Last Updated on 29 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Aktiemarknaden reagerar ofta med initial osäkerhet när ett krig bryter ut, men historien visar att krascherna brukar vara kortvariga. I en analys av 20 stora militära insatser efter andra världskriget noterades i genomsnitt en nedgång på cirka 6 % för S&P 500 från topp till bottennivå, och indexet återhämtade sig därefter till ursprunglig nivå på bara omkring fyra veckor. På samma sätt har marknaden visat stor motståndskraft: efter initiala krisreaktioner har börsen ofta studsat upp när osäkerheten lättat. Den här guiden sammanfattar hur krig påverkar börsen historiskt och ger praktiska insikter för investerare.
Vad händer med börsen när ett krig bryter ut?
När ett krig bryter ut reagerar börsen ofta med kraftiga nedgångar och ökad volatilitet. Investorer säljer av riskfyllda aktier och söker sig till säkra tillgångar som guld och statsobligationer. Oljepriset stiger vanligtvis snabbt om konflikten hotar viktiga leveransvägar – exempelvis passerar omkring en femtedel av världens olja Hormuzsundet mellan Iran och Oman, så spänningar där slår direkt på oljepriset. Under sådana scenarier faller börser globalt, som vid tidigare oljechocker. Däremot kan själva krigsutbrottet få en mindre dramatisk effekt om det redan var inprisat på förhand. Studier visar att en förväntad konflikt ofta leder till fall redan innan kriget börjar, medan själva utbrottet då ibland kan neutralisera eller till och med vända trenden uppåt. Oförutsedda krigsutbrott däremot tenderar att skapa omedelbar säljpanik. Sammanfattningsvis kan vi säga att osäkerheten och energipriset driver initialen, medan marknaden brukar stabiliseras när bilden klarnar.
Hur har krig påverkat börsen historiskt?
Historiskt har krig inte skadat långsiktiga börsuppgångar. Vissa perioder av allvarlig konflikt har till och med sammanfallit med stark marknadstillväxt. Under första världskriget stängdes börserna i sex månader efter krigsutbrottet 1914, men när handeln återupptogs 1915 steg Dow Jones index med över 88 %. Även under andra världskrigets sex år ökade Dow Jones totalt med cirka 50 %. Sammantaget har de amerikanska börserna vuxit kraftigt under de två världskrigen (sammanlagt cirka +115 % enligt en analys). Efterkrigsperioder präglas ofta av stark återhämtning efter nedgångarna.
Regionalkonflikter gav mer blygsamma reaktioner i efterhand. Till exempel sjönk S&P 500 omkring 16 % under 1973 års oljekris (Yom Kippur-kriget med arabisk oljebojkott) och en liknande nivå vid Irak–Kuwait-krisen 1990. Även Rysslands invasion av Ukraina 2022 orsakade ett börsras på knappt 8 % på några veckor, men S&P 500 återhämtade sig nästan helt inom en månad. Mönstret är tydligt: kraftiga nedgångar kommer tidigt i en kris när osäkerheten är som störst, men marknaderna stabiliseras ofta när fakta klarnat. Endast om krisen sammanfaller med andra djupa ekonomiska problem tenderar nedgångarna att dröja kvar länge.
Historiska exempel på krig och börsutveckling
- Första världskriget (1914–18): Vid krigsutbrottet 1914 föll aktiemarknaderna kraftigt (cirka –30 %), men efter sex månaders handelsstopp steg Dow Jones med över +88 % under 1915.
- Andra världskriget (1939–45): Efter Tysklands anfall mot Polen steg börsen initialt, och den amerikanska börsen klarade sig relativt bra genom kriget. Dow Jones steg totalt +50 % under hela kriget.
- Oljekrisen 1973: OPEC:s oljebojkott fyrdubblade oljepriset och utlöstes av konflikten vid Yom Kippur. Världsekonomin gick in i stagflation och börserna föll kraftigt under en längre period. S&P 500 sjönk enligt vissa studier med runt 16 % och tog flera år att återhämta.
- Gulfkriget 1990–91: Iraks invasion av Kuwait drev upp oljepriset men marknaderna föll “endast” omkring 15 %. När den USA-ledda koalitionen återtog kontrollen vände dock utvecklingen snabbt – börserna återhämtade hela nedgången inom några månader.
- Rysslands invasion av Ukraina 2022: Börserna sjönk initialt kraftigt men stabiliserades och vände upp igen när marknaden insåg att leveranser av rysk olja och gas inte skulle avstanna helt. S&P 500 var tillbaka till tidigare nivåer efter ungefär en månad.
Statistik: Hur mycket faller börsen vid krig?
Historiska data ger några tumregler. LPL Financial har noterat att genomsnittlig bottenförsäljning kring stora geopolitiska händelser är bara omkring –4,6 % för S&P 500, och att börsen oftast återhämtar sig inom cirka sex veckor. RCC Wealth Managements analys av 20 konflikter efter 1945 visar att S&P500 föll i snitt –6 % till lägsta nivå och därefter återtog tidigare nivåer på i genomsnitt 28 dagar. För mer extrema kriser finns naturligtvis större siffror: Yom Kippur-kriget 1973 gav exempelvis en relativt liten initial dipp men utvecklades till en –41 % nedgång på ett år på grund av oljebojoroten. Ofta diskuteras särskilt oljeberoende konflikter då råvaruchocker ger större fall. Sammanfattningsvis tyder undersökningar på att stora krig normalt ger nedgångar i aktiemarknaderna på tiotals procent i det värsta fallet, men genomsnittet är betydligt lägre – ofta bara några procent – och dippen brukar följas av snabba återhämtningar.
Hur lång tid tar börsen att återhämta sig efter krig?
Historiskt sett har återhämtningen gått förhållandevis snabbt när krisens omfattning blivit känd. En sammanställning över 20 efterkrigsoperationer visade att S&P500 i genomsnitt tog cirka 28 dagar för att komma tillbaka till föregående nivå efter bottennivån. Andra data visar att den typiska återhämtningstiden är runt sex veckor. Exempelvis återhämtade sig den amerikanska börsen nästan helt på bara en månad efter första chocken vid Rysslands invasion av Ukraina 2022. Det är dock viktigt att komma ihåg avvikelser: den långsammaste återhämtningen i modern tid skedde efter 1973 års oljekris, som tog många år innan börsen återigen nådde tidigare toppnivåer. I de flesta fall märkte investerare dock att börsen hade återhämtat sina förluster inom en till två månader efter att kriget inletts. Efter ett år har marknaden ofta gått upp, inte ned – i många historiska exempel gav året efter en kris dubbelsiffrig avkastning.
Varför återhämtar sig aktiemarknaden efter krig?
Det finns flera förklaringar till krigens kortsiktiga påverkan. För det första realiseras ofta inte de värsta scenarierna – när osäkerheten lättar och utfallen blir tydligare återvänder investerarna och priserna stabiliseras. Marknadens rörlighet drivs till stor del av rädsla för det okända. När det visar sig att ingen omfattande systemkris inträffade, eller när länderna vidtar motåtgärder, normaliseras priserna.
För det andra kan det faktum att krig ofta stimulerar vissa delar av ekonomin spela roll. I konflikter ökar vanligtvis efterfrågan på varor och produktion för krigsinsatsen, vilket gynnar industrier som levererar vapen, materiel och energi. Detta kan dämpa effekten på börserna eller till och med ge uppsida på längre sikt. Historisk forskning pekar på att när investerarnas osäkerhet har sjunkit, har börsen ofta skjutit i höjden – de verkade “sätta in allt värsta i priset” i förväg. Sammantaget kvarstår ofta företagets fundament och ekonomin intakt, vilket gör att marknadsställningen kan återupprättas snabbt när perspektivet skiftar.
Vilka faktorer avgör hur mycket krig påverkar börsen?
Hur stor börspåverkan blir beror på flera faktorer. Krigets geografiska och ekonomiska omfattning spelar in – konflikter som involverar stora ekonomier eller viktiga råvaruproducenter (exempelvis oljeproducerande länder) får ofta större effekt. Exempelvis ledde 1973 års oljekris (med ett oljeembargo mot västvärlden) till mycket kraftigare börsfall än många andra krig. Likaså kan hot mot energiflöden snabbt driva upp inflationen, vilket slår mot börsen.
Oväntade krig skapar dessutom större panik – forskning har visat att de här “fallgroparna” i aktiekurserna ofta blir djupare när konflikten kom plötsligt. Slutligen hänger utfallet ihop med det ekonomiska läget i övrigt; om en redan svag ekonomi belastas av hög inflation eller höga räntor kan marknaden ha svårt att studsa tillbaka. Sammanfattningsvis avgör krigets överraskningsmoment, dess olje- och handelskonsekvenser och underliggande ekonomiska förhållanden hur kraftig nedgången blir.
Vilka aktier och branscher gynnas av krig?
I krigstider ser man tydligt vilka sektorer som brukar klara sig bäst. Försvarsindustrin är en uppenbar vinnare – företag som tillverkar vapen, militärfordon och annan säkerhetsutrustning får ofta ökade order och högre omsättning. Energi- och råvarubolag gynnar sig också regelbundet: när kriget leder till högre olje- och gaspriser brukar energibolag och råvaruutvinningsföretag stiga i värde. Även säkerhets- och cybersäkerhetsföretag kan klara sig bättre än genomsnittet eftersom försörjningskedjor och dataflöden blir viktiga. Däremot drabbas ofta sektorer med hög finansieringskostnad eller stora energibehov – till exempel flyg- och transportindustrin – hårdare när oljepriset rusar. Överlag tenderar alltså företag kopplade till krigsansträngningen att gå bäst, medan andra kan gå sämre.
Försvarsaktier vid krig
Försvarsaktier brukar gå starkt under konflikter. Krigsinsatser innebär ofta ökade försvarsbudgetar och uppdrag till försvarsindustrin, vilket höjer vinstförväntningarna för företag i sektorn. Historiskt har försvars- och säkerhetsbolag, som vapen- och flygtillverkare, visat stabila eller stigande kurser när ett krig eskalerar. Till exempel drog USA:s största försvarsföretag (Lockheed Martin, Raytheon m.fl.) nytta av ökad militär efterfrågan under konflikterna i Mellanöstern efter 2001. Även i Sverige påverkas företag som Saab eller BAE Systems positivt av förhöjd geopolitisk spänning. Som investerare kan man notera att börsvärdena för försvarsbolag ofta går upp när kriget börjar, men kursökningen kan vara mindre spektakulär än den första börsavmattningen – i stället är det framför allt en uthållig trend under konfliktens gång.
Guld, olja och råvaror under krig
Guld är en klassisk säker hamn i osäkra tider, och priset på guld tenderar därför att stiga vid kriser och krig. Investerare flockas ofta till guld som skydd mot inflation och valutaförsvagning när marknader skakar. Under världskrigen och kalla kriget steg guldpriset markant då guldransoneringar släppte och trycket på reserver minskade (något som inte riktigt gäller i modern tid). Även andra ädelmetaller och industriråvaror kan stiga när produktionen störs. Olja är den råvara som nästan alltid har ett snabbt och markant svar på geopolitiska konflikter. Vid krig som hotar oljeproduktionen – t.ex. vid Kuwait-kriget eller det iranska kärnvapenkriget 2026 – skjuter oljepriset i höjden, vilket driver upp energibolagens vinster.
Exempelvis har analyser visat att oljepriset i genomsnitt stigit runt +24 % ett år efter krig i Mellanöstern. Nordea rapporterade att Rysslands invasion av Ukraina 2022 orsakade ”stora prishöjningar på olja”. Högt oljepris sprider sig även till högre produktionskostnader och inflation. Andra råvaror påverkas också: när Ryssland och Ukraina krigar minskar spannmålsleveranserna globalt, vilket får vetemarknaderna att rusa. Sammanfattningsvis innebär krig oftast högre råvarupriser (olja, gas, jordbruksprodukter) och köpkraft stiger till säkerhetstillgångar som guld, även om kortsiktiga fluktuationer kan uppstå.
Ska man köpa eller sälja aktier vid krig?
Vid krig är timingen allt – men historien visar att panikbeslut sällan lönar sig. För långsiktiga investerare är det oftast bättre att inte sälja i panik när börsen går ner på grund av ett krig. Studier av investerarbetende visar att många snittar förlorande genom att sälja efter nedgångar, för att sedan missa börsens bästa återhämtningsdagar. En vanlig rekommendation är därför att stå kvar eller till och med köpa på sig fler aktier när kurserna är låga – för så fort läget klarnar brukar marknaden återgå till stigande kurser igen.
Att fortsätta med månadssparande och bibehålla riskspridningen tenderar att ge bättre resultat än att försöka tajma bottnar. Som investerare kan man dra nytta av rea tillgångar med bibehållen tro på långsiktiga trender. Sammanfattningsvis: undvik att sälja reflexmässigt vid krigsutbrottet, utan fokusera på framtida fundamenta. Historien har nämligen visat att börser oftast återhämtar sig snabbt efter krig.
Risker med att investera under krig och geopolitiska kriser
Att investera under ett krig medför särskilda risker som investerare bör vara medvetna om. Marknadsvolatiliteten är ofta högre, vilket betyder stora kursrörelser på kort tid. Om kriget förvärras eller drar ut på tiden kan börsfall förlängas – ett exempel är 1973 års oljeembargo som efter ett litet ras gav upphov till en djup nedgång på nära 41 % under det följande året. Höga råvarupriser är en annan risk: brant stigande olje- och energipriser kan skapa hög inflation, vilket tvingar centralbanker att hålla räntorna höga. Detta kan i sin tur leda till lägre vinsttillväxt i företagen och pressa börsvärderingarna. Geopolitiska risker innebär även sanktioner och handelsavbrott som kan drabba multinationala företag.
Dessutom kan investerare utsättas för valutakursrisk om deras valuta försvagas i krigets kölvatten. Sammanfattningsvis innebär krig extra osäkerhet – snabba scenarioväxlingar kan ge både större potentiell avkastning och större förluster, beroende på hur situationen utvecklar sig. Historiska fall pekar på att man bör diversifiera och inte överexponera sig mot de mest riskfyllda sektorerna under sådana perioder.
Historiska lärdomar för långsiktiga investerare
Historien lär oss att långsiktiga investerare tjänar på att behålla lugnet under kriser. Flera ekonomer och investerare har påpekat att börsen navigerat genom två världskrig och en rad andra kriser utan att den långsiktiga uppåttrenden brutits. Faktum är att investeringar som gjorts under världskrigen ofta gav god avkastning sett på decennier. Ännu mer slående är att händelser som vid tidpunkten kändes existentiella, i efterhand bara utgör små hack i en lång graf mot högre kurser. Därför lyfts “perspektiv” fram som det viktigaste för en långsiktig sparare – att zooma ut och inte låta kortvarig panik styra besluten.
Andra nyckelstrategier är att ha en väl diversifierad portfölj och att inte lägga alla ägg i en korg. Risk sprids när man äger olika tillgångsslag och sektorer – bland annat skyddar en blandning av aktier, räntor, guld och andra råvaror bättre mot enskilda chocker. Historien visar att de långsiktiga fundamenta för bolag sällan förändras dramatiskt av ett enskilt krig. Slutsatsen är att för den som har råd att sitta kvar så har det varit lönsamt att göra det under och efter tidigare kriser.
Vanliga frågor om krig och börsen
- Reagerar börsen alltid negativt på krig? Inte nödvändigtvis. Vågor av initial oro och börsfall förekommer visserligen, men data visar att börsen ofta återhämtar sig eller till och med stiger efter hand. Exempelvis var Dow Jones upp totalt under både första och andra världskriget.
- Vilka branscher klarar sig bäst och sämst vid krig? Generellt gynnas försvars- och energisektorn när länder rustar upp, eftersom efterfrågan på vapen och energi ökar. Konsumtions- och transportbolag kan drabbas hårdare, särskilt om räntorna höjs och konsumenternas köpkraft minskar. Råvaror som guld brukar traditionellt stiga under osäkerhet, medan bolag med höga kostnader eller internationella exponeringar kan få det svårare.
- Hur lång tid tar det innan börsen återhämtar sig? Vanligtvis tar det inte mer än några veckor till månader. Historiskt har S&P 500 ofta hittat tillbaka till tidigare nivåer inom cirka 4–6 veckor efter större konflikter. I extrema fall kan det ta betydligt längre (exempelvis flera år efter 1973). I de flesta modernare exempel har förlusterna till stor del återhämtats redan inom ett år.
- Ska man sälja eller köpa aktier när ett krig startar? De flesta experter avråder från snabb försäljning i börskraschen. Att fortsätta investera regelbundet (t.ex. månadsspara) kan vara klokare än att försöka tajma botten. Genom historien har de bästa börsdagen ofta kommit direkt efter en kris, så den som stannar kvar tjänar på att inte missa en uppgång. Samtidigt kan långsiktiga placerare se nedgången som en köpmöjlighet, förutsatt att de tror på bolagens framtidsutsikter.
- Påverkas svenska aktiemarknaden på samma sätt? Även den svenska börsen följer globala trender vid krig och konflikter. Inhemska experter noterar att det historiskt sett inte finns någon klar korrelation mellan krig och aktiemarknadens långsiktiga utveckling. Vid större internationella kriser påverkas OMXS30 dock ofta temporärt negativt tillsammans med global börs, men återhämtar sig sedan när oron lägger sig. Aktiekursutvecklingen kan i viss mån också påverkas av hur exempelvis kronan rör sig (säkra valutor kan stärkas vid global oro). Övergripande ger dock historien hopp till långsiktiga svenska investerare: marknaden har visat sig uthärda historiska krigsscenarier och gått vidare efter återhämtningen.
En liten varning
Det bör nämnas att det ibland kan vara nödvändigt att lyfta på blicken en aning och se utvecklingen ur ett lite större perspektiv. Bara för att aktiemarknaden återhämtat sig efter x antal dagar betyder inte att den inte fortsatte att falla senare.
Vi kan ta exemplet med 11 september. Aktiemarknaden repade sig förvisso efter 31 dagar. Men det var, vad som skulle visa sig, mitt i en björnmarknad. Efter några månader fortsatte börserna att falla ytterligare och någon egentlig början på återhämtning blev det inte förrän under 2003.
I grafen ser du hur 11 september inte hade någon stor effekt för stunden. Frågan är – hur mycket bidrog denna händelse på pågående björnmarknad? Frågan är hypotetisk men kanske hade det inte dröjt så länge som till 2003 innan vi kom in i tjurmarknad igen.
Sammanfattning
Om vi tittar på historiska data kring hur börsen har regerat på krig och andra allvarliga oroligheter ser vi att effekten inte är så stor som man skulle kunna tro.
Efter ett initialt tapp sker en återhämtning inom knappt två månader i snitt. Ingen händelse har tagit mer än ett år att återhämta sig ifrån.
Det är lugnande besked i tider som dessa. Dessutom har det totala tappet när det varit som värst aldrig varit särskilt skrämmande. Det historiskt största fallet i samband med krig var vid attacken av Pearl Harbor då index föll med knappt 20 procent.
Här är några slutsatser:
- Vid krig, kris eller terrorattentat har börsen nått botten efter 22 dagar i snitt.
- Det har aldrig tagit mer än 143 dagar att nå botten.
- De flesta geopolitiska kriser har en genomsnittlig drawdown på endast 5%.
- Det tar i snitt 47 dagar för börsen att återhämta sig vid krig, terrorism eller kris.
- I samtliga fall har börsen återhämtat sig till fullo inom ett år.
- Det är historiskt sett bra att köpa aktier kort efter att ett krig startat.
Källor: Vi har baserat resonemanget på analyser av historisk marknadsdata och rapporter från investerare och forskare. Bland källorna märks bl.a. Investopedia, RBC Wealth Management, LPL Financial och nordiska fondkommentarer. Dessa indikerar att börsen oftast återhämtar sig relativt snabbt från krigschocker, trots tillfälliga fall och ökad volatilitet.