Värdera Preferensaktier – Formel, Direktavkastning och Inlösenkurs

Last Updated on 22 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Preferensaktier – ofta kallade preffar – är en speciell aktiesort med fast utdelning som betalas före vanliga stamaktieägare. Eftersom utdelningen är känd i förväg kan man värdera preferensaktier genom att diskontera deras framtida kassaflöden. I grund och botten räknar man då ut nuvärdet av alla framtida utdelningar (och eventuellt inlösenbelopp) med ett avkastningskrav r. Det vanligaste, enkla sättet att uppskatta värdet är att använda formeln (P \approx D/r) för en evig preferensaktie med konstant utdelning D. Dessutom spelar inlösenkursen stor roll: om aktien handlas över sin inlösenkurs riskerar man kursförlust vid inlösen. I den här guiden förklarar vi alla delar: hur preffar fungerar, hur värderingen görs med direktavkastning och nuvärdesmetoder, hur inlösenkursen och ränteläget påverkar, och vilka nyckeltal man ska hålla koll på.

Vad är preferensaktier?

Preferensaktier är en aktietyp där utdelningen är fastställd i förväg och aktieägaren har förtur till utdelning före stamaktieägare. Det innebär att innehavaren vet exakt hur mycket utdelning som ska betalas varje år (oftast kvartalsvis) oavsett bolagets vinstutveckling. Termen “preferens” syftar på just denna förtursrätt – men den är inte absolut, utan avkastningen kan utebli om bolaget hamnar i ekonomiskt trångmål. Preferensaktier brukar beskrivas som en hybrid mellan aktier och obligationer: juridiskt är det ägarandel i bolaget, men utdelningen beter sig mer som räntan på en obligation.

Hur fungerar preferensaktier?

Preferensaktien fungerar i praktiken som en evighetsfond som ger en fast utdelning. Bolaget lovar att betala en bestämd årlig utdelning D till preferensaktieägarna varje år, och denna utdelning betalas ut före alla utdelningar till stamaktieägare. Ägarna har inte samma rätt till företagets övriga vinster som stamägare – när utdelningen är uppnådd tar det stopp. En preferensaktie kan dessutom löpa på i princip obegränsad tid, men ofta finns en inlösenkurs angiven i villkoren. Då har bolaget rätt att – när som helst eller vid bestämda tidpunkter – köpa tillbaka aktien till det avtalsenliga inlösenpriset. Man kan tänka på preferensaktien som ett räntebetalande “lån” till bolaget med löpande utdelning, och med en möjlighet att bli återköpt (inlöst) på förhand.

Preferensaktier vs stamaktier

Preferensaktier och stamaktier skiljer sig främst i utdelnings- och rösträttsstruktur. En stamaktie ger obegränsad rätt till bolagets framtida vinster och vanligtvis rösträtt på bolagsstämman. Dess utdelning varierar med vinsten och kan öka eller minskas över tid. Preferensaktien ger däremot endast en förutbestämd fast utdelning och har ofta mycket begränsad eller ingen rösträtt. Fördelen med preferensaktien är den höga, stabila utdelningen: avkastningspotentialen kommer främst genom de utbetalda kupongerna. Nackdelen är att potentialen för kursuppgång är begränsad och att utdelningen kan utebli vid kris. Sammanfattningsvis har stamaktier högre volatilitet och obegränsad upside (men också större risk), medan preferensaktier ger jämnare kassaflöden och lägre risk men saknar del i bolagets vinsttillväxt.

Hur värderar man preferensaktier?

Värderingen utgår i huvudsak från de fasta utdelningarna och eventuella inlösenvillkor. En vanlig metod är att använda utdelningsdiskonteringsmodellen för en evighetsström: man diskonterar alla framtida utdelningar och om applicable ett slutligt inlösenbelopp till ett marknadsmässigt avkastningskrav. Matematisk sätts då nuvärdet av utdelningarna + inlösen lika med aktiekursen, och man löser för aktiepriset eller internräntan (yield). Den mest grundläggande formeln, om utdelningen antas evig och konstant, är
där (D) är årssumman av utdelningar och (r) är det avkastningskrav du vill ha. I en mer realistisk modell kan man också lägga till ett slutligt kassaflöde vid inlösen: om aktien kan lösas in till priset (C) efter (T) år, beräknas värdet som summan av alla utdelningar under tiden plus (C) rabattade till idag. I praktiken används ofta dessa formler med excel eller finansräknare.

Formel för värdering av preferensaktier

Den enklaste värderingsformeln för en perpetual preferensaktie lyder (P = D/r). Här är (D) den årliga utdelningen i kronor och (r) investerarens avkastningskrav (i decimalsiffror). Om exempelvis utdelningen är 10 kr/år och investerarens avkastningskrav är 8% (0,08), ger formeln (P = 10/0{,}08 = 125) kr. Om det finns en insatt inlösenkurs (C) efter ett visst antal år (T), blir värdet snarare
I sådana fall beräknar man i praktiken internräntan (r) som gör att nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena (utdelningarna plus eventuellt inlösenbelopp) motsvarar dagens kurs. I grund och botten är det alltså en vanlig diskonteringsmodell av kassaflöden.

Värdera preferensaktier med direktavkastning

Ett förenklat grepp är att utgå från direktavkastningen (yield) för att bedöma om en preferensaktie är dyr eller billig. Direktavkastningen definieras som årlig utdelning delat med aktiekursen. Till exempel: om en preferensaktie delar ut totalt 20 kr per år och handlas till 300 kr, blir direktavkastningen (20/300 = 6{,}66%). Om din målavkastning är 6,66% så skulle du enligt modellen betala runt 300 kr. Om marknadsräntan eller ditt avkastningskrav ändras, justeras det implicita värdet. I Avanzas exempel stiger till exempel direktavkastningen från 6,66% till 7,66% om den riskfria räntan ökar 1 procentenhet, vilket sänker priset från 300 till cirka 261 kr. Alltså ger direktavkastningen en snabb fingervisning om värderingen: (P \approx D/\text{yield}).

Avkastningskrav och nuvärdesberäkning

För noggrann värdering måste man välja ett lämpligt avkastningskrav (r) (diskonteringsränta). Detta brukar bestämmas av alternativkostnaden (statsskuldens ränta eller riskfri ränta) plus en riskpremie för emittenten. Med stigande räntor blir (r) högre och (P=D/r) sjunker. Som Avanza illustrerar i sitt exempel, om den riskfria räntan höjs 1%-enhet, måste preferensaktiens yield stiga motsvarande, vilket pressar ner kursen kraftigt. I praktiken räknar man fram internräntan (yield) som motsvarar marknadspriset: om kursen är känd och (D,C) är kända löser man ut (r) ur nuvärdesekvationen. Ju högre avkastningskrav marknaden kräver, desto lägre värde får preferensaktien.

Inlösenkursens påverkan på värdet

Inlösenkursen är det pris bolaget har rätt att köpa tillbaka preferensaktien för. Detta är en kritisk parameter i värderingen. Om preferensaktien handlas ovanför sin inlösenkurs är risken tydlig – bolaget kan då lösa in aktien, och du som köpte över kurser skulle tvingas sälja med förlust. Därför brukar man som tumregel undvika att köpa preferensaktier som handlas långt över inlösenkursen. Om aktien däremot handlas under eller nära inlösenkursen finns det potential att åtminstone få ut ett inlösenvärde. I värderingen innebär en nära inlösenkurs att framtida kassaflöden är begränsade – värdet blir i många fall max det nominella värdet som bolaget betalar vid eventuell inlösen. Samtidigt kan inlösenvillkoren vara stegvisa eller variera över tid, vilket man måste läsa i prospekt eller bolagsordning för varje aktie. Sammanfattningsvis: inlösenkursen sätter en övre gräns för aktiens värde om en inlösen inträffar, och påverkar därför efterfrågan och prisnivån.

Yield to Call (YTC) för preferensaktier

Yield to Call (YTC) är det avkastningsmått man får om man antar att preferensaktien löses in vid första möjliga tillfälle. Rent tekniskt beräknas YTC som den interna räntan (r) som ger att nuvärdet av alla framtida utdelningar plus inlösenbeloppet i slutet motsvarar nuvarande aktiekurs. Formeln är densamma som för en obligation med callmöjlighet:
där (T) är antalet perioder till inlösen och (C) inlösenbeloppet. Att lösa ut YTC kräver alltså att man löser ut (r) ur denna ekvation (ofta görs det med finansiella formler eller en dator).

Exempel: Säg att NP3 Pref har utdelning 2 kr/kvartal (8 kr/år), en inlösenkurs på 35 kr om 5 år, och handlas för 30 kr i dag. Då skulle YTC approx vara den ränta som gör att summan av fem års utdelningar (diskonterade) plus 35 kr (diskonterade) = 30 kr. (Ett snabbt IRR-räknesteg visar att YTC blir runt 9–10% i detta fall.) YTC används för att jämföra investeringsmöjligheter när det finns ett inlösenmöjlighet – den säger om priset ger tillräckligt hög årlig avkastning givet inlösenvillkoren. Om en aktie handlas under inlösenkurs och har höga utdelningar, kan YTC vara avsevärt högre än den enkla direktavkastningen.

Exempel på värdering av preferensaktier

För att se hur beräkningarna kan se ut i praktiken, låt oss ta ett konkret exempel. Corem Pref är en svensk preferensaktie med årlig utdelning 20 kr och inlösenkurs 500 kr. Om aktiekursen står runt 242 kr blir direktavkastningen cirka (20/242 = 8{,}3%). Om vi antar att investeraren vill ha minst 7,5% i avkastning ger formeln (P = 20/0{,}075 ≈ 267) kr. Det värdet ligger högre än dagens kurs, vilket skulle indikera att aktien är underprissatt om förväntan är 7,5%. Man kan också räkna YTC: anta att Corem Pref kan lösas in om 5 år vid 500 kr, och utdelningen är 5 kr per kvartal. Då löser man IRR för ekvationen med de fem års utdelningar plus 500 kr i slutet = 242 kr nu. Resultatet visar om den implicita avkastningen är över eller under målet. Generellt innebär detta att om en preferensakties direktavkastning eller YTC är högre än det avkastningskrav man använder, är aktien “billigt” satt och vice versa. Andra svenska exempel på preferensaktier är till exempel Volati Pref (utdelning 40 kr, inlösen 625 kr) eller NP3 Pref (utdelning 2 kr, inlösen 35 kr), som handlas med direkta yield på runt 6–7%.

Vilken direktavkastning är rimlig?

Hur hög direktavkastning bör en “bra” preferensaktie ha? En generell tumregel som ofta nämns är att man inte ska jaga extrema yield-nivåer eftersom de signalerar hög risk. Marcus Hernhag pekar på att omkring 7,5–8% i direktavkastning brukar vara ett övre tak för normala preffar – högre yield indikerar ofta att något är fel och hög risk. Placeras analys av preferens- och D-aktier föreslår dessutom att yield bör ligga minst 4 procentenheter över långa statsräntan. I dagsläget (hälften av i år) innebär detta att ungefär 6–7% är en rimlig nivå i många fall. Skillnaden mot obligationer är att en obligation normalt kan ha lägre ränta eftersom återbetalning är garanterad (om ej default), medan en preferensaktie kräver högre avkastning för att kompensera att utdelningen kan ställas in. Kort sagt: yield kring 5–8% kan betraktas som “normalt” – mycket högre än så bör man studera noggrant.

Räntans påverkan på preferensaktier

Preferensaktier är – likt obligationslån – känsliga för marknadsräntan. Eftersom de har (i praktiken) obegränsad löptid (durationen är mycket lång), ger högre marknadsräntor press nedåt på deras kurser. När statslåneräntor eller obligationsräntor stiger så måste även önskad avkastning på preferensaktierna stiga för att förbli konkurrenskraftig. Det betyder allt annat lika att priset faller. Avanzas exempel visar att en höjning av den riskfria räntan med 1 procentenhet kan kräva motsvarande ökning av preffens yield och därigenom sänka kursen kraftigt – i deras kalkyl exempelvis hela 13%. Motsvarande gäller vid fallande räntor: en sjunkande ränta gör att preffarnas kurs ofta stiger. Därför bör man vid värdering alltid ha aktuellt ränteläge i åtanke: om långa räntor är höga kan preferensaktiepriser vara lägre än när räntorna var låga.

Risker vid värdering av preferensaktier

När man värderar preferensaktier finns flera riskaspekter att beakta:

• Inlösenrisk: Bolaget kan när som helst besluta att lösa in utestående preferensaktier till inlösenkursen. Om aktiehandeln ligger över inlösenkursen innebär detta en säker kursförlust. Att plötsligt bli av med aktien vid en fast kurs och därmed förlora framtida utdelningar är en central risk. Därför anses det säkrare att köpa preferensaktier som handlas under eller nära inlösenkursen.

• Ränterisk: Som nämnts är preffarnas kurs mycket känslig för ränteläge. Eftersom strömmen av utdelningar är (nästan) evig, fungerar preferensaktier i praktiken som långfristiga obligationer. När räntorna stiger, föredras andra sparformer med högre kupong, vilket drar ned preferensaktiekurserna.

• Kreditrisk: Preferensaktier är högriskkapital jämfört med ett bolags skulder. Även om preferensaktieägare i en konkurs får utdelning före stamaktier (de räknas som 2:a prioritet, strax efter obligationsinnehavare), är det inte alls säkert att man får någon utbetalning alls om bolaget inte har pengar. Utdelningen på en preferensaktie är inte lagstadgad; om bolagets ekonomi sviktar kan utdelningen ställas in utan insolvenskonsekvenser för bolaget. Historiskt är det ofta preffar med extremt hög yield som ställt in utdelningen (t.ex. Oscar Properties 2019, Footway 2023). Alltså: kontrollera bolagets finanser – om omsättningen och resultatutvecklingen är instabil finns risk för utebliven utdelning.

• Likviditetsrisk: Många preferensaktier är små och omsätts relativt sparsamt. Det innebär att priset kan pendla kraftigt på få affärer. Vid illikvida aktier kan spreadarna vara stora och det kan bli svårt att köpa eller sälja utan att röra kursen. Det är därför också ett nyckeltal att titta på: börsvärde och handelsvolym i preferensaktien.

Viktiga nyckeltal för preferensaktier

När du analyserar en preferensaktie kan följande nyckeltal vara centrala:

• Direktavkastning: Anger förhållandet mellan årlig utdelning och aktuell aktiekurs. Beräkna som (\text{årlig utdelning}/\text{aktiekurs}). Detta visar hur stor avkastning din investering ger (ignorerat eventuell kursvinst/förlust). (Preferensaktier delas ofta ut kvartalsvis, men man summerar utdelningarna till årsbasis.) En hög direktavkastning ger värdefull information men måste vägas mot risk – mycket hög yield kan vara ett varningstecken.

• Inlösenkurs: Det fasta pris bolaget kan lösa in preffen för är nyckelkänsla. Om aktiekursen ligger högt över inlösenkursen kan hela investeringen hotas vid en inlösenbeslut. Målet är ofta att kursen ligger under eller i alla fall nära denna inlösennivå. I praktiken noteras inlösenkursen i bolagsordningen och avvikelser från den ger direkt kursrörelse.

• Utdelningshistorik: Stabilitet i utdelningen är ett viktigt kvalitetsmärke. En preferensaktie som länge har betalat ut sina angivna utdelningar enligt plan är mindre riskfylld. Om ett bolag redan vid tidigare tillfällen ställt in utdelningen bör man vara försiktig. Analytiker rekommenderar att man undviker preffar med historia av uteblivna utdelningar och istället letar bolag med bevisad förmåga att leverera sin kupong över tid.

• Belåningsgrad och soliditet: Detta är mer bolagsfinansiella mått, men viktiga för bedömningen av säkerheten i utdelningarna. Särskilt inom fastighetssektorn talas ofta om “belåningsgrad” (skuldsättning) – hur stor andel av tillgångarna som är belånade. En låg belåningsgrad (t.ex. under 60%) och hög soliditet (mycket eget kapital) är fördelaktigt enligt analytiker. Hög skuldsättning ger högre risk att bolaget inte orkar betala utdelningarna i stormigt väder. Kort sagt, ju starkare balansräkning (soliditet) desto lugnare kan man känna sig.

Bästa svenska preferensaktier att analysera

Vilka svenska preferensaktier kan vara intressanta att studera? Några exempel på populära bolag är Volati Pref (fastigheter, utdelning 40 kr, inlösenkurs 625 kr), Corem Pref (fastigheter, utd 20 kr, inlösen 500 kr) och NP3 Pref B (fastigheter, utd 2 kr, inlösen 35 kr). För D-aktier (en annan high-dividend-aktieform) kan Sagax D nämnas – den ger just nu ca 5,8% yield. Dessa är exempel på bolag som länge har varit noterade med preferens- eller D-aktier. När du analyserar dem är det klokt att jämföra deras direktavkastning, gällande inlösenkurs och bolagets kreditvärdighet. (Vi nämner inga “bästa köp”-råd, men notera att Sagax D och Volati Pref ofta figurerar bland de stabilare alternativen i fastighetssektorn.)

Så hittar du undervärderade preferensaktier

För att hitta potentiellt undervärderade preferensaktier kan du följa några riktlinjer. Köp helst inte en preferensaktie som handlas långt över inlösenkursen – då riskerar du kursförlust om den löses in. Satsa istället på de som handlas runt eller under sin inlösenkurs, vilket ger en säkerhetsmarginal. Jämför också direktavkastningen med aktuell marknadsränta. En tumregel är att yielden bör vara tydligt högre än den svenska 10-årsräntan – placerarartikeln nämner 4 procentenheter över statsräntan som riktmärke. Det innebär att om 10-åringen är ca 2,3% så vill man gärna se åtminstone ~6,3% i direktavkastning för en pref för att få kompensera för riskerna. Slutligen, granska bolagets finanser: låg belåningsgrad (t ex under 60%) och beprövad utdelningshistorik är tecken på lägre risk. Sammanfattningsvis: köp under eller nära inlösenkurs och vid rimlig, inte överdriven yield, i bolag med god kreditprofil.

Preferensaktier eller D-aktier?

På den svenska marknaden finns även så kallade D-aktier, som har vissa likheter med preferensaktier. En D-aktie är juridiskt en stamaktie med hög utdelning – ingen förtursrätt eller inlösenkurs, men utdelningen är i regel fastsatt i bolagsordningen. D-aktier liknar preffar i avkastning (de har ofta hög utdelning), men de är fortfarande stamaktier med högre risk: de rankas sist vid utdelningar och i konkurs, och har evig löptid utan inlösen. Kreditvärderingsmässigt räknas D-aktier som 100% eget kapital (för pref gäller ofta 50% egenkapital). Det innebär att bolaget föredrar D-aktier eftersom de stärker balansräkningen mer, men utdelningen på D-aktien kan falla helt om bolaget drar in stamaktieutdelningen. Sammanfattningsvis: D-aktier ger hög och ibland säkrare utdelning än stamaktier, men de är räntekänsliga och saknar inlösendatum. En investerare bör därför oftast kräva högre direktavkastning på en D-aktie än på en motsvarande preferensaktie.

Skatt på preferensaktier i ISK och KF

Skattelagstiftningen skiljer inte på preferensaktier och vanliga aktier. Precis som för andra aktier beskattas utdelning och kursvinst med 30% om innehavet ligger i en vanlig aktie-/depå. Men i vanliga sparformer som investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF) fungerar det annorlunda: här slipper man 30% skatt varje gång man får utdelning. Istället betalar man årlig schablonskatt baserad på kontots värde – oavsett hur stort utdelningar och vinster som betalats in (i praktiken räknas värdet som en ränta och 30% skatt dras på denna). För en svensk preferensaktie innebär det alltså i stort sett att du får hela utdelningen “fritt” in på kontot (fast det ingår i den kvartalsvisa schablonbeskattningen). I ISK görs årlig beräkning av kapitalunderlaget och en procentuell ränta (ca 0,9–1,1% av det genomsnittliga värdet) beskattas med 30%. I en kapitalförsäkring är modellen liknande – också schablonbaserad beskattning av hela innehavet. Kort sagt: du betalar inte 30% direkt på preferensutdelningen i ISK/KF, men allt på kontot beskattas ändå genom schablon­modellen.

Vanliga frågor om värdering av preferensaktier

Hur räknar man ut värdet på en preferensaktie?

Värdet beräknas normalt genom att ta nuvärdet av framtida utdelningar och eventuellt inlösenbelopp. Om utdelningen är oförändrad i all oändlighet räcker det med (P = D/r). Om aktien kan lösas in används diskonteringskalkyl: man sätter summan av utdelningarna under perioden plus inlösenbeloppet (diskonterade till idag med avkastningskravet) lika med dagens kurs och löser ut (r) eller kurs.

Vad är en bra direktavkastning för preferensaktier?

Det beror på risknivån, men cirka 5–8% brukar anses normalt. Hernhag rekommenderar max 7,5–8% för att inte ta för hög risk. Enligt Placera bör preffens yield helst vara flera procentenheter över långa statsräntor – just nu motsvarar det ungefär 6–7% i absoluta tal.

Hur påverkar inlösenkursen värderingen?

Inlösenkursen sätter ett tak på värdet: om aktiekursen ligger högt över inlösenkursen riskerar köparen att förlora när den löses in. Omvänt ger handel under inlösenkursen en lägre risk och större uppsida. Generellt är det alltså mest intressant att köpa preffar som handlas under eller vid sin inlösenkurs. I värderingskalkylerna slås ofta lösen­tiden ihop med inlösen­beloppet och ger då ett nollvärde för värdet vid inlösen om kursen når exakt inlösenkursen.

Är preferensaktier bättre än obligationer?

Preferensaktier ligger mellan obligationsränta och stamaktiers avkastning i risk och potentiell avkastning. De ger normalt högre avkastning än motsvarande bolags obligationer eftersom preferensaktien inte har samma säkerhet, men också högre risk – utdelningen är inte garanterad och aktiekursen kan falla kraftigt. En obligation ger ränta med prioritet före alla aktier vid konkurs, medan preferensaktien är näst sist. Däremot beskattas räntan på obligationer annorlunda än utdelningar, särskilt utanför ISK/KF. I korthet: obligationsutgivare måste betala ränta tills motsatsen bevisas (eller default), medan preferensaktier har ett frivilligt tillstånd. För investeraren innebär det att obligationer är tryggare men ofta med lägre ränta, och preferensaktier är mer lika aktier med hög kupong men påtagliga risker jämfört med obligationernas skyddsnivå.

Kan preferensaktier falla kraftigt i värde?

Ja. Precis som andra aktier kan preffar sjunka med marknaden, men dessutom kan specifika händelser slå hårt. Exempelvis har vissa preffar med extremt hög direktavkastning tagits in vid företagets finansiella kris (t.ex. Oscar Properties, Footway). Höga räntor eller kreditproblem i bolaget kan också få preferensaktier att rasa. I värsta fall kan en aktionär få se kursen falla långt under inlösenkursen om bud eller konkurs hotar. Därför är det viktigt att köpa tillräcklig rabatt och hålla koll på bolagets ekonomi – även höga direktavkastningar innebär risk för kursfall om du har fel.

Är preferensaktier en bra investering idag?

Det beror på rådande marknadsvillkor och vilka alternativ man har. Preferensaktier kan vara attraktiva när ränteläget gör andra fasta alternativ oattraktiva och när man vill ha relativt stabil utdelning. Om långa räntor är höga kan det dock hända att obligationsräntor eller andra instrument lockar mer. Idag (mitten av i år) är räntekurvan högre än för några år sedan, så ett spann av 6–7% yield är nödvändigt för att ensamt vara intressant. Fördelen är att du får återkommande utdelning. Nackdelarna är riskerna ovan – särskilt ränte- och kreditrisk. Ett råd är att bara köpa preferensaktier när kursen är rimlig (under inlösen eller tillräcklig rabatt) och om du kan tänka dig att binda kapitalet under lång tid. I slutänden är preferensaktier ett högavkastande men riskfyllt tillgångsslag – de passar den som vill ha fasta kassaflöden och inte vill eller kan hantera de största aktievolatilitetsslagen. I rätt miljö kan de vara en del av en diversifierad portfölj, men de kräver eftertanke vid värdering och köp.

Källor: Information om preferensaktier, deras utdelningar och villkor finns bl.a. i investerarbrev och prospekt från emittenter, samt i analyser från Avanza och Nordea. Värderingsmetoder och formler (som (P=D/r)) är beskrivna i finanslitteratur, och tips för riskhantering och nyckeltal har samlats av experter som Marcus Hernhag och tidningen Placera. Skatteregler för ISK/KF redovisas hos Skatteverket. All information bygger på öppet tillgänglig data och branschmaterial.