Last Updated on 12 April, 2024 by Håkan Samuelsson
Sektorrotation inträffar då och då på börsen. Det handlar om att många stora investerare bestämmer sig för att omplacera sina aktier från en sektor till en annan. Sektorrotationer inträffar vanligtvis innan ekonomin går in i en ny konjunkturfas.
I denna artikel berättar vi vad som ligger bakom detta fenomen, hur det påverkar dig som sparare och hur du kan tänka kring dina egna placeringar.
Vad är sektorrotation?
En sektorrotation på börsen betyder att flera stora aktörer säljer en viss typ av aktier och värdepapper för att i stället köpa innehav i en annan sektor. Man kan säga att pengar flödar från en sektor till en annan.
Givetvis behöver det inte handla om en enda sektor utan det kan hända att investerarna roterar sina innehav över ett brett spektrum av aktier inom olika sektorer och branscher.
Gemensamt är att det finns underliggande faktorer som motiverar att investerarkollektivet fattar beslut att flytta på sina pengar. I de flesta fall handlar det om konjunkturen.
Ofta inträffar detta gradvis, steg för steg, mellan olika sektorer i takt med att konjunkturen ändras.
Hur fungerar sektorrotation på börsen?
Rent praktiskt fungerar en sektorrotation på börsen som så att flera av de tunga investerarna börjar se sig om efter var de bör placera sina pengar under den kommande tiden.
De vet att för att få så bra avkastning som möjligt kan de inte sitta och vänta på att börsen ska vända. I stället går de händelserna i förväg och börjar rotera sina innehav från en sektor till en annan.
De stora investerarna kan nämligen inte sälja av sina innehav med ett klick på det sätt som småsparare kan göra. Orsaken är att de sitter på så stora portföljer att det kan vara svårt eller omöjligt att hitta köpare snabbt.
Därför behöver de vara ute i god tid. Annars riskerar de att få det tufft att byta ut sina innehav när en sektor väl börjar vända neråt.
Marknadscyklers påverkan på sektorer – Konjunkturen är vägledande
För att förstå hur sektorrotation fungerar måste vi först titta på ekonomin. Börsen återspeglar till stor del hur det står till i ekonomin.
Man brukar tala om fyra marknadscykler:
- Botten: Marknaden har nått sin lägsta nivå just nu.
- Tjurmarknad: Börserna går bra och stiger starkt från bottenläget.
- Topp: Nu har marknaden nått sitt toppläge. Bättre än så här blir det inte just nu.
- Björnmarknad: Börsen tappar i värde under en period.
Denna bergochdalbana brukar återspegla förändringarna i ekonomin. Men marknadens reaktioner är som regel 3 – 6 månader före de ekonomiska cyklerna, det vill säga konjunkturläget.
Marknaden är hela tiden ute efter att förutspå när nästa fas i konjunkturen kommer att inträffa. Därför sker sektorrotation – investerare byter ut vissa sektorer i god tid.
Bra sektorer i olika ekonomiska cykler
Vilka är då de ekonomiska cyklerna och vilka aktier brukar gå bra inom respektive?
Recession
Ekonomin går dåligt och konsumenterna har dystra framtidsutsikter. Räntorna har stigit under en tid och är nu relativt höga jämfört med tidigare. Detta är början på en period av sämre ekonomi.
Sektorer som investerare brukar köpa:
- Servicesektorn (precis i början av denna fas)
- Allmännyttiga bolag
- Cykliska aktier och transportsektorn (mot slutet av denna period)
Lågkonjunktur
Nu går ekonomin riktigt dåligt. Arbetslösheten är hög och företag går i konkurs. BNP faller, liksom räntorna. Konsumenterna ser mycket dystert på framtidsutsikterna.
Följande sektorer brukar investerare köpa:
- Cykliska aktier och transportaktier (i början)
- Teknikaktier
- Industribolag (mot slutet av fasen)
Tidig återhämtning
Det börjar se ljusare ut för ekonomin igen. Gemene man tycker att det finns hopp. Industrin expanderar och räntorna sjunker inte längre.
Här köper många investerare följande sektorer:
- Industribolag (tidigt i fasen)
- Basmetaller
- Energibolag (mot slutet av fasen)
Högkonjunktur
Ju närmare toppen vi kommer desto mindre växer industrin. Samma sak händer med konsumenternas syn på framtiden. De sistnämnda börjar möjligen rent av sjunka. Räntorna stiger.
I detta läge köper många stora investerare följande sektorer:
- Energibolag (i början)
- Aktier inom dagligvaror
- Servicebolag (mot slutet av fasen)
Som du ser ligger investerarna hela tiden steget före. När ekonomin är som sämst köper de cykliska aktier och riskfyllda teknikaktier.
När allt ser bra ut roterar de till mer stabila industribolag och senare till dagligvaror och servicebolag.
På så sätt slipper man de värsta svängningarna i portföljen och kan ha maximal risk under de perioder då marknaden stärks.
En sektorrotation påverkar priserna
Börsen och priset på aktier ändras efter tillgång och efterfrågan. När många investerare samtidigt säljer en viss typ av aktier får det till följd att aktiepriserna inom den sektorn dämpas eller rent av faller.
På samma sätt påverkas priserna inom den sektor som folk köper aktier positivt.
Allt är relativt. När en sektorrotation sker under en fortsatt stark börs betyder det att den sektor som tidigare gick starkt nu börjar gå lite svagare. Kanske fortsätter den att stiga, kanske går den kräftgång. Till slut faller den.
På samma sätt kan en sektorrotation i ett dystert börsklimat innebära att fallet för defensiva aktier blir mindre dramatiskt. Inte bara för att de är defensiva aktier, utan även för att pengar strömmar till den sektorn från de mer offensiva alternativen.
Så kan du utnyttja sektorrotationer i ditt aktiesparande
Givetvis kan du som småsparare också göra som de stora placerarna och rotera dina innehav i takt med att förutsättningarna för den ekonomiska utvecklingen ändras.
Vill du göra ett aktivt ställningstagande till hur du ska vikta din portfölj bör du på förhand bestämma dig för ett antal regler som du ska följa. Då riskerar du inte att hamna i ett läge där du bara vänder kappan efter vinden. Det blir ofta fel.
Vi har gått igenom hur de stora investerarna brukar satsa sina pengar i ekonomins olika faser. Svårigheten här är givetvis att veta exakt var vi är just nu. Det är inte lätt att gissa rätt.
Du kan hänga med i nyheter och läsa makroekonomiska analyser för att bilda dig en uppfattning.
Vissa sparare väljer att ha rapporterna och Konjunkturbarometern från Konjunkturinstitutet som input för att bedöma konjunkturläget och därefter eventuellt ändra sin allokering.
En enkel modell för sektorrotation
En mycket simplifierad men fullt fungerande modell för att själv delta i sektorrotationen är att dela in sina innehav i två läger – offensiva och defensiva investeringar.
Bland de offensiva aktierna kan vi ha exempelvis tillväxtbolag och teknikbolag.
De defensiva aktierna kan utgöras av utdelningsaktier, speciellt inom defensiva sektorer som läkemedel och dagligvaror.
Sedan kan du skapa ett ”normalläge” för portföljen som exempelvis innebär att du allokerat 50% i offensiva och 50% i defensiva aktier.
Under en lågkonjunktur är antagandet att det snart blir dags för bättre tider och att det kommer att ske en sektorrotation mot aktier med högre risk. Då viktar du din portfölj så att dina offensiva aktier väger tyngre. Exempelvis 70 % vs 30 % defensiva.
När ekonomin är på topp gör du omvänt. Då kan du börja vikta om så att du har 30% offensiva vs 70 % defensiva aktier.
OBS – Detta är bara ett exempel – du måste själv avgöra lämplig allokering och viktning.
Hur kan småsparare tjäna pengar på sektorrotation?
För de allra flesta småsparare brukar det dock vara absolut bäst att inte göra något alls inför eller under en sektorrotation.
Varför inte?
Tungviktarna inom finansvärlden sitter på information och har analysverktyg som vanliga småsparare inte har. Superinvesterarna jobbar på heltid, har utbildning och har betalt för att fatta ”rätt” beslut kring sina portföljer.
För den genomsnittlige spararen är det faktiskt större risk att försöka tajma börsen än vad det är att ligga kvar med sin portfölj i ur och skur.
Till problemet hör att det gäller att förutspå vad som kommer att hända härnäst. Det duger inte med att vänta och se eftersom det då ofta kan vara för sent att ändra om bland sina innehav.
Exempel på sektorrotation
- De stora investerarna börjar gradvis rotera sina innehav från offensiva tillväxtaktier till mer defensiva placeringar i stabila bolag.
- Småspararen har också tillväxtaktier men uppmärksammar inte förändringen på marknaden förrän värdet på innehaven sjunkit med kanske 20 – 40 procent.
- I det läget har de stora finansiella aktörerna redan ”räddat” sina portföljer genom att de bytt i tid. Deras tapp var kanske 10 – 20 procent i stället.
- Småspararen byter till slut sina riskfyllda innehav mot säkrare placeringar.
- Ett halvår senare börjar de stora investerarna åter att omfördela sina placeringar. De säljer defensiva aktier till fördel för tillväxtaktier.
- Även här är småspararen sen, fortfarande lite skraj över den turbulensen som upplevdes i det stora fallet på börsen. Hen väntar flera månader innan hen slutligen fattar beslutet att köpa tillväxtaktier igen.
- Vid det läget har de stora finansiella aktörerna redan haft sina innehav i de offensiva sektorerna under några månader. Innehaven har rusat med 30 procent. De defensiva innehaven i småspararens portfölj har däremot bara stigit med 10 procent.
Kontentan i historien är att sektorrotation kan vara lönsamt om man är helt medveten om vad som händer på finansmarknaden och hinner växla sina innehav i tid. Det är lättare sagt än gjort för gemeneman.
Så kan en småsparare tänka kring sektorrotation
För vanliga aktiesparare är det mycket bättre att hålla sig till några få men väl valda knep för att lyckas på börsen.
- Skapa en diversifierad portfölj
Först och främst bör du investera i en väl diversifierad portfölj. Den bör innehålla minst 12 till 15 olika aktier.
Dessutom – och detta är viktigt – bör den innehålla aktier från flera sektorer. Jag brukar säga runt 5 sektorer minst.
Har du investerat i 5 sektorer och 1 av dem går dåligt under en period innebär det inte någon katastrof för din aktieportfölj.
- Spara regelbundet
När du gjort sektorsfördelningen klart och bestämt dig för vilka aktier du ska köpa är nästa steg att spara regelbundet på börsen.
Sätt undan en del av lönen varje månad för att köpa aktier. Se till att fördela dem jämnt bland dina innehav. Ett tips är att köpa mer av de aktier i din portfölj som tappat mest i värde eller gått upp minst.
Gör du så behåller du den riskspridning och portföljfördelning som du satt upp initialt.
- Balansera om
Vissa av innehaven kommer oundvikligen att gå bättre än andra under vissa perioder. Speciellt när det blir en sektorrotation kommer det att påverka dina innehav genom att vissa sektorer går bättre än andra.
När det händer innebär det samtidigt att vissa av innehaven tar upp en större del av portföljen än andra. Genom att balansera om kanske en gång om året återställer du balansen.
Hur gör man det? Sälj lite av de innehav som gått bäst och köp mer av dem som gått sämst till dess att balansen återställts.
Det innebär alltså att risken justeras till ursprungsläget. Dessutom innebär det att du köper på dig fler andelar inom de sektorer som går dåligt just nu. Vid nästa sektorrotation är du därför väl rustad för att vara med på en resa uppåt i stället.