Last Updated on 14 July, 2025 by Håkan Samuelsson
Ja, huvud-och-axlar-mönstret visar sig faktiskt vara en träffsäker vändningsformation inom teknisk analys. Kvantitativa studier och omfattande backtesting bekräftar dess prediktiva förmåga i praktiken. Denna klassiska formation har genom åren studerats ingående. Forskningen belyser hur ofta formationen leder till förväntad kursrörelse. Vi kommer här att presentera statistik och fakta.
En uppåtgående trend signaleras ofta vara på väg att vända ned. Många traders betraktar det som ett av de mest pålitliga mönstren för att förutsäga trendbrott. Dess effektivitet har testats i olika marknader. Även i olika tillgångsslag och över flera tidshorisonter. Vi kommer också att utforska fynd om falska signaler. Vi ser på hur prestandan kan variera med marknadsmiljön. En jämförelse med andra tekniska formationer ingår också för att ge kontext.
Vad är Huvud-och-axlar och varför är det viktigt?
Huvud-och-axlar, eller “head and shoulders” på engelska, är en välkänd vändningsformation i teknisk analys. Mönstret består av tre toppar. Den mittersta toppen, “huvudet”, är högre än de två yttre topparna, “axlarna”. Detta mönster signalerar typiskt att en uppåtgående trend snart kommer att vända nedåt. Det är ett av de mest erkända mönstren för att förutsäga ett trendbrott. Det används av många traders världen över. Dess betydelse ligger i dess förmåga att fånga upp en förändring i marknadspsykologin. Detta sker när köptrycket avtar och säljtrycket tar över. En viktig del av mönstret är den så kallade halslinjen. Halslinjen dras mellan mönstrets dalar. Ett brott under denna linje bekräftar ofta signalen. Detta mönster kan hjälpa traders att fatta informerade beslut. Det kan indikera när det är lämpligt att sälja eller gå kort i en tillgång.
Empirisk bevisföring: Hur ofta lyckas huvud-och-axlar?
Flera studier har undersökt huvud-och-axlar-mönstrets empiriska träffsäkerhet. Resultaten visar att mönstret ofta följs av den förväntade prisrörelsen. Det innebär att kursen vänder ned efter en toppformation. Den tekniske analytikern Thomas Bulkowski har genomfört en mycket omfattande studie. Han analyserade mönstret på den amerikanska aktiemarknaden.
I en tidigare analys av 431 huvud-och-axlar-toppar på dagliga aktiediagram fann Bulkowski imponerande resultat. Studien baserades på 500 olika aktier mellan åren 1991–1996. Endast 7% av formationerna åtföljdes inte av någon prisnedgång. Detta betyder att cirka 93% av de identifierade huvud-och-axlar-topparna ledde till en nedåtrörelse. Detta indikerar en mycket hög initial träffsäkerhet. Den genomsnittliga nedgången var betydande. Priset föll cirka –23% från toppen. Detta skedde under en tidsperiod på ungefär tre månader. Bulkowski menade att formationen var så pålitlig att man inte ens alltid behövde invänta brottet under halslinjen. Han ansåg att man kunde överväga att sälja eller gå kort så snart mönstret identifierats. Dock är detta en aggressiv strategi. Många traders föredrar ändå att invänta bekräftelse genom att halslinjen bryts.
Bulkowski har sedan uppdaterat sin statistik med en större datamängd. I sin senaste genomgång, uppdaterad 2020, rankas huvud-och-axlar-toppen mycket högt. Den är en av de absolut bästa formationerna bland 36 studerade mönster. I bull-marknader rankades den som nummer 9 av 36. Hans uppdaterade siffror visar att cirka 81% av huvud-och-axlar-topparna resulterar i åtminstone någon vinstgivande nedgång. Det innebär en “failure rate” på ungefär 19%. Det är alltså en andel där kursen inte ens nådde break-even.
Det är dock viktigt att notera att definitionen av “framgång” varierar. Långt ifrån alla formationer når hela det teoretiska prisobjektivet. Målpriset bestäms enligt en mätregel. Enligt Bulkowskis data når endast cirka 51% av formationerna sitt fulla beräknade prismål. Andra källor noterar liknande siffror. Cirka 35–40% av huvud-och-axlar-formationer misslyckas med att uppnå prisobjektivet. Detta innebär att cirka 60–65% faktiskt når målet. Träffsäkerheten kan alltså tolkas olika. Det beror på om man definierar framgång som någon nedgång alls (mycket hög andel). Eller om man definierar det som att ett visst mål uppfylls (cirka hälften till två tredjedelar av fallen).
Akademiska studier och marknadseffektivitet: Vad säger forskningen?
Även om Bulkowskis resultat kommer från praktisk kartstudie, finns det akademiska undersökningar som stödjer mönstrets prediktiva kraft. Dessa studier visar att mönstret har effekt bortom slumpen. En studie av Lo m.fl. (2000) utvecklade algoritmer för automatisk mönsterigenkänning. En uppföljande analys av huvud-och-axlar utfördes på S&P 500- och Russell 2000-aktier. Den täckte perioden 1990–1999. Forskarna fann “starka evidens” för att formationen kan förutsäga överavkastning.
En tradingstrategi som gick kort i en aktie efter en huvud-och-axlar-topp genererade imponerande resultat. Den producerade en riskjusterad excess-avkastning om cirka 5–7% per år över perioden. Detta antyder att mönstret gav en statistiskt signifikant fördel. Det var en fördel jämfört med att inte använda mönstret alls. Det är dock noterbart att strategin delvis identifierade “negativ momentum”-aktier. Dessa aktier hade redan börjat tappa styrka, vilket kan ha bidragit till avkastningen.
Ett annat välkänt arbete av Chang och Osler (1995, 1997) utvärderade huvud-och-axlar i valutamarknaden. Deras studie sträckte sig över 21 år av dagliga växelkursdata. Detta skedde under flytande växelkurssystemet. Studien visade att mönstret hade signifikant prediktiv förmåga för vissa större valutapar. I synnerhet gällde detta den tyska D-marken och japanska yenen mot dollarn. Däremot visades ingen signifikant förmåga för flera andra valutor. Trots blandade resultat per enskild valuta, skulle en strategi som använde mönstret över flera valutamarknader samtidigt ha gett både statistiskt och ekonomiskt signifikanta vinster. Vinsterna i just mark och yen förblev betydande. Detta var även efter hänsyn tagits till transaktionskostnader, räntedifferenser och riskjustering. Dessa fynd är anmärkningsvärda. De att vissa marknader uppvisar tydliga mönstersignaler. Detta strider mot antagandet om helt effektiva marknader. Det tyder på att huvud-och-axlar faktiskt kan exploatera viss ineffektivitet under rätt förutsättningar.
Olika varianter av mönstret: Träffsäkerhet i detalj
Träffsäkerheten för huvud-och-axlar-mönstret kan variera beroende på dess specifika variant eller definition. Här är en sammanställning av kvantitativa resultat baserade på tillgängliga studier:
- Huvud-och-axlar (topp) – Bulkowski (aktier, dagliga diagram):
- Cirka 93% av formationerna gav förväntad nedgång. Endast 7% var falska signaler.
- Genomsnittlig nedgång var cirka –23% över ungefär 3 månader.
- Inverse (omvänt) huvud-och-axlar – bullish bottenformation:
- Denna variant är allmänt ansedd som en av de mest tillförlitliga bullish-formationerna.
- Den har cirka 75% träffsäkerhet som positiv vändningssignal enligt vissa studier. AltFINS data på kryptovalutor indikerar ännu högre, runt 84%.
- Prisobjektiv uppfyllt (målpris nått efter utbrott):
- Cirka 60–65% av formationerna når sitt beräknade mål. Detta innebär att cirka 35–40% misslyckas nå målet.
- Bulkowski rapporterar en något lägre måluppfyllelse på cirka 51%.
- Falskt utbrott (kursen vänder upp igen snabbt):
- Cirka 20–30% av utbrotten ur en huvud-och-axlar-formation resulterar i falska signaler. Dessa kallas “bull trap”. Nedgången uteblir och priset återgår snabbt.
- Volymbekräftad formation (avtagande volym på axlar, ökad vid brott):
- Mönster som uppvisar en typisk volymprofil har cirka 10–15% högre träffsäkerhet än de utan.
- Hög handelsvolym vid brottet under halslinjen anses stärka signalen avsevärt.
- Symmetrisk struktur (t.ex. grund höger axel):
- En “ideal” proportionerlig formation tenderar att ge bättre resultat. Till exempel, om högra axeln är grundare eller lägre än den vänstra. Då kan träffsäkerheten öka med cirka 5–10%.
Den omvända huvud-och-axlar-formationen är en pålitlig bottenformation. Den har tre dalar som markerar en bottenformation. Denna formation är också pålitlig, även om vissa källor anger en något lägre träffsäkerhet än toppformationen. Till exempel nämner Investopedia cirka 75% sannolikhet för trendvändning uppåt i ett omvänt huvud-och-axlar-mönster. Detta är fortfarande en hög siffra jämfört med många andra signaler. Det är viktigt att förstå att en betydande andel, uppemot en tredjedel, av alla huvud-och-axlar-formationer kan ge falska signaler. De kanske inte heller når hela sitt prisobjektiv. Därför betonar analytiker ofta vikten av att kombinera mönstret med riskhantering. De rekommenderar även att använda bekräftande indikatorer, trots dess generella styrka.
I vilka marknader och tidshorisonter fungerar mönstret bäst?
Aktiemarknaden är det mest studerade området för huvud-och-axlar. Bulkowskis undersökning gällde amerikanska aktier på daglig basis. Även den algoritmiska studien av Lo m.fl. (2000) och dess uppföljare fokuserade på dagliga slutkurser. De analyserade stora och små bolag (S&P 500 och Russell 2000). Resultaten där, med 5–7% annualiserad överavkastning, gäller för mönster identifierade i dagsdata. Detta innebär att huvud-och-axlar-toppar som tog några veckor till månader att bildas påverkade kursutvecklingen de kommande 1–3 månaderna.
Även på valutamarknaden har testerna använt dagliga data. Chang & Osler (1995) analyserade dagliga växelkursdiagram. I deras 21-årsstudie överträffade huvud-och-axlar vissa naiva prognoser för mark och yen på daglig basis. Det finns inga uppgifter om att de testat högre intervall som veckodata.
Generellt är det logiskt att tydliga huvud-och-axlar-formationer tar tid att bildas. Därför är minst daglig frekvens vanlig i studier. Mer kortsiktiga varianter, som intradag (tim- eller minutdiagram), är mindre belysta i forskningen. Praktiska erfarenheter tyder dock på att huvud-och-axlar även uppträder intradag. Men träffsäkerheten då kan vara lägre på grund av mer brus och falska rörelser. Många traders anser att mönster på högre tidsupplösning, såsom daglig eller veckovis, generellt är mer pålitliga. Detta är mer pålitligt än de som ses på väldigt kort sikt. En anledning är att stora aktörer och verkliga trendförändringar lättare fångas på dag- och veckodiagram. Intradag-mönster kan oftare brytas av slumpmässiga volatilitetsspikar. Det finns dock ingen känd kvantitativ procentsats publicerad för intradag-träffsäkerhet. Rådet blir därför att vara mer försiktig och kräva tydligare bekräftelse om man handlar på kort sikt.
När det gäller veckovisa eller månatliga diagram förekommer huvud-och-axlar mer sällan. Då krävs år av data för en formation på månadsbasis. Men när de väl uppstår anses signalen mycket betydelsefull. En klassisk illustration är att många större index har format huvud-och-axlar på veckografen inför större nedgångar. Ett exempel är flera marknader före finanskrisen 2007–2008. Formellt har dock få studier isolerat veckodata. Istället är det erfarenhetsbaserat att längre tidshorisonter ger mer robusta formationer.
Sammanfattningsvis har forskningen främst validerat mönstret på dagliga kurser. Traders tillämpar dock konceptet konsekvent över olika marknader. Detta inkluderar aktieindex, enskilda aktier, råvarudiagram, valutor, och även kryptovalutor. Principen är densamma oavsett tidsupplösning.
Gällande tillgångsslag utöver aktier och valutor finns indikationer på att huvud-och-axlar fungerar brett. Kryptovalutor är ett relativt nytt fält. Initial data tyder på att mönstret även där kan vara effektivt. En sammanställning av automatiskt identifierade diagramformationer i kryptomarknaden fann att huvud-och-axlar (bearish) och dess invers (bullish) hör till de absolut mest träffsäkra mönstren även för krypto. Dessa mönster uppvisade över 80% “hit-rate” i historiska tester enligt plattformen altFINS. De analyserar hundratals kryptografiker. Detta antyder att mönstrets psykologiska mekanismer, övergång från köp- till säljtryck, är liknande i kryptohandel som i mer etablerade marknader. Det ska dock nämnas att huvud-och-axlar inte är lika vanligt förekommande som enklare formationer. altFINS noterar att det är ett förhållandevis sällsynt mönster. Just därför är det värt att beakta när det väl dyker upp.
Falska signaler: Hur identifierar och undviker man dem?
Inget tekniskt mönster är ofelbart, inte heller huvud-och-axlar. Falska signaler uppstår när priset bryter halslinjen men sedan misslyckas med att fortsätta i förväntad riktning. Detta resulterar i att korta positioner fastnar i en uppgång, eller långa i en bottenformation. Enligt en sammanställning inträffar falska utbrott i ungefär 20–30% av alla huvud-och-axlar-formationer. Bulkowskis egen statistik visade cirka 19% “misslyckade” formationer. Dessa gav ingen meningsfull nedgång på stora datamängder. I hans tidiga studie var siffran ännu lägre, 7%. Variationerna beror på hur strängt man definierar ett misslyckande. Till exempel, om priset måste falla en viss minimi-procent under halslinjen. IG Markets noterar att cirka 35–40% av formationerna inte orkar hela vägen till sitt målpris. Detta kan ses som en form av partiellt misslyckande, även om riktningen initialt var rätt.
Dessa falska signaler påminner oss om att marknadsmiljön spelar roll. Om den underliggande trenden är extremt stark, kan en enskild formation mot trenden bryta ned tillfälligt. Den kan dock snabbt vända upp igen. Just trendkontexten är viktig. Huvud-och-axlar är per definition en toppformation. Den uppträder därför oftast efter en längre upptrend. Statistik visar att cirka 70% av huvud-och-axlar-toppar formas i “trending” marknader. Dessa marknader har en tydlig uppgång innan. Cirka 30% kan ses i mer sidledes/range-marknader. Om mönstret uppstår utan en tidigare upptrend blir signalen generellt svagare. Det måste finnas något att “vända”. Bulkowski påpekar att om uppgången fram till huvudet har varit kortvarig eller svag, blir också den efterföljande nedgången oftast begränsad.
Marknadsmiljön i termer av bull- eller bear-market kan också påverka utfallet. Under en stark tjurmarknad (bull market) är det svårare att få en djup nedtrend. Detta kan göra att vissa huvud-och-axlar “bryts” men sedan neutraliseras av att bull-trenden fortsätter. Bulkowski fann till exempel att toppformationer som inträffade nära årshögsta för aktien tenderade att prestera något sämre. De ledde till mindre nedgång jämfört med om aktien inte var på rekordnivå. I björnmarknader är förutsättningarna annorlunda. En huvud-och-axlar i en björnmarknad kan rentav vara en fortsättningsformation i trenden. Det kan vara en tillfällig upprekyl som toppar ur.
Sådana kontextuella faktorer gör det viktigt att betrakta helhetsbilden. Är marknaden generellt bullish eller bearish? Är volatiliteten hög? Finns fundamentala skäl till trendbrott? En del av formationens framgång tillskrivs att den fångar upp sentimentförändringar just när de sker. Men om sentimentet snabbt reverterar tillbaka, till exempel på grund av centralbanksintervention, nyheter eller allmän eufori, kan signalen falla platt. Att skilja äkta signaler från falska är en utmaning.
Analytiker rekommenderar ofta bekräftelsefaktorer för att öka sannolikheten att en identifierad huvud-och-axlar verkligen markerar en trendvändning. En viktig sådan faktor är volym. I ett idealiskt scenario ser man att volymen är högre på vänster axel och huvudet. Men den avtar sedan under den högra axeln, vilket är ett tecken på utmattning. Volymen bör sedan öka markant vid genombrottet nedåt genom halslinjen. När denna volymprofil uppfylls har formationen i studier visat sig cirka 10–15% mer träffsäker. Omvänt, ett huvud-och-axlar-mönster utan volymstöd, till exempel om volymen ökar under uppgången i höger axel, eller om genombrottet sker på klent omsatt marknad, löper större risk att vara en falsk signal.
En annan faktor är symmetri och tydlighet i formationen. Bulkowski har studerat detaljer som axlarnas proportioner. Generellt anses mönster med välbalanserade axlar och en distinkt huvudtopp ge bättre resultat. En observation är att om högra axeln är lägre eller grundare än den vänstra. Detta tyder på att köparna tappade kraft tidigare andra gången. Då förbättras oddsen något. Bulkowski kvantifierar det till cirka 5–10% högre framgångschans. Detta är statistik på marginalen. Men det stämmer överens med intuitionen: en skev eller “sned” formation kan vara svårtolkad. En skolboksmässig huvud-och-axlar signalerar ofta ett genuint trendbyte i marknadspsykologin.
Sammanfattningsvis, för att minska risken för falska signaler bör man beakta marknadsmiljön och formationens kvalitet. Ett huvud-och-axlar som uppstår efter en lång upptrend, med avtagande volym och tydlig struktur, underbyggt av kanske fundamentala tecken på mättnad, har störst chans att hålla vad det lovar. Men även då finns ingen garanti. Därför är riskhantering kritisk när man handlar på formationen. Till exempel genom att placera en stop-loss strax över högra axeln.
Jämförelse med andra populära tekniska mönster
För att sätta huvud-och-axlar-mönstrets träffsäkerhet i perspektiv är det bra att jämföra det med andra vanliga diagrammönster. Överlag har forskningen visat blandade resultat för tekniska mönster. Många enkla formationer, som vissa priskanaler, flaggor och trianglar, uppvisar träffsäkerhet som inte är mycket bättre än slumpen efter kostnader. Till exempel har flaggor och vimplar i en del studier en “success rate” runt 50–65%. Detta gör dem relativt opålitliga.
Dubbeltoppar, en annan känd vändningsformation, har visat sig fungera hyfsat. Men de är inte lika bra som huvud-och-axlar. Bulkowski fann att bekräftade dubbeltoppar misslyckas omkring 25% av gångerna. Det ger en träffsäkerhet på 75%. Icke-perfekta dubbeltoppar kan fallera betydligt oftare. Detta kan jämföras med cirka 7–19% misslyckanden för huvud-och-axlar-toppar. Detta tyder på att huvud-och-axlar generellt är en mer pålitlig säljsignal än till exempel en dubbeltopp.
Flera källor pekar ut huvud-och-axlar, och dess invers, som tillhörande toppskiktet av pålitliga formationer. En kvantitativ analys av olika mönster i kryptomarknaden (altFINS) rankade inverse head and shoulders allra högst med cirka 84% träffsäkerhet. Strax därefter kom den vanliga huvud-och-axlar med cirka 82%. Båda dessa mönster hade betydligt högre träffsäkerhet än flertalet andra mönster i den miljön. På motsvarande sätt rankar Bulkowski i sin “Encyclopedia of Chart Patterns” huvud-och-axlar-toppar som en av de bäst presterande formationerna i bullmarknader. Endast ett fåtal mönster, som vissa dubbeltopps-variationer eller ovanliga formationer, överträffade den i hans statistik.
Dubbelbottnar, den bullish-spegel som liknar omvänd huvud-och-axlar, tenderar också att vara relativt pålitliga. Bulkowski och altFINS indikerar runt 80% träffsäkerhet för dubbelbottenformationer. Men de är ändå inte markant högre än huvud-och-axlar. Triangel-formationer (symmetriska, stigande eller fallande trianglar) ligger oftast i spannet 55–70% beroende på typ. Det är alltså lite under huvud-och-axlarnas nivå.
Sammantaget bekräftar dessa jämförelser att huvud-och-axlar är ett av de mer träffsäkra och “statistiskt validifierade” tekniska mönstren som används av traders. Även om det inte når upp till någon perfekt säkerhet. Det är värt att nämna att den höga träffsäkerheten inte automatiskt innebär att mönstret är enkelt att handla med garanterad vinst. Andra faktorer som risk–reward-förhållande spelar roll. Huvud-och-axlar erbjuder ofta en rimlig risk/reward. Avståndet från halslinjen till huvudet, som används för att projicera mål, brukar vara större än vad man behöver riskera. Till exempel kan man sätta en stop-loss strax ovanför höger axel. Typiska risk:reward för affärer baserade på formationen anges ofta till 1:1,5 upp till 1:2 eller mer. Detta innebär att även om kanske 60–80% av formationerna lyckas, kan en trader ändå gå plus. Detta förutsätter att hen följer disciplinerad riskhantering. Vinnande trader kan tjäna dubbelt mot vad en förlorande förlorar. Således måste mönstrets träffsäkerhet ses i ljuset av helhetsstrategin. Men i jämförelse med andra verktyg inom teknisk analys ger huvud-och-axlar en statistisk fördel. Få andra enskilda mönster kan uppvisa denna fördel. Detta gäller särskilt för att identifiera större trendomsvängningar.
Sammanfattning och slutsats: En värdefull signal med nyanser
Sammanfattningsvis visar både empiriska backtests och akademiska studier att huvud-och-axlar-mönstret oftast lever upp till sitt rykte. Det är en pålitlig vändningssignal. I omkring 60–90% av fallen, beroende på kriterium, följs en bekräftad huvud-och-axlar-topp av den förväntade nedåtrörelsen. Genomsnittliga prisförändringar på –15% till –25% har uppmätts.
Mönstret har testats främst på dagliga aktie- och valutakurser. Det förekommer dock tvärs över marknader, inklusive index och krypto. Det anses generellt vara robustare på högre tidsramar. Falska signaler förekommer, cirka 20% av tiden eller mer beroende på omständigheter. Ingen trader bör betrakta formationen som ofelbar. Träffsäkerheten kan förbättras något om man kräver en ideal formation med symmetri. Dessutom förbättras det med ett bekräftande volymmönster. Man bör också ta hänsyn till den omgivande trenden och marknadsläget.
Jämfört med många andra tekniska formationer står sig huvud-och-axlar starkt. Det rankas som en av de mer pålitliga reversalsignalerna. Tillsammans med omvänd huvud-och-axlar för uppåtgående vändningar. Den höga träffsäkerheten har gjort huvud-och-axlar populär bland tekniska analytiker. Men framgångsrik användning kräver disciplin. Man måste invänta tydlig bekräftelse, som en stängning under halslinjen. Det är också viktigt att placera stop-loss strategiskt, ovanför mönstret. Man kan eventuellt ta hänsyn till kompletterande indikatorer eller fundamenta.
I slutändan visar statistiken att huvud-och-axlar faktiskt har en empirisk grund som en fungerande signal. Det är inte bara ett “självuppfyllande” mönster av tvivelaktig nytta. Dess effektivitet beror likväl på hur den appliceras och under vilka marknadsförhållanden. Använd med förnuft, kan huvud-och-axlar-mönstret vara ett värdefullt inslag i en traders verktygslåda. Det kan hjälpa till att förutsäga och navigera större trendomsvängningar.
