med sjöförsäkringar och varulån, vilket gjorde Börshuset till en samlingspunkt redan före 1863.
Stockholmsbörsen på 1800-talet
Under 1800-talet var Stockholmsbörsen mycket mindre än idag. Redan år 1778 stod Börshuset vid Stortorget färdigt, och handel påbörjades där trots att aktiehandeln var blygsam till en början. Fram till 1863 hade mäklare noterat mycket få affärer – exempelvis noterades bara sex aktieaffärer och fyra obligationer mellan 1853 och 1860 på börsen. 1863 skapades formellt Stockholms Fondbörs – den 4 februari hölls den första handlade auktionen med 22 avslut till en sammanlagd omsättning av 14 105 daler riksmynt. Under resten av 1800-talet började börsen öka sitt aktieutbud och införde 1901 nya regler som öppnade för fler mäklare (även affärsbanker fick bli medlemmar). På så sätt växte handeln långsamt under seklets sista del.
Stockholmsbörsens viktigaste milstolpar
- 1863 – Grundandet: Den formella börsen startar med första fondbörsauktionen den 4 februari 1863.
- 1918 – Ny teknik: Börsen tar världsledande sats när man installerar ett elektromechaniskt noteringssystem, vilket gör den till ”världens tystaste börs”. Handeln moderniseras kraftigt.
- 1974 – Datorisering: Efter att länge ha antecknat kurser för hand infördes datorsystem på eftermarknaden, vilket påbörjade digitaliseringen av handelssystemet.
- 1985/86 – Derivat och index: Olof Stenhammar startar OM (optioner) 1985, som 1998 köper Stockholmsbörsen. Samma period lanseras OMX-index och 1986 införs det första OMX-aktieindex.
- 1989 – Elektronisk handel: Börsen introducerar SAX, ett automatiserat handelssystem, och golvhandel fasas ut 1990. Handeln går helt över till elektronisk ordermatchning.
- 1998 – Fusion med OM: Stockholmsbörsen slås ihop med börsmäklarna OM till OM Stockholmsbörsen (senare OMX). Detta inleder en nordisk konsolidering av börser.
- 2008 – Nasdaq fusion: Nasdaq köper OMX och skapar Nasdaq OMX, vilket gör Stockholmsbörsen till del i Nasdaq-gruppen. 2014 ändras namnet formellt till Nasdaq Stockholm.
- 2015 – Hållbara obligationer: Nasdaq Stockholm lanserar världens första handelsplattform för gröna obligationer, vilket speglar börsens framtidsinriktning mot hållbar finans.
När blev Stockholmsbörsen Nasdaq Stockholm?
Stockholmsbörsen blev en del av Nasdaq i och med att Nasdaqgruppen köpte OMX-koncernen 2008. Därefter ändrades börsens officiella namn till Nasdaq OMX Stockholm AB. År 2014 drogs “OMX” bort ur namnet och börsen började officiellt kallas Nasdaq Stockholm. Detta innebar dock främst formella namnändringar – börsen är fortfarande den svenska huvudbörsen, nu som ett dotterbolag till Nasdaq, Inc.
Hur fungerar Stockholmsbörsen idag?
Nasdaq Stockholm är en elektronisk börs där all handel sker digitalt via ett avancerat ordermatchningssystem (INET Nordic). Till skillnad från förr finns inget behov av att vara fysiskt närvarande i börshuset – investerare ger sina köp- och säljorder till en mäklare eller banker, som sedan matchar dem i systemet. För att ett bolag ska listas på Nasdaq Stockholm måste det uppfylla krav på exempelvis flera års finansiell historik, spridning av aktieägare och minimikapitalisering (minst 1 miljon euro fritt handlat börsvärde). Marknaden är indelad i Large Cap, Mid Cap och Small Cap-segment efter bolagsstorlek, samt en tillväxtmarknad (First North) för mindre företag. I slutet av 2024 var 364 bolag noterade på huvudlistan. Handeln är reglerad och övervakas av Finansinspektionen, vilket skapar säkerhet och förtroende för investerare.
Handel på Nasdaq Stockholm
På Nasdaq Stockholm sker handeln vardagar 09:00–17:30 (svensk tid). Dagen inleds med en öppningsauktion 08:45–09:00 och avslutas med en stängningsauktion 17:25–17:30. Under handelsdagen matchas kontinuerliga köp- och säljorder i tid- och prisordning. Alla handelsorder går via börsens medlemmar – det vill säga värdepappersinstitut och banker som har tillstånd att handla på börsen. Investerares order vidarebefordras till dessa medlemmar, som lägger in dem i systemet. Systemet ser till att affärer genomförs snabbt och rättvist. Tack vare modern teknik kan en person i princip handla aktier på börsen hemifrån via sin internetmäklare, så länge förmedlaren är kopplad till Nasdaq Stockholm. Mellan 2020 och 2024 har börsen även infört snabba auktionsmodeller och röstningssystem online för att effektivisera handeln och bolagsstyrningen.
Vilka bolag finns på Stockholmsbörsen?
På Stockholmsbörsen återfinns både stora globala företag och mindre svenska bolag. På huvudlistan noteras allmänna aktier i svenska storbolag samt vissa utländska företags depåbevis. Exempel på några av de största bolagen är läkemedelsjätten AstraZeneca, industribolaget Atlas Copco, investmentbolaget Investor, fordonsindustrin Volvo och telekomjätten Ericsson. Även banker (SEB, Handelsbanken, Nordea), verkstadsföretag (ABB, Sandvik, SKF), konsumentföretag (H&M, Essity) och gruvföretag (Boliden) finns representerade. Utöver huvudlistan finns First North (en slags växande MTF) där många mindre och nystartade företag är noterade. I slutet av 2024 fanns totalt 364 bolag på huvudlistan, och inklusive First North över 600 bolag. Sammantaget utgör detta en bred bas av svenska och nordiska företag för investerare.
Vad är OMXS30?
OMXS30 är ett välkänt aktieindex på Stockholmsbörsen. Det mäter utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på Nasdaq Stockholm och fungerar som ledande marknadsbarometer. Bolagen i OMXS30 är viktade efter marknadsvärde, där de största företagen väger tyngst. Exempelvis ingår Atlas Copco, AstraZeneca, Investor, Volvo, Ericsson och andra stora bolag i indexet. OMXS30 startade 1986 med basvärde 125 och uppdateras löpande. Genom att följa OMXS30 kan man snabbt få en indikation på hur de största svenska börsbolagen utvecklas sammantaget.
Stockholmsbörsens betydelse för Sveriges ekonomi
Stockholmsbörsen är central för den svenska ekonomin. Den fungerar som nav för kapitalanskaffning: genom börsen kan svenska företag ge ut aktier och obligationer för att finansiera investeringar och tillväxt. Total börsvärde i Sverige uppgår till runt 194 % av BNP, varav nästan allt sker genom Nasdaq Stockholm. Nästan 99 % av landets börsvärde är koncentrerat till börsen och dess underliggande marknader. Detta innebär att börsen i praktiken är den dominerande finansmarknaden i Sverige.
Nasdaq Stockholm, som Nordens största börs, har genom åren drivit fram innovation och ekonomisk tillväxt i landet. När börsen går starkt speglar det ofta att företag har goda förutsättningar och investerare är optimistiska, vilket i sin tur påverkar hushållens konsumtion och företagens expansionsmöjligheter. Samtidigt kan börskriser skapa oro och påverka företag och banker. Sammantaget är Stockholmsbörsen en viktig barometer för den svenska ekonomin och spelar en roll i allt från pensionsfonder till industrins finansiering.
Stockholmsbörsen jämfört med andra börser
Jämfört med andra nordiska och europeiska börser är Stockholmsbörsen en av de större. Den är Nordens största börs räknat i börsvärde och antal noterade bolag. Enligt data från 2025 hade Nasdaq Stockholm omkring 384 noterade bolag och ett sammanlagt börsvärde på ungefär 4 400 000 miljoner USD (motsvarande cirka 44 biljoner kronor). För att sätta detta i perspektiv: Nasdaq Helsinki hade vid samma tid cirka 135 noterade bolag och börsvärde 360 000 miljoner USD, och Nasdaq Copenhagen 125 bolag med värde 790 000 miljoner USD. Alltså är Stockholmsbörsen väsentligt större än sina nordiska grannar.
Jämfört med större Europa-börser som London och Frankfurt är Stockholmsbörsen mindre, men den är betydande för de sektorer där svenska företag är starka (industri, telekom, gruvor, finans). I form av handelsinfrastruktur är svenska börsen modern och elektronisk, i nivå med övriga ledande börser. Såväl svenska som internationella investerare drar nytta av att Stockholmsbörsen är integrerad i Nasdaq-nätverket, vilket underlättar handel över gränserna. Utvecklingsmässigt följer börsen globala trender – till exempel växande intresse för hållbara investeringar och teknikbolag.
Framtiden för Stockholmsbörsen
Stockholmsbörsen ser ut att fortsätta sin roll som en modern, teknikdriven börs. Nasdaq Stockholm har de senaste åren satsat mycket på digitalisering, snabb handel och hållbarhetsinitiativer. Börsen är på väg att bli en av de främsta för gröna finansprodukter (som gröna obligationer) och förväntas fortsätta leda inom ESG (miljö, socialt ansvar, bolagsstyrning). Nasdaq Stockholms ledning har uttalat att börsen ska fortsätta att driva på globalt inom ny teknik och hållbar finans, och vara en förebild för inkluderande ekonomi. På tekniksidan kan framtida innovationer som blockkedjeteknik och AI komma att påverka hur handel och clearing genomförs.
Sedan 2020-talet förväntas även antalet listningslån och nya innovationer som kryptofonder öka, även om den direkta kryptohandeln ännu är skild från börsen. Politisk reglering, ränteläget och global ekonomisk utveckling kommer förstås att påverka börsen, men i grunden framstår den som välkapitaliserad och stabil. Sammantaget är framtiden för Stockholmsbörsen troligen fortsatt tillväxt och fokus på ny teknik och hållbarhet, i takt med att den svenska och globala kapitalmarknaden utvecklas.
Vanliga frågor om Stockholmsbörsen
När grundades Stockholmsbörsen? Officiellt startade Stockholmsbörsen den 4 februari 1863, då den första fondbörsauktionen hölls. Det årtalet räknas som börsens födelse.
Var låg Stockholmsbörsen från början? I början hölls handeln i Börshuset vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm. Det gamla Rådhuset revs och ett nytt Börshus stod klart 1778 på Stortorgets norra sida. Där inrymdes Stockholms Fondbörs på bottenplan.
När blev Stockholmsbörsen en del av Nasdaq? Stockholmsbörsen ingår sedan 2008 i den amerikanska Nasdaq-koncernen. Det var då Nasdaq slutförde förvärvet av OMX, vilket sedermera gjorde börsen till en del av Nasdaq.
Vad är skillnaden mellan Nasdaq Stockholm och OMXS30? Nasdaq Stockholm (tidigare kallad Stockholmsbörsen) är själva värdepappersbörsen, dvs. marknadsplatsen där aktier och andra värdepapper handlas. OMXS30 å andra sidan är ett aktieindex på Nasdaq Stockholm. OMXS30 mäter utvecklingen för de 30 mest omsatta aktierna på börsen. Med andra ord: Nasdaq Stockholm är själva handelsplatsen, OMXS30 är en måttstock (index) för de största företagen där.
Hur många bolag är noterade på Stockholmsbörsen? På huvudlistan finns omkring 360–370 noterade bolag (slutet av 2024: 364 bolag). Utöver detta finns First North som en tillväxtmarknad med många fler bolag. Tillsammans (huvudlista + First North) handlar det om drygt 600–700 börsnoterade företag i Sverige.
När öppnar och stänger Stockholmsbörsen? Ordinarie handel på Nasdaq Stockholm pågår vardagar från klockan 09:00 till 17:30. Innan handelsdagen börjar finns en öppningsauktion 08:45–09:00, och efter handelsdagens slut avslutas med en slutauktion 17:25–17:30. Dessa tider gäller svensk normal tid under ordinarie börsdagar.
Hur investerar man på Stockholmsbörsen? För att köpa eller sälja aktier på Stockholmsbörsen måste man gå via en medlemsbank eller ett värdepappersinstitut som är ansluten till börsen. Som privatperson öppnar man vanligtvis ett konto hos en bank eller nätmäklare, lägger order via dem, och de förmedlar ordern till börsen. Ingen kan handla direkt hos börsen utan att vara medlem.
Vilka är de största bolagen på Stockholmsbörsen? Några av de största börsbolagen (mätt i marknadsvärde) är exempelvis AstraZeneca, Atlas Copco, Investor, Volvo och Ericsson. Dessa företag, tillsammans med andra stora industriföretag, finansbolag och verkstadsföretag (t.ex. Handelsbanken, SEB, ABB, H&M, Skanska), väger tungt på börsen. De ingår ofta i OMXS30-indexet. Lista över alla bolag finns på Nasdaq Stockholms hemsida.
Källor: Ovanstående information bygger på officiella källor från Nasdaq och Stockholmsbörsens historiska arkiv samt ekonomisk litteratur.