Last Updated on 29 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Preferensaktier är en typ av aktie med särskilda villkor – ofta en fast utdelning som betalas före stamaktieägarnas utdelning. Investerare lockas av förutsägbara utdelningar som påminner om ränta, och under lång tid har preffar varit populära när det allmänna ränteläget var lågt. Frågan är hur de här “preffarna” klarar sig när räntan stiger. I denna genomgång går vi direkt på sak: vi förklarar vad preferensaktier är, hur de fungerar och hur räntan – och inflationen – påverkar dem. Vi diskuterar också skillnaderna mot vanliga aktier och räntefonder, riskerna med preferensaktier samt hur du kan tänka kring en utdelningsstrategi i år.
Vad är preferensaktier?
Preferensaktier, ofta kallade preffar, är aktier där ägaren har förtur till utdelning jämfört med stamaktieägare. Det innebär att utdelningen till preferensaktier är förutbestämd och betalas först, medan stamaktieägare får eventuell utdelning därefter. En vanlig beskrivning är att en preferensaktie är som en blandning mellan en aktie och en obligation. Du får fast utdelning ungefär som ränta, och företaget kan i regel lösa in aktien till ett förutbestämt pris efter ett visst antal år eller under vissa villkor. Det är vanligt att fastighetsbolag och andra etablerade företag emitterar preferensaktier för att samla in kapital utan att späda ut rösträtten. För investerare blir preferensaktier intressanta om man vill ha en stabil avkastning utan att ta lika stor aktierisk som för en stamaktie.
Hur fungerar preferensaktier?
Preferensaktier har oftast fast och regelbunden utdelning – till exempel kvartalsvis – som är bestämd på förhand. Utdelningen betalas alltid till preferensaktieägarna innan någon utdelning går till stamaktierna. Eftersom utdelningen är förutbestämd kan aktien betraktas som liknande en obligation: du får en fast “ränta” varje år, och risken är (i teorin) lägre än för en vanlig aktie.
Många preferensaktier har även en inlösenkurs. Det är ett pris där företaget har rätt (och ibland skyldighet) att köpa tillbaka aktien. Om du köper en preferensaktie på börsen över inlösenkursen finns en risk att bolaget löser in den och att du då säljer till inlösenkursen, vilket kan ge förlust. Det är därför viktigt att kontrollera inlösenvillkoren noggrant i prospektet innan köp. Sammanfattningsvis fungerar preferensaktier som en stabil inkomstkälla: du får en fast utdelning som kan liknas vid ränta, men aktiens pris kan fortfarande gå upp eller ner beroende på marknaden och bolagets ekonomi.
Hur påverkas preferensaktier av räntan?
Preferensaktier påverkas negativt av stigande räntor. Eftersom utdelningen är fast blir deras avkastning relativt sett lägre när räntorna på marknaden går upp. Historiskt har vi sett att D- och preferensaktier pressas när ränteläget är högt. När räntorna stiger konkurrerar nyutgivna obligationer och räntebärande papper med högre avkastning, vilket gör att befintliga preffars fasta utdelning blir mindre attraktiv. Marknadens prissättning pressar därför kursen på preferensaktier nedåt när räntorna skruvas upp. I ett räntehöjningsklimat är det alltså vanligt att preffar sjunker i kurs.
Preferensaktier reagerar ofta som obligationer på ränteförändringar. En högre ränta gör en given utdelning mindre värd, så aktiekursen måste falla för att direktavkastningen ska stiga jämfört med nya räntebärande papper. Som Svenska Placera påpekar har höga räntor redan fått flera prefaktier att tappa ordentligt.
Preferensaktier i lågränteläge
Under perioder med låga räntor har preferensaktier visat sig vara attraktiva för många investerare. När styrräntor och avkastningen på sparkonton och obligationer har varit nära noll har fasta utdelningar från preffar framstått som lockande. Nordnet noterar att man ofta förklarar preferensaktier som ”en blandning av en aktie och en obligation” och att de ger förutbestämd utdelning, vilket gjorde dem mycket populära när ränteläget var mycket lågt. Många preffar såldes då med relativt hög direktavkastning (till exempel 6–8 procent eller mer), vilket var betydligt bättre än vad vanliga räntebärande investeringar erbjöd under lågräntan. I ett sådant klimat ansågs preferensaktier ofta vara ett bra alternativ för inkomstsökande sparare.
Preferensaktier vid stigande räntor
När räntan vänder uppåt fungerar det motsatta. Preferensaktier tenderar att tappa i värde när ränteläget blir högre. Svenska Placera konstaterar att höga räntor redan pressat många preffar på börsen. Om räntorna stiger ännu mer under i år blir preffar generellt mindre attraktiva. Att tänka på är även att preffar ofta utfärdas av bolag med stabila kassaflöden (exempelvis fastighetsbolag), som själva belastas av högre finansieringskostnader vid stigande räntor. Så både direkt (via marknadsprissättning) och indirekt (via bolagsvillkor) är preferensaktier känsliga för räntehöjningar.
Varför faller preferensaktier när räntan höjs?
Rent matematiskt faller priset på en obligation när räntan går upp, eftersom framtida fasta betalningar diskonteras hårdare. Preferensaktier fungerar på liknande sätt. Eftersom utdelningen är fast och inte ökar när bolaget går bra tappar marknadsvärdet när alternativa investeringar börjar ge mer ränta. Marketmate sammanfattar det så här: ”Eftersom preferensaktier har en fast utdelning kan de påverkas negativt av stigande räntor, vilket gör att deras marknadsvärde kan sjunka när räntan går upp.”. Högre ränta gör att investerare kräver högre direktavkastning av sin portfölj – det kan bara åstadkommas genom att priset på de med lägre utdelning justeras ned. Det är därför vi ser nedgångar i preferensaktiekurser när Riksbanken eller marknadssentimentet pekar uppåt.
Preferensaktier och inflation
Hög inflation innebär i praktiken att centralbankerna – inklusive Riksbanken – riskerar att höja räntorna för att dämpa prisökningstakten. Om inflationen stiger mer än förväntat brukar alltså styrräntan justeras uppåt på sikt. Riksbanken har exempelvis varnat att kriget i Mellanöstern och höga energipriser skulle kunna driva upp inflationen och tvinga fram höjda räntor. Eftersom preferensaktier är räntekänsliga är en inflationsrelaterad räntestegring inte bra för dem. Dessutom eroderar inflationens värdeminskning realvärdet av den utdelning man får. Sammanfattningsvis riskerar hög inflation att medföra högre marknadsräntor och därmed sämre förutsättningar för preferensaktier.
Preferensaktier vs räntefonder
Räntefonder investerar i obligationer (stats- eller företagsobligationer) med olika löptider och kreditkvalitet. Båda ger vanligtvis fasta inkomster, men skillnaden är att en räntefond sprider riskerna över många lånepapper. Preferensaktier liknar företagsobligationer med fast ränta eftersom du vet utdelningen på förhand. Avanzabloggen påpekar att utdelningen på prefaktier är fast likt räntan på en obligation. Detta innebär att en portfölj med prefaktier kan ge en hög direktavkastning (oftast högre än statsobligationer), men också högre risk eftersom du är beroende av enskilda företags ekonomi. Räntefonder, å andra sidan, är mer likvida och diversifierade, men brukar ge lägre avkastning när räntorna är låga. Avanza konstaterar att förväntad avkastning generellt är högre på ren aktieinvestering långsiktigt än vad både preffar och obligationer kan ge, eftersom de senare har ett “tak” på utdelningen.
Preferensaktier vs stamaktier
Till skillnad från stamaktier har preferensaktier fast utdelning och inget (eller begränsat) rösträtt. Vid en likvidation har preferensaktieägare högre prioritet på tillgångarna. Stamaktier kan däremot ge varierande utdelning beroende på bolagets vinst, och aktiekursens uppsida är oftast mycket större. Nordea konstaterar att en preferensaktie generellt ger en högre direktavkastning än en stamaktie, eftersom utdelningen är bestämd i förväg och ofta satts högre. Marknaden begränsar dock kursuppgången för preffar – du får inte extra utdelning om bolaget går bra, vilket stamaktieägare kan få om utdelningen höjs. Marketmate sammanfattar skillnaderna i tabellform: preferensaktier har fast utdelning, ingen full rösträtt, lägre risk men begränsad kursuppsida och företräde vid likvidation.
Jämfört med vanliga stamaktier har preferensaktier lägre volatilitet och ger förtur till utdelning. Stamaktier kan däremot öka mer i värde vid framgång. Av Nordea framgår att preferensaktier “har en utdelning som är bestämd på förhand. Den är generellt högre än den utdelning stamaktieägarna får”, vilket ger preffarna hög direktavkastning men begränsad värdeutveckling i övrigt.
Direktavkastning i preferensaktier
Direktavkastningen i preferensaktier ligger ofta på runt 5–10 procent årligen, beroende på bolag. I de senaste årens pressade börsklimat har flera stora svenska preffar handlats runt 6–8 procent i direktavkastning (och vissa ännu högre). Nordea slår fast att utbetalningen är generellt högre än för stamaktier, vilket ger investerare chans till en högre direktavkastning. Eftersom utdelningen är förutbestämd är också direktavkastningen mycket förutsägbar. En investerare vet ungefär hur stor utbetalning hen får per år, vilket underlättar planeringen av kassaflödet. Jämfört med banker och räntefonder kan det se lockande ut: när statsräntor är några procent erbjuder preffar ofta det dubbla eller mer i yield. Men hög direktavkastning ska balanseras mot riskerna med att vara bunden till en fast utdelning.
Risker med preferensaktier
Preferensaktier har en del unika risker. En uppenbar risk är inlösenrisken: om kursen ligger över inlösenkursen kan företaget tvinga tillbaka aktierna till det lägre priset, vilket innebär förlust för investeraren. Preferensaktier är också mindre likvida än stamaktier, det vill säga det kan vara svårare att sälja dem snabbt till önskat pris. En annan risk är bolagsrisken: har företaget problem kan även förutbestämda utdelningar ställas in. Trots förtur är det ingen garanti för utdelning – flera bolag som Oscar Properties och Heimstaden har ställt in sina preffautdelningar helt, vilket drabbat ägarna. Marknadsrisken är också tydlig: fördelar blir nackdelar om räntorna höjs. Marketmate listar “känslighet för ränteförändringar” som en nackdel med preffar, eftersom deras fasta ränta kan göra att värdet sjunker vid högre räntor. Sammanfattningsvis kan riskerna sammanfattas som: inlösen vid fel pris, uteblivna utdelningar vid finansiell press, och större volatilitet om ränteläget förändras.
Uteblivna utdelningar i preffar
Det är inte ovanligt att mindre sunda bolag som gett ut preferensaktier släpper utdelningarna. I praktiken betyder förtur att preff-ägarna måste vänta på pengar tills grundutdelningen gått till stamaktier. Om bolaget dessutom har likviditetsbrist kan det välja att pausa utdelningarna helt. Exempelvis har flera fastighetsbolag under 2020-talet hållit inne sina preferensutdelningar. Av ovan nämnda bolag kan nämnas Oscar Properties (utdelning ställdes in) och Heimstaden (valde att frysa utdelningen på sina preffar). Även andra bolag som K2A och Svenska Nyttobostäder har aviserat stopp. Dessa incidenter belyser risken: hög direktavkastning kan signalera problem, och om företaget inte kan uppfylla utdelningen blir ju förutbestämd avkastning en illusion. En investerare måste vara beredd på att utdelningen kan utebli, trots att man sitter före stamaktieägarna i kön.
Inlösenrisk i preferensaktier
Många preferensaktier har en definierad inlösenkurs. Om du köper en preferensaktie på börsen för över inlösenkursen finns risken att bolaget köper tillbaka den för det lägre beloppet – du gör en förlust direkt. Bolag kan välja att lösa in sina preferensaktier om ränteläget förändras eller om de vill förenkla sin kapitalstruktur. Det är därför avgörande att inte betala mycket över inlösenkursen. Som Börskollen påpekar kan du förlora pengar om ett bolag löser in när aktien handlas högre än inlösenkursen. I din investeringsstrategi bör du alltså granska inlösenvillkor noga och kanske avstå från de preffar som handlar långt över inlösenkurs.
Hur väljer man bra preferensaktier?
Bra preferensaktier kännetecknas av stabil utdelning och god finansiell hälsa. Ett första steg är att kolla utdelningshistoriken: betalar bolaget utdelningen regelbundet, även i sämre tider? En stark utdelningshistorik indikerar att bolaget prioriterar sina preffägare och troligen klarar av att betala även vid framtida stress. Därefter bör man granska inlösenkursen: handlas aktien nära eller under detta pris? Att köpa en preff långt över inlösenkursen är generellt olämpligt. Finansanalysen är också viktig: önskvärda bolag har stabila kassaflöden och låg skuldsättning, särskilt eftersom preffar ofta återfinns inom fastighetsbranschen. Där kan hyresintäkter skapa säkra utdelningar så länge bostadsmarknaden håller, men byggbolag med nyproduktion är mer osäkra. Slutligen kan man använda tumregeln att ”om det känns för bra för att vara sant så är det troligen så”: för hög direktavkastning (exempelvis över 10–12 %) kan vara en varningssignal enligt experter.
Bästa preferensaktierna i Sverige
Vilka preferensaktier som är “bäst” beror på din riskprofil, men det finns några som ofta nämns av experter under i år. Börskollen listar till exempel Corem Property Group Pref, ALM Equity Pref och Volati Pref bland de populäraste alternativen i det aktuella börsklimatet. Dessa bolag har historiskt levererat förhållandevis säkra utdelningar. Ytterligare exempel på svenska preferensaktier med hög direktavkastning är K2A Pref och Balder Pref, men varningsflaggorna och riskerna kan också vara större i vissa fall. Ofta är det fastighetsbolagen som finns med i topplistorna just för att deras affärsmodeller har relativt stabila kassaflöden. Läs dock alltid på om varje enskild aktie, bolagets ekonomiska situation och gällande villkor innan du investerar.
Preferensaktier för passiv inkomst
För investerare som vill ha passiv inkomst kan preferensaktier vara ett intressant alternativ. Eftersom utdelningen är bestämd i förväg och ofta betalas kvartalsvis kan de ge regelbundna kassaflöden. I praktiken fungerar det ungefär som att äga obligationer – du får en fast “ränta” utan att behöva sälja aktierna. Många placerare kompletterar därför sin utdelningsportfölj med några preffar för att höja totalavkastningen. Tänk dock på att inte lockas av alltför höga avkastningar – en stabil avkastning kring 5–8% kan ge bra inkomster, men en direktavkastning som är extremt hög (>10 %) kan signalera hög risk. Jämfört med räntebärande sparalternativ (som bankkonton eller långa räntefonder) ger preffar normalt betydligt högre avkastning. Samtidigt kräver de lite mer aktiv bevakning, eftersom du måste följa ränteläget och bolagsnyheter. Med rätt val kan dock preferensaktier bidra till en förutsägbar passiv inkomst, speciellt vid ett måttligt ränteläge.
Strategi för preferensaktier 2026
Under i år förväntas räntorna förbli relativt låga, men samtidigt finnas kvar på en nivå där investerare är försiktiga. En möjlig strategi är därför att välja preferensaktier i bolag med stark balansräkning och låga finansieringskostnader. Undvik att lägga all vikt vid bara extrem direktavkastning – sikta på 6–8 procent istället för 12–13 procent, om inte analysen tydligt stödjer den höga utdelningen. Diversifiering är viktig: sätt en liten del av portföljen i preffar, gärna i olika sektorer, för att inte bli för utsatt mot en enskild bransch. Ta också stöd av experterna: titta på topplistor och analyser, och läs gärna Borstkollens guide för nybörjare som beskriver hur man jämför och väljer preffar.
Generellt kan man säga att om räntor förväntas stanna låga eller stabila kan läget vara bra för preffar – de erbjuder en fast utdelning när andra alternativ ger mindre. Men om inflationen och räntorna skulle överraska med att gå upp, bör man vara beredd att minska exponeringen. Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad vid 1,75 % i maj i år, och marknaderna räknar just nu inte med höjningar förrän mot slutet av året. Det kan ge en kortsiktig fördel för preffar, åtminstone tills signaler om högre ränta dyker upp.
När ska man köpa preferensaktier?
En bra princip är att hålla ett öga på ränteläget och bolagens finanser. Generellt anses förväntningar inför en räntesänkning och en period av stabilitet vara positiva tecken att köpa preffar. Då hamnar det fasta utbetalningskravet i fokus och preffar kan komma ikapp. Omvänt kan det vara klokt att vänta med köp om oron för räntehöjningar ökar kraftigt. I praktiken är det svårt att tajma perfekt, men att kontinuerligt köpa och utvärdera portföljen kan fungera. Många analytiker menar dock att om du hittat en pålitlig preferensaktie till kurs nära inlösenkursen kan det vara ett gynnsamt tillfälle – du tar emot hög utdelning och löser in risk. Som med alla investeringar är det smart att sprida inköpspunkterna över tiden och inte gå all-in på en gång.
Är preferensaktier bra vid hög ränta?
Nej, preferensaktier är i regel mindre attraktiva när räntan är hög. Det märktes tydligt när räntorna steg kraftigt kring 2023–2024: preffar pressades ned samtidigt som många fastighetsbolag med utgivna preffar hade problem. Dels förlorade en fast utdelning i konkurrens med nya papper som gav mer ränta, dels ökade bolagens kostnader. Privata Affärer och Placera har länge flaggat för att höga räntor gör preffar sårbara. Samtidigt kan det finnas undantag – om inflationen är hög men stabil och företagen har starka kassaflöden kan vissa preffar ändå hålla sig väl. Men som regel bör man vara försiktig med att köpa preffar när räntan stiger mycket. Det är också därför man säger att preferensaktier blir mer som obligationer: de fungerar bäst i perioder med låga eller sjunkande räntor, och sämre i starka höjningscykler.
Så bygger du en stabil utdelningsportfölj
För att bygga en stabil utdelningsportfölj är diversification nyckeln. Du kan inkludera preferensaktier som en del av portföljen för att få tillförlitliga kassaflöden – kanske runt 10–20 % av avsättningen – men komplettera med andra tillgångar. Välj till exempel starka stora bolag som kontinuerligt höjer utdelning, gärna i stabila sektorer som telekom eller konsumtion. Räntebärande alternativ som korta räntefonder ger låg risk, medan aktier och realtillgångar (som fastighetsbolag) ger tillväxtpotential.
Inom preferensaktier kan man sikta på några bolag med beprövad utdelningshistorik i kombination med säkra villkor – undvik som sagt extremyielders. Om räntan stiger dramatiskt kan du behöva minska preffarna och öka andelen räntor för att hålla portföljens volatilitetsnivå. Se också till att nyttja skatteregler för utdelningskonton (ISK/KF), så att utdelningarna inte slår särskilt hårt i skatt. Genom att balansera mellan bolagsaktier, preffar och räntebärande papper kan du få en portfölj som både ger löpande utdelningar och ändå klarar av lite turbulens i marknaden.
Vanliga frågor: Vad händer om ett bolag skär ner utdelningen på preferensaktien? – Även preferensaktier kan bli utan utdelning om bolaget får kassaflödesproblem. Du sitter före stamaktieägare i kön, men utdelningen kan skjutas på framtiden eller slopas helt. Historiskt har flera fastighetsbolag valt att inte betala sina prefferentutdelningar vid svag ekonomi. Varför ger vissa preffar så hög direktavkastning (ex. >10%)? – Ofta är det en varningssignal. En mycket hög direktavkastning kan innebära att marknaden befarar fallande utdelningar eller inlösen. Välj hellre en stabil 6–8% än en riskfylld 12–15%. Kan man köpa preferensaktier på vanligt aktiekonto? – Ja, preffar handlas som vanliga aktier på börsen, så du behöver bara ett ISK eller aktie-/fondkonto hos din mäklare. Kom ihåg att det är smart att läsa utdelningsvillkoren noga innan köp.
Slutsats – Är preferensaktier rätt investering?
Sammanfattningsvis är preferensaktier ett verktyg för investerare som vill ha stabila utdelningar med lägre aktierisk. De kan ge god direktavkastning i lågräntefaser och passa in i en bredare utdelningsstrategi. Men de är också känsliga för förändringar i ränta, inflation och bolagsfinanser. I dagens miljö med måttligt höga räntor (kring 1,75 % styrränta) kan preffar fortfarande prestera acceptabelt, men om räntorna tar ett nytt språng uppåt ökar riskerna. Som alltid bör man väga fördelarna mot nackdelarna.
Om du gillar tanken på fasta utdelningar och kan acceptera begränsad kursuppsida, kan preferensaktier utgöra ett inslag i portföljen. För den långsiktige är det klokt att kombinera dem med andra typer av tillgångar och noggrant följa räntetrenden framöver. Med rätt kunskap om villkor och risker kan preffar vara ett värdefullt komplement för utdelningssparande – men det är viktigt att inte glömma att de bara är en del av en större investeringsstrategi.
Källor: Nordea och Nordnets guider om preferensaktier, investerings- och analysartiklar på svenska (Börskollen, Affärsvärlden, Privata Affärer, Avanza, Marketmate, Placera) samt aktuella rapporter om ränteläget från Riksbanken och Morningstar.