Dow Jones Index – Vad det är, vilka aktier som ingår och hur DJIA fungerar

Last Updated on 30 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Dow Jones Industrial Average (DJIA) är ett historiskt amerikanskt aktieindex bestående av 30 stora blue-chip-bolag. Det skapas för att ge en bild av storföretagens utveckling på den amerikanska börsen. Indexet startades i slutet av 1800-talet av Charles Dow och Edward Jones och underhålls idag av S&P Dow Jones Indices. Till skillnad från många moderna index är DJIA prisviktat, vilket innebär att aktiekursen för varje bolag avgör dess inverkan i indexet. För att beräkna indexet adderas de 30 aktiekurserna och delas sedan med en särskild Dow-divisor, så att till exempel aktiesplitar inte ändrar indexets nivå.

Vad är Dow Jones Index?

Dow Jones Index, eller Dow Jones Industrial Average (DJIA), är ett amerikanskt aktieindex som spänner över 30 ledande börsbolag. Det omfattar företag inom nästan alla branscher – med undantag för transport och verktyg (dessa har egna Dow-index). Indexet lanserades för över hundra år sedan och har blivit ett slags mått på den amerikanska ekonomi du kan följa. Man kan beskriva det som ett genomsnitt av 30 stora bolags aktiekurser, vilket sedan 1890-talet löpande justeras för att spegla splitar och förändringar i bolagens aktiepris.

Vad betyder Dow Jones Industrial Average (DJIA)?

”Dow Jones Industrial Average” betyder ungefär Dow Jones industriella genomsnitt. Namnet innehåller ordet industrial av historisk orsak: när indexet ursprungligen skapades var alla ingående bolag industriföretag. Numera är namnet till stora delar ett traditionellt arv, eftersom dagens lista avser företag från alla viktiga sektorer utom just verk och transporter. Förkortningen DJIA används ofta istället för hela namnet. Dow Jones syftar på Wall Street Journal-grundaren Charles Dow och hans partner Edward Jones, som lanserade indexet.

Hur fungerar Dow Jones Index?

Dow Jones Index beräknas genom att man tar summan av de 30 ingående aktiekurserna och dividerar med en så kallad Dow-divisor. Denna divisor justeras vid händelser som aktiesplit eller större företagsombildningar så att indexet inte påverkas av ändringen i sig. Eftersom indexet är prisviktat betyder det att bolag med högre aktiekurs får större vikt. Med andra ord gör en kursförändring hos ett dyrare bolag större skillnad än samma procentuella förändring hos ett billigare. Till exempel hade Goldman Sachs (med en relativt hög aktiekurs) en tyngst betydelse i indexet på över 11 %, medan många övriga bolag bara står för någon enstaka procent av indexet.

Hur ber\u00e4knas Dow Jones?

Indexet ber\u00e4knas i huvudsak enligt dessa steg:

• Summera aktiekurserna för alla 30 ingående bolag.
• Dividera summan med den s\u00e5 kallade Dow-divisorn, ett tal som \u00e4ndras vid splitar eller liknande h\u00e4ndelser för att indexets niva \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrad.
• Resultatet \u00e4r indexniv\u00e5n.

Det betyder att till exempel om en akties värde dubbleras genom en split, så justerar divisorn så att indexvärdet inte skenar iväg. Hela beräkningsmodellen ser alltså till att indexet bara ändrar sig av faktiska kursförändringar, inte av tekniska justeringar.

Varför är Dow Jones prisvägt?

Dow Jones är ett prisviktat index främst av historiska skäl. På 1890-talet fanns inte moderna beräkningshjälpmedel och ett enkelt genomsnitt av aktiekurser var det naturliga tillvägagångssättet för Charles Dow. Detta har behållits sedan dess. En viktig nackdel med prisviktningen är dock att det är aktiekursen (inte företagets totala börsvärde) som bestämmer ett bolags vikt i indexet. Därför kan till exempel ett relativt litet företag med hög aktiekurs väga tyngre än ett jätteföretag med låg aktiekurs. Som Wikipedia noterar är detta den ”primära nackdelen” med Dow-viktningsmetoden.

Vilka aktier ingår i Dow Jones?

Dow Jones-indexet består av 30 stora amerikanska bolag. Tanken är att dessa företag tillsammans ska ge en fingervisning om storbolagens utveckling. Bland de aktier som ingår finns exempelvis teknikbolag (Apple, Microsoft), industribolag (3M, Boeing), konsumentvaror (Coca-Cola, Walmart), finansbolag (Goldman Sachs, JPMorgan) och hälsovårdsbolag (Johnson & Johnson, Merck). Listan över bolag ändras mycket sällan; alla ingående företag är kända stora företag som kommittén anser representerar den amerikanska ekonomin.

Lista över bolag i Dow Jones Index

Enligt de senaste uppgifterna (våren i år) ingår följande 30 företag i Dow Jones Industrial Average:

• 3M
• American Express
• Amgen
• Amazon
• Apple
• Boeing
• Caterpillar
• Chevron
• Cisco Systems
• Coca-Cola
• Disney
• Goldman Sachs
• Home Depot
• Honeywell
• IBM
• Johnson & Johnson
• JPMorgan Chase
• McDonald’s
• Merck
• Microsoft
• Nike
• Nvidia
• Procter & Gamble
• Salesforce
• Sherwin-Williams
• Travelers
• UnitedHealth Group
• Verizon
• Visa
• Walmart

Lista baserad på S&P Dow Jones Indices/Wikipedia (uppdaterad i år).

Största företagen i Dow Jones

De största bolagen i indexet mäts i praktiken genom aktievikterna. Högst vikt har generellt de bolag som har hög kurs. I nedanstående lista anges cirkaandel av indexet (ej exakt då det ändras fortlöpande):

• Goldman Sachs: cirka 11,1 % av indexet.
• Microsoft: cirka 4,9 %.
• Amgen: cirka 4,7 %.
• Home Depot: cirka 4,4 %.
• Sherwin-Williams: cirka 4,2 %.

Dessa fem bolag väger tyngst. Därefter följer Visa, American Express och JPMorgan med vardera runt 4–3 %. Resten ligger ofta mellan 0,7 % och 4 % var. (Bolag med små procentandelar har endast måttlig påverkan på indexets rörelser.)

Vilka sektorer finns i Dow Jones?

DJIA innehåller företag från i princip alla större sektorer i ekonomin – förutom som sagt transporter och verktyg. Framträdande branscher är finans (t.ex. Goldman Sachs, JPMorgan, Travelers), teknik (Apple, Microsoft, Cisco, Nvidia, Salesforce), hälsovård (Johnson & Johnson, Merck, UnitedHealth), industri (3M, Caterpillar, Boeing, Honeywell) samt konsument- och detaljhandelsbolag (McDonald’s, Coca-Cola, Walmart, Visa). Indexet inkluderar också energibolaget Chevron och kemibolaget Sherwin-Williams. Enligt S&P Dow Jones Indices täcker DJIA alltså ”alla branscher utom transport och verk”. Detta ger en bred blandning, men med färre representerade bolag per sektor än i bredare index.

Hur väljs företag till Dow Jones?

Bolagen i DJIA väljs av en särskild kommitté vid S&P Dow Jones Indices. Kommittén består av representanter från S&P och från Wall Street Journal. Det finns inga hårda, formella kriterier som i vissa andra index. Generellt väljer man stora, väletablerade företagsledare i sina branscher som har stabila resultat. Som Investopedia påpekar är kriterierna ”vagt definierade” – bolagen ska vara industriledande och bör inte ändras utom vid exceptionella tillfällen. Indexets sammansättning ändras därför bara vid behov (se nästa avsnitt).

Hur ofta ändras Dow Jones aktier?

Det finns inget regelbundet schema för förändringar i DJIA. Ändringar sker endast när kommittén bedömer att det krävs, till exempel om ett bolag sjunker i betydelse eller om ett nytt framstående bolag bör tillkomma. Historiskt är förändringar mycket ovanliga: från starten 1896 fram till hösten 2024 har indexets lista ändrats endast omkring 59 gånger. Ett nyligen exempel är att Intel ersattes av Nvidia under hösten 2024. I praktiken kan indexet alltså vara oförändrat under flera år, och när det väl byter bolag blir det ofta en nyhet i finansmedia.

Historien bakom Dow Jones Index

Dow Jones Industrial Average är ett av världens äldsta aktieindex. Det första snittet av amerikanska industriföretag (Dow Jones Averages) beräknades redan på 1880-talet, och den moderna varianten (DJIA med 30 bolag) introducerades av Charles Dow och Edward Jones år 1896. Charles Dow, som då var redaktör på Wall Street Journal, ville skapa ett index som speglar utvecklingen för landets största företag. Därför samlade han 30 ledande industribolag. Indexet döptes efter honom och hans kollega Edward Jones. Under åren har betydelsen av ordet Industrial minskat i praktiken, och indexet har levt vidare som en historisk mätare av den amerikanska aktiemarknaden.

Vem skapade Dow Jones?

Det var Charles Dow som skapade indexet, tillsammans med finansmannen Edward Jones. Båda var grundare av Dow Jones & Company och tidningsredaktörer på Wall Street Journal. De startade det ursprungliga indexet med 12 bolag 1885 och utökade sedan till 30 bolag 1896 när Dow Jones Industrial Average lanserades. Därför bär indexet deras namn.

Dow Jones vs S&P 500

Dow Jones Industrial Average och S&P 500 är båda viktiga amerikanska index, men med olika design. DJIA har bara 30 bolag och är prisviktat, medan S&P 500 har 500 bolag och är marknadsviktat. Det innebär att i S&P 500 är det bolagets totala börsvärde som avgör dess vikt, medan i DJIA är det aktiekursen. Investerare anser ofta att S&P 500 ger en bredare bild av marknaden eftersom det innehåller fler bolag, inklusive många stora teknikföretag. DJIA är mer koncentrerat och avspeglade främst traditionella industriföretag (åtminstone historiskt). Båda indexen är viktiga marknadsindikatorer, men S&P 500 anses i allmänhet som mer representativ för den totala amerikanska aktiemarknaden.

Dow Jones vs Nasdaq

Dow Jones och Nasdaq-indexen är också olika slags index. Nasdaq Composite (eller Nasdaq 100) speglar främst bolag listade på Nasdaq-börsen och är mycket teknik- och tillväxtfokuserat. DJIA å andra sidan inkluderar stora bolag från både NYSE och Nasdaq, men endast 30 stycken. Nasdaq Composite innehåller över 3 000 bolag och Nasdaq 100 har 100 av de största, mest likvida Nasdaq-bolagen (huvudsakligen icke-finansiella). Så medan Dow Jones stämmer av ”dagens rörelser” för några ledande storbolag, anses Nasdaq-index (och Nasdaq 100) ge en bättre fingervisning om tekniksektorns utveckling. Nasdaq är i praktiken mer nischat mot teknik, internet och nyare branscher, medan Dow Jones representerar bredare storbolagsledare.

Dow Jones vs OMX Stockholm 30

OMX Stockholm 30 (OMXS30) är det främsta svenska indexet och har på många sätt motsvarande roll som Dow Jones i USA – det är Stockholmsbörsens 30 största och mest omsatta bolag. En viktig skillnad är att OMXS30 är marknadsviktat (modifierat fritt float), vilket betyder att de största företagen per börsvärde väger mest. Dow Jones är däremot prisviktat. OMXS30 speglar den svenska ekonomin och omsättningen på Stockholmsbörsen, medan DJIA speglar den amerikanska storbolagsmarknaden. Båda innehåller 30 bolag, men OMX fokuserar på svenska företag och har halvätlig ombalansering (nya kompositioner varje januari och juli), medan DJIA ändrar innehav mycket mer sällan.

Hur påverkar räntor Dow Jones?

Räntenivån är en av de viktigaste makrofaktorerna för börsen i stort, inklusive Dow Jones. Generellt leder stigande räntor ofta till press på aktiekurserna, eftersom dyrare räntor gör räntesparande mer lockande och ökar företags kostnader. Under 1990-talets senare del, till exempel, bidrog fallande räntor till kraftiga börsuppgångar eftersom kapitalet sökte sig från räntebärande tillgångar till aktier. Omvänt kan sänkta räntor stimulera aktier genom att göra obligationer mindre attraktiva och företagslånekostnader lägre. Dow Jones innehåller många företag med relativt stabila kassaflöden, men även de påverkas när Fed höjer styrräntan. Exempelvis reagerar särskilt teknik- och konsumentbolag känsligt på räntebesked. Omvänt kan höjda räntor ibland gynna bank- och finansbolagen (som ingår i Dow) genom högre ränteintäkter.

Hur påverkar inflation Dow Jones?

Hög inflation är i regel negativt för aktier. När inflationen ökar riskerar Federal Reserve att höja räntorna för att dämpa inflationen, vilket ofta leder till börsnedgångar. Dessutom innebär inflation högre kostnader för företagen (material, löner) och lägre real avkastning för investerare, vilket brukar pressa aktievärderingar. Så även Dow Jones påverkas: kraftig inflation kan minska marknadens förväntningar på bolagsvinster och få Dow att falla. Omvänt kan måttlig inflation driva upp bolags intäkter (t.ex. energibolag kan gynnas av hög oljepris), men i stort anses låg och stabil inflation bäst för aktiemarknaden.

Hur påverkas Dow Jones av Federal Reserve?

Federal Reserve (amerikanska centralbanken) påverkar indirekt Dow Jones främst genom räntesättningen och penningmängden. När Fed signalerar sänkta räntor eller genomför kvantitativa lättnader, brukar det ses som positivt för aktiemarknaden, eftersom billigare pengar stimulerar investeringar. Omvänt kan stramare penningpolitik med höjda räntor leda till nedgångar. Marknaden reagerar ofta snabbt på Fed-möten: till exempel har aktiekurser ibland fallit brant efter besked om oförändrad eller höjd ränta när investerare hoppats på sänkningar. Sammantaget är Fed:s agerande en av de enskilt viktigaste faktorerna för Dow Jones på kort sikt.

Varför faller eller stiger Dow Jones?

Precis som alla aktieindex rör sig Dow Jones upp eller ner beroende på företagens vinster och makroekonomiska nyheter. Om bolagens resultat överträffar förväntningarna och konjunkturen är stark, stiger indexet; motsatt faller det vid dåliga vinster eller kriser. Som Wikipedia konstaterar: ”Priset på indexet påverkas av respektive bolags utveckling såväl som makroekonomiska faktorer”. Historiskt har stora händelser synts tydligt i Dow Jones: under coronautbrottet i början av 2020 rasade DJIA omkring 22 % på några veckor, medan återhämtningen kom lika snabbt i samband med omfattande stimulanser. Även händelser som handelskrig, oljeprischocker eller politisk oro kan få indexet att svänga. I grunden är alltså Dow Jones ett sammanvägt resultat av 30 företags kursutveckling kombinerat med bredare ekonomiska trender.

Hur kan man investera i Dow Jones?

Det finns flera sätt för privatpersoner att få exponering mot Dow Jones:

• ETF:er (börshandlade fonder): Det finns börsnoterade fonder som följer hela Dow Jones-indexet. Till exempel erbjuder iShares en Dow Jones Industrial Average UCITS ETF på europeiska börser, och på USA-börsen finns SPDR Dow Jones Industrial Average ETF Trust (ticker DIA). Dessa ETF:er låter dig köpa en andel av indexet på samma sätt som en vanlig aktie. Enligt Nordnet är iShares DJIA-ETF:en mycket populär bland investerare.
• Indexfonder: Direkt indexfond för DJIA finns knappast, men man kan använda breda USA-fonder som delvis överlappar. Exempelvis Nordnets USA Indexfond investerar i många av samma stora bolag som Dow Jones, även om den formellt följer S&P 500 (ESG-version).
• Derivat och certifikat: Vissa banker och nätmäklare erbjuder certifikat eller strukturerade produkter kopplade till Dow Jones. Nordnet har till exempel Nordnet Markets-produkter där man kan spekulera i Dow Jones-rörelser med minimalt courtage för stora affärer. Handel med termin eller option på Dow Jones görs dock bara via utländska börser.

Sammanfattningsvis kan svenska investerare antingen handla en lämplig ETF på en utländsk börs eller via en mäklare som erbjuder indexcertifikat. Direktköp av indexet som sådant är inte möjligt – man köper istället fonder eller produkter som följer indexet.

Bästa Dow Jones ETF:er

Några exempel på populära ETF:er för Dow Jones (särskilt på EU-marknader) är:

• iShares Dow Jones Industrial Average UCITS ETF (t.ex. på Xetra eller Berlin, USD-aktie). Har mycket låg avgift (cirka 0,33 % per år). Enligt Nordnet är denna en av de mest ägda DJIA-ETF:erna.
• SPDR Dow Jones Industrial Average ETF Trust (ticker DIA, handlas på NYSE). Det är den ursprungliga DJIA-ETF:n i USA. Utdelande version, något högre avgift än iShares.
• Xtrackers Dow Jones Industrial Average UCITS ETF (Tyskland) och Amundi PEA DJIA ETF (Frankrike) är andra alternativ. Dessa följer indexet och kan köpas via europeiska börser.
  Generellt ska man titta på avgift (TER), börsvärde och att ETF:en verkligen replikerar DJIA. De ETF:er som lyfts fram ovan har alla lyckad spårning av indexets utveckling.

Dow Jones indexfonder för svenska investerare

För svenska investerare finns få rena DJIA-indexfonder eftersom indexet är prisviktat och amerikanskt. Istället brukar man rekommendera breda USA-fonder eller globala fonder som ger liknande exponering. Till exempel följer vissa stora globalfonder eller USA-fonder (som Avanza Global eller Nordnet USA Indexfond) flera av samma bolag som Dow Jones. Nordnet USA Indexfond tar delvis positioner i företag som ingår i DJIA, men följer som sagt S&P 500 (ESG) i grunden. Om du vill ”köpa Dow Jones” kan du alltså överväga en globalfond med stort USA-innehav eller en specifik ETF (se ovan).

Kan man köpa Dow Jones i Sverige?

Du kan inte köpa indexet i sig, men du kan köpa fonder och certifikat som följer det. De ETF:er och indexfonder som nämnts ovan kan handlas via svensk depå hos banker och nätmäklare, antingen på utländska börser eller på t.ex. Xetra i Frankfurt eller London. Dessutom erbjuder vissa svenska mäklare certifikat på Dow Jones. Till exempel har Nordnet Nordnet Markets, där du kan köpa certifikat kopplade till DJIA (visserligen med avgift, men courtagefritt för större affärer). Slutligen kan du också månadsspara i någon amerikansk indexfond via utdelningsstrategi. Men den mest direkta vägen är normalt att köpa en ETF på en börs som du har tillgång till genom din bank eller nätmäklare.

Fördelar med Dow Jones Index

• Historiskt välkänd: DJIA är globalt känt och har använts i över ett sekel. Många ser det som en benchmark för den amerikanska ekonomin.
• Stabila bolag: Innehåller endast stora, etablerade företag med stabil historik. Dessa bolag har ofta stabila kassaflöden vilket kan innebära relativt låg volatilitet vid stora marknadsrörelser.
• Enkelhet: Eftersom indexet bara har 30 bolag är det lätt att förstå och följa. Många nyhetsrapporteringar om börsen refererar fortfarande till ”Dow Jones” som indikator.
• Direkt exponering mot USA: Ger en koncentrerad exponering mot USA:s blue-chip-företag, vilket är fördelaktigt om du vill satsa specifikt på USA:s storbolagsmarknad.

Nackdelar med Dow Jones

• Bredden saknas: Endast 30 bolag innebär begränsad spridning. Ett fåtal stora förändringar kan dra indexet kraftigt, positivt eller negativt. Få bolag innebär även högre riskkoncentration.
• Prisviktningen: Eftersom indexet är prisviktat kan det ge en skev bild av marknaden. Som Wikipedia påpekar är detta ”den främsta fallgropen”, eftersom ett bolags aktiekurs (istället för börsvärde) avgör tyngden. Exempelvis kan ett mindre bolag med hög aktiekurs påverka indexet mer än ett jättestort företag med låg aktiekurs, vilket inte känns intuitivt rätt.
• Uteslutna sektorer: Indexet omfattar inga verk- eller transportföretag. Därför saknas vissa delar av marknaden, till skillnad från bredare index.
• Kraftigt arv: Indexets sammansättning ändras mycket sällan, vilket betyder att vissa nya stora företag (t.ex. mycket framgångsrika techbolag) kanske inte finns med förrän långt senare. DJIA kan därför ibland uppfattas som eftersläpande i förhållande till den moderna ekonomins tyngdpunkter.

Är Dow Jones bra för nybörjare?

Dow Jones kan vara intressant för nybörjare då det består av många välkända företag, men det kan också vara lite “för snävt”. Eftersom indexet bara har 30 aktier och är prisviktat är det inte det breddaste eller smidigaste sättet att få bred USA-exponering. För en nybörjare rekommenderas ofta bredare indexfonder (t.ex. S&P 500- eller globalfonder) som ger mer automatiserad riskspridning. Om man däremot vill följa de största amerikanska bolagen specifikt kan ett Dow Jones-ETF vara ett alternativ. Det viktigaste är att förstå att även om Dow Jones är en bra indikator, så speglar det inte hela marknaden. Man bör vara medveten om dess begränsningar vid en första investering.

Vanliga frågor om Dow Jones Index

• Är Dow Jones samma som Dow Jones Industrial Average (DJIA)? Ja, i praktiken används de namnväxlande. DJIA är en förkortning av just Dow Jones Industrial Average.
• Varför ingår inte alla sektorer, t.ex. energi eller fastigheter? Dow Jones består bara av ”största industriföretagen”. Vissa sektorer (transport och verk) ligger i andra Dow-index. Energiföretaget Chevron är dock med i Dow Jones, så energi är representerat men t.ex. fastighetssektorn finns inte alls.
• Följer Dow Jones-ETF:er utdelningar? Vissa ETF:er är utdelande (insättningar går till kontot), andra är ackumulerande (återinvesterar automatiskt). Kontrollera vilken typ din ETF är innan köp.
• Hur kan indexet gå ner om bolagen går bra? Kort svar: det kan det inte. Indexet går upp när majoriteten av de 30 bolagens aktier stiger. Det kan dock ibland misstas eftersom “Dow Jones” ibland används felaktigt för hela börsen i media. Men tekniskt följer DJIA faktiskt enbart de 30 ingående företagens kurser.
• Vem bestämmer indexförändringar? En speciell kommitté hos S&P Dow Jones Indices (inklusive folk från Wall Street Journal) beslutar om tillägg och borttagningar när det behövs.

Sammanfattning om Dow Jones Index

Dow Jones Industrial Average är ett långlivat prisviktat aktieindex som omfattar 30 stora USA-företag. Det skapades för över 100 år sedan för att följa utvecklingen hos amerikanska industriledare. Indexet fungerar som en indikator för USA:s ekonomi, men speglar bara en begränsad del av marknaden. Dess beräkningsmetod (prisviktning) innebär att aktier med hög kurs väger tyngst, vilket ibland ses som ett problem. Å andra sidan består DJIA av stabila, välkända företag, vilket kan ge lägre volatilitet än bredare index. För den som vill investera i Dow Jones finns numera flera ETF:er och fonder att välja på. Men många analytiker rekommenderar att även komplettera med andra index (t.ex. S&P 500) för att få en bredare riskspridning. Källor: Officiella indexkällor och fackpress såsom S&P Dow Jones Indices och investeringshandböcker (t.ex. Investopedia). Dessa ger detaljer om hur indexet beräknas och används i praktiken.