Last Updated on 22 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Jämställda bolag är företag där kvinnor och män har lika mycket inflytande, rättigheter och möjligheter. Kort sagt handlar det om att könsfördelningen på alla nivåer – styrelser, ledningsgrupper och i hela organisationen – är balanserad och att löner och villkor inte beror på kön. Allbright, en organisation som kartlägger jämställdhet, listar regelbundet de bolag som är ”mest jämställda”. Enligt Allbrightrapporten rankas Sveriges börsbolag efter hur väl de befordrar kvinnor, och de bolag som uppnår jämn könsfördelning hamnar på Allbrights gröna lista.
Vad är jämställda bolag?
Jämställda bolag innebär att kvinnors och mäns inflytande, kompetens och möjligheter är jämnt fördelade. Det syns konkret i andelen kvinnor i beslutsfattande positioner och i att det finns jämställda policies. Till exempel har Allbright rapporterat att jämställda bolag är sådana som aktivt befordrar kvinnor till ledningspositioner. Att stå på Allbrights gröna lista är ett bevis på att ett bolag har långsiktigt arbete för jämställdhet – Brinova hamnade där 2019 och lyfte hur bolaget satsar på en inkluderande kultur där alla kompetenser tas till vara.
Vad innebär jämställdhet i företag?
Jämställdhet i företag innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma arbetsplatsen och sina egna karriärer. Det förutsätter lika rättigheter och skyldigheter – från rekrytering till befordran och arbetsvillkor. I praktiken betyder det att alla medarbetare behandlas lika i löne- och utvecklingsfrågor oavsett kön. På Kinnevik är till exempel avancemang tydligt baserat på meriter, och alla anställda har lika möjligheter vid rekrytering, befordran och utbildning – oavsett kön, ålder eller bakgrund.
Varför är jämställda företag viktiga?
Jämställda företag främjar innovation och effektivitet. Många svenska företag understryker att en jämn könsbalans och mångfald leder till bättre affärsresultat och arbetsmiljö. Energibolaget Vattenfall konstaterar att ”mångfald, jämställdhet och inkludering är grundläggande för vår framgång” och att innovation blomstrar när olika perspektiv och erfarenheter värdesätts. Likaledes påpekar modeföretaget Lindex att främjad mångfald är nyckeln till att nå sina mål och frigöra organisationens fulla potential. Forskning visar också att bolag med jämn fördelning i ledningen ofta har stabilare styrelser och högre lönsamhet, vilket gör dem attraktivare för investerare.
Fördelar med jämställda bolag
Jämställda bolag lockar kompetens och engagemang. Genom att erbjuda lika villkor och uppmuntra alla medarbetares styrkor blir företagskulturen mer positiv och kreativ. Jämställda arbetsplatser kan ta bättre beslut genom mångfald i perspektiv, och de hamnar ofta högt på listor över attraktiva arbetsgivare. Dessutom minskar risken för konflikter och diskriminering. Ur ett samhällsperspektiv bidrar jämställda företag till stabil tillväxt: när kvinnor får samma möjligheter i näringslivet ökar den totala arbetskraftsdeltagandet och ekonomin stärks.
Jämställdhet och ESG-investeringar
Jämställdhet ses numera som en del av ansvarsfulla investeringar (ESG). Många fondförvaltare och institutionella investerare beaktar könsbalans under det sociala (S) i ESG. Svenska AP-fonder mäter exempelvis företag utifrån andelen kvinnliga chefer, och företag med balanserad fördelning rankas högre i hållbarhetsindex. Studien från Allbright visar att bolag med fler kvinnor i ledningen också tenderar att ha bättre bolagsstyrning och lägre risk, vilket gör dem mer lockande för hållbarhetsorienterade investerare.
Mångfald och inkludering i svenska företag
Förutom kön handlar mångfald om ålder, etnicitet, funktionsförmåga, sexuell läggning med mera. Stora svenska företag framhåller alla värdet av inkludering. Vattenfall skriver att innovationen ökar när ”olika perspektiv, erfarenheter och bakgrunder värdesätts”. Lindex betonar att mångfald och inkludering inte bara ger en välkomnande kultur utan är avgörande för att frigöra medarbetares fulla potential. Många företag inför nätverk, mentorsprogram och utbildningar för medvetengörande om omedveten bias för att alla grupper ska känna sig delaktiga.
Sveriges mest jämställda bolag 2026
Bland Sveriges mest jämställda företag återfinns både små och stora aktörer. Nyckeln är att de prioriterar hållbarhet i sitt personalarbete. Exempelvis toppade Coor SHE Index 2023 med 93,7 poäng, och anser sig ha jämställda ledningsgrupper efter år av strategiskt arbete. Andra bolag som lyfts fram är Arjo, som fick Allbrightpriset 2024 för sitt systematiska jämställdhetsarbete, samt Kinnevik som fick motsvarande pris 2021. Flera fastighetsbolag dominerar också de jämställdhetsrankningar som Allbright publicerar – exempelvis ligger Eastnine och Fabege i topp på Allbrights 2023-lista.
Topplista över jämställda företag i Sverige
- Arjo – Svenskt medicintekniskt företag, mottagare av Allbrightpriset 2024. Allbright kallade bolaget ”ett strålande exempel” på långsiktigt arbete med jämställdhet.
- Kinnevik – Investmentbolag som belönades med Allbrightpris 2021. Ledningen bestod då av 43% kvinnor och totalt 56% av anställda var kvinnor.
- Coor – Fönster mot fastighetstjänster, toppade SHE Index 2023 med 93,7 poäng och fick därmed första platsen (för fjärde året i rad).
- Eastnine och Fabege – Två stora fastighetsbolag som hamnade etta och tvåa på Allbrights gröna lista 2023. Branschen i stort har blivit först med helt jämställda ledningar.
- Attendo – Äldreomsorgsbolag, rankat högt bland de jämställda (7:e plats på Allbrights lista 2023). Omsorgs- och utbildningsbolag har generellt många kvinnliga chefer (76,7% inom vård/omsorg).
- Industrivärden – Industrikonglomerat som också fanns högt på listorna (9:e plats 2023). Många teknik- och industriföretag kämpar dock fortfarande med låg jämställdhet – typiskt är mansdominerade ledningsgrupper inom tillverkning och IT.
- H&M – Modejätte på Allbrightlistan (6:e plats 2023). H&M är ett exempel på detaljhandelsbolag som ofta har hög andel kvinnor i ledningen.
Arjo – Sveriges mest jämställda börsbolag
Arjo, specialiserat på hjälpmedel inom vården, har ett uttalat fokus på inkludering. Bolaget har länge förekommit på Allbrights gröna lista och fick 2024 års Allbrightpris. Motiveringen löd att ”Arjo är ett strålande exempel på hur ett medvetet och systematiskt arbete med jämställdhet och mångfald kan skapa en mer inkluderande arbetsplats och samtidigt bidra till affärsframgång”. Arjo arbetar aktivt med strukturer och mål för att få en jämn könsfördelning i alla delar av organisationen. Företagsledningen betonar att mångfalden i verksamheten gör dem bättre rustade att lösa användarnas utmaningar i vårdmiljöer.
Kinnevik och jämställd rekrytering
Kinnevik har länge profilerat sig som jämställt. Vid utnämningen av jämställdhetspriset 2021 uppgavs att Kinneviks ledningsgrupp bestod av 43% kvinnor och att 56% av alla anställda var kvinnor. Kinnevik beskriver sin rekryteringspolitik som helt meritbaserad – ”advancement inom Kinnevik skall baseras på meriter” och alla kandidater ska ges samma möjligheter oavsett kön eller bakgrund. De erbjuder också upp till 39 veckor föräldraledighet med full lön för alla anställda, oberoende av kön och vårdnadsansvar. Sådana policies gör att kvinnor och män känner sig lika välkomna att söka jobb och utvecklas.
Brinova och stark företagskultur
Brinova Fastigheter är ett av fastighetsbolagen som hyllats för jämställdhet. År 2019 publicerade bolaget att det hamnat på Allbrights gröna lista över mest jämställda börsbolag. VD Per Johansson betonade då hur branschen var först att nå jämställda ledningsgrupper och att Brinova skapar en inkluderande och öppen arbetsmiljö där ”alla medarbetares kompetenser och bakgrund tas till vara”. Brinovas egna siffror visar att ungefär 45% av medarbetarna är kvinnor, vilket ligger nära en jämn fördelning. Företaget jobbar aktivt med intern kultur så att alla känner sig sedda och respekterade, oavsett kön eller bakgrund.
Coor och jämställda ledningsgrupper
Facilitybolaget Coor med cirka 9 000 anställda har konsekvent legat i toppen av jämställdhetsmätningar. I SHE Index 2023 fick Coor 93,7 poäng av 100 och tog förstaplatsen över Sveriges mest jämställda företag. Coor framhåller i pressmeddelanden att ledningen aktivt arbetar med mångfald och inkludering. Bolaget är ett skolexempel på hur en mångfaldsstrategi kan ge resultat – deras ledningsgrupper och styrelser har flera år i rad hamnat i topp när fackjuryn granskar balans och policy.
Allbrightrapporten 2026
Allbrightrapporterna speglar utvecklingen mot mer jämställda bolag. Enligt den senaste rapporten har svenska storbolags styrelser nu nått 40% kvinnor – precis den nivå som EU-kommissionen kräver för noteringsbolag på sikt. Samtidigt nådde andelen kvinnor i alla börsbolagens ledningsgrupper 30%. Dessa milstolpar är historiska: 40%-nivån i styrelser anses teoretiskt vara ”jämställd”. Dock kvarstår stora obalanser på lednings- och linjenivå; endast 17% av företagets vd:ar och affärsområdeschefer är kvinnor. Rapporten påpekar även att en anledning till framstegen är EU:s hot om direktiv om jämn könsfördelning i ledningen.
SHE Index och jämställdhetsranking
SHE Index är ett frivilligt verktyg som mäter företagens jämställdhetsarbete. Det bygger på en enkät om bland annat könsfördelning, jämställdhetspolicy och mångfaldsarbete. I 2024 års svenska SHE-mätning fick Clas Ohlson 81 av 100 poäng, klassat som “mycket högt” (very high). SHE Index-deltagarna har frivilligt öppnat upp för granskning, och höga poäng indikerar ambitiösa insatser. Det är ett verktyg för bolagen att se hur långt man kommit jämfört med andra, utöver de objektiva siffrorna i exempelvis styrelse- och ledningsprocent.
Hur mäts jämställdhet i företag?
Ett sätt är att titta på könsfördelningen i bolagets styrelse och ledningsgrupp. Allbright mäter till exempel andelen kvinnor på dessa poster. Enligt Allbright är nu 40% av platserna i storbolagens styrelser besatta av kvinnor, och i samtliga svenska börsbolags ledningsgrupper är snittet 30% kvinnor. Ett annat mått är hur många kvinnor som är ”linjechefer” – d.v.s. vd eller affärsområdeschef – där nivån har stått still på knappt 17% sedan flera år tillbaka. Många företag genomför egna undersökningar, lönekartläggningar och medarbetarundersökningar för att mäta könsskillnader i lön, befordran och trivsel. SHE Index och liknande rankingverktyg kompletterar dessa data genom att även väga in policyer och inkludering.
Kvinnor i styrelser och ledningsgrupper
Den officiella statistiken visar att kvinnor gradvis ökar i bolagsstyrelser och ledningar. Storbolagens styrelser nådde 40% kvinnor, vilket är en historiskt jämställd nivå. Även i medelstora bolag är andelen kvinnor i styrelsen hög (ca 37%). I ledningsgrupperna är fördelningen något lägre: stora bolag 28% kvinnor, medel 29% och små 32%. Dessa siffror innebär att de så kallade ”stopplossarna” finns främst i de högsta linjeposterna – endast 17% av vd:arna är kvinnor.
Könsfördelning i svenska börsbolag
Andelen kvinnor varierar mellan branscher och bolagsstorlekar. Allbright visar att 40% av styrelseplatserna i storbolag hålls av kvinnor, medan medelstora har 37% och små 30%. I ledningsgrupperna är andelen kvinnor ungefär densamma (stora 28%, medel 29%, små 32%). Ändå finns skillnader: små- och medelstora bolag pressar snabbare på ökningen av kvinnor i ledningen, medan vissa äldre storbolag ligger kvar på låga nivåer. Överlag är dock kvinnors andel i styrelser rekordhög och visar att 40%-målet kan uppnås utan kvotering.
Företag med flest kvinnliga chefer
Bland börsbolagen har några företag mycket höga andelar kvinnor även på chefsposter. Kinnevik nämns ofta – där är 56% av samtliga anställda kvinnor, och ledningen 43% kvinnlig. Brinova Fastigheter hade (2025) cirka 45% kvinnliga medarbetare och har jämställda chefer. Även andra fastighets- och detaljhandelsbolag (e.g. H&M) ligger ofta högt. I praktiken är andelen kvinnliga chefer i ett företag ett centralt nyckeltal i jämställdhetsrankningar.
Branscher med bäst jämställdhet i Sverige
Vissa sektorer har i genomsnitt mycket jämn könsfördelning bland chefer. Ledarna rapporterar att vård och omsorg toppar – där är hela 76,7% av cheferna kvinnor. Även utbildning och offentlig förvaltning har nästan hälften eller fler kvinnliga chefer. Detta beror delvis på att den totala arbetsstyrkan i de branscherna har många kvinnor, vilket automatiskt ger fler kvinnliga chefer. Generellt gäller att ju mer kund- eller personalnära verksamheten är, desto fler kvinnor finns i ledningen. Tech- och industribranscher är däremot ofta svårare – där dominerar männen.
Fastighetsbolag och jämställdhet
Fastighetsbranschen är särskilt framstående i jämställdhetsmätningar. Allbright påpekar att fastighetsbolag som Eastnine, Fabege och Wihlborgs ofta hamnar i toppen. Många mindre fastighetsbolag, som Brinova och Corem, har jämställda styrelser och ledningar. År 2019 sade Brinovas VD att det gläder honom att fastighetssektorn blivit den första bransch ”som uppnått jämställda ledningsgrupper”. En orsak är att bostads- och kommersiella fastigheter ofta betjänar breda kundgrupper och då vill representera olika perspektiv i ledningen.
Teknikbolag och kvinnor i ledning
Teknik- och industriföretag sticker ofta ut med låga andelar kvinnor i ledningen. Även om enstaka teknik- och life science-bolag kommer högt på listorna (t.ex. Nanologica och Alligator Bioscience som låg på Allbrights topp 10 2023), är det vanligt att sådana bolag har under 30% kvinnor på ledningsnivå. Branchen domineras av män – försäljnings- och produktionschefer inom tillverkning, IT och R&D är i stor utsträckning män. Många teknikföretag arbetar därför aktivt med jämställdhetsmål men ligger fortfarande efter service- och konsumentbranscher.
Hälsovårdsbolag med stark mångfald
Bolag inom vård- och omsorgssektorn har generellt hög andel kvinnor i ledningen. Exempelvis syns Attendo på Allbrights lista (plats 7 år 2023). Enligt statistik från chefförbundet Ledarna finns det fler kvinnliga än manliga chefer inom vård och omsorg (över 75% kvinnor). Detta speglar att majoriteten av personalen i dessa bolag är kvinnor. Hälsovårdsföretag tenderar därför att ha en jämn könsfördelning i både styrelse och ledning.
Branscher med låg jämställdhet
De ojämställdaste branscherna finns inom traditionellt mansdominerade områden. Byggverksamhet har den lägsta andelen kvinnliga chefer (ca 12,5%). Likaså har tillverkning, gruvdrift, IT och teknikföretag relativt få kvinnor på ledande poster. Även vissa delar av finans och ingenjörsbranschen domineras av män, trots att många kvinnor arbetar på lägre nivå. Kort sagt är chefen en position som ännu är mycket snävare ”manligt kodad” i de mest mansdominerade branscherna.
Utmaningar för jämställda bolag
Trots framsteg kvarstår flera problem. Ett är långsiktiga maktkonstellationer: Allbright-noterar att många av de bolag som fastnar med låga andelar kvinnor på de röda listorna har manliga vd:ar som suttit mycket länge. En man som varit vd sedan 2010 eller tidigare har i genomsnitt 10 procentenheter färre kvinnor i ledningen än andra bolag. Ett annat problem är att mångfald bortom kön är eftersatt. En ny trend i Allbright-studier är att nästan 95% av ledamöterna i svenska börsbolags ledningar kodas som vita – etnisk och kulturell mångfald är alltså i praktiken obefintlig. Detta visar att även ”jämställda” bolag måste fortsätta jobba för att inkludera fler perspektiv, inte bara kön.
Långsittande VD:ar och ojämställda ledningar
Enligt Allbright är en av de största stoppklossarna för jämställdhet i bolag just manliga chefer som behållit posten länge. Bolag med långtidsarbetande vd:ar har svårt att byta ut mansdominanta strukturer. Dessa ”vd-män” bidrar till att bolag fastnar med få kvinnliga chefer. Allbrightrapporten pekar på att när tredjedelen av de minst jämställda bolagen har vd:ar som suttit från 2010 eller tidigare, blir förändringen väldigt trögrörlig. Nyrekryteringar av kvinnliga toppchefer är relativt få, så utan medvetna insatser går utvecklingen långsamt.
Mångfald bortom kön och etnicitet
Jämställdhetsarbete sträcker sig även över andra diskrimineringsgrunder. Allbright lyfter att Sverige har gjort dåligt resultat på etnicitet: i svenska ledningar är 95% ”vitmajoritetssvenskar”, vilket tyder på att det krävs särskilda insatser för att locka in minoritetsperspektiv. Förutom etnisk och kulturell mångfald handlar inkluderingsfrågor i företagen också om ålder, funktionsvariation och HBTQI+-inkludering. Branschanpassade nätverk och öppna debatter behövs för att ytterligare bredda perspektiven.
Hur företag kan bli mer jämställda
Företag som vill höja jämställdheten kan följa flera rekommendationer. Allbright föreslår att jämställdhet görs till ett strategiskt mål högst upp i organisationen – vd och styrelse bör driva frågan aktivt. Det är viktigt att sätta upp tydliga mål och indikatorer, inte bara om könsfördelning utan också t.ex. mått på upplevd inkludering. Vidare ska processer ses över: ett tips är att anonymisera rekryteringar, sammansätta diversifierade rekryteringsteam och utbilda dem i omedvetna fördomar. Ledarskapsutbildningar i inkluderande ledarskap, regelbunden kartläggning av löneskillnader och en företagskultur där diskriminering snabbt åtgärdas är andra viktiga ingredienser.
Rekrytering och inkluderande arbetsplatser
En praktisk åtgärd är att göra rekryteringsprocesserna mer rättvisa och inbjudande. Till exempel har klädkedjan Lindex infört utbildningar för alla rekryterare om omedvetna fördomar och ”gender decoding” för annonseringen. Syftet är att säkerställa att rekryteringsprocesserna är rättvisa, opartiska och aktivt bidrar till att bygga en mångfaldig och talangfull arbetsstyrka. Många företag lanserar dessutom mentorsprogram och nätverk för underrepresenterade grupper – Arjo betonade exempelvis att de vill stödja kvinnor att våga ta ledarrollen i en mansdominerad bransch. Samtidigt är hybrid- och flexibla arbetsformer viktiga för att alla ska kunna förena arbete och föräldraskap på lika villkor, något som fler företag jobbar med.
Transparent lönesättning och lika villkor
För jämställdhet är också löner och villkor centrala. I Sverige måste alla arbetsgivare göra årlig lönekartläggning för att upptäcka och åtgärda osakliga löne- och villkorsskillnader. Statistik från SCB visar att kvinnor fortfarande har lägre inkomster än män i snitt (2024 var sammanräknad förvärvsinkomst ~366 900 kr för kvinnor mot 438 900 kr för män). Transparent lönesättning är alltså nödvändigt. Jämställda företag publicerar ofta statistik över sina lönestrukturer och ser till att lika arbete ger lika lön. Hos Kinnevik, till exempel, slås det fast att ”all employees shall receive equal pay for equal work”. Genom regelbundna granskningar och åtgärder kan man se till att både lika lön och lika utvecklingsmöjligheter upprätthålls.
Ledarskap och jämställd företagskultur
Ett jämställt företag behöver stödjande ledarskap och en inkluderande kultur. VD och chefer måste gå i bräschen för jämställdhetsarbetet. På Kinnevik framgår tydligt att alla medarbetare ska ha samma chans: bolaget skriver att befordran ska baseras på meriter och att alla ”oavsett kön … har lika möjligheter”. Samma företag har inför policyer som ger 39 veckors betald föräldraledighet till alla anställda, oavsett kön eller om man är vårdnadshavare, och flexible arbetstider. Sådana åtgärder förändrar normen om att enbart kvinnor ska dra ett tungt lass med familjeansvar. I kombination med nolltolerans mot trakasserier och ett öppet klimat där olikheter värderas, skapas en företagskultur där både kvinnor och män kan utvecklas lika.
Framtiden för jämställda bolag i Sverige
Utvecklingen pekar mot fortsatt ökad jämställdhet. EU:s direktiv om 40% kvinnor i styrelser av börsbolag senast i år driver på takten. Nyanställda i ledande positioner tenderar idag att vara något jämnare fördelade än tidigare generationer, vilket på sikt förändrar maktstrukturerna. Både bolagsledningar och ägare sitter med incitament att möta moderna hållbarhetskrav – unga talanger och investerare förväntar sig god representation. Mycket talar för att fler branscher kommer följa fastighetssektorn och nå jämställda ledningar. Samtidigt kommer mångfaldsdimensioner som etnicitet och könsidentitet bli alltmer integrerade i jämställdhetsarbetet framöver.
Hållbara investeringar i jämställda företag
Investeringar i jämställda företag ses som mer hållbara. En jämn könsfördelning betraktas som ett tecken på gott styrelseskick och jämn arbetsmiljö. Svenska pensionsfonder och kapitalförvaltare mäter numera jämställdhetsaspekter i sina ESG-analyser. Studier tyder på att företag med jämn könsbalans i ledningen ofta har högre avkastning och stabilare affärsresultat. På så vis blir jämställda bolag ”säkrare kort” för investerare som fokuserar på långsiktig hållbarhet och ansvarstagande.
Därför väljer investerare jämställda bolag
Kort sagt ser investerare jämställdhet som en kvalitetsstämpel. Många analyser visar att jämställda team tar bättre beslut och hanterar risker effektivare. I takt med att samhällskrav och regelverk skärps (t.ex. kvoteringsdirektiv) lyfter allt fler kapitalägare fram bolag med starka jämställdhetsstrategier. Dessutom efterfrågas det av kunder och finansiärer, vilket pressar bolagen att åstadkomma balans. Den sociala aspekten i hållbarhetspolicys blir alltså alltmer betydelsefull – och där är jämställdhet ett centralt område.
Sammanfattning – Sveriges mest jämställda bolag 2026: I denna genomgång har vi sett att Sveriges mest jämställda företag är sådana som konsekvent jobbar med mångfald, inkluderande kultur och transparens. Bolag som Arjo, Kinnevik, Coor och flera fastighets- och detaljhandelsbolag har hyllats för sin jämställdhet. Offentliga jämförelser (Allbright, SHE Index etc.) visar att andelen kvinnor i styrelser och ledningar når nya rekordnivåer (40% respektive 30%), men att utmaningar finns kvar i toppen. Jämställda företag gynnas genom att de kan attrahera fler talanger, få ökad innovationsförmåga och locka hållbara investeringar. Utmaningen framåt är att sprida detta arbete till alla branscher och inkludera fler perspektiv – så att Sveriges näringsliv som helhet blir ännu mer jämställt och konkurrenskraftigt.
Källor: Officiella rapporter och analyser från SCB, Allbright och SHE Index samt företagsrapporter och nyhetsartiklar har använts för att sammanställa aktuell statistik och exempel. Alla data är hämtade ur verifierade källor för att ge en heltäckande bild av jämställda bolag i Sverige.