Fallande triangel – fungerar det verkligen? Statistik och fakta | Teknisk Analys

Last Updated on 14 July, 2025 by Håkan Samuelsson

Ja – den stigande triangeln fungerar oftare än den misslyckas, men den är långt ifrån felfri. Historisk statistik visar att cirka 60–65 % av dessa formationer bryter uppåt och i genomsnitt leder till kraftiga prisökningar. Samtidigt är risken för falska utbrott hög, vilket gör att mönstret kräver både bekräftelse och riskkontroll. I den här artikeln granskar vi hur den stigande triangeln faktiskt fungerar i praktiken – med hjälp av data, exempel, och insikter från både akademisk forskning och verkliga marknader som aktier och krypto. Målet är att ge dig ett klart svar: är detta mönster något du kan lita på – eller bara ännu en teknisk illusion?

En stigande triangel är ett välkänt prismönster inom teknisk analys, ofta omtalat som ett positivt tecken på fortsatt uppgång. Mönstret kännetecknas av en horisontell motståndsnivå som kursen upprepade gånger testar ovanifrån, samtidigt som stigande bottnar bildar en uppåtlutande stödlinje. Resultatet blir en triangelformation där prisintervallet smalnar av. Tanken är att köparna successivt tar mark (högre lågpunkter) trots att säljarna försvarar en viss nivå (oförändrade högsta punkter). Förespråkare menar att när trycket byggs upp inom en stigande triangel, sker till slut ett utbrott – oftast uppåt – när köparna övermannar säljarna. Men fungerar detta mönster verkligen i praktiken? I den här artikeln granskar vi stigande triangelns teoretiska bakgrund, hur traders använder den, samt historisk statistik och akademiska rön om hur tillförlitligt mönstret är i aktie- och kryptomarknaden.

Vad är en stigande triangel?

En stigande triangel är en fortsättningsformation som typiskt uppstår i en pågående upptrend. Mönstret formas när priset pendlar mellan en statisk motståndslinje i toppen och en stigande stödlinje i botten. Varje rekyl stannar på en successivt högre nivå, vilket indikerar att köpare kommer in allt aggressivare och höjer golvet, medan säljarna fortsatt kliver av vid ungefär samma toppnivå. I takt med att intervallet krymper närmar sig priset triangelns spets. Teoretiskt signalerar detta att utbud och efterfrågan närmar sig ett avgörande ögonblick – ett utbrott ur formationen.

Mönstret anses bullish (hausse-betonat) eftersom utbrottet oftast sker uppåt. I en ideal situation bryter kursen över den horisontella motståndsnivån, vilket bekräftar att köparna vunnit kampen och att den tidigare uppåtgående trenden återupptas. Det är dock viktigt att notera att utbrott även kan ske nedåt, särskilt om marknaden möter starkare motstånd eller om det rådande sentimentet vänder negativt. En stigande triangel som uppträder efter en föregående nedtrend kan därför ibland agera som en vändningsformation om priset bryter nedåt – eller som en överraskande vändning uppåt om tjurarna trots allt tar över.

Hur identifieras och tolkas mönstret?

För att identifiera en stigande triangel söker man minst två tydliga toppar kring samma prisnivå (som definierar det horisontella motståndet) och en serie stigande bottnar där varje botten är högre än den föregående (vilket ger den uppåtlutande stödlinjen). Ju fler gånger priset tangerar motståndet och stödet, desto mer distinkt och pålitlig anses triangeln vara. I praktiken är dock inte varje formation skolboksexakt – variationer förekommer, och trendlinjerna behöver inte vara perfekt horisontella eller jämnt lutande. Det centrala är idén om sammandragande prisrörelse med en tydlig platå upptill. Vanligen formas en stigande triangel över veckor till ett par månaders tid, där volatiliteten avtar successivt inom mönstret i takt med att triangeln närmar sig sin spets.

Volym ses ofta som en nyckelfaktor i tolkningen. Tekniska analytiker vill gärna se avtagande volym under formationens uppbyggnad (tecken på att marknaden konsoliderar) och därefter en volymökning vid utbrottet som bekräftar genuint köptryck bakom genombrottet av motståndslinjen. Om volymen uteblir kan utbrottet vara suspekt och mer benäget att misslyckas.

Praktisk tillämpning – att handla på en stigande triangel

I praktiken används stigande triangel-mönstret av traders för att hitta entry- och exitnivåer. En vanlig strategi är att köpa (ta en lång position) i samband med utbrottet uppåt genom motståndsnivån. Tanken är att utbrottet signalerar startskottet för nästa etapp uppåt i trenden. För att minska risken placerar man ofta en stop loss strax under stödlinjen eller senast bildade botten, i händelse av att brottet visar sig vara falskt och kursen vänder ned igen.

Ett vanligt sätt att uppskatta prismål är att använda triangelns höjd. Mät regeln innebär att man mäter avståndet mellan den horisontella motståndslinjen och triangelns lägsta punkt; sedan läggs denna höjd till utbrottsnivån för att projicera en målkurs. Om exempelvis motståndet ligger vid 100 kr och lägsta botten inom triangeln var 90 kr, är höjden 10 kr – vilket ger ett indikativt prismål på 110 kr efter ett uppåtutbrott. Historiskt når inte alla utbrott sina mål, men många gör det (mer om det nedan).

Det förekommer också att traders förhandsspekulerar i utbrottet genom att ta position innan priset bryter ut. De kan till exempel köpa nära stödlinjen i hopp om att mönstret ska fullbordas med ett utbrott uppåt – detta ger lägre inköpskurs och större potentiell vinst om utbrottet sker. Nackdelen är förstås risken att mönstret misslyckas (till exempel att priset bryter nedåt istället). Därför är disciplin med stop loss och hantering av falska utbrott avgörande när man handlar dessa formationer.

Statistik: Stigande trianglar i aktiemarknaden

För att bedöma om stigande triangel-mönstret verkligen fungerar behöver vi titta på empirisk data. Flera studier har analyserat historiska kursdiagram för att kvantifiera hur ofta dessa formationer lever upp till sitt rykte. En av de mest omfattande genomfördes av tekniske analytikern Thomas Bulkowski, som manuellt kartlade över 15 000 prisformationer i 500 olika amerikanska aktier under en studieperiod på fem år. Bland dessa fanns hundratals stigande trianglar. Resultaten från Bulkowski och liknande genomgångar ger oss hårda fakta om mönstrets träffsäkerhet.

Sannolikhet för upp- eller nedåtriktat utbrott

Enligt Bulkowskis statistik sker utbrott uppåt i cirka 60–65 % av fallen för stigande trianglar. Med andra ord, ungefär två av tre trianglar bröt upp genom motståndet, medan en av tre bröt nedåt genom stödet. Detta bekräftar mönstrets bullish bias – en stigande triangel tenderar att vara ett fortsättningsmönster som oftare fortsätter trenden uppåt än bryter ned. Det är dock långt ifrån en garanti; drygt en tredjedel av formationerna ledde alltså istället till ett nedåtutbrott, i strid med förhoppningarna.

Det är värt att nämna att den historiska sannolikheten kan variera beroende på marknadsklimat. I starka bullmarknader är det logiskt att fler trianglar bryter uppåt (trenden som fortsätter), medan i svagare marknader eller björnperioder kan andelen nedåtbrott öka. Data antyder också att utbrottet oftast inträffar när triangeln nått ungefär 60–70 % av sin fulla spets. Om priset dröjer ända till spetsen utan att bryta ut, ökar risken att momentum klingar av eller att mönstret blir ogiltigt.

Utbrottens utfall: prisrörelse och prismål

Hur mycket rör sig kursen efter ett utbrott? Statistiken visar att stigande trianglar i genomsnitt gav stora kursrörelser vid utbrott, särskilt uppåt. Bulkowskis studie fann att ett uppåtgående utbrott ledde till en genomsnittlig prisuppgång på runt 40 % från utbrottsnivån. Detta är en anmärkningsvärt hög siffra – den reflekterar dock ultimate high, det vill säga det största uppmätda uppsvinget efter utbrottet innan en betydande trendvändning inträffade. Mönstret kan alltså indikera en fortsatt upptrend som varar ett tag. Åt andra sidan, vid nedåtgående utbrott var den genomsnittliga nedgången omkring –10–15 %, alltså betydligt mindre i absoluta tal.

En viktig fråga är om utbrotten når sina prismål enligt mätregeln. Enligt Bulkowski nådde cirka 70 % av uppåtutbrotten det teoretiskt beräknade prisobjektivet, medan motsvarande andel för nedåtutbrott var lägre, runt 44 %. Det tyder på att det klassiska sättet att projicera en målkurs (triangelns höjd adderad på utbrottet) relativt ofta infrias i uppåtgående fall. Faktum är att en tidigare sammanställning av Bulkowskis 90-talsdata indikerade att uppemot 89 % av utbrotten uppnådde prismålet när man ser till hela formationen – en hög siffra som dock kan ha påverkats av den starka börsperioden som undersöktes.

Nedan sammanfattas några nyckeltal från Bulkowskis studie av stigande trianglar i amerikanska aktier:

Felaktiga signaler och falska utbrott

Ingen teknisk formation är perfekt – falska utbrott förekommer relativt ofta även i stigande trianglar. Bulkowskis undersökning pekar på att omkring 32 % av alla identifierade stigande trianglar gav falska signaler, dvs. utbrottet inträffade men kursen orkade inte fortsätta i utbrottets riktning. Istället kan priset efter ett initialt genombrott snabbt vända tillbaka in i triangeln eller bryta åt andra hållet.

Intressant nog visar data att nästan hälften (46 %) av alla nedåtutbrott ur stigande trianglar faktiskt “bustar” – det vill säga, de misslyckas och vänder till uppgång. Bulkowski fann att en betydande andel av aktier som bröt ned under en stigande triangel sedermera omvände uppåt och steg i alla fall. I genomsnitt gick dessa “busted” formationer upp +36 % från botten efter att ha lurat ut säljarna. Detta illustrerar riskerna: ett nedåtutbrott är inte alltid en pålitlig säljsignal – marknaden kan snabbt återhämta sig. På samma sätt kan ett uppåtutbrott ibland vända till ett brant fall, om än statistiskt något mindre vanligt.

Vad säger akademisk forskning?

Den akademiska synen på tekniska mönster som stigande trianglar är generellt skeptisk, då effektiva marknadens teori länge dominerat. Forskning har dock genomförts för att testa om chartmönster uppvisar någon förutsägbarhet utöver slumpen. En inflytelserik studie av Lo m.fl. visade att vissa formationer faktiskt uppträder oftare i verkliga marknadsdata än i randomiserade simuleringar, vilket antyder att mönstren inte enbart är rena tillfälligheter. Samtidigt är resultaten blandade – prognosförmågan hos enskilda mönster som trianglar är ofta modest och kan lätt ätas upp av transaktionskostnader och subjektivitet i tolkning. Med andra ord, statistiska “edge” finns men är små. Akademiker påpekar också risken för data-snooping bias och att många traders ser samma formationer, vilket kan göra dem självuppfyllande till viss grad men också oförutsägbara när alla försöker utnyttja dem samtidigt.

Stigande triangel i kryptomarknaden

Kryptovalutor som Bitcoin och Ethereum har under de senaste åren lockat en stor skara aktiva traders som flitigt använder teknisk analys. Många av de klassiska prismönstren, inklusive stigande trianglar, förekommer regelbundet även på kryptodiagram. Det finns färre formella studier på kryptomarknaden, men indikationer tyder på liknande mönster. En analys av historiska prisformationer på altcoin-marknaden visade att stigande triangel-utbrott gav vinst cirka 68 % av gångerna, vilket ligger nära de ~63 % vi såg för aktier.

Det som eventuellt skiljer krypto är att marknaden handlar dygnet runt globalt och är mer spekulativ, vilket ibland ger extra volatilitet runt utbrott. Stora aktörer kan försöka utlösa stoppar kring tekniska nivåer, vilket kan öka frekvensen av kortvariga falska utbrott. Ändå verkar själva principen bakom stigande triangel – att ökande efterfrågan möter ett definierat utbudstak – vara tillämpbar även här. Psykologin hos marknadsdeltagarna är likartad: när ett viktigt motstånd testas flera gånger och köpare konsekvent köper tidigare vid varje dipp, indikerar det styrka även i en kryptotillgång.

Slutsats: Fungerar stigande triangel?

Så, fungerar den stigande triangeln verkligen i praktiken? Baserat på historisk statistik och empiriska studier är svaret att mönstret har en viss förutsägbarhet, men inte ett ofelbart facit. Data från aktiemarknaden visar att sannolikheten klart lutar mot uppåtutbrott och att dessa utbrott ofta förenas med betydande fortsatta prisökningar. Även i kryptomarknaden syns tecken på att mönstret kan ge ett positivt odds för framgång. Detta innebär att en trader som konsekvent handlar välformade stigande trianglar i rätt kontext kan ha en statistisk edge jämfört med slumpen.

Samtidigt måste betonas att 60–70 % sannolikhet fortfarande innebär 30–40 % risk för motsatsen. Det förekommer mängder av falska utbrott och situationer där mönstret sviker. Att en stigande triangel identifierats är ingen garanti för vinst – marknaden kan när som helst bryta mönstret på grund av nya fundamentala faktorer eller ren slumpmässig volatilitet. Därför är riskkontroll och bekräftelse viktiga. Många erfarna traders kombinerar mönstertolkningen med andra verktyg: t.ex. väntar de på en volymökning som bekräftelse, eller använder momentumindikatorer för att stärka signalen.

En neutral och informativ bedömning är att stigande triangel-mönstret fungerar till den grad att det statistiskt gynnar fortsatt uppgång, framförallt i ett positivt marknadsklimat, men att det verkliga utfallet i varje enskilt fall varierar. Akademiska studier är försiktiga med att tillskriva mönstret för mycket prediktiv kraft, men erkänner att det finns icke-slumpmässiga tendenser i marknadsbeteendet. I praktiken kan mönstret vara självuppfyllande – många traders känner igen det och agerar likartat, vilket bidrar till att skapa just det utbrott man förväntar sig. Men om alla ser samma sak kan också överfyllda positioner leda till tvära kast.

Summering: Den stigande triangeln är ett användbart verktyg i verktygslådan för teknisk analys. Historiska fakta och siffror stödjer att den har en positiv sannolikhetsfördel och kan ge god vägledning om fortsatt trend, särskilt på likvida marknader som aktier och krypto där många tittar på samma nivåer. Dock krävs alltid vaksamhet – mönstret fungerar inte varje gång, och framgångsrik användning bygger på att kombinera statistik med sunt riskbeteende och att förstå marknadens kontext. Att ställa sig frågan “fungerar det verkligen?” är klokt – och svaret är att det fungerar oftare än inte, men inte alltid. Statistik och fakta ger en edge, men inga garantier.