Den Magiska Formeln (Magic Formula) – Strategi, Avkastning och Svenska aktier

Last Updated on 12 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Magiska formeln är en investeringsstrategi skapad av Joel Greenblatt, introducerad i hans bok A Little Book That Beats the Market (på svenska En liten bok som slår börsen). Grundtanken är att hitta bolag som både är lönsamma och lågt värderade. Strategin baseras på två nyckeltal – avkastningen på sysselsatt kapital (RoC) och earnings yield (EY) – där bolag med höga värden för dessa nyckeltal får högst ranking. Historiskt har formeln presterat bättre än index i många studier. Till exempel visade en svensk studie att en portfölj enligt formeln gav i snitt +21,25 % årlig avkastning 2007–2017, jämfört med +5,22 % för börsindex. Även globalt har Magic Formula slagit index över längre perioder. I den här guiden går vi igenom hur strategin fungerar, exempel på svenska aktier, historisk avkastning, risker och praktiska tips för investerare i Sverige.

Struktur

Vi bygger upp innehållet enligt följande SEO-optimerade disposition, med varje rubrik definierad och beskrivande:

• Vad är den Magiska Formeln? – Grundkoncept och ursprung.
• Joel Greenblatt och Magic Formula – Bakgrund om skaparen.
• Hur fungerar den Magiska Formeln? – Steg för steg-genomgång av strategin.
• Earnings Yield (EY) – Nyckeltal 1: definiering.
• Return on Invested Capital (ROIC) – Nyckeltal 2: definiering.
• Ranking av aktier – Hur bolag sorteras och kombineras.
• Portfölj enligt Magic Formula – Hur man bygger portföljen (antal bolag, ombalansering).
• Formeln bakom Magic Formula – Praktisk tolkning av formeln (rankingformel).
• Exempel på den Magiska Formeln – Praktiskt räkneexempel.
• Den Magiska Formeln på Stockholmsbörsen – Tillämpning och historik i Sverige.
• Svenska aktier för Magic Formula – Vilka svenska bolag kvalar in.
• Börsdata och aktiescreeners – Verktyg för att implementera strategin.
• Avanza och Nordnet – Mäklare och plattformar i Sverige.
• Historisk avkastning för den Magiska Formeln – Empirisk avkastning över tid.
• Avkastning mot börsindex – Jämförelse med marknadsindex.
• Resultat i Sverige – Sammanställning av svenska studier och exempel.
• Resultat i USA – Vad visar internationella studier.
• Fördelar med den Magiska Formeln – Styrkor och fördelar i strategin.
• Nackdelar och risker – Begränsningar, risker och kritiska punkter.
• Vanliga misstag med Magic Formula – Typiska fallgropar att undvika.
• Hur många aktier ska man köpa? – Portföljstorlek och diversifiering.
• Hur ofta ska portföljen ombalanseras? – Rekommenderad ombalanseringsfrekvens.
• Kan den Magiska Formeln slå index? – Diskussion om formeln presterar bättre än index.
• Magiska Formeln vs värdeinvestering – Jämförelse med traditionell värdeinvestering.
• Magiska Formeln vs CANSLIM – Kort jämförelse med William O’Neils CANSLIM-strategi.
• Magiska Formeln vs indexfonder – För- och nackdelar jämfört med passivt sparande.
• Så förbättrar du den Magiska Formeln – Avancerade filter och modifikationer.
• Momentumfilter – Tillägg av momentumfaktor.
• Kvalitetsfilter – Tillägg av ytterligare kvalitetsmått (t.ex. kassaflöden).
• Småbolag och tillväxtaktier – Hur strategin hanterar mindre bolag och tillväxtbolag.
• Säsongsmönster på börsen – Eventuella kalender- eller säsongseffekter.
• Bästa verktygen för Magic Formula – Program och tjänster som underlättar.
• Skatt och ISK för Magic Formula – Skatteregler vid investeringar i strategin.
• Vem passar den Magiska Formeln för? – Typ av investerare som gynnas av strategin.
• Vanliga frågor om den Magiska Formeln – FAQ-sektion med korta svar.
• Sammanfattning – är den Magiska Formeln värd att använda? – Kort konklusion.

Vad är den Magiska Formeln?

Den magiska formeln är en regelbaserad investeringsstrategi som systematiskt söker hitta undervärderade bolag med hög lönsamhet. Strategin introducerades av Joel Greenblatt år 2005 i boken A Little Book That Beats the Market och har senare även blivit omskriven i Sverige. Kärnan i formeln är att varje bolag får två rankningar: en baserad på avkastningen på det investerade kapitalet och en baserad på bolagets earnings yield (vinst per värdering). De bolag som hamnar högst upp i båda dessa rankningar (alltså både lönsamma och lågt värderade) anses ha störst potential. Ju högre värde i nyckeltalen, desto bättre placeras bolaget i formelns urval.

Joel Greenblatt och Magic Formula

Joel Greenblatt är en amerikansk investerare och professor som är skapare av Magic Formula-strategin. Han presenterade metoden i boken A Little Book That Beats the Market, där han visade att en enkel reglerbaserad strategi kunde slå index över tid. Greenblatt framhöll att strategin är en förenklad variant av Buffett/Munger-stilen, inriktad på långsiktiga investeringar i stabila företag med hög avkastning på kapitalet. Även om Greenblatt hade mycket imponerande historiska resultat (han hävdade 30–40% årlig avkastning under perioden 1988–2004), så har senare backtester visat mer måttliga överavkastningar än i ursprungsberäkningen.

Hur fungerar den Magiska Formeln?

Strategin implementeras som ett systematiskt aktieurval enligt följande steg (förenklat):

1. Urval: Börja med alla bolag som överstiger en minsta storlek (t.ex. börsvärde över en viss nivå). Exkludera finans- och kraftbolag eftersom dessa ofta redovisar kapital på annorlunda sätt.
2. Nyckeltal: Beräkna för varje bolag
   – Earnings Yield (EY) = EBIT / företagets värdering (enterprise value). Detta är i praktiken ett inverterat P/E-tal och mäter hur billig vinsten är.
   – Return on Capital (RoC) = EBIT / investerat kapital. Detta visar hur effektivt bolaget skapar vinst från satsat kapital.
3. Rankning: Rangordna bolagen efter respektive nyckeltal. Det bolag som har högst avkastning på kapital får ”1”, tvåan får ”2” osv, och liknande för earnings yield.
4. Kombinera rankning: Skapa en totalpoäng för varje bolag genom att summera rankningen för EY och RoC. De bolag med lägst totalpoäng (bästa kombinationen av högt RoC och högt EY) hamnar högst på listan.
5. Portföljbyggande: Enligt Greenblatts modell köper man de 20–30 högst rankade bolagen. Istället för att köpa alla på en gång rekommenderar han att fylla portföljen successivt – till exempel köpa 2–3 nya bolag per månad under ett år.
6. Hållperiod: Varje bolag behålls i ungefär ett år. Därefter ombalanseras portföljen: säljer man de som varit längst ägda (vanligtvis efter 12 månader) och ersätter med nya topprankade bolag enligt samma process.
7. Lång sikt: Den magiska formeln är konstruerad för att hålla över flera år. Greenblatt föreslår en tidshorisont på 5–10+ år för att ge strategin tid att prestera.

Genom att följa dessa steg hoppas man få en portfölj av stabila, lönsamma bolag som också är köpvärda på grund av låg värdering.

Earnings Yield (EY)

Earnings Yield (EY) är det ena nyckeltalet i formeln och representerar bolagets resultat i förhållande till dess värdering. I praktiken beräknas EY som rörelseresultatet (EBIT) dividerat med företagsvärdet (enterprise value). Företagsvärdet inkluderar börsvärdet plus skulder minus kassa. Eftersom detta i princip är det omvända av ett P/E-tal gäller: ju högre EY, desto billigare anses aktien vara i relation till vinsten. Exempel: Ett företag med EBIT 100 Mkr och EV 500 Mkr får EY = 20 %.

Return on Invested Capital (ROIC)

Return on Invested Capital, ofta kallat RoC eller ROIC, är det andra nyckeltalet och mäter hur effektivt bolaget använder sitt kapital för att generera vinst. Det definieras som rörelseresultatet (EBIT) dividerat med det totala investerade kapitalet (vanligtvis summan av eget kapital och räntebärande skulder). Företag med hög RoC kan återinvestera vinsterna i verksamheten och oftast växa mer lönsamt. En hög RoC är alltså ett kvalitetsmått: bolag som effektivt omvandlar kapital till vinster får höga rankningar i strategin.

Ranking av aktier

När EY och RoC är beräknade rangordnar man alla bolag i urvalet efter respektive nyckeltal. De bolag som har högst RoC får de bästa placeringarna, och likaså de med högst EY. Därefter summeras båda rankningslistorna till en enda totalpoäng för varje bolag. Det betyder att ett bolag som ligger etta på RoC och tvåa på EY hamnar före ett bolag som ligger fyra på RoC och etta på EY, eftersom totalpoängen (1+2 = 3) är lägre (bättre) än (4+1 = 5). De bolag med lägst totala rankningspoäng anses vara de mest attraktiva enligt formeln. Detta är kärnan i formeln – ett enkelt rankningssystem som kombinerar lönsamhet och värdering.

Portfölj enligt Magic Formula

Portföljen byggs upp av de högst rankade bolagen. Greenblatt rekommenderade traditionellt en portfölj om 20–30 aktier enligt formeln. Eftersom det kan vara svårt att köpa alla på en gång, kan man köpa ett par bolag i månaden under en 12-månadersperiod. Till exempel: köp 2–3 nya bolag varje månad tills du har ~24 aktier. Därefter säljer man de äldsta innehaven (efter ca ett år) i samband med årsskiftet och ersätter med de nästa högst rankade. Detta gör att portföljen rullas över årligen, samtidigt som den behåller ungefär samma storlek och viktning för varje bolag.

Formeln bakom Magic Formula

Det finns ingen hemlig matematisk formel utöver det rankningssystem som beskrivits. Magic Formula bygger helt enkelt på att kombinationen av placeringar ger en totalpoäng. Man kan säga att formeln är: Totalpoäng = Rank(EY) + Rank(RoC). Det är inte en skattningsmodell med koefficienter, utan ett enkelt sätt att rangordna bolag. Den aktie som har bäst kombination (lägst summa) av rank 1 i båda kategorierna hamnar överst.

Exempel på den Magiska Formeln

För att illustrera, tänk dig två fiktiva bolag A och B. Bolag A har EBIT 100 Mkr, investerat kapital 500 Mkr och företagets värdering (EV) 1 000 Mkr. Då blir RoC = 100/500 = 20 % och EY = 100/1000 = 10 %. Bolag B har EBIT 50 Mkr, kapital 100 Mkr och EV 200 Mkr, vilket ger RoC = 50/100 = 50 % och EY = 50/200 = 25 %. Om detta var de två bolag vi jämför skulle B hamna före A i båda kategorierna (B är både mer lönsamt och billigare) och få lägst totalpoäng. Detta är förstås ett mycket förenklat exempel – i verkligheten rangordnar man hundratals bolag och plockar toppbolagen.

Den Magiska Formeln på Stockholmsbörsen

I Sverige har flera studier tittat på hur Magic Formula fungerar. En uppsats från Lunds universitet (2007–2017) visade att MF-portföljen i genomsnitt gav +21,25 % per år, medan OMXS30-index stod på +5,22 %. Ett examensarbete (2020) simulerade strategin med olika portföljstorlekar på Stockholmsbörsen. De små portföljerna med bara 5–7 aktier presterade mest: totalt +817 % (10 000 kr → 81 725 kr) över perioden, medan en 20-aktieportfölj gav +446 % (10 000 kr → 44 649 kr). Sammantaget ger dessa studier starkt stöd för att formeln kan överträffa börsen i Sverige över långa tidsperioder.

Svenska aktier för Magic Formula

Hur vet man vilka svenska bolag som kvalar in? Enklast är att använda en aktiescreener. En populär lista baserad på Börsdata för 2024 visar att till exempel Eolus Vind (ROC 56 %, EY 37 %) och Nordic Paper (ROC 36 %, EY 19 %) är två svenska bolag som hamnar i topp enligt Magic Formula. Andra exempel på aktier som dyker upp högt är Arctic Paper (ROC 25 %, EY 29 %). Dessa bolag har kombinationer av relativt hög avkastning på kapitalet och låga värderingar. Notera att listan över högst rankade svenska bolag kan förändras över tid med bolagsrapporter och marknadsrörelser.

Börsdata och aktiescreeners

För att köra Magic Formula behöver man tillgång till finansiell data. I Sverige erbjuder verktyg som Börsdata färdiga filter för strategin. Genom Börsdata kan man sortera bolagen efter ROIC (avkastning på kapital) och EY (EBIT/EV) och direkt få fram en Magic Formula-portfölj. Även internationella plattformar som Gurufocus eller online-screener-lösningar finns, men de kräver ofta abonnemang. Det finns också enklare verktyg: i Avanzas analysflik visas nyckeltal som EV/EBIT, och du kan manuellt ranka bolag eller exportera data. Nordnet saknar en direkt Magic Formula-screener men man kan använda deras export-verktyg eller handla via andra tjänster. Generellt rekommenderas att använda ett analysverktyg med historiska data (som Börsdata eller Morningstar) för att få korrekta värden för alla nyckeltal.

Avanza och Nordnet

De svenska nätmäklarna Avanza och Nordnet erbjuder alla antingen ISK eller kapitalförsäkring med låga avgifter, vilket gör det enkelt att praktiskt köpa de utvalda aktierna i Magiska Formeln. Båda plattformarna låter dig följa aktiekurser och rapporter, men själva beräkningen av RoC och EY behöver oftast göras i externa verktyg eller via en excel-export. På Avanza kan man under Fundamenta/Analys se nyckeltalet EV/EBIT för varje bolag, men RoC (EBIT/Investerat kapital) visas inte direkt. Nordnet har liknande brister i gränssnittet. Därför använder många investerare i praktiken deklarerade värden från t.ex. Börsdata för att identifiera kandidater, och sedan köpa dem via Avanza eller Nordnet när de kvalar in.

Historisk avkastning för den Magiska Formeln

Studier världen över har backtestat Magic Formula och ofta sett positiv avkastning. Ett exempel är en svensk masteruppsats som backtestade strategin i Norden (1998–2008) och fann att Magic Formula-portföljen gav 14,68 % årlig tillväxt (CAGR) jämfört med 9,28 % för MSCI Nordic och 4,23 % för S&P 500. Även i Finland (OMX Helsinki) gav MF 19,3 % per år 1991–2013 mot index 13,6 %. I USA visade en undersökning att MF 2003–2015 gav 11,4 % årlig avkastning versus 8,7 % för S&P 500 (cirka +3 % alfa). Sammantaget indikerar dessa tester att MF ofta slår index på lång sikt, men det kan kräva tålamod genom svackor.

Bild: Exempel på börstavla med aktiedata och kurser. För strategin Magic Formula är det bolagets relativa siffror (som här syns i grönt, rött och orange) som avgör urvalet. Strategin fokuserar inte på själva kursgrafen (längst till höger), utan på bolagens fundamenta.

Avkastning mot börsindex

När man jämför MF mot vanliga index ser man att strategin ofta överträffar marknaden på sikt. På Stockholmsbörsen har studier funnit att alla Magic Formula-portföljer (5–30 bolag) klarade sig bättre än OMXSPI (bruttoutveckling) över testperioden. I USA räknade man om hur MF portföljen haft 2004–2015, och fann i genomsnitt +3 % högre årlig avkastning än S&P500. Notera dock att strategin inte slår index varje år; det förekommer perioder med sämre avkastning (till exempel MF sämre än S&P efter 2010). Men över lång tid är trenden historiskt fördelaktig för MF i många studier.

Resultat i Sverige

För svenska investerare ser resultaten ljusa ut historiskt. Den tidigare nämnda Lundastudien visade +21,25 % per år (2007–17) mot OMXS30 +5,22 %. Masteruppsatsen från Johansson/Werner visade i exemplet att även med endast 10 aktier i portföljen gav MF en totalavkastning på +557 % (10 000→55 708 kr), medan en 20-aktieportfölj gav +446 %. Sammantaget tyder dessa svenska resultat på att Magic Formula har varit lönsam i Sverige under de senaste decennierna, givet att man följer metoden konsekvent.

Resultat i USA

Internationella analyser bekräftar att Magic Formula ofta ger överavkastning. Som nämnts visade ett amerikanskt backtest (2003–2015) ~11,4 % årlig avkastning (Sharpe 0,60) för MF-portföljen, mot ~8,7 % (Sharpe 0,54) för S&P500. MF uppvisade mycket starka resultat före finanskrisen 2008 (cirka 26 % årligen 2003–07) men fick även stora fall under krisen. Efter 2010 har MF delvis underpresterat i den globala uppgången. Generellt är bilden i USA att formeln klarar sig bättre än index över längre cykler, men kan drabbas hårt vid kraftiga börsnedgångar.

Fördelar med den Magiska Formeln

En stor fördel med Magic Formula är dess enkelhet och disciplin. Det är ett helt regelbaserat urval som inte kräver subjektiva bedömningar – bara nyckeltal som vanligtvis är publika. Formeln uppmuntrar till långsiktighet och tvingar fram regelbunden ombalansering. Många uppskattar också att det blir en motvikt till den mycket köpta storabolagssektorn, då MF ibland plockar mindre och mer förbisedda bolag med höga kassaflöden. Historiskt har det visat sig att just kombinationen av kvalitet (högt RoC) och värde (högt EY) skapar meravkastning. Utöver detta kan portföljen bli relativt diversifierad (20+ aktier) och därmed mindre risk än om man bara satsade på ett fåtal idéer. En annan stor fördel är att strategin kan testas och automatiseras enkelt med modern data.

Bild: Många använder diagramverktyg och skärmar för att analysera Magic Formula. Här syns en investerare som pekar på digitala diagram med aktiekurser och tekniska marknadsindikatorer. I själva formeln tittar man dock framförallt på fundamenta (bokförda värden) snarare än på kortsiktiga kursrörelser.

Nackdelar och risker

Magic Formula har också sina nackdelar och risker. Ett av huvudproblemen är att strategin kan bli väldigt volatil. Eftersom man ofta investerar i relativt få bolag (20–30) kan enskilda storförluster slå hårt mot portföljen. Faktum är att MF-portföljer generellt har högre volatilitet och djupare kurssvackor än breda index. En annan risk är att strategin ibland köper bolag vars höga intjäning inte är hållbar i längden – placera.se konstaterar att formeln kan belöna bolag med tillfälligt hög vinst som senare kan fallera. Det innebär att man behöver tålamod för att sitta kvar i nedgångar.

Kritiker pekar också på metodologiska problem: backtester kan ge ett förskönat resultat på grund av bakåtblicksbias (look-ahead bias) och survivorship bias. Om man testat strategin på historiska data finns risk att man fått med bolag som senare gått i konkurs (vilket inte alltid återges i databaser) eller att man använt framtida uppgifter som inte var kända vid tidpunkten. En avhandling listar sådana risker, bland annat att småbolag som valts ut inte alltid varit likviditetshanterbara och att modellen kunde vara överfittad på historiska data. Slutligen kan formeln underprestera index under perioder – t.ex. upplevde många 2018–2020 att MF tappade mot breda marknadsuppgångar. Sammanfattningsvis ger MF ofta god långsiktigt, men investeraren måste klara både stränga perioder och de inneboende statistiska riskerna.

Vanliga misstag med Magic Formula

När man använder Magic Formula finns det några vanliga fallgropar att akta sig för:

• Felaktigt urval: Att inkludera för små bolag (otillräcklig likviditet) eller glömma exkludera finans/utility, vilket kan snedvrida nyckeltalen.
• Bristande diversifiering: Om man köper för få aktier ökar risken avsevärt. Tester visar att färre bolag ger högre procentuell avkastning i lyckade år, men också högre risk.
• Felaktig ombalansering: Om man glömmer sälja efter ett år eller säljer i fel tidpunkt kan taktiska fel drabba avkastningen. Greenblatt föreslår en regelbunden kalenderomslag, medan praktiker ibland tappar tålamod vid nerförsbacke.
• Dataslarv: Fel räknade EBIT- eller kapitalvärden kan helt förvränga rankingen. Använd alltid korrekta och fullständiga finansiella siffror.
• Psykologi: Många säljare av strategin påpekar att det största misstaget är psykologiskt – att sälja ut under dåliga år trots strategins långsiktiga förväntningar.

Hur många aktier ska man köpa?

Joel Greenblatt rekommenderade 20–30 aktier i portföljen. Detta för att få en hygglig diversifiering samtidigt som man behåller kvaliteten i urvalet. Svenska backtester har dock visat att portföljer med färre aktier ofta ger högre avkastning över perioden, men också större volatilitet. Exempelvis gav en modellportfölj med endast 5–7 aktier +817 % i totalavkastning (10 000→81 725 kr), medan 20 aktier gav +446 %. Ju färre aktier, desto större chans för extremavkastning – men också större risk om ett enskilt bolag slår fel. För de flesta privatinvesterare är 20–30 bolag en rimlig kompromiss.

Hur ofta ska portföljen ombalanseras?

Enligt Greenblatts ursprungliga instruktion ombalanseras portföljen årligen. Det innebär att varje innehav byts ut ett år efter inköp. I praktiken kan man köpa nya toppaktier löpande under året (t.ex. 2–3 per månad) och sedan varje år vid årsskiftet göra ett skifte: sälja de 12 månader gamla innehaven och ersätta med nya högst rankade. Detta ger en rullande årsvändning. Vissa investerare väljer att rebalansera kvartalsvis eller halvårsvis för att jämna ut årstidsvariationer, men årsvis är Greenblatts rekommendation. Viktigt är att hålla fast vid någon regelbunden ombalanseringsperiod och inte låta psykologi styra för mycket.

Kan den Magiska Formeln slå index?

Ja, empiriskt sett har Magic Formula ofta slagit sina jämförelseindex över tid, men inte alltid. Studier på både svenska och amerikanska marknaden visar på signifikant meravkastning i genomsnitt. Till exempel låg MF 2007–17 klart över OMXS30, och 2003–15 låg den på +3 % årlig alfa mot S&P500. Dock finns många år där formeln underpresterade index, särskilt i kraftiga börsuppgångar 2010–2019. Sammanfattningsvis kan formeln slå index över lång sikt, men resultatet är inte garanterat och varierar i olika marknadscykler.

Magiska Formeln vs värdeinvestering

Magic Formula kan betraktas som en kvantitativ variant av klassisk värdeinvestering. Precis som traditionella värdeinvesterare (Lakonishok, Greenblatt, Buffett med flera) letar man efter lågt värderade aktier, men här kombinerar man också ett kvalitetsmått. MF skiljer sig genom att vara helt regelbaserad och fokusera enbart på två nyckeltal, istället för flervärdesbegrepp eller kvalitativa bedömningar. Jämfört med mer subjektiva värdeanalyser garanterar Magic Formula disciplin och konsistens, men många påpekar att den saknar “mänskligt omdöme” – till exempel kvalitativ analys av affärsmodell, ledning eller branschcykler.

Magiska Formeln vs CANSLIM

CANSLIM är en annan regelbaserad strategi utvecklad av William O’Neil, men den fokuserar på annan typ av bolag – framför allt tillväxtbolag med stark vinstökning och momentum (siffror ökar på omsättning/vinst och aktien har ”breakouts” i kursgrafen). Magiska Formeln däremot letar främst efter undervärderade “värdebolag” med hög lönsamhet. Där CANSLIM attraherar tillväxtstjärnor (t.ex. teknikbolag som ökar snabbt), söker MF hellre stabilt cash flow-skapande bolag. Kombinationen kan sägas vara motsatta filosofier: CANSLIM är momentum- och tillväxtdriven, medan MF är lönsamhets- och värdeorienterad.

Magiska Formeln vs indexfonder

En indexfond är passiv och speglar hela marknaden, medan Magic Formula är aktiv och riktar sig mot undervärderade bolag. Indexfonder är enkla att köpa, tar liten tid att förvalta och har mycket låg risk avseende urval – men de kommer aldrig överträffa marknaden (eftersom de är marknaden). Magic Formula har potential att slå index (det är ju poängen), men medför högre risk och tidsåtgång. Många småsparare väljer därför indexfonder för trygghetens skull. Om man däremot vill vara mer aktiv och är bekväm med strategi, kan MF vara ett alternativ att försöka slå marknaden – dock krävs då tålamod och diversifiering. För nybörjare kan det ofta vara klokare att först förstå grunderna och eventuellt kombinera MF-urvalet med en bred indexexponering.

Så förbättrar du den Magiska Formeln

Det finns flera sätt att modulera strategin för att försöka få bättre resultat eller lägre risk:

• Momentumfilter: En vanlig idé är att lägga in ett momentumkrav. Det kan t.ex. innebära att du bara köper aktier som klättrat under det senaste halvåret, även om de rankas högt i MF. På så sätt undviker du ”fallande knivar” – bolag som är lågt värderade men på tillbakagång.
• Kvalitetsfilter: Utöver RoC kan man addera andra mått på kvalitet, t.ex. skuldsättningsgrad eller kassaflöden. En finsk studie föreslog att inkludera kassaflöde/vinst som extra kriterium (en augmented MF-strategi), vilket ökade avkastningen ytterligare.
• Småbolagshänsyn: Vissa vill lägga till småbolagsfaktorn eller undvika den. MF fungerar i små marknader (som Sverige och Finland) men då kan en kundportfölj bli dominerad av exempelvis olje- eller råvarubolag (placera.se 2023-notis). Man kan begränsa urvalet eller använda marknadsviktning för att inte bli överexponerad mot en sektor.
• Säsongsvinster: Vissa investerare kombinerar MF med kalenderstrategier (”sell in May” eller årsskiftesbolag) för att få en extra edge, men empiriskt är sådana effekter svårfångade och varierar över tid.

Summa summarum kan man se MF som en basportfölj som sedan kan förfinas. Forskning och bloggar (t.ex. onlineräknare på Quantopian) lyfter ofta fram composite-faktorer: att använda flera värdemått och ta med momentum eller värdefilter. Experimentera gärna med små modifieringar, men akta dig för data-mining – det vill säga att testa ändringar tills du hittar något som slumpmässigt råkar fungera.

Momentumfilter

Momentumfiltret innebär att man enbart köper bolag som har positiv kursutveckling de senaste månaderna, utöver att de rankas högt i MF. Tanken är att aktier som redan är på väg upp sannolikt fortsatt har medvind, medan de på väg ned kan fortsätta falla. En kvantanalys föreslår att ett momentumkrav kan undvika stora fall: man köper bara högst rankade bolag om deras momentum är positivt. Detta har visat sig kunna öka stabiliteten i portföljen, även om det innebär att man ibland hoppar över ett ”billigt” bolag som bara för att börsvärdet rasat inte ryckt upp sig ännu.

Kvalitetsfilter

Utöver RoC kan man definiera ytterligare kvalitetsmått för att sålla bland kandidater. Ett vanligt förslag är att använda kassaflöde istället för eller i kombination med EBIT – t.ex. bryta ut en cash flow yield. Finska forskare visade att en augmented magic formula som också väger in fritt kassaflöde (EBIT/EV plus kassaflöde/värdering) gav högre avkastning än originalformeln. Andra föreslagna filter är låga skulder eller hög räntabilitet (ROE), men varje tillägg kräver noggrann utvärdering.

Småbolag och tillväxtaktier

Magic Formula är i princip teknologi- och storleks-neutralt – det dyker upp allt från små till stora bolag, så länge nyckeltalen är höga. I praktiken hamnar ofta mindre och medelstora bolag i toppen, eftersom de kan uppvisa hög RoC och fallit i värdering. Det betyder att portföljen kan få en högre andel småbolag än index har. För en nordisk eller svensk investerare kan det innebära sektorvikter mot industri och energi (som placera.se noterat). Vissa investerare vill ta bort de allra minsta bolagen om de inte är likvida nog. Tillväxtaktier i snabb expansion (som inte nödvändigtvis har hög RoC ännu) kommer inte väl med i MF, då fokus ligger på nuvarande lönsamhet.

Säsongsmönster på börsen

Även om Magic Formula är fundamental, kan den kombineras med eventuella säsongsmönster. Exempelvis kan man vara extra noga med ombalanseringen i slutet på året eller undvika att byta innehav precis före en känd dålig månad för börsen. Rent strategiskt är dock formeln uppbyggd för att hålla över helår, så säsongseffekter brukar anses mindre centrala här. Det finns inget universellt säsongmönster som konsekvent förbättrar MF, men investerare kan välja att göra ombalanseringar under tider med lägre marknadsvolatilitet om de så vill.

Bästa verktygen för Magic Formula

Det finns flera verktyg som underlättar för MF-investerare. Börsdata.se är en populär svensk plattform som erbjuder direkt Magic Formula-screener och färdiga filter för strategin. Du kan där enkelt få fram listor på högst rankade bolag enligt EY och RoC. Även internationella verktyg som Seeking Alpha, Gurufocus eller QuantData har färdiga MF-rapporter mot avgift. För kodvana finns Python-bibliotek och Quantopian (tidigare gratis) som kan göra beräkningarna automatiskt. För nybörjare kan det räcka att använda gratissidor som AV-listor på Avanza/Nordnet eller Excel-ark – men man får då komplettera med korrekta nyckeltal från årsredovisningar eller databaser. Slutligen kan finansiella appar som Blooom, Simply Wall St eller en avancerad spreadsheet med Live-data (via Bloomberg/Refinitiv) användas för att hålla koll på nyckeltal och enkelt filtrera fram de företag som passar i modellen.

Skatt och ISK för Magic Formula

Eftersom Magic Formula-portföljer ofta handlar om byten av aktier kan skattehantering påverka avkastningen. Lyckligtvis kan den svenska investeraren använda investeringssparkonto (ISK) för strategin. På ett ISK beskattas man enbart på värdet av innehavet (0,22 % schablonskatt), oavsett hur ofta man byter aktie. Det betyder att köp- och säljtransaktioner inte beskattas direkt, vilket passar strategin väl. Skattelagstiftningen säger inget speciellt om MF-strategin i sig – samma regler gäller som för alla aktieaffärer. Observera bara att utdelningar från innehav schablonbeskattas i ISK och att man i kapitalförsäkring undantar källskatt på utländska aktieutdelningar. Sammanfattningsvis medför MF inga skatterelaterade nackdelar utöver vad normalt ISK-handlande har.

Vem passar den Magiska Formeln för?

Magic Formula passar investerare som är villiga att lägga tid på kvantitativ analys eller använda färdiga verktyg, och som har en långsiktig horisont. Du bör känna dig bekväm med perioder av underavkastning och kunna hantera psykologin i svängningarna. Strategin kräver regelbunden uppföljning (minst årlig ombalansering) och viss teknisk förmåga att hantera screener-verktyg eller databaser. Om du är nybörjare kan formeln vara ett bra sätt att strukturera sparandet – den tvingar dig att köpa enligt fast regel och inte påverkas av dagsnyheter. Dock kan det vara klokt att först bekanta sig med grundläggande företagsanalys och diversifieringsprinciper. Har du redan ett långsiktigt tänk och vill komma undan lägre betald förvaltning kan MF komplettera en portfölj som annars består av indexfonder.

Vanliga frågor om den Magiska Formeln

• Är den Magiska Formeln fortfarande relevant i år?
  Magiska Formeln bygger på mycket grundläggande principer om värde och kvalitet, som inte har åldrats. Även om marknadsförhållanden förändras, visar flera studier att principerna fungerar även i modern tid. Strategins relativa styrka (överindexavkastning) har varierat över år men grundidén fungerar fortfarande, förutsatt att man inte “tillrättalägger” tillbakautbildade data.

• Fungerar Magic Formula i Sverige?
  Ja, historiska tester i Sverige (och övriga Norden) har generellt visat att den kan ge högre avkastning än börsen. Strategin har fungerat i svenska Large/MidCap-listor, men som nämnts kan resultatet bli starkt beroende av någon enskild sektor eller konjunkturperiod. Man bör dock vara medveten om småbolagsrisk (studier exkluderade ofta de allra minsta) och datafel i historiska serier.

• Vilka nyckeltal används?
  Huvudnyckeltalen är Earnings Yield (EY) och Return on Capital (RoC), definierade som
  – EY = EBIT / företagsvärde (EV),
  – RoC = EBIT / investerat kapital (egen plus lånat kapital).
  Dessa räknas om till procent (eller inverterade P/E respektive eget kapitalräntabilitet). Höga värden i båda prioriteras.

• Hur många aktier bör portföljen innehålla?
  Traditionellt 20–30 aktier, enligt Greenblatts modell. Detta ger en rimlig spridning. Vissa använder färre aktier (t.ex. 10 st) för potentiellt högre avkastning, men det ökar volatiliteten. För de flesta passar 20–30 st aktier bra.

• Är Magic Formula bättre än indexfonder?
  “Bättre” beror på målet: MF har historiskt slagit index i många studier, men den kräver aktivt förvaltande och innebär högre risk än en passiv indexfond. Indexfonder är enklare och billigare, men kan aldrig överträffa marknaden. MF kan överträffa index men med högre svängningar. Den som inte vill (eller kan) hantera strategin kan oftast vara nöjd med en bra indexfond.

• Kan nybörjare använda strategin?
  Ja, i grund och botten är Magic Formula enkel att förstå, men genomförandet kräver viss disciplin och förståelse för nyckeltal. Nybörjare bör noga lära sig vad EBIT och kapital innebär, samt vara beredda att hålla sig till strategin även under motgångar. Många småinvesterare börjar med MF som ett sätt att automatisera aktievalet. Viktigt är att inte ändra reglerna om strategin under tiden (t.ex. byta nyckeltal utan anledning). Under instruktion och eventuellt med hjälp av en sparekonom kan även relativt oerfarna investerare följa formeln.

Sammanfattning – är den Magiska Formeln värd att använda?

Den magiska formeln är en genomtänkt, kvantitativ värdeinvesteringsstrategi som kombinerar lönsamhet och låg värdering. Svenska och internationella studier visar att strategin historiskt ofta gett högre avkastning än breda börsindex. Strategin är enkel att förstå och kan i stor utsträckning automatiseras med moderna verktyg. Samtidigt medför den ökad risk och kräver att man har is i magen under nedgångar. Nyckeln är att följa den strikt – investera i topp-20–30 aktier enligt formeln, håll i ett år och återbalansera regelbundet. Genom att använda smarta filter (kassa, momentum etc) kan man eventuellt förbättra strategin ytterligare.

För den disciplinerade investeraren kan den magiska formeln vara ett värdefullt verktyg i verktygslådan – men det kräver engagemang och långsiktigt tänk. Den fungerar väl i teorin och historiskt på svenska börsen, men som alltid gäller att tidigare resultat inte garanterar framtida avkastning. Sammanfattningsvis: Ja, formeln har slagit index i test och kan leda till god avkastning om man är rätt person, men den är inte ett magiskt recept utan ett kraftfullt, men inte riskfritt, investeringsverktyg.

Källor: Ovanstående bygger på primärkällor och studier om Magic Formula, bland annat Joel Greenblatts bok, akademiska backtest i Sverige, Finland och USA, samt artiklar och databaser som Börsdata. Citaten och siffrorna är hämtade från dessa verk.