Last Updated on 18 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Svenska aktier i USA är helt enkelt aktier i svenska företag som handlas på amerikanska börser. Det kan ske genom direktnotering i USA eller via depåbevis (ADR) och OTC-handel (över disk). Ett ADR (American Depositary Receipt) är ett certifikat som representerar den underliggande svenska aktien i USA. På samma sätt fungerar OTC-handel som en decentraliserad handelsplats utanför börserna. Vissa svenska bolag har också dubbelnotering: de är listade både i Sverige och i USA. De handelsformerna gör det möjligt för amerikanska investerare att köpa andelar i svenska bolag.
Vad är svenska aktier i USA?
Svenska aktier i USA är aktier i svenska bolag som är noterade på amerikanska marknadsplatser. Sådana aktier kan handlas direkt på Nasdaq eller NYSE, eller via deposition av aktier hos en amerikansk bank (ADR). ADR är inga vanliga aktier utan certifikat som speglar de underliggande svenska aktierna. Investeringen omvandlas då till dollar, och man kan följa kurs och få utdelning i USD. Alternativt kan ett svenskt bolag handla över disk (OTC) på småbörser i USA, vilket ofta gäller ADR-nivå 1. OTC-handel sker utanför de stora börserna och är mindre reglerad. Sammanfattningsvis innebär svenska aktier i USA att svenska företags värdepapper görs tillgängliga på amerikansk marknad – antingen direkt eller via depåbevis på Nasdaq, NYSE eller OTC.
Lista över svenska aktier noterade i USA
Nedan är exempel på svenska bolag med börsnotering i USA. Detta kan vara antingen genom ADR eller direktnotering:
- ABB – Noterat i Schweiz, men handlas via ADR på den amerikanska OTC-marknaden (ticker ABBNY).
- AstraZeneca – Svenskt-brittiskt läkemedelsbolag som nu listat sina aktier i NYSE (ticker AZN).
- Autoliv – Bilsäkerhetsföretag, noterat på NYSE (ticker ALV), med svenska SDB:er på Nasdaq Stockholm (ALIV sdb).
- Ericsson – Telekombolaget, noterat på Nasdaq Stockholm (ERIC A/ERIC B) och i USA (Nasdaq NY under ticker ERIC). (Här finns ADS/ADR för B-aktien.)
- Veoneer – Bilsäkerhetsbolag med huvudkontor i Sverige, börsnoterat på NYSE (ticker VNE) och också på Nasdaq Stockholm som Swedish Depository Receipt (VNE SDB).
- Spotify – Musikstreamingtjänst (grundat i Sverige), noterad på NYSE (ticker SPOT). (Tekniskt Luxemburg-sedering men räknas ofta här.)
- Swedbank – Bankbolag med ADR på OTC-marknad (ticker SWDBY).
- Sandvik – Industriföretag med ADR på OTC-marknad (SDVKY).
Det finns fler exempel, men ovanstående är några större svenska bolag eller kända svenskinriktade bolag på amerikanska börser. Listorna kan uppdateras löpande i företagens egna börsmeddelanden och börsdatabaser.
Svenska aktier via ADR
Svenska aktier via ADR handlar om svenska företag där aktien har omvandlats till ett amerikanskt depåbevis. Ett ADR-certifikat (American Depositary Receipt) ges ut av en amerikansk bank och motsvarar vanligen en eller flera underliggande svenska aktier. ADR ger amerikanska investerare möjlighet att handla som om det vore amerikanska aktier. I praktiken kan investeraren följa kursen i dollar och får utdelning i dollar. Sandvik och Swedbank är exempel på svenska företag som har sådana program: Sandvik har ett nivå 1-ADR som handlas på OTC-marknaden (pink sheets, ticker SDVKY). Ericsson erbjuder amerikanska investerare ADS/ADR i USA (för Class B-aktien) via Nasdaq. Även Autoliv använder ADR i USA: bolagets vanliga aktier är noterade på NYSE (ALV) och omvändt har det svenska depåbevis på Nasdaq Stockholm. ADR tillåter alltså en indirekt handel med de underliggande svenska aktierna i USA, vilket underlättar för investerare som vill undvika valutahantering eller amerikanska handelsregler direkt mot Sverige.
Svenska aktier via OTC
Svenska aktier via OTC innebär att aktier (eller deras ADR) handlas över disk på alternativmarknader utanför de stora börserna. OTC-marknaderna i USA består oftast av mindre certifikatprogram eller Depåbevis (Nivå 1-ADR) som inte uppfyller kraven för Nasdaq eller NYSE. Sandviks ADR (SDVKY) handlas som sagt på OTC Pink, liksom Swedbanks ADR (SWDBY) på OTC. Även ABB:s ADR (ticker ABBNY) är listad som en level 1-ADR på OTC. Handel i OTC saknar en central börs och kan ge lägre likviditet och bredare köp-/säljspread, men ger tillgång till svenska företag även om de inte är fullt listade i USA.
Dubbelnoterade svenska aktier
Dubbelnoterade svenska aktier är bolag som är noterade både på en svensk börs och en amerikansk börs. Vanliga exempel är Autoliv, som är listat på Nasdaq Stockholm (ALIV SDB) och NYSE (ALV); AstraZeneca, som handlas på Nasdaq Stockholm och även på NYSE (AZN); Ericsson, som finns på Nasdaq Stockholm (ERIC A/B) och på Nasdaq New York (ERIC); samt Veoneer (Nasdaq Stockholm VNE SDB och NYSE VNE). Denna dubbelnotering gör det möjligt för bolaget att nå både svenska och internationella investerare. Noterade investmentbolag med svenska inslag, som Investor, kan också vara listade på flera börser.
Svenska bolag på amerikanska börsen – största aktierna
Svenska bolag på amerikanska börsen inkluderar flera välkända företag. Här är korta profiler för några av de största:
-
ABB – Ursprungligen svenskt företag men nu registrerat i Schweiz. ABB har två aktieslag, noterade på SIX i Zürich och Nasdaq Stockholm. I USA handlas ABB via ett level 1 ADR på OTC-marknaden (ticker ABBNY).
-
AstraZeneca – Läkemedelsbolag bildat genom fusion av Astra AB och Zeneca. Sedan februari i år handlas AstraZenecas stamaktier också direkt på NYSE (ticker AZN), parallellt med London och Stockholm. Tidigare användes ett ADR-program, men det ersattes av den reguljära noterade aktien.
-
Autoliv – Globalt bilsäkerhetsföretag med bas i Sverige/USA. Autolivs aktie är noterad på NYSE (ALV) och bolaget ger även ut så kallade Swedish Depository Receipts på Nasdaq Stockholm (ALIV sdb). Detta är ett exempel på en typisk dubbelnotering där samma underliggande aktie kan handlas på båda sidor Atlanten.
-
Ericsson – Telekomjätte från Sverige. Ericssons aktie är listad på Nasdaq Stockholm med A- och B-aktier, och på Nasdaq New York via ADS (ticker ERIC). Amerikanska investerare köper således Class B-aktier genom dessa ADR.
-
Veoneer – Sammanslaget säkerhetssystemföretag från Sverige/USA, utbrutet ur Autoliv 2018. Veoneer är noterat på NYSE (VNE) och har också en notering på Nasdaq Stockholm (VNE SDB). Bolaget utvecklar avancerade säkerhetssystem för bilar.
Förutom ovanstående finns flera andra svenska eller svenskinriktade bolag på amerikanska börser, ofta via ADR (t.ex. Sandvik, Swedbank). Dessa stora exempel ger en bild av vilken typ av svenska företag som söker noteringsmöjligheter i USA.
ABB
ABB är ett globalt teknik- och ingenjörsföretag. Även om moderbolaget nu är registrerat i Schweiz, har ABB rötter i Sverige och är en av världens största elkrafts- och automationstillverkare. ABB:s preferensaktier handlas på Nasdaq Stockholm, och i USA handlas ABB som ADR under ticker ABBNY på OTC-marknaden. Detta innebär att amerikanska investerare kan köpa ABB:s aktie via ett amerikanskt certifikat.
AstraZeneca
AstraZeneca (ticker AZN på amerikanska börser) är ett stort läkemedelsbolag bildat genom sammanslagning av svenska Astra AB och brittiska Zeneca. Bolaget är faktiskt multinationellt (huvudkontor i Storbritannien), men har svenskt ursprung. Sedan januari i år är AstraZenecas stamaktier noterade på NYSE, samtidigt som de kvarstår på Nasdaq Stockholm och LSE. För amerikanska investerare innebär detta att aktien kan handlas som vilken amerikansk aktie som helst under symbolen AZN.
Autoliv
Autoliv (NYSE: ALV) är ett ledande bolag för bildelar inriktade på säkerhet, med rötter i Sverige. Bolaget delar aktieägarna mellan USA och Sverige genom så kallade Swedish Depository Receipts på Nasdaq Stockholm (ALIV SDB). Men i USA noterades Autoliv redan 1997 på NYSE under ticker ALV. Autoliv är därmed ett tydligt exempel på en direktnotering från Sverige på en amerikansk börs, och dess kurs följer samma värde som de underliggande svenska aktierna.
Ericsson
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Nasdaq Stockholm: ERIC A/B) är Sveriges största telekombolag. Klass B-aktierna i Ericsson handlas på Nasdaq Stock Market i USA under ticker ERIC. Investerare får alltså köpa Ericssonaktier i form av amerikanska depositary shares. Aktieklasserna har olika rösträtt (A aktie = 1 röst, B aktie = 0,1 röst), men lika utdelning. Detta ADR-program gör det möjligt för amerikanska investerare att handla i ett av Sveriges mest välkända exportbolag.
Veoneer
Veoneer (NYSE: VNE) är ett svenskt (tidigare Autoliv-baserat) företag inom fordons-säkerhet med säte i Stockholm. Veoneer har noterats på NYSE sedan 2018. Dessutom finns ADR-program för Nasdaq Stockholm (VNE SDB) så att investerare i Sverige också enkelt kan handla bolaget. Veoneer specialiserar sig på bilsäkerhetssystem som radarsensorer och krockkuddar, och noteringen i USA ger bolaget exponering mot den stora amerikanska marknaden.
ADR vs OTC – skillnader du måste känna till
ADR (American Depositary Receipt) är certifikat utgivna i USA som representerar ägande i ett utländskt bolag. Ett ADR är inte samma sak som en riktig aktie, utan snarare ett värdepapper utfärdat av en amerikansk bank (förvaringsbank) som tar hand om de underliggande aktierna. Fördelarna med ADR är att de handlas på reglerade börser (t.ex. Nasdaq/NYSE om det är nivå 2 eller 3) vilket ger högre transparens och likviditet. Exempelvis handlas Autoliv och Ericsson ADR direkt på börs vilket underlättar för investeraren.
OTC-handel (over-the-counter) sker utanför formella börser. Det innebär att ett värdepapper handlas genom ett nätverk av marknadsgaranter eller mäklare utan centraliserad orderbok. OTC-noterade aktier är ofta nivå 1-ADR eller mindre kända bolag. Ett OTC-värdepapper kan handlas utan lika strikt reglering, men nackdelen är ofta lägre likviditet och större risk för kursmanipulation. Sandviks ADR på OTC och ABB:s ADR (ABBNY) är exempel på detta.
Vad är bäst – ADR eller OTC? I regel är en börsnoterad ADR (på Nasdaq/NYSE) att föredra framför en OTC-listning för en investerare som vill ha tydlig prissättning och bättre likviditet. ADR på större börser följer börsens öppettider och får ofta mer analytikertäckning. OTC kan vara det enda alternativet för vissa bolag med lägre krav, men här får man vara beredd på begränsad handelsvolym och bredare spread. Sandviks exempel visar att dess ADR handlas OTC, medan Ericsson ADR är på Nasdaq – vilket speglar skillnaden i status mellan nivå 1 och nivå 3 ADR-program.
Varför svenska företag väljer USA-börsen
Det finns flera skäl till att svenska bolag vill notera sig i USA:
-
Tillgång till amerikanskt kapital: USA har världens största aktiemarknad med många institutionella investerare. Genom en USA-listning kan svenska bolag nå en bredare investerarkrets och lättare samla in kapital. Detta kan vara särskilt lockande för tillväxtbolag som vill expandera snabbt eller för finansiella satsningar utanför Sverige.
-
Ökad internationell exponering: En amerikansk börsnotering ökar bolagets synlighet globalt. Bolag som AstraZeneca (AZN) och Autoliv (ALV) kan med en NYSE-notering få direktkontakt med stora utländska fonder och analytiker, vilket främjar företagets renommé och sprider riskerna på fler geografier.
-
Högre likviditet och värdering: Amerikanska marknader tenderar generellt ge högre aktievärderingar för jämförbara bolag. En studie visar att svenska storbolag i snitt skulle haft ett mycket högre marknadsvärde om de listats i New York istället för Europa. För investerare kan detta översättas till högre försäljningskurser. Dessutom är handeln i USA oftast större (mer volym), vilket kan innebära bättre likviditet även i aktier med annars lägre omsättning.
Sammanfattningsvis vill svenska bolag ofta till USA för att få ett större kapitalunderlag, bättre spridning av investerarbasen och ibland för att uppnå högre värderingar än hemma. Observera att en USA-notering ofta innebär ökade administrativa krav (SEC-rapportering etc.), så företagen väger alltid för- och nackdelar noggrant.
Hur köper man svenska aktier i USA?
Svenska investerare kan enkelt handla svenska bolag på amerikanska börser via svenska nätmäklare som Avanza och Nordnet. Man behöver vanligtvis öppna ett ISK eller en kapitalförsäkring (KF) och se till att ha ett aktivt W-8BEN-avtal signerat (för att hålla källskatten på 15% istället för högre).
Handla via Avanza och Nordnet
Både Avanza och Nordnet erbjuder handel på amerikanska marknader i sina plattformar. Du kan använda samma konto- och plattform som för svenska aktier. I handeln söker man vanligtvis på det amerikanska tickret (t.ex. ALV för Autoliv eller ERIC för Ericsson) eller på bolagsnamnet och väljer rätt börsplats (NYSE, Nasdaq USA eller OTC). Köpet och försäljningen sker i dollar, men själva orderläggningen är enkel i appen. När du inte har tillräckligt med dollar på kontot växlar banken SEK→USD automatiskt till en påslagspremie (cirka 0,25% av beloppet). I grund och botten handlar du på samma sätt som svenska aktier, men med kronor och dollar involverade.
Så fungerar handel på NYSE och Nasdaq
NYSE och Nasdaq är två olika marknadsplatser i USA. NYSE är en traditionell auktionsbörs med en fysisk handelsslokal i New York (även om dagens handel är mycket elektronisk), medan Nasdaq är helt elektronisk och decentraliserad. Som investerare påverkas man inte jättemycket av skillnaderna – båda öppnar och stänger vid samma tider och erbjuder liknande ordertyper. Det viktiga är att notera att börshandeln sker i amerikanska dollar. Amerikanska aktier handlas alltså i “lots” (minsta ettal av aktier) och till följd av tidsskillnad sker affärerna kvällstid svensk tid.
Handelstider för amerikanska börsen
De ordinarie öppettiderna för NYSE och Nasdaq USA är på vardagar kl. 15:30–22:00 svensk tid (09:30–16:00 östlig tid). Då kan du lägga köp- och säljorder på de listade amerikanska aktierna. Utöver ordinarie handel finns också för- och eftermarknad (pre-market och after-hours) men denna har vanligtvis lägre likviditet. Vissa nätmäklare erbjuder även handel under dessa utökade perioder, men det sker med extra risk för större kurssvängningar. Som svensk småsparare håller man sig vanligen till ordinarie handelstider.
Courtage, avgifter och kostnader
När du handlar amerikanska aktier via svenska banker och mäklare tillkommer olika avgifter:
Courtage för amerikanska aktier
Courtage är den avgift mäklaren tar per affär. Avanza och Nordnet har olika courtageklasser. För amerikanska aktier ligger oftast minimiavgiften runt 0,25 % av orderstorleken (med typ minsta 1 USD), i de lägre klasserna. Exempelvis kostade en köporder motsvarande 30 000 kr cirka 75 kr hos Avanza (0,25 %) och 49 kr hos Nordnet (i deras minsta klass). Nordnet har även en “Liten”-klass där courtage för utlandsaktier är 0,15 % (minst 49 kr). På det hela taget hamnar courtagekostnaden ofta runt någon promille av ordervolymen, beroende på mäklare och vald prisplan. Det finns också fast courtagealternativ för större affärer, men för de flesta småsparare blir procentavgiften det vanligaste.
ADR-avgifter och depåkostnader
Vissa depåhus kan ta ut en extra administrativ avgift för innehav av ADR eller andra utländska depåbevis, men hos Avanza och Nordnet är sådana avgifter mycket små eller obefintliga för vanliga privatkunder. Däremot bör du vara medveten om att vissa investmentkonton i andra länder kan debitera en årlig depåavgift för utländska aktier. Generellt har dock svenska nätmäklare inga löpande depåavgifter på ISK eller KF för aktier i USA – du betalar främst courtage och eventuella valutapåslag.
Valutaväxling och dolda avgifter
Valutaavgiften kan tillkomma vid varje köp/sälj om du inte redan har USD. Både Avanza och Nordnet tar automatiskt ut en valutaväxlingsavgift på cirka 0,25 % per växling när de konverterar SEK till USD (och tillbaka). Detta innebär att en affär på 10 000 USD kostar ca 25 USD i valutaväxlingsavgift om banken hanterar omvandlingen åt dig. Alternativt kan du själv växla till ett bättre pris hos Nordnet (0,075 %) eller Avanza (0,125 %) innan affären, om du har ett valutakonto. Viktigt är att hålla koll på dessa kostnader så de inte äter för mycket av dina vinster. Sammanfattningsvis tillkommer courtage + valutaväxling på varje handel och ev. en mindre ADR-avgift. Det är främst dessa poster som skiljer sig från att handla svenska aktier.
Risker med svenska aktier i USA
Investeringar i svenska bolag noterade i USA innebär vissa särskilda risker:
Valutarisk USD/SEK
Eftersom handeln sker i USD utsätts svensken för valutakursrisk. Om kronan stärks mot dollarn kommer värdet av dina dollarplaceringar sjunka i kronoräkning. En kursförändring på några procent i USD/SEK kan alltså påverka slutresultatet. Detta är en extra dimension jämfört med att handla samma aktie på Stockholmsbörsen i SEK. Spara gärna på ett valutakonto om du vill undvika onödiga växlingar.
Marknadsrisk i USA
USA:s börsreaktioner och marknadsklimat skiljer sig ibland från svenska. En global nedgång kan slå hårt även på svenska bolag i USA. Exempelvis kan amerikansk politik, ränteskiftningar eller globala kriser röra om rejält i kurserna på Nasdaq/NYSE. Att sitta på en amerikansk börs är att investera i USA:s ekonomi, med alla dess fluktuationer och volatilitet, oavsett bolagets ursprung. Det innebär förhoppningsvis större möjligheter men också högre potentiell volatilitet.
Bolagsrisk och sektorrisk
Utöver lokal marknadsrisk gäller som vanligt företags- och sektorvarianter. Svenska bolag i USA är ofta globala verksamma, till exempel Ericsson (telekom) eller Autoliv (fordonsindustrin). Kris inom en viss sektor kan slå olika. En svag marknad för fordon (som under 2020) drabbade Autoliv och Veoneer särskilt hårt. Även ledningen och strategival i det noterade bolaget kan påverka börsvärdet. Riskerna är alltså inte unika för USA-noterade bolag utan gäller alla företag, men understryker behovet att göra samma analys som med vanliga aktier.
Skatt och källskatt
På utdelningar från amerikanska aktier dras normalt 15 % i källskatt enligt skatteavtalet med Sverige. Detta gäller om du har ett korrekt ifyllt W-8BEN-avtal hos din mäklare. Denna skatt behöver du i regel inte ansöka om, eftersom svenska banker gör automatisk avräkning och du får vanligtvis tillbaka hela skatteavdragen genom ditt ISK/KF. Vid handel i USA tillkommer också vanlig svensk skatt (30 % vid aktieförsäljning) på eventuell vinst. Kom ihåg att du måste deklarera handel i utländska värdepapper precis som svenska. Sist men inte minst kan specifika kostnader för skattehantering tillkomma, men de hanteras ofta automatiskt av depåbanken.
Svenska eller amerikanska noteringen – vad är bäst?
Det finns fördelar och nackdelar med båda noteringarna, beroende på perspektiv:
När Stockholmsbörsen är bättre
Att handla svenska bolag på Stockholmsbörsen kan vara enklare för den som vill undvika valutapåslag och valutarisken helt. Du handlar i SEK och slipper tänka på dollar; det är alltså rätt om du vill hålla allt i krona och rapportera lättare svensk utdelning. För mindre bolag kan Stockholmsbörsen ge tillräcklig likviditet och ibland lägre courtage jämfört med att söka en dyr US-listning. Även möjligheten att delta i ägarstyrning (bolagsstämmor, röstning) kan upplevas som mer naturligt via den inhemska listningen.
När USA-noteringen kan vara bättre
USA-listning kan vara fördelaktigt när global synlighet och stor likviditet prioriteras. Som Swedbank-chefen Sara Öhrvall påpekat ger en USA-notering ofta högre aktievärdering. Större institutionella investerare i USA kan göra att fler äger aktien, vilket kan pressa upp priset. Om bolaget har en global inriktning (särskilt i Nordamerika) kan det vara enklare att locka kunder och samarbetspartners genom att finnas på hemmamarknaden där. Teknologibolag och läkemedel brukar t.ex. dra fördel av amerikanska investerare och analytiker.
Så jämför du innan köp
Innan du väljer att köpa en svensk aktie via USA eller på hemmaplan, jämför följande: Kontrollera likviditeten i båda listningarna (omsättning), eventuella skillnader i courtage, valutakostnad samt hur utdelningar hanteras. Titta också på tidszonsförskjutningen som påverkar när du kan handla. Se till att känna till de avgifter som tillkommer i USA-listningen, som extra växlingspåslag eller eventuella årsavgifter, och tänk på den faktiska total kostnaden. Oftast hjälper det att testa med små summor först eller simulera i plattformen hur det skulle gå till. Det viktiga är att välja den lista som ger lägst totalkostnad och bäst matchning för ditt investeringsmål.
Svenska aktier i Kanada – alternativ till USA
Kanada är inte ett primärt alternativ för svenska företags noteringar (till skillnad från USA), men vissa globala bolag med svensk anknytning är listade på torontobörsen. Exempelvis är Lundin Mining (TSX: GOLD) och Lundin Gold (TSX: LUG) listade på Toronto Stock Exchange, och även IPC (International Petroleum Corporation) är svenskkopplat och noterat i Kanada. Dessa bolag har stark svensk ägarbas eller historia, men är finska/kanadensiska av legala skäl. Även Ericsson och Autoliv går ibland att handla på marknader i Kanada via olika ADR-format, men det är mer ovanligt. Generellt är USA-börsen större och mer likvid för svenska bolag, medan Kanada-börsen kan erbjuda liknande växtföretag i gruv- och energisektorn. För en svensk småsparare är dock USA-marknaden oftast huvudalternativet om man vill investera utanför Europa.
Vanliga frågor om svenska aktier i USA
Kan man köpa svenska aktier på amerikanska börser?
Ja, om företaget har en amerikansk notering. Många stora svenska företag har listning i USA eller ett ADR-program, till exempel Autoliv (NYSE: ALV) och Veoneer (NYSE: VNE). I praktiken söker du på det amerikanska tickret via din nätmäklare i Sverige (t.ex. Avanza eller Nordnet) och genomför handel precis som med en amerikansk aktie.
Är ADR samma sak som vanliga aktier?
Nej, ett ADR är inte samma sak som en vanlig aktie. Det är ett värdepapper, ett certifikat, som representerar en eller flera underliggande utländska aktier. ADR:en handlas i USA och valutautdelas i dollar, men bakom den finns den riktiga svenska aktien i förvar hos en bank. Kursen på ADR:en följer normalt aktiekursen i hemlandet.
Är det bättre att köpa i SEK eller USD?
Handeln sker alltid i USD på de amerikanska börserna, så om du har kronor måste de växlas till dollar. Både Avanza och Nordnet erbjuder automatisk växling mot en avgift på cirka 0,25%. Om du regelbundet handlar USA-aktier kan det löna sig att växla manuellt vid ett bättre påslag (0,075–0,125%), eller hålla ett växlingskonto i USD för att undvika växlingsavgiften vid varje affär. I grunden blir den totala kostnaden lägst om du köper när du redan har USD, men så länge valutapåslaget är känt är det en jämn avvägning.
Vilka svenska aktier finns på NYSE?
Exempel på svenska eller svenskinriktade bolag på NYSE är bland andra Autoliv (ALV), Veoneer (VNE) och Spotify (SPOT). Dessutom noterade nyligen AstraZeneca (AZN) sina aktier på NYSE, och äldre exempel är ABB (ABBNY som ADR). Flera stora investmentbolag och industriföretag med svenskt ursprung har ADR-listningar i USA, men listan förändras över tid, så kontrollera aktuella börslistor för den senaste informationen.
Måste man betala källskatt?
Ja. Enligt skatteavtalet mellan Sverige och USA får källstaten (USA) ta ut max 15 % i källskatt på utdelningar. För att få den lägre skattesatsen måste du ha fyllt i ett W-8BEN-avtal hos din bank. På ISK och KF sker oftast avräkningen automatiskt, vilket innebär att du inte behöver ansöka om återbetalning själv. Utöver den amerikanska källskatten betalar du vanlig svensk kapitalskatt (30% på vinsten) när du deklarerar.
Vilka avgifter gäller vid handel i USA?
När du handlar på amerikanska börser tillkommer bland annat följande avgifter:
- Courtage: Mäklarens avgift per affär. Typiskt är 0,25 % av orderbeloppet på avanza/nordnet (minimibelopp om 1 USD).
- Valutaväxlingsavgift: Om du inte har USD växlar banken åt dig med påslag ca 0,25 %.
- ADR-administrationsavgift: Vissa banker kan ta ut en mindre årsavgift för ADR-innehav, men hos vanliga nätmäklare är denna ofta försumbar.
- Övriga avgifter: Ingen årlig depåavgift på ISK/KF hos Avanza/Nordnet, men kontrollera alltid eventuella speciella avgifter (t.ex. för telefonsupport eller valutakonton).
Sammanfattningsvis blir totalkostnaden vid handel i USA större än en svensk affär främst på grund av courtage och valutapåslag.
Källor: Banker och mäklare ger prislistor, och Skatteverket reglerar källskatt (15 %) enligt skatteavtal. Information om specifika svenska bolags noteringsplatser hämtades från företagens egna publikationer och börslistor. Den amerikanska börsens öppettider och svenska mäklares avgifter har bekräftats via Nordea och andra finansportaler.