Last Updated on 10 July, 2025 by Aktie, Fonder och Investeringar
Finansvärlden är full av myter och “effekter” som sägs påverka marknaden. En av de mest omtalade är den så kallade “helgeffekten” (eller “måndagseffekten”), som länge har hävdats innebära att aktieavkastningen på måndagar är betydligt lägre än på den omedelbart föregående fredagen. Tanken har varit att aktier presterar sämre under helgen. Men är detta verkligen sant? Och bör investerare basera sina strategier på denna antagna bias? Nya och omfattande analyser genom backtesting avslöjar en överraskande sanning: det finns ingen stark helgeffekt i aktier, varken negativ eller positiv. Låt oss dyka djupare in i vad helgeffekten är, varför den uppstod, och vad den senaste datan faktiskt säger.
Vad är Helgeffekten i Aktier?

Helgeffekten i aktier refererar till den förmodade tendensen att aktier presterar sämre under helgen, specifikt att avkastningen på måndagar ofta är betydligt lägre än på fredagen innan. Vissa kallar det även “måndagseffekten”, även om den teorin ibland utvidgas till att hävda att måndagsavkastningen ska följa den rådande trenden från föregående fredag – om marknaden var upp på fredagen, skulle den fortsätta sin uppgång på måndagen, och vice versa.
Fenomenet rapporterades först 1973 av Frank Cross i en artikel med titeln “The Behavior of Stock Prices on Fridays and Mondays”, publicerad i Financial Analysts Journal. Cross visade att den genomsnittliga avkastningen på fredagar översteg den på måndagar, och att det fanns en tydlig skillnad i prismönstren mellan dessa dagar. Detta innebar att aktiepriserna tenderade att falla på måndagar, efter en uppgång den föregående handelsdagen (vanligtvis fredagen), vilket resulterade i en återkommande låg eller negativ genomsnittlig avkastning från fredag till måndag på aktiemarknaden.
Denna bias, som antyder att aktier skulle prestera bättre över helgen, har dock visat sig vara föränderlig och har varierat från decennium till decennium. Den populära uppfattningen att aktier generellt sett går ner under helger är, enligt omfattande backtesting, inte korrekt.
Förklaringar och Teorier Bakom Helgeffekten
Trots att orsakerna till helgeffekten har debatterats flitigt, har flera teorier försökt förklara dess uppkomst och beständighet under vissa perioder:
- Irrationellt Investerarbeteende: En framträdande förklaring pekar på människors tendens att agera irrationellt. Handlingsmönstren hos individuella investerare verkar vara en bidragande faktor. Inför osäkerhet fattar människor ofta beslut som inte speglar deras bästa omdöme, och kapitalmarknaderna kan ibland återspegla deltagarnas irrationalitet, särskilt med tanke på den höga volatiliteten i aktiepriser. Investerares beslut kan påverkas av externa faktorer, ibland omedvetet. Dessutom är investerare mer aktiva säljare av aktier på måndagar, särskilt efter att dåliga nyheter har spridits på marknaden.
- Företags Rapportering av Dåliga Nyheter: En av de mest frekventa teorierna är att företag tenderar att släppa dåliga nyheter på fredagen efter att marknaderna har stängt. Denna strategi skulle kunna minska aktiekurserna på måndagar när marknaden öppnar igen, eftersom investerare har haft hela helgen på sig att smälta informationen och reagera negativt.
- Blankning (Short Selling): Vissa teorier antyder att helgeffekten kan vara kopplad till blankning, vilket skulle påverka aktier med höga blankningspositioner. Blankningspositioner kan bygga upp press på aktier som sedan realiseras när marknaden öppnar igen på måndagen.
- Bleknande Optimism: En enklare förklaring är att effekten helt enkelt kan vara ett resultat av att handlares optimism bleknar mellan fredag och måndag. Efter en kanske positiv fredag kan en helgs betänketid leda till mer försiktighet eller pessimism.
Helgeffekten har varit ett återkommande inslag i aktiehandelsmönster under många år. En studie från Federal Reserve visade att det före 1987 fanns en statistiskt signifikant negativ avkastning över helgerna. Men denna negativa avkastning försvann under perioden 1987 till 1998. Efter 1998 har volatiliteten över helgerna ökat igen, och orsakerna till helgeffekten förblir ett mycket omdebatterat ämne.
Backtestningens Slutsats: Finns Helgeffekten Verkligen?
För att vetenskapligt undersöka helgeffekten och dess hållbarhet har omfattande backtesting utförts. Enligt QuantifiedStrategies.com, som har kört många backtester, är slutsatsen tydlig: det finns ingen (stark) helgeffekt i aktier, varken negativ eller positiv. Detta är en viktig insikt som går stick i stäv med den långvariga populära uppfattningen.
För att nå denna slutsats användes följande handelsregler i backtesterna:
- Man köpte S&P 500 vid stängning på fredagen.
- Man sålde vid stängning nästa handelsdag (vanligtvis en måndag, men ibland en tisdag om det var en icke-handelsdag).
Resultaten av dessa backtester är belysande:
- Totalt sett har effekten historiskt sett varit positiv, med en genomsnittlig vinst på 0,04%.
- Men sedan år 2000 har effekten faktiskt varit negativ, med en genomsnittlig förlust på 0,01% sedan 2001.
- Att försöka sälja på måndagsmorgonen visade en något mer konsekvent effekt, men den var fortfarande inte tillräckligt stark för att vara handelsbar.
Det testades även om det fanns ett “spillover”-effekt till måndagar när fredagen var en mycket stark eller svag dag.
- När fredagen var en stark dag (steg mer än 1% från torsdagens stängning), visades ingen särskild trend i prestandan från fredag till måndags stängning.
- När fredagen sjönk mer än 1%, lyckades man inte heller se några handelsbara mönster.
Slutsatsen från dessa omfattande tester är att det inte går att hitta någon handelsbar helgeffekt i aktier. Detta innebär att även om det historiskt kan ha funnits en svag tendens, är den inte tillräcklig eller konsekvent nog i dagens marknad för att utnyttjas med en handelsstrategi. Aktiepriser går inte typiskt ner under helgerna.
Historisk Utveckling och Förändringar Över Tid
Helgeffektens historia är komplex och visar hur marknadsmönster kan förändras över tid. Som nämnts fanns det före 1987 en statistiskt signifikant negativ avkastning över helgerna. Detta var den period då idén om “måndagsbluesen” verkligen fick fäste.
Dock försvann denna negativa avkastning under perioden 1987 till 1998. Detta kan tyda på att marknadsaktörer anpassade sig till effekten, eller att andra faktorer började dominera. Sedan 1998 har volatiliteten över helgerna återigen ökat, och som nämnts, har orsakerna till helgeffekten förblivit ett debatterat ämne.
Detta stämmer väl överens med de moderna backtesterna, som visar att även om det historiskt fanns en positiv effekt (0,04% i genomsnitt), så vände den till negativ (-0,01% i genomsnitt) sedan år 2000/2001. Detta belyser vikten av att ständigt testa och validera handelsstrategier, eftersom gamla “sanningar” kan förlora sin relevans över tid.
Den Omvända Helgeffekten
Intressant nog finns det även motstridig forskning som postulerar en “omvänd helgeffekt”, där måndagsavkastningen faktiskt är högre än avkastningen på andra dagar. Viss forskning har till och med visat att det kan finnas flera typer av helgeffekter, beroende på företagets storlek.
- Små företag kan ha mindre avkastning på måndagar.
- Stora företag kan ha högre avkastning på måndagar.
Den omvända helgeffekten har dessutom postulerats att endast förekomma på aktiemarknader i USA. Denna variation och debatt understryker komplexiteten i att identifiera och utnyttja marknadsanomalier.
Alternativa Strategier och Mönster att Överväga
Eftersom backtesterna inte har kunnat identifiera någon handelsbar helgeffekt i aktier, rekommenderar experter att man istället fokuserar på andra, mer robusta säsongsmönster och strategier. Några av de starkaste mönstren som rekommenderas inkluderar:
- “Turnaround Tuesday” Strategin: Denna strategi fokuserar på potentialen för vändningar på tisdagar. Det är ett av de starkaste mönstren som nämns i källorna.
- “Turn of the Month” Strategin (Månadsslutseffekten): Detta är en välkänd handelsstrategi som bygger på att marknaden tenderar att prestera bättre vid månadsskiften. Effekten är så stark att den ofta “spiller över” till de första tre dagarna i den nya månaden.
Utöver dessa finns det andra säsongsmässiga och tidsbaserade anomalier som kan vara värda att utforska:
- Guldsäsonger: Guld har historiskt sett haft en fördel från torsdag till måndag under många decennier. Detta visar att säsongsmässighet kan vara starkare i vissa tillgångar än andra.
- “Options Expiration Week Effect” (OPEX Säsongsmässighet): Denna effekt undersöker hur marknaden påverkas under veckan då optioner förfaller (på fredagen före den tredje lördagen varje månad i USA).
- “Post-Holiday Effect” i Aktier: Medan det finns en positiv “semestereffekt” dagarna före en helgdag, undersöks även om det finns en motsatt effekt efter helgdagen.
- “Overnight Reversal Strategy”: Denna strategi fokuserar på att dra nytta av potentiella marknadsvändningar som specifikt inträffar på måndagar och tisdagar.
- “Even Vs. Odd Days Trading Strategy”: Enligt denna strategi kommer de flesta vinsterna i S&P 500 på jämna dagar, inte på udda dagar, vilket är en speciell men sannolikt slumpmässig effekt.
Dessa strategier och mönster belyser att det finns många olika sätt att analysera marknaden och söka efter fördelar, bortom den traditionella helgeffekten.

Slutsats: Ett Datadrivet Perspektiv på Aktiehandel
Den populära tron på en stark, konsekvent helgeffekt – med betydligt lägre avkastning på måndagar – stöds inte av de senaste backtesterna. Även om det fanns en statistiskt signifikant negativ effekt före 1987, har den försvunnit och till och med vänt till att bli negativ sedan början av 2000-talet. Detta visar på vikten av att basera handelsbeslut på data och grundliga backtester snarare än på gamla övertygelser eller anekdotisk bevisföring.
Att förstå historiska mönster och de teorier som försöker förklara dem är viktigt, men lika viktigt är att inse att marknaden är dynamisk och att anomalier kan försvinna eller förändras över tid. Istället för att oroa sig för “måndagsbluesen”, bör investerare och handlare fokusera på att utforska och implementera strategier baserade på bevisade mönster, såsom “Turnaround Tuesday” eller “Turn of the Month” strategierna, som har visat sig vara mer robusta över tid. Genom att anta ett datadrivet tillvägagångssätt kan man fatta mer informerade och potentiellt mer lönsamma beslut på aktiemarknaden.