Låna pengar för att köpa aktier – Så fungerar belåning

Last Updated on 23 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Att låna pengar för att köpa aktier innebär att du ansöker om ett lån eller en kredit med dina befintliga värdepapper (aktier och fonder) som säkerhet. Detta kallas belåning eller värdepapperskredit och ger dig möjlighet att öka din köpkraft och hävstång på börsen. Med belåning kan du potentiellt få högre vinst än om du bara använt egna pengar, men risken för förlust blir också större. I denna genomgång förklarar vi hur belåning och hävstång fungerar i praktiken, vilka villkor som gäller hos Avanza och Nordnet, samt vilka risker och alternativ du bör känna till.

Vad innebär att låna pengar för att köpa aktier?

Att låna pengar för att köpa aktier betyder att du tar ett lån som är kopplat till din aktieportfölj. Normalt skaffar man sig en så kallad värdepapperskredit eller depåkredit hos en bank eller nätmäklare. Dina aktier och fonder fungerar som pant, och på så sätt kan du låna en del av köpeskillingen för nya aktier. Du ansöker om krediten hos din bank eller nätmäklare, och hur mycket du får låna bestäms av värdet på det innehav du redan har samt av dina ekonomiska förutsättningar (kreditlimit).

Till exempel har Avanza en produkt de kallar ”Superlånet” för värdepapperskredit. På Avanza kan du, under vissa villkor, låna pengar till noll procent ränta (0 %) om din belåningsgrad är maximal 10 % av portföljen och du lånar högst 50 000 kr. Att använda belåning innebär alltså att du gör större investeringar än dina egna pengar tillåter, vilket ger både möjlighet till högre avkastning och betydligt högre risk om börsen skulle falla.

Kan man köpa aktier med lån?

Ja – många banker och nätmäklare (t.ex. Avanza och Nordnet) erbjuder särskilda lån för att köpa aktier. Man gör det genom att ansöka om en värdepapperskredit eller portföljbelåning. Denna kredit beviljas mot att du använder dina befintliga aktier/fonder som säkerhet. Så länge du har godkända värdepapper kan du alltså köpa fler aktier än du har likvida medel, förutsatt att kreditlimiten och belåningsvärdet räcker till. Avanza och Nordnet har båda tydlig information om hur man ansöker om värdepapperskredit i sina system.

Notera dock att det kräver att du redan har en portfölj att belåna. Du kan alltså inte få en värdepapperskredit utan att först ha placerat pengar på ett ISK/depå. Om du saknar ett sparande men ändå vill låna kan man i princip ta ett vanliga privatlån eller höja bolånet – men dessa lånetyper är dyrare och har ingen portfölj som säkerhet (se avsnittet “Alternativ till att köpa aktier med lån” nedan).

Belåna aktieportföljen – så fungerar det

Att belåna aktieportföljen betyder att du utnyttjar din värdepapperskredit för att handla aktier. När du ansöker om värdepapperskredit gör banken en kreditprövning, och ger dig sedan ett kreditkonto kopplat till din depå eller ISK. Hur stort låneutrymme du får beror på två saker: dina befintliga värdepapper och din inkomst/kapital (kreditlimit). I praktiken gäller att du som mest kan låna upp till det sammanlagda belåningsvärdet av dina aktier och fonder (givet kreditlimiten).

Dina aktiers belåningsvärde baseras på varje akties individuella belåningsgrad (en procentandel) multiplicerat med aktiens marknadsvärde. Summan av alla sådana belåningsvärden i portföljen är din maximala kredit. Enkelt uttryckt: om din portfölj är värd 100 000 kr med genomsnittlig belåningsgrad 50 % kan du låna upp till 50 000 kr, förutsatt att kreditlimiten tillåter det. Om kreditlimiten är lägre än belåningsvärdet blir kreditlimiten den avgörande faktorn.

När du sedan lägger en köporder med belåning används alltid dina egna pengar först, och sedan krediten om du behöver mer. Avanza visar i handelsgränssnittet hur mycket av din egen kassa som finns kvar och hur mycket du kan köpa med kredit. Du behöver alltså inte själv peta in något särskilt – systemet drar helt automatiskt från krediten när kontosaldot inte räcker till.

Du betalar endast ränta för den del av krediten du använder. Om du till exempel lånar 10 000 kr i ett år till 1,49 % (effektiv ränta) blir räntekostnaden 10 000 * 0,0149 ≈ 149 kr (ungefär 21 kr i månaden). Skulle du återbetala 100 000 kr efter ett år vid 1,49 % effektiv ränta blir totalbeloppet cirka 101 490 kr (cirka 101 043 kr efter ränteavdrag). Lånet är flexibelt: det finns inga amorteringskrav och du kan när som helst sälja eller sätta in pengar för att betala av krediten.

Kredtlimit och belåningsvärde

Utöver belåningsvärdet har du även ett kreditlimit. Kreditlimiten är ofta baserad på din inkomst och storleken på portföljen. Du betalar ingen ränta på kreditlimiten i sig – den anger bara en övre gräns för hur mycket du maximalt kan utnyttja. Till exempel kan du ha en kreditlimit på 500 000 kr men ett belåningsvärde på bara 300 000 kr, vilket innebär att du i praktiken ändå bara kan låna 300 000 kr. Omvänt, om ditt belåningsvärde går över kreditlimiten är det limiten som sätter taket. Du kan alltså aldrig låna mer än det minsta av (belåningsvärde, kreditlimit).

Vad är en värdepapperskredit?

En värdepapperskredit (ibland kallat depåkredit eller aktielån) är ett lån där du använder din befintliga aktie- och fondportfölj som säkerhet. När du beviljas en värdepapperskredit blir ett konto kopplat till din depå, ISK eller kapitalförsäkring. Du kan utnyttja denna kredit vid behov, till exempel när du köper fler aktier än du har kontanta pengar till.

Det viktiga med en värdepapperskredit är att räntan oftast är mycket lägre än på ett vanligt lån utan säkerhet. Detta beror på att banken tar mindre risk (dina värdepapper fungerar som pant). Du betalar vanligtvis ingen uppläggningsavgift eller årsavgift för krediten, utan enbart ränta på det belopp du faktiskt lånar. Om du aldrig utnyttjar krediten kostar den ingenting.

Skulle du trots allt inte kunna betala tillbaka delar av lånet får banken rätt att sälja av dina värdepapper för att täcka lånet. Detta är samma princip som när bankerna har pant i bostäder vid bolån. Därför är det viktigt att vara försiktig och inte ta ett större aktielån än du är bekväm att återbetala, även om det skulle gå dåligt på börsen.

Belåningsvärde på aktier och fonder

Belåningsvärde är ett mått på hur mycket av ett värdepappers värde som får användas som säkerhet. Det beräknas som belåningsgrad (%) × marknadsvärde. Om en aktie kostar 100 kr och har en belåningsgrad på 80 % innebär det att du får belåna upp till 80 kr på den aktien. Summan av alla belåningsvärden i din portfölj är det totala belåningsvärdet – alltså hur mycket du högst kan låna.

Olika aktier och fonder har olika belåningsgrad beroende på hur stabila och likvida de är. Vanligtvis har stora, väletablerade bolag hög belåningsgrad. Till exempel har investmentbolaget Investor, H&M och Sandvik ofta omkring 80 % belåningsgrad på Avanza. Mindre bolag eller till exempel onoterade aktier kan ha betydligt lägre belåningsgrad (ibland 10–30 % eller till och med 0 %). Även fonder kan vara belåningsbara, ofta med belåningsgrader runt 50–80 % beroende på fondens innehåll. På Nordnet varierar belåningsgraderna för vanliga aktier till exempel från 30 % (småbolag) upp till 70 % (Large Cap på OMXS30-index).

Kort sagt: ju högre belåningsgrad ett innehav har, desto mer kredit får du för det. Aktier med hög belåningsgrad (t.ex. 80 %) ger mer låneutrymme än de med låg belåningsgrad, givet samma värde.

Belåningsgrad – hur mycket kan du låna?

Belåningsgrad är andelen av din portfölj som är finansierad med lån. Den räknas som (lånesumma ÷ portföljens värde) i procent. Till exempel, om din portfölj är värd 100 000 kr och du lånar 50 000 kr, är belåningsgraden 50 %.

Hur hög belåningsgrad du kan tillåta dig beror på belåningsvärdet. Äger du t.ex. 100 000 kr i aktier med 50 % genomsnittlig belåningsgrad har du ett belåningsvärde på 50 000 kr. Om du lånar hela det belåningsvärdet blir din belåningsgrad 100 %. Går du över det (t.ex. lånar 60 000 kr på samma portfölj) blir du överbelånad och då måste du reglera (se nedan).

I praktiken sätter ofta banken ett tak för lämplig belåningsgrad baserat på din riskprofil. Avanzas Superlån ger exempelvis 0 % ränta om du håller din belåningsgrad under 10 %. Nordnet har en gräns på 10 % för sin lägsta räntenivå i portföljbelåning Plus, och kräver att största positionen inte överstiger 20 % av portföljvärdet för bästa villkor.

Sammantaget kan du låna så mycket att din belåningsgrad blir upp till 100 % – men ju närmare 100 % du kommer desto mindre spelar portföljens ner­tågar (ned­gångar) roll innan du råkar ut för problem. Exempelvis, med belåningsgrad 50 % behöver portföljen falla cirka 44 % innan du når överbelåning, medan vid 80 % belåningsgrad räcker en nedgång på 13 % för att hamna i riskzonen.

Hävstång på aktier – så fungerar det

Hävstång innebär att du använder lånade pengar för att öka din exponering mot aktier. När du köper aktier till delar av lånade medel betyder det att dina vinster och förluster förstoras i förhållande till ditt eget kapital. Om kursen stiger blir din procentuella vinst högre än om du bara använt eget kapital, och motsvarande om den faller.

Exempelvis: Anta att du har 10 000 kr eget kapital och lånar 5 000 kr (hävarm på 1,5×). Om den totala positionen (15 000 kr) ökar 10 % blir värdet 16 500 kr. Efter att du betalat tillbaka lånet på 5 000 kr har du alltså 11 500 kr kvar – en nettoökning med 15 % av ditt eget kapital. Utan belåning skulle 10 % vinst på 10 000 kr bara ge 11 000 kr.

Alltså ger hävstången att ditt eget kapital ökar procentuellt mer vid uppgång. Samtidigt fungerar det åt andra hållet: vid nedgångar förlorar du procentuellt mer än utan belåning.

Exempel: Vinst med belåning

Exempel: Du vill köpa aktier i ett bolag för totalt 10 000 euro. Bolaget har en belåningsgrad på 85 %, så du kan låna 8 500 euro och behöver bara 1 500 euro av egna pengar. Om aktiekursen stiger med 10 % ökar värdet på din position med 1 000 euro. Eftersom du bara investerat 1 500 euro själv motsvarar detta en vinst på cirka 66 % på ditt kapital. Detta illustrerar hur kraftig hävstång kan vara: en måttlig uppgång i aktiekursen ger en mycket högre procentuell avkastning på det egna kapitalet när du belånar.

Exempel: Förlust med belåning

Samma exempel omvänt: Om aktien i ovanstående exempel istället faller med 10 % så förlorar positionen 1 000 euro i värde. Det motsvarar en förlust på 66 % av de 1 500 euro du hade satsat själv. En nedgång slukar alltså en stor del av det eget kapital som satsats, och du står kvar med lånet och räntan. Även om du tvingas sälja vid kursfallet måste du betala tillbaka hela lånebeloppet. Summan blir att du riskerar betydligt större procentuell förlust (eller skuld) än utan belåning.

Risker med aktiebelåning

Riskerna med aktiebelåning är betydande. För det första är hävstången dubbelriktad: om börsen går ner kan du inte bara förlora ditt eget investerade kapital, utan du kan även gå minus i förhållande till det lånade beloppet. Om värdet på de aktier du köpt med lånade pengar sjunker under lånebeloppet står du kvar med lånet och måste betala ränta på hela beloppet. Detta kan leda till skulder som överstiger din initiala investering.

Om din belåningsgrad blir för hög uppstår överbelåning. Banken eller mäklaren kommer då att kräva att du omedelbart vidtar åtgärder – antingen sätter in mer pengar eller säljer en del av dina innehav för att minska låneskulden. Om du inte kan reglera situationen har banken rätt att sälja av (tvångsförsälja) dina värdepapper automatiskt för att täcka lånet. Vid tvångsförsäljning har du ingen kontroll över vilka aktier som säljs och det tillkommer ofta extra avgifter. Detta kan innebära att du realiserar stora förluster i ett sämre läge samtidigt som du eventuellt fortfarande blir skyldig pengar.

Ytterligare riskfaktorer är bland annat: räntan är rörlig och kan stiga, vilket höjer dina lånekostnader; kreditlinjen betraktas som skuld i din ekonomi och kan försämra din kreditvärdighet; samt att en belånad portfölj kräver noggrann bevakning (värdeminskningar sker snabbare). Det finns alltså ingen garanti för att du kan betala tillbaka lånet utan problem.

Överbelåning och tvångsförsäljning

Överbelåning inträffar när det utnyttjade lånebeloppet överstiger det maximala belåningsvärdet på din portfölj. Det vill säga när du lånat mer pengar än vad säkerheterna i portföljen tillåter. Vid överbelåning kan långivaren (din bank eller mäklare) kräva att du omedelbart minskar krediten. Detta sker vanligen genom att du sätter in mer pengar eller säljer av aktier.

Om du inte kan vidta dessa åtgärder riskerar du tvångsförsäljning. Långivaren har då rätt att sälja delar av din portfölj för att täcka lånet. Vid en sådan process har du ingen möjlighet att bestämma vilka värdepapper som avyttras – det sker automatiskt i den ordning som avtalats. Tvångsförsäljning kan ske mycket snabbt om börsen kraschar, vilket ofta innebär att du får realisera förlust till kursdippen. Dessutom tillkommer oftast en avgift för margin call och tvångsförsäljning.

Sammanfattningsvis: håll hela tiden koll på din belåningsgrad och se till att du har marginal att röra dig. Om värdet faller kraftigt bör du omedelbart självmant avbelåna (sälja värdepapper eller tillskjuta kapital) innan banken gör det åt dig.

Ränta på aktielån och värdepapperskredit

Räntan på ett aktielån eller värdepapperskredit varierar kraftigt beroende på bank, portföljens sammansättning och utnyttjad belåningsgrad. Hos Avanza har grundnivån för värdepapperskredit exempelvis legat runt 1,49 % effektiv ränta, vilket betyder att ett lån på 100 000 kr i ett år kostade cirka 1 490 kr (cirka 1 043 kr efter skatteavdrag). Nordnets ordinarie portföljbelåning hade vid senaste uppgifter en nominell ränta omkring 6,91 % (effektiv cirka 7,13 %). Dessa räntor är rörliga över tid.

Många banker erbjuder dock rabattnivåer. Hos Nordnet finns till exempel Portföljbelåning Plus – en modell med särskilda krav (t.ex. hög diversifiering) som ger mycket lägre ränta (cirka 0,89–1,99 %). Avanza har också rabatter; deras ”Superlån” kan ge 0 % ränta om din belåningsgrad är mycket låg (max 10 %). I praktiken betyder det att om du lånar upp till 50 000 kr med belåning som understiger 10 % av portföljen får du nollränta.

Utöver belåningsgrad brukar banker räkna på hur stor andel av portföljen som är medel- eller lågrisk. Ju mer stabil portfölj, desto lägre ränta kan erbjudas. Generellt kan sägas: hög belåning och oprövad portfölj ger hög ränta, låg belåning och väldiversifierad portfölj ger låg ränta.

Avanza Superlånet och Nordnet-belåning

Avanza kallar sin värdepapperskredit för Superlånet. Namnet kommer av att de erbjuder mycket förmånliga villkor för de kunder som uppfyller kraven. Enligt Avanza kan kunder med låg belåningsgrad (högst 10 % lån i förhållande till portföljen) låna upp till 50 000 kr med 0 % effektiv ränta. För lån utöver detta eller högre belåningsgrad gäller en rörlig ränta (tidigare exempelvis 1,49 % som grund). För att få superlånerabatt behöver man oftast äga flera godkända aktier eller fonder enligt Avanzas listor (minst tre bolag med rätt belåningsvärde).

Nordnet erbjuder sina kunder två varianter av belåningslån. Portföljbelåning (standard) är Nordnets grundprodukt där alla belåningsbara värdepapper räknas in i kreditutrymmet. Vanliga belåningsvärden ligger mellan 10–85 %, och för mycket väldiversifierade portföljer kan Nordnet höja dessa till 40–90 % (beroende på innehav). Räntan ligger där kring 6,10 % (basnivån). Nordnet har också Portföljbelåning Plus, ett lån med högre krav på riskspridning. För den produkten kan kunden få lägre ränta (0,89–1,99 % effektiv ränta) om portföljen är tillräckligt diversifierad (t.ex. största aktie < 20 % av värdet). Både Avanza och Nordnet har inga uppläggningsavgifter på sina belåningskonton, och räntan debiteras bara när du använder krediten.

Privatlån för att köpa aktier – är det smart?

Att ta ett vanligt privatlån (blancolån utan säkerhet) för att köpa aktier avråds oftast. Privatlån kan visserligen ge dig pengar att investera, men de har typiskt betydligt högre ränta än värdepapperskrediter. Du förlorar också fördelen med säkerhet – banken kan inte helt tvangsälja något, men å andra sidan finns inga ränterabatter baserade på dina innehav. Om börsen går dåligt tvingas du ändå betala höga räntekostnader oavsett investeringsutfallet, vilket kan bli mycket dyrt.

En fördel är att du inte riskerar margin call på själva aktierna. Eftersom lånet inte är kopplat till portföljen kan du behålla dina innehav även om aktierna sjunker. Dock har de flesta konsumentrådgivare framhållit att riskerna överväger fördelen: räntan och avdragsmöjligheter är sämre vid privatlån. Om du ändå skulle överväga detta bör du jämföra räntor noga.

En annan variant som vissa använder är att öka bolånet och investera överskjutande likviditet. Bolåneräntor är ofta lägre än andra lån, men du tar då en stor risk eftersom bostaden är insatt som säkerhet. Det kräver försiktighet och lång horisont.

När kan belåning vara motiverat?

Belåning kan i vissa lägen kännas motiverat – men bara om förutsättningarna är gynnsamma. Generellt är det mer intressant när räntorna är låga och börsen går uppåt. Om du har en stabil, väldiversifierad portfölj och tror på fortsatt uppgång kan en måttlig hävstång förbättra avkastningen. Till exempel uppmärksammade Placera.se att i en stigande marknad med låga räntor kan belåning upplevas som ekonomiskt rationellt.

Är du långsiktig och stark ekonomiskt – exempelvis har god buffert och få andra skulder – kan du överväga belåning om du förstår riskerna och håller belåningsgraden låg. Det kan vara aktuellt om du får en unik köpmöjlighet eller tror att dina utvalda aktier har hög potential. Men det gäller alltid att väga förväntad avkastning mot lånekostnaden. Om du tror att börsen ger 8–10 % per år behöver låneräntan vara betydligt lägre för att det ska löna sig.

Vem bör undvika att låna till aktier?

Inte alla är lämpade för belåning. Nybörjare på börsen bör helt avstå från att belåna sin portfölj. Om du är ovan och fortfarande lär dig grunderna kan en hävstångseffekt bli kontraproduktiv. Även om du varit med ett tag kan belåning vara olämpligt om din ekonomi är ansträngd eller om du behöver pengarna inom kort. Om du har hög skuldsättning, låg buffert eller inte tål stora svängningar bör du undvika att lägga på ett låneben till.

Generellt avråder experter från att använda belåning om inte du har en uttalad långsiktig strategi, god riskspridning och stabil ekonomi. Det krävs erfarenhet att hantera hävstångspositioner; om något går fel är konsekvenserna mycket svårare att reparera än med vanlig aktiehandel.

Alternativ till att köpa aktier med lån

Det finns andra sätt att åstadkomma ökad exponering utan att direkt belåna aktieportföljen. Några alternativ är:

• Privatlån eller utökat bolån: I stället för värdepapperskredit kan man låna på exempelvis ett privatlån eller genom att höja bolånet. Pengarna sätts in på aktiekontot och används där för aktieköp. Fördelen är att du inte har risk för margin call (dina aktier är inte direkt pantsatta), men nackdelen är ofta hög ränta och oflexibla villkor.

• Hävstångsprodukter (CFD, warranter etc.): Om du vill ha hävstång men inte belåna portföljen kan du investera i finansiella instrument med inbyggd hävstång. Exempelvis finns hävstångscertifikat, warranter eller terminer (via plattformar som t.ex. IG eller eToro). Dessa kan köpas eller säljas och erbjuder valfri hävstång. Principen blir densamma som vid aktiebelåning: dina vinster och förluster förstoras. Skillnaden är att det aldrig uppstår en traditionell margin call på dina aktier – du kan stänga positionen direkt. Men självklart finns risk: instrumenten kan gå minus med samma hävstång.

• Investeringsfonder eller indexfonder: Om syftet är att öka riskexponeringen kan du välja att istället flytta en större del av ditt sparande till aktiefonder som avkastat mer, eller månadsspara i fonder. Detta ger en naturlig riskspridning utan belåning, men ger inte hävstång.

Kort sagt finns det sätt att öka exponeringen eller belåningsliknande effekt utan direkt aktiebelåning, men samtliga har egna risker och kostnader.

Sammanfattning – bör man låna pengar till aktier?

Belåning innebär möjligheten till högre avkastning men också betydligt högre risk. Med lånade pengar blir dina vinster procentuellt större vid uppgångar, men motsvarande gäller vid nedgångar – du kan förlora mer än ditt egna kapital och till och med bli kvar med skulder. En värdepapperskredit är ett kraftfullt verktyg, inte ett gratislån, och räntan kan över tid påverka din totala avkastning betydligt.

För att belåning ska vara motiverat krävs god kännedom om dina investeringar, stabil ekonomi och att du tolererar risken för stora svängningar. Nybörjare och försiktiga sparare rekommenderas att undvika belåning helt. Om du väljer att belåna bör du hålla belåningsgraden låg (t.ex. 10–20 %), ha en mångsidig portfölj och alltid följa bankens varningsnivåer för belåning. Om marknaden vänder snabbt kan en överbelånad portfölj snabbt leda till margin call och tvångsförsäljning.

Sammanfattningsvis: Ja, det är tekniskt möjligt och legalt att låna för att köpa aktier, och flera svenska banker erbjuder produkter för detta. Men det är en strategi för den som verkligen förstår riskerna. Om du överväger att låna till aktier, tänk noga igenom varför du vill göra det, räkna på räntan, och ha en tydlig plan för hur du ska hantera nackdelarna om börsen skulle gå emot dig.

Källor: Sveriges ledande banker och rådgivare som Avanza, Nordnet och Nordea; finans- och privatlånsguider (Zensum, Borskollen); samt finanspress och expertråd på svenska (Placera.se). All information ovan baseras på dessa källor och representerar råd från finansaktörer och konsumentexperter.

Vanliga frågor (FAQ):

• Är det lagligt att låna pengar för att köpa aktier? Ja. Det finns inga förbud mot att ta lån för att investera i aktier. Banker och nätmäklare erbjuder detta aktivt genom värdepapperskrediter. Det viktiga är att följa regelverket (t.ex. att inte använda illegal kreditgivning) och förstå att du blir skyldig att betala tillbaka lånet. Det är alltid olagligt att vilseleda långivare eller låna via olicensierade aktörer, men att använda en vanlig bankkredit för att köpa aktier är fullt lagligt så länge kontrakten följs.

• Kan man köpa aktier på kredit hos Avanza? Ja. Avanza erbjuder så kallad värdepapperskredit där du kan låna pengar mot dina befintliga aktier/fonder som säkerhet. Du ansöker via ditt konto på Avanza, och om du blir godkänd får du ett kreditkonto att handla med. Med krediten kan du sedan köpa fler aktier än du har kontanter till, upp till belåningsvärdet. Avanza kallar sitt erbjudande Superlånet, med rabatterade räntor för diversifierade portföljer.

• Hur mycket kan man belåna sin aktieportfölj? Det beror på vilka värdepapper du har och deras belåningsgrader. Summan av portföljens belåningsvärden (aktiernas individuella belåningsgrad × pris) avgör maxbeloppet du kan låna. Exempel: om du har 100 000 kr i aktier med i genomsnitt 50 % belåningsgrad kan du låna upp till 50 000 kr. Dessutom sätter banken ofta en kreditlimit baserat på dina förutsättningar, vilket kan ligga under eller över belåningsvärdet. Överbelåning (att du lånat mer än portföljens värde kan bära) är inte tillåtet.

• Vad händer om aktierna faller kraftigt? Om börsen rasar minskar portföljens värde och därmed belåningsvärdet. Du kan då bli överbelånad utan att du har lånat mer. Banken kräver då att du täcker underskottet, annars kan du drabbas av en margin call och därefter tvångsförsäljning. Vid tvångsförsäljning säljer banken dina aktier för att täcka lånet, ofta utan att du kan påverka ordningen på försäljningen. Du realiserar då förluster i en nedåtgående marknad och står fortfarande kvar med skulden. Det är därför extra farligt att vara högt belånad när marknaden vänder nedåt.

• Kan man bli skyldig mer pengar än man investerat? Ja. Eftersom du lånar pengar kan dina förluster överstiga det du själv satt in. Exempelvis om du investerar 100 000 kr eget kapital och lånar 50 000 kr, men portföljen faller kraftigt, kan du efter återbetalning av lånet stå kvar med mindre än noll i eget kapital (alltså i skuld). Du är alltid skyldig att betala tillbaka hela lånebeloppet plus ränta oavsett hur mycket värdet sjunkit.

• Är aktiebelåning samma sak som privatlån? Nej. Aktiebelåning (värdepapperskredit) är ett lån med säkerhet i din portfölj, medan ett privatlån är en blancolån utan sådan säkerhet. Aktiebelåning ger ofta lägre ränta eftersom banken kan sälja dina tillgångar vid behov. Privatlån har generellt mycket högre ränta och medför risk att du måste betala höga kostnader oavsett börsens utveckling. Dessutom får du ingen särskild förmån baserat på en aktieportfölj om du tar ett privatlån.

• Vilka aktier har högst belåningsvärde? Stora, stabila bolag brukar ha högst belåningsvärde. Exempelvis brukar investmentbolag och stora industribolag som Investor, H&M och Sandvik ha belåningsgrad kring 80 % hos svenska nätmäklare. Aktieindexfonder kan också vara högt belånade (vanligen 80 %). I praktiken ger alla värdepapper med hög likviditet och låg volatilitet högre belåningsvärde. Mindre bolag och tillväxtföretag kan ha betydligt lägre, ibland ner mot 10–20 %, eller till och med 0 %.

• Hur fungerar Avanzas Superlån? Superlånet är Avanzas varumärke för deras värdepapperskredit. Kort sagt innebär det att om du uppfyller vissa krav kan du låna pengar helt utan ränta upp till en gräns. Enligt Avanza får du till exempel låna upp till 50 000 kr till 0 % effektiv ränta om din belåningsgrad är max 10 %. Superlånet har alltså flera räntelägen beroende på din portföljsammansättning och belåning. För högre belåningsgrader eller lånebelopp tas vanligtvis en vanlig ränta ut (tidigare var grundnivån omkring 1,49 %). För att få 0 %-ränta krävs oftast att du äger ett flertal storbolag på en lista och håller belåningen mycket låg.

• Är belåning lämpligt för nybörjare? Nej. För den som är nybörjare på aktiemarknaden är belåning generellt inte lämpligt. Det är en avancerad teknik som kan leda till snabba och stora förluster om man inte har erfarenhet. Konsumentexperter råder nya sparare att avstå helt från värdepapperslån. Innan man överväger belåning bör man ha prövat att spara utan hävstång och verkligen förstå hur börsen fungerar, samt ha en ekonomisk buffert.