A- och B-aktier: Allt du behöver veta

Last Updated on 4 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

A- och B-aktier är olika aktieslag som många svenska företag använder för att skilja på ägarinflytande och kapital. Huvudskillnaden är rösträtten: en A-aktie ger vanligtvis fler röster per aktie än en B-aktie. I grund och botten är båda bara stamaktier och representerar ägande i bolaget, men A-aktien ger större inflytande på bolagsstämman. Samtidigt har A- och B-aktier ofta samma ekonomiska rättigheter, till exempel utdelning på bolagets vinst. I den här guiden går vi igenom vad A- och B-aktier är, hur de skiljer sig åt i praktiken och vad det innebär för investerare. Vi beskriver röstvärde, utdelning, prisskillnader, likviditet samt för- och nackdelar med respektive aktieslag.

Vad är A- och B-aktier?

A- och B-aktier är helt enkelt två typer av stamaktier i samma bolag. Den grundläggande regeln enligt svenska aktiebolagslagen (likhetsprincipen) är att alla aktier ska vara lika i värde, men bolagsordningen kan ange att de skiljer sig åt i röststyrka eller utdelningsrätt. I praktiken betyder detta att bolaget i sina stadgar kan bestämma att A-aktierna och B-aktierna har olika röstvärde eller ekonomiska rättigheter. I de flesta fall ser man att A-aktier har högre röstvärde än B-aktier, ofta genom att en A-aktie har upp till tio gånger fler röster än en B-aktie. Båda aktieslagen kan dock kosta samma och ge samma äganderätt till företagets vinster (utdelning) och tillgångar. Omvänt används sällan B-aktier för att ge högre utdelning – vanligen har de just motsvarande ekonomiska rättigheter till vinst som A-aktierna. Det är alltså röststyrkan som är den verkliga skillnaden mellan A- och B-aktier.

Skillnaden mellan A- och B-aktier

Skillnaden mellan A- och B-aktier ligger främst i ägarnas inflytande och handel. A-aktier har ofta fler röster per aktie än B-aktier. En vanlig konfiguration är att en A-aktie har 10 röster medan en B-aktie har 1 röst, men högst 10 gånger skillnad enligt lag. Det innebär att ägare av A-aktier vanligtvis kan dominera beslut på årsstämman om de äger en betydande aktiepost. B-aktier å andra sidan brukar innehas av fler småsparare och har därmed högre handelsvolym och likviditet. Ekonomiskt sett är A- och B-aktier normalt sett likvärdiga – båda ger tillgång till bolagets vinster och tillgångar i samma förhållande.

Det finns dock skillnader i utdelning om bolagsordningen så anger det. I de flesta svenska börsbolag är utdelningen per aktie densamma för A- och B-aktier, men ägarna kan via bolagsordningen bestämma annat om de vill. Enligt aktiebolagslagen kan man till exempel bestämma att A-aktierna har full utdelning medan B-aktierna får en mindre andel (till exempel 30 % av A-aktiens utdelning). Sådana skillnader är ovanliga men möjliga. Sammanfattningsvis ger A-aktier mer inflytande genom sin röststyrka, medan B-aktier oftast är mer lättombytta på marknaden och därmed enklare att handla. Båda aktieslagen ger dock ägaren lika stor andel av bolagets totala värde i form av tillgångar och vinster.

Röstvärde i A- och B-aktier

Röstvärdet är den absoluta skillnaden mellan A- och B-aktier. En vanlig konstruktion är att en A-aktie ger tio gånger fler röster än en B-aktie. Exakt så illustrerade juristen i Lawline: man kan skriva i bolagsordningen att “A-aktier har 10 röster … B-aktier enbart har en röst”. Aktiebolagslagen tillåter detta upp till en gräns: det får max skilja tio gånger i röstvärde mellan aktieslagen. Det innebär att det inte är tillåtet att ha ett ännu högre förhållande (som 100 röster mot 1). Utöver detta kan företag variera antalet aktier av varje slag. Vanligtvis ges A-aktier till grundare, familjer eller storägare som vill behålla kontrollen, medan B-aktier erbjuds till allmänheten vid börsintroduktion. Vid röstning på bolagsstämman ger en A-aktie därmed i regel betydligt större vikt till sin ägares röst.

Utdelning för A- och B-aktier

Ekonomiskt gäller i många bolag att A- och B-aktier har samma rätt till utdelning per aktie. Ägare av ett aktieslag har alltså vanligtvis lika stor del av företagets resultat oavsett aktieserie. Det finns inget automatik i lagen att A-aktier skulle få högre utdelning bara för att de har fler röster – det bestäms av bolagsstämman och bolagsordningen. I praktiken visar finansrådgivning att A- och B-aktier oftast behandlas likvärdigt när det gäller utdelning.

Dock kan bolagsordningen ange annan fördelning av utdelningen om aktieägarna vill. Som exempel beskrivs det att man kan bestämma att A-aktien har rätt till 100% utdelning medan B-aktien bara får 30%. Sådan specialdesign är möjlig enligt lagen men det är långt ifrån standard. I nästan alla svenska börsbolag ger man alltså samma procentsats utdelning (till exempel 5 kr/aktie) till både A- och B-aktieägarna. Det är viktigt att kontrollera bolagets bolagsordning och utdelningspolicy om du vill vara helt säker på skillnader – men normalt påverkar inte utdelningen valet mellan A och B.

Varför har bolag A- och B-aktier?

Varför finns då A- och B-aktier över huvud taget? Orsaken är oftast kontrollfrågan. Grundare och stora ägare vill kunna ta in nytt kapital utan att tappa all kontroll över företaget. Genom att ge sig själva A-aktier med extra röster kan de sälja B-aktier till allmänheten och ändå behålla makten. Som Savr konstaterar: i Sverige är det en tradition att emittera flera aktieklasser för att entreprenörer och grundarfamiljer ska behålla kontrollen även efter börsnotering. Alltså kan företaget växa och få in pengar utan att ursprungliga ägarna förlorar för mycket röststyrka.

I praktiken innebär detta att A-aktier ges till de som vill styra bolaget långsiktigt – till exempel familjer eller institutioner – medan B-aktier ofta blir de som omsätts på börsen. Detta system tillåter kapitalanskaffning utan att företagsledning eller ägarfamiljer ger upp sin maktställning. Sammanfattningsvis: bolag har A- och B-aktier för att kunna mixa kapitalökning med bevarad kontroll. I vissa fall används aktieslagen också för att underlätta ägarstrukturer eller anställdas incitament (till exempel vid incitamentsprogram), men huvudpoängen är nästan alltid ägarkontroll.

Pris på A-aktier vs B-aktier

Priset på A- och B-aktier kan skilja sig markant, trots att de representerar samma bolag. Generellt kostar A-aktier mer än B-aktier eftersom de ger fler röster. Savr konstaterar att A-aktier ofta har ett högre pris på grund av det större inflytandet. Om investerare värderar rösträtten högt kan de betala en premie för A-aktien.

Samtidigt är det inte alltid så – ibland händer tvärtom. En del marknadsobservatörer har noterat att efterfrågan kan göra A-aktier billigare. Om A-aktier har låg handelsvolym kan priset sjunka i förhållande till B-aktien. Marketmate skriver att A-aktier i vissa fall handlas billigare just för att de har lägre efterfrågan – vilket skapar arbitragemöjligheter. Ett exempel är Handelsbanken, där Handelsbanken B länge handlats ungefär 20 % högre än A, trots samma ekonomiska rättigheter. Så även om A-aktier oftare är dyrare, finns ingen regel. Man måste studera varje bolag för sig. Prisskillnaden beror på intresse och likviditet för respektive slag, och kan variera över tiden.

Sammanfattningsvis: A-aktier har tendens att handlas till högre kurser per aktie, men det finns undantag. Små investerare kan tycka bättre om den lättombytta B-aktien, vilket ibland pressar ner A-kursen (se Handelsbanken). En regel att ta fasta på är att alltid jämföra substansvärde och direktavkastning för A vs B i just det bolaget du tittar på – då ser du om skillnaden är rimlig eller ej.

Likviditet och handelsvolym

En viktig praktisk skillnad är likviditeten. B-aktier handlar oftast i mycket högre volymer än A-aktier. Det beror på att B-aktier ofta innehas av fler investerare, inklusive privatsparare, som aktivt köper och säljer. Den höga omsättningen gör att B-aktier vanligtvis har mindre spread (skillnad mellan köp- och säljpris) och att du kan handla dem snabbare och större poster utan att priset rör sig mycket. Marketmate understryker att hög likviditet är en stor fördel med B-aktier: de är enklare att handla, och priset är mindre känsligt för enskilda affärer.

A-aktier är tvärtom ofta mer illikvida. Många A-aktier ägs av långsiktiga storägare som sällan säljer. Det innebär att det kan vara få A-aktier till salu på marknaden vid en given tidpunkt. Som Savr skriver: A-aktier innehas ofta av stora långsiktiga ägare, vilket gör att det begränsar antalet tillgängliga aktier på marknaden. Detta ger lägre likviditet, vilket gör att det kan ta längre tid att genomföra en order och att spreaden ofta är större.

Högt handelsvärde i B-aktier gör dem attraktiva för kortsiktiga investerare och daytraders, medan A-aktier lockar mer långsiktigt inriktade köpare. En tumregel är: köp den aktieklass som har störst omsättning. Då blir det lättast att köpa och sälja vid behov. Om båda klasserna är tungt omsatta, som hos t.ex. Investor, spelar det mindre roll. Men oftast är det B-aktien som är mest omsatt och ger störst flexibilitet att handla.

Ska man köpa A- eller B-aktier?

Valet mellan A- och B-aktie beror på din investeringsstrategi. Det finns ingen generell regel, men följande överväganden är viktiga:

• Inflytande vs ekonomi: Vill du ha stort inflytande i bolaget (t.ex. på årsstämman)? Då kan A-aktier vara intressanta eftersom de ger fler röster. Vill du istället bara följa aktiekursen och ta del av utdelning kan B-aktien vara likvärdig och ofta billigare.

• Likviditet och handelsmöjlighet: Om du vill kunna köpa och sälja enkelt bör du ofta välja den aktie med högre omsättning. För de flesta bolag är B-aktien enklare att handla (högre likviditet). Som Hernhag skriver: man ska köpa den aktie som har störst omsättning – det underlättar handel.

• Pris/ värdering: Ibland kan den ena aktien vara undervärderad relativt den andra. Kontrollera kursen för A och B och deras direktavkastning. Om den ena handlas med rabatt kan det finnas en investeringsmöjlighet. Titta också på hur stor rabatt en A-aktie handlas till relativt substansvärde – bland investmentbolag kan skillnaderna vara stora.

• Utbetalning av utdelning: För de flesta bolag är utdelningen densamma på A och B, men kolla bolagsordningen (för exempelvis Kinnevik se nedan). Om ett bolag skulle ge en högre utdelning per aktie på ett slag kan det påverka valet.

• Tidshorisont: A-aktier passar bäst för långsiktiga innehav, särskilt om du vill kunna påverka bolagets utveckling på avstånd. B-aktier passar ofta de kortsiktiga och smidiga investerarna bättre på grund av deras lägre pris och högre likviditet.

I korthet: Skaffa A-aktier om du värdesätter inflytande och är beredd att binda kapital länge; ta B-aktier om du vill handla mer flexibelt till lägre pris. Alla dessa faktorer bör vägas mot dina egna mål med investeringen.

Fördelar med A-aktier

• Större inflytande: Fler röster per aktie gör att du har tyngre stämmaslag i viktiga frågor. Det är särskilt en fördel för större ägare som vill påverka bolagsstyrning, styrelseval och strategiska beslut.
• Långsiktig kontroll: A-aktier ger grundare och institutioner trygghet i att behålla kontrollen. Du har i praktiken ett skydd mot fientliga uppköp – majoritetsägare med A-aktier kan neka oönskade bud genom sin röstmajoritet.
• Möjlig prissättning: Ibland kan en A-aktie handlas till lägre kurs än B-aktien just för att den har lägre likviditet. Marketmate noterar att lägre efterfrågan på A-aktier kan göra dem potentiellt billigare. För en tålmodig investerare kan det ge en köpmöjlighet om man får mer röster per krona.

Fördelar med B-aktier

• Hög likviditet: B-aktier handlas oftare i större volymer och är enklare att köpa och sälja. Enligt Marketmate är hög handelsvolym den största fördelen – det är lättare att utföra affärer utan att priset rör sig mycket.
• Stabilare pris: Eftersom handeln är livligare tenderar priset på B-aktier att vara mer stabilt. Spridningen mellan köp- och säljkurs är oftast smalare, och prisrörelser sker ofta mer gradvis jämfört med tunnare handlade A-aktier.
• Attraktiv för kortsiktiga investerare: Högre likviditet och lägre kurser gör B-aktier mer tilltalande för daytraders och småsparare. Marknaden rör sig inte lika dramatiskt kring B-aktier, vilket gör dem bättre lämpade för snabba affärer.

Nackdelar med A- och B-aktier

• A-aktier – låg likviditet: Nackdelarna med A-aktier är främst relaterade till handel. Då få ägare vill sälja blir likviditeten lägre, vilket kan göra det svårt att snabbt köpa eller sälja större mängder. Enligt Marketmate är “lägre likviditet” det största problemet – spridningen vid köp/sälj kan bli större och transaktionen dyrare. A-aktier kan också i vissa fall handlas till en högre kurs om investerare sätter ett värde på röststyrkan. För kortsiktiga placerare är A-aktier ofta mindre attraktiva just på grund av detta.
• B-aktier – begränsad makt: Å andra sidan ger B-aktier mindre inflytande. En nackdel är att de normalt bara har en tiondel (eller ännu mindre) av A-aktiens röststyrka. Det innebär att B-aktieägare inte kan påverka bolagsstyrelse och större beslut på samma sätt. Marketmate påpekar att B-aktier kan bli ”dyrare på grund av högre efterfrågan” i vissa fall. Om många vill handla B-aktier kan de prissättas högre än A-aktierna, trots att de ger mindre rösträtt. Slutligen kan B-aktieägare stå svagare vid plötsliga ägarförändringar – om ett fientligt uppköp sker ger B-ägandet i praktiken liten påverkan på utgången.

Sammanfattningsvis erbjuder A-aktier mer inflytande men kommer med kostnaden av sämre likviditet och ofta högre kurs. B-aktier är enklare och billigare att handla, men ger dig mindre att säga till om i bolagsstyrningen. I valet mellan dem handlar det om vad som är viktigast för dig – rösträtt eller handelbarhet.

Arbitrage mellan A- och B-aktier

Eftersom A- och B-aktier i praktiken har samma ekonomiska värde kan det uppstå arbitragemöjligheter när deras kurs avviker. Om ett aktieslag är ovanligt billigt i förhållande till det andra kan handlare försöka tjäna på att köpa den billigare och sälja den dyrare. Marketmate konstaterar att lägre efterfrågan på en aktieklass ibland gör att A-aktien handlas lägre än B, vilket kan ge upphov till arbitrage.

Ett konkret svenskt exempel är Handelsbanken: på senare tid har Handelsbankens B-aktie handlats omkring 20 % högre än A-aktien. Det är markant och tyder på ineffektivitet (det finns inget fundamentalt som gör dem olika). I sådana fall skulle en smart investerare kunna köpa A och blanka B, och tjäna på att priserna jämnas ut. Så fort marknaden korrigerar sådana skillnader försvinner oftast arbitragemöjligheten. Men i en normal situation är skillnaderna mindre dramatiska och arbitrageförekomsten måttlig.

Svenska bolag med A- och B-aktier

Många större svenska börsbolag har både A- och B-aktier. Exempel är Atlas Copco, Investor, Swedbank, Volvo, Handelsbanken, H&M, Autoliv, Epiroc, Essity (fd SCA) och SKF – alla dessa har två serier där A-aktier har högre röstvärde. Investmentbolag som Kinnevik och Industrivärden har t.o.m. två extra klasser (C- och ibland D-aktier) utöver A och B.

Vanligen ser man att A-aktier ägs av familjer eller grundare, medan B-aktier ägs av allmänheten. Till exempel köper många småsparare Swedbank B-aktier i stället för A, eller Investor B-aktier framför A, för att få lägre pris och bättre likviditet. Det är dock alltid bolagsspecifikt – någonstans finns handelsvolymsdata.

Det finns också bolag som bara har ett aktieslag (t.ex. Ericsson som enbart har B-aktier, Nordea med endast A-aktier m.m.). Men i Sverige är A/B-systemet vanligt bland gamla familjeföretag och investmentbolag. Ett känt undantag är R-aktier – till exempel Stora Enso har R-aktier (R för “rösträttslös”), som är en klass med minimal röststyrka men marknadsvärde som stamaktier.

A-, B- och C-aktier – vad är skillnaden?

Utöver A- och B-aktier förekommer också C-aktier (och ibland D-aktier) hos vissa bolag. Dessa är ännu en typ av stamaktie med egna regler. C-aktier har vanligtvis mycket låg rösträtt, ofta liknande B-aktier eller ännu lägre. Till exempel har investmentbolaget Kinnevik sina C-aktier så att de ger bara 1 röst, precis som deras B-aktier (en A-aktie ger 10 röster i Kinnevik). I andra fall, som fastighetsbolaget Hufvudstaden och banken SEB, är C-aktien extremt svag: en C-aktie motsvarar bara 0,001 röster av vad en A-aktie ger. Det krävs alltså 1 000 C-aktier för att få samma rösträtt som 1 A-aktie hos de bolagen. Syftet är ofta att kunna ge vissa investerare ekonomisk exponering (t.ex. rätt till utdelning) utan att ge dem betydande inflytande.

I praktiken innebär detta att A- och B-aktier skiljer sig i röster som ovan, medan C-aktier har ännu lägre (eller inga) röster. Ändå har ofta alla serier samma rätt till utdelning, eller så har C-aktier särskilda villkor för utdelning. I fallet Kinnevik har både A och B “lika rätt till andel i Kinneviks tillgångar och vinst”, medan C-aktierna bara får andel i vinst om vissa prestationsvillkor uppfylls. Slutsatsen är att varje bolag kan ha olika uppsättningar av röststarka och röstsvaga serier, och det är bolagsordningen som bestämmer skillnaderna.

Hur köper man A- och B-aktier?

Rent praktiskt köper man A- eller B-aktier på samma sätt som andra aktier – via en aktiemäklare eller nätmäklare. I mäklarens handelssystem får du normalt välja aktienamn eller tickersymbol med suffix A eller B för att handla rätt serie. Till exempel kan Swedbank A heta SWEDA och B SWEDB. Om ett visst slag inte finns tillgängligt (dvs. om bara B-aktien är listad) går det inte att köpa A-aktier via börsen.

Om du redan äger aktier finns ibland möjlighet att byta slagsordning. Vissa bolag tillåter att aktieägare konverterar A-aktier till B-aktier. Exempelvis tillhandahåller Skanska ett formulär för aktieägare som vill konvertera sina A-aktier till B-aktier. Man fyller då i en blankett och skickar till bolaget. Efter registrering genomförs omvandlingen, och du får samma antal B-aktier som A-aktier du skickade. (Observera att processen inte kan gå åt andra hållet i de flesta fall; man konverterar normalt bara A→B.)

Sammanfattningsvis: När du vill köpa anger du helt enkelt i din order om det är en A- eller B-aktie du vill ha. Kontrollera också eventuella begränsningar hos mäklaren. I vissa aktiekonton kan det finnas restriktioner på utdelningskonto (t.ex. om du vill köpa preferensaktier eller utländska varianter). Men för vanliga svenska A- och B-aktier är processen densamma som för övriga aktier.

Sammanfattning: A-aktier eller B-aktier?

• Röststyrka: A-aktier har fler röster per aktie (ofta 10 mot 1). Vill du ha inflytande är A-aktien värd pengarna.
• Likviditet: B-aktier har högre likviditet och lägre spread. För snabb handel och enklare transaktioner är B-aktien oftast bäst.
• Pris: Ofta är A-aktier dyrare på grund av rösträtten. Men ibland kan A-aktier handlas med rabatt om likviditeten är låg, och då uppstår möjligheter för arbitragerykte. Jämför alltid aktieslagens direktavkastning och substansvärde.
• Utdelning: Båda aktieslagen har normalt samma rätt till utdelning. Kolla bolagsordningen bara om du misstänker undantag.
• Ägarprofil: A-aktier ägs ofta av bolagets grundare och institutioner och passar långsiktigt ägande. B-aktier ägs ofta av vanliga sparare och passar handlare som vill röra kapitalet lättare.

Det finns alltså inget entydigt svar – valet beror på dina mål och strategier. Om du vill ha kontroll och kan vänta på avkastningen kan A-aktier vara rätt. Om du prioriterar låg kurs, smidighet och väljer lättköpta aktier, är B-aktien oftast vägen att gå. Analysera alltid bolagets specifika förhållanden: handelsvolymer, prisskillnader och bolagsstyrningsstruktur. I slutändan är det pengarnas uttag av investeringen (tidigare vinster, avkastning och likviditet) som avgör vilket aktieslag som passar dig bäst.

Vanliga frågor om A- och B-aktier

• Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier?
  A-aktier har fler röster per aktie än B-aktier, vilket ger större inflytande på bolagsstämman. Ekonomiskt representerar båda aktieslagen oftast lika stora ägarandelar i bolaget, med samma utdelningsrätt. Den praktiska skillnaden är alltså främst röststyrkan och därmed indirekt pris och likviditet.

• Varför har vissa bolag C-aktier?
  C-aktier är ytterligare en aktieserie med ännu svagare rösträtt. De finns för att ge ägare ekonomisk exponering utan fullt deltagande i beslutsfattandet. Till exempel ger Kinneviks C-aktier endast 1 röst (lika med B), medan Hufvudstadens och SEB:s C-aktier ger en röst värd bara 0,001 av en A-aktie. C-aktier kan också ha särskilda villkor för utdelning. I grunden är en C-aktie alltså en ”billigare” ägarandel med nästan ingen rösträtt jämfört med A-aktien.

• Har A-aktier alltid högre utdelning än B-aktier?
  Nej. Utdelningsnivån är oftast densamma för båda aktieslagen. Aktieägare kan självklart besluta om att ge ett slag företräde i utdelning, men det är ovanligt. Om inget annat anges i bolagsordningen får alla aktier samma procentsats utdelning. Du kan alltid kontrollera bolagets årsredovisning eller bolagsordning om det finns avvikande ordning.

• Är det möjligt att konvertera A-aktier till B-aktier (eller vice versa)?
  Vissa bolag erbjuder omvandling. Vanligen tillåts det att A→B konverteras men inte tvärtom. Till exempel har Skanska en process där A-aktieägare kan lämna in en anmälan för att omvandla sina A-aktier till B-aktier. Efter registrering hos Bolagsverket blir omvandlingen permanent. Detta görs ofta varannan månad i de större bolagen. Så om du behöver växla ditt aktieslag är det värt att kolla om bolaget har ett omvandlingserbjudande.

• Bör jag som småsparare fokusera på A- eller B-aktier?
  Generellt sett är B-aktier bättre för småsparare som vill handla lätt och till lägre insats. B-aktier har ofta större handelsvolym och lägre kurs vilket gör dem enkla att köpa och sälja snabbt. A-aktier kan vara dyrare och svårare att handla i små poster. Men om du är intresserad av att aktivt rösta på bolagsstämman eller vill ha ett säkrare, långsiktigt innehav i ett familjeägt bolag kan A-aktier vara motiverade.

• Vilket bolag har A- och B-aktier?
  Många stora svenska företag har både A- och B-aktier. Exempel är Atlas Copco (A och B), Investor (A och B), Volvo (A och B), H&M (A och B), Handelsbanken (A och B), Swedbank (A och B), Autoliv (A och B) och flera investmentbolag. Vissa bolag, som Ericsson, har bara B-aktier, och andra som Nordea hade bara A-aktier efter fusioner. Det är enkelt att se om ett bolag har flera aktieslag – titta på företagets aktiebok eller handelsplattform. Ofta nämns aktieserierna på bolagets hemsida eller i årsredovisningen.

Källor: Myndigheternas och finansmediors information om aktieslag och av praktisk erfarenhet sammanställd data från bland annat Bolagsverket, aktiebolagslagen, investerarguider samt årsredovisningar. Dessa källor förklarar röstvärde, utdelning och andra villkor för A- och B-aktier i svenska bolag. Information om specifika bolags C-aktier finns på företagens investerarsidor. Artikeln baseras på dessa källor samt publicerade analyser av svenska finansexperter och mäklarhus.