Onoterade aktier – Komplett guide till investeringar, Risker och Möjligheter

Last Updated on 15 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Onoterade aktier är ägarandelar i företag vars aktier inte handlas på en reglerad börs. Det kan röra sig om allt från små startups och familjebolag till större bolag som valt att stanna utanför börsen (t.ex. IKEA eller Klarna). Att investera i onoterade aktier skiljer sig mycket från börshandel. Det finns ingen öppen orderbok och ingen kontinuerlig handel, vilket påverkar både prisbilden, likviditeten och insynen jämfört med noterade aktier. Många investerare attraheras av möjligheten att komma in tidigt i ett lovande företag och få del av eventuell framtida värdetillväxt. Samtidigt är onoterade bolag ofta svårare att värdera och har högre risk. Den här guiden förklarar vad onoterade aktier är, hur de fungerar och hur du kan handla dem. Vi går igenom skillnaderna mot börsnoterade aktier, vilka plattformar och kontotyper som finns, samt de viktigaste riskerna och fördelarna. Slutligen får du konkreta tips och svar på vanliga frågor om onoterade investeringar.

Vad är onoterade aktier?

Onoterade aktier är helt enkelt aktier i bolag som inte är noterade på någon börs eller reglerad marknadsplats. Med andra ord kan du inte gå till Stockholmsbörsen eller någon annan börs och köpa dem. Istället handlas onoterade aktier vanligtvis via privata transaktioner mellan enskilda köpare och säljare, eller via specialiserade marknadsplatser och plattformar. Monitor Capital Markets beskriver det så här: ”Onoterade aktier är ägarandelar i bolag som inte handlas på en reglerad börs. De köps och säljs i privata transaktioner eller via ett värdepappersinstitut…”.

Ett onoterat bolag har ingen offentlig orderbok, och bolaget har inte genomgått den omfattande granskning som krävs för börsintroduktion. Det innebär att informationsplikten är mycket lägre än för börsbolag. Som investerare behöver man därför själv bedöma bolagets ekonomi, affärsplan, ledning och risker utifrån begränsad information.

Skillnaden mellan onoterade och börsnoterade aktier

Skillnaden mellan onoterade och noterade aktier ligger främst i tillgänglighet, likviditet och reglering.

• Handelsplats: Noterade aktier handlas på en reglerad börs (t.ex. Stockholmsbörsen) via en orderbok där köpare och säljare möts kontinuerligt. Det ger hög transparens och regelbundna prisnoteringar. Onoterade aktier saknar motsvarande marknadsplats – de finns inte i börsens system, så handel sker istället direkt mellan parter eller via specialiserade nätverk.
• Likviditet: Noterade aktier är generellt mer likvida. Eftersom köp- och säljorder matas in hela tiden är det vanligt att man snabbt kan hitta en motpart. Onoterade aktier har lägre omsättning – ibland säljs ingen aktie under längre perioder – vilket gör det svårare att snabbt köpa eller sälja (risken för inlåsning är högre).
• Informationsflöde: Noterade bolag måste följa strikta regler för redovisning och information (K3/K2, börsregler, årsredovisningar, etc). Onoterade bolag har färre krav och offentliggör oftast mindre data. Därför är transparensen lägre i onoterade företag, vilket ökar informationsasymmetrin mellan insiders och vanliga investerare.
• Prisbildning: På börsen sätts priset kontinuerligt av marknaden. För onoterade aktier sätts priset i varje enskild affär, ofta baserat på senaste kända avslut eller förhandling mellan parterna.
• Granskning och reglering: Noterade bolag har genomgått en formell noteringsprocess och löpande revisioner. Onoterade bolag har inte samma krav och granskas därför inte av börsen eller myndigheter i samma utsträckning innan du köper aktierna.

Sammanfattningsvis är noterade aktier ofta enklare att handla och följa tack vare regelbunden marknadshandel och information. Onoterade aktier kräver mer egen analys och långsiktighet, men kan också ge tillgång till tidiga investeringsmöjligheter.

Hur fungerar investeringar i onoterade bolag?

Investeringar i onoterade bolag fungerar liknande vanliga aktieinvesteringar, men med vissa viktiga skillnader. När du köper en aktie i ett onoterat bolag får du ägande i företaget, precis som med noterade aktier. Men handeln går inte via en börs – istället sker affären ofta genom direktkontakt med bolaget eller andra ägare.

Två vanliga sätt att investera i onoterade företag är:

1. Nyemissioner: Bolaget erbjuder nya aktier till investerare, t.ex. i samband med en kapitalrunda. Om du tecknar aktier i en nyemission köper du direkt från företaget. Detta är vanligt för nystartade eller växande bolag som behöver nytt kapital.
2. Eftermarknadstransaktioner: Du köper aktier av en befintlig aktieägare (t.ex. en grundare, anställd eller tidigare investerare) som vill sälja. Ofta görs detta via nätverk eller plattformar för andrahandsförsäljning av onoterade aktier.

Eftersom handeln är mer informell och mindre centraliserad än på börsen, krävs det ofta lite mer arbete. Du behöver exempelvis själv hitta köpare och säljare eller vända dig till ett värdepappersinstitut som hjälper till att matcha affärer. I modern tid finns även digitala plattformar (se nedan) som effektiviserar detta.

Accumeo beskriver processen i tre steg: (1) Identifiera intressanta bolag och granska deras verksamhet och finanser, (2) Analysera bolagen noggrant för att förstå risker och möjligheter, och (3) Anmäla intresse att köpa aktier, varpå plattformen försöker matcha dig med en motpart.

Hur kan man handla onoterade aktier?

Att handla onoterade aktier sker alltså annorlunda än börsaktier. Man kan inte själv köpa via din nätmäklare på ett klick. I stället finns några huvudvägar:

• Direkthandel med bolaget: Om företaget är villigt kan du kontakta bolaget direkt för att köpa aktier, ofta i samband med att de behöver nytt kapital. Detta kräver att företaget organiserar en nyemission eller privat placering.
• Specialiserade mäklare och banker: Det finns värdepappersinstitut som hanterar köp och försäljning av onoterade aktier. Exempel är Mangold, Verdane Capital, Pareto Securities eller Bankers. Dessa fungerar som mellanhand och kan matcha investerare mot säljare.
• Digitala plattformar: Nyare internetbaserade handelsplatser som Eqvor, Accumeo, Pepins/Kapmarket, Scarab och GMF 2.0 (via GreenMerc) gör det enklare att hitta och handla onoterade aktier. De erbjuder ofta strukturerade processer, prishistorik och ibland låter investerare lägga köp- och säljorder i ett nätverk.
• Privata nätverk: Många affärer sker också genom kontakter och nätverk – t.ex. investerarklubbar, venture capital, affärsänglar eller via kontakter på LinkedIn och liknande.

Oavsett väg gäller det att göra noggrann research på både bolaget och den föreslagna transaktionen. Eftersom inga automatiska marknadspris existerar, blir det viktigt att förhandla pris, villkor och säkerställa juridiska aspekter (t.ex. aktieägaravtal, lock-up-perioder vid listningar, osv).

Plattformar för handel med onoterade aktier

Flera plattformar och handelsplatser har vuxit fram för att underlätta investeringar i onoterade aktier i Sverige:

• Eqvor är en digital handelsplattform där du kan handla onoterade aktier i många svenska bolag. Plattformen visar prishistorik, orderdjup och bolagsdata.
• Accumeo (fd Preera) erbjuder en marknadsplats där investerare kan lägga köp- och säljorder i onoterade bolag, tillsammans med samlad information om företagens finansieringsrundor och nyckeltal.
• Kapmarket/Pepins (Kaptena) listar pitchar och affärsidéer från startups och småbolag, ofta i samband med crowdfunding eller nyemissioner, där privatpersoner kan investera.
• Nordea/Swedbank/SEB: Vissa storbanker förmedlar handel med onoterade värdepapper via sitt Private Banking eller kapitalförvaltningstjänster.
• Scarab har en anslagstavla (register över handelsmöjligheter) för onoterade aktier.
• GMF 2.0 (GreenMerc) är en ny plattform för handel i onoterade aktier, bland annat för onoterade fintech-bolag.
• Pareto Securities erbjuder handel i onoterade aktier och företagsförvärv via sina mäklartjänster.

Notera att inte alla depåer eller mäklare tillåter onoterade aktier. Ofta behöver du ett depåkonto för värdepapper som godkänner onoterade innehav. Vissa plattformar kräver också att du är ackrediterad investerare eller klarar en lämplighetsbedömning (särskilt vid stora belopp eller institutionella affärer).

Köpa onoterade aktier via emissioner

En vanlig ingång till onoterade bolag är nyemissioner. Det innebär att företaget ger ut nya aktier för att få in kapital. Detta kan ske t.ex. vid en expansion, för att lansera en produkt eller genomför ett förvärv. I praktiken betyder det att nya och/eller befintliga ägare tecknar (köper) nyemitterade aktier.

När du vill delta i en emission i ett onoterat bolag bör du först sätta dig in i erbjudandet: vilka villkor gäller, hur stor andel utgör dina aktier, vad är syftet med kapitalanskaffningen osv. Nyemissioner i onoterade bolag kan ha olika former – privata placeringar till institutionella, riktade emissioner till utvalda investerare, eller öppna nyemissioner till allmänheten via t.ex. crowdfunding (som Pepins). Villkoren kan skilja sig kraftigt och det kan finnas inskränkningar i när du får sälja aktierna (t.ex. lock-up-period).

Eftersom onoterade bolag ofta inte har en marknadsvärdering i ordinarie handel behöver investerare själva bedöma priset. Man kan titta på företagets senaste finansieringsrunda, jämförelseobjekt inom branschen, eller konsultera professionella värderare. Det gäller att bedöma företagets framtidsutsikter och risker noggrant innan du tecknar dig.

Risker med onoterade aktier

Med onoterade aktier följer flera riskfaktorer som skiljer sig från börsinvesteringar. Några av de viktigaste riskerna är:

• Låg likviditet: Eftersom det inte finns en organiserad marknadsplats kan det dröja länge mellan transaktionerna eller så kan ingen vilja köpa när du vill sälja. Det gör att du kan vara “låst” i investeringen, och kursen kan få stora rörelser när en affär väl sker.
• Informationsrisk och transparensbrist: Onoterade bolag rapporterar mindre om sin verksamhet. Informationen du får är ofta begränsad till årsredovisningen och eventuell frivillig kommunikation. Detta ökar risken för informationsasymmetri, där exempelvis grundare och insiders har betydligt bättre kännedom om företaget än du som utomstående. Utan kontinuerliga uppdateringar kan nyheter överraska marknaden.
• Värderingsrisk: Eftersom onoterade aktier inte har ett officiellt marknadspris kan prissättningen bli osäker. Två parter måste förhandla fram ett pris baserat på antaganden om framtiden. Det finns risk att du betalar för mycket om förväntningarna är för högt ställda, eller att du inte får sälja om bolaget inte presterar.
• Konkursrisk och företagets livscykel: Många onoterade bolag är i tidiga utvecklingsfaser. De kan vara mindre stabila ekonomiskt, ofta icke-lönsamma och beroende av ny finansiering. Om affärsidén misslyckas kan bolaget gå i konkurs och aktierna bli värdelösa.
• Regulatoriska risker: Ny lagstiftning kan påverka handeln med onoterade aktier. Till exempel har Finansinspektionen och lagstiftare skärpt regler kring handel utanför börs (så kallad gråhandel) för att skydda investerare. Det är viktigt att se till att den plattform eller det institut du handlar genom följer alla tillstånd och regler.

Kort sagt är onoterade aktier oftast mer riskfyllda än vanliga börsaktier. Det krävs tålamod, noggrannhet och en hög riskmarginal (pengar du har råd att förlora). Mer om de enskilda riskerna nedan:

Låg likviditet och svårigheter att sälja

En av de största riskerna med onoterade aktier är likviditetsrisken. Nordea konstaterar att det kan vara långt mellan affärer, så att “vissa dagar kan det helt saknas omsättning” för onoterade aktier. Det innebär att om du snabbt vill avyttra ditt innehav kan du få vänta länge på en motpart eller tvingas acceptera ett lägre pris. Accumeo poängterar också att ”likviditeten i onoterade aktier är ofta lägre…vilket innebär att det kan vara svårare att sälja innehavet vid behov”.

Ofta krävs en längre tidshorisont (t.ex. 3–5 år) för onoterade investeringar, vilket bör tydliggöras i din investeringsplan. Ett bra tips är att planera för hur du eventuellt ska skapa likviditet när du vill sälja (t.ex. lock-up-perioder, avyttring av innehav).

Brist på transparens i onoterade bolag

Onoterade bolag omfattas inte av samma informationskrav som börsnoterade. De behöver inte publicera delårsrapporter eller följa regelverk för marknadskommunikation. Det leder till lägre insyn och begränsad information för investerare.

Till exempel behöver du ofta själv inhämta årsredovisningar, privat rapportering eller använda kontakter för att få känsla för bolagets ekonomi. Det är också ovanligt med oberoende analyser eller mediaövervakning. Ju mindre transparens, desto större krav ställs på att du ska göra egen research. Därför är det extra viktigt att göra en grundlig due diligence (se avsnitt om due diligence nedan) och förstå riskerna för överraskningar i bokslut eller affärsutveckling.

Informationsasymmetri och insiderfördelar

Informationsasymmetri är en direkt konsekvens av transparansbristen. Personer som är nära bolaget – grundare, ledning eller större ägare – har ofta bättre insyn i företaget än vad du som utomstående kan få. De kan veta om kommande kontrakt, finansieringsbehov eller problem som inte är offentliga. Det innebär att de har en fördel vid handel med aktierna.

I praktiken kan detta exempelvis leda till att insiders köper eller säljer aktier baserat på information du inte har. För att motverka detta krävs att du ställer extra kritiska frågor vid din analys – och om du handlar via en seriös plattform ska dessa normalt kräva att bolaget delar all väsentlig information med investerarna.

Fördelar med att investera i onoterade aktier

Trots riskerna finns flera möjligheter och fördelar med onoterade investeringar, framför allt för den som vill komma in tidigt i bolag med stor uppsida:

• Tidiga investeringar och hög avkastningspotential: Om du lyckas hitta ett bolag i tidigt skede kan potentialen vara mycket hög. Klarna, Apotea, Spotify och andra stora framgångssagor började alla som onoterade bolag. Accumeo noterar att historiska onoterade investeringar ”get tyngdiga värdeutvecklingar” för tidiga ägare. Även Scarab Development lyfter fram att om bolaget växer snabbt, lanserar en framgångsrik produkt eller blir uppköpt, kan värdet på dina aktier mångdubblas.
• Exponering mot tillväxtbolag: Genom onoterade aktier får du åtkomst till företag och branscher som inte finns på börsen. Många onoterade bolag är nyskapande startups inom teknik, hälsa, hållbarhet eller andra tillväxtområden. Detta ger en möjlighet att investera i nya affärsmodeller långt innan större investerare har klivit in.
• Diversifieringseffekt: Onoterade aktier rör sig ofta annorlunda än börsaktier. Danske Bank förklarar att ett lågt samband mellan onoterade och noterade tillgångar ”kan bidra till bättre balans i portföljen över tid”. Genom att inkludera onoterade innehav kan du alltså sprida riskerna jämfört med att bara ha börsaktier. En låg korrelation gör portföljen mindre känslig för börsvolatilitet.
• Större insyn och inflytande: Som aktieägare i ett litet företag kan du få mer direktkontakt och möjlighet att påverka än som ägare i ett stort börsbolag. Vissa företag erbjuder även rabatter eller extra förmåner till tidiga ägare (t.ex. skolpeng, varuprover, förköpsrätt vid kommande emissioner). Du kan också få rösträtt på bolagsstämman och på så vis påverka företagets strategi.
• Ingen eller låg courtage och direkt handel: När du handlar onoterade aktier direkt med bolaget eller via plattformar slipper du ofta de höga courtageavgifter som börsmäklaren tar ut. Scarab nämner att börsaffärer kan inkludera provisioner på 5–10 %, medan en direkt transaktion i ett onoterat bolag kan ske utan mellanhandskostnad.
• Långsiktigt perspektiv: Investeringar i onoterade bolag är generellt sett långsiktiga. För den som är villig att binda kapital under flera år kan detta vara en fördel – det möjliggör fokus på bolagets långsiktiga värdeutveckling utan daglig kursstress.

Dessa fördelar gör onoterade aktier attraktiva som en kompletterande investeringsstrategi. Själva premissen är att ta en högre risk i utbyte mot chansen till högre avkastning. Som Nordea konstaterar: ”Du har möjlighet att investera i ett företag i ett tidigt skede, innan det noteras på börsen och får mer uppmärksamhet.”.

Avkastningspotential i onoterade startups

Den kanske mest lockande fördelen är just avkastningspotentialen. Mindre bolag i tidiga skeden kan – om de lyckas – växa explosivt. Scarab Development förklarar att när du investerar tidigt ”finns betydande möjligheter till hög avkastning”. Historien är full av bolag som gav tidiga investerare enorma vinster: Spotify från tidiga riskkapitalrundor, Klarna och King (Candy Crush) tillhör alla exempel på svenska startups som exploderat i värde efter börsnotering.

Det är också relevant att notera att avkastningen i onoterade bolag ofta inte speglas dagligen i ett börsindex. Accumeo påpekar att värderingen kan vara mer stabil eftersom aktierna ”inte påverkas av daglig börshandel och kortsiktig volatilitet”. Det betyder att priset på dina onoterade aktier kanske inte fluktuerar lika mycket på kort sikt, även om den långsiktiga trenden kan bli dramatisk vid framgång.

Självklart följer högre potential en högre risk. Men för en investerare som kan identifiera lovande bolag och har tålamod, kan investeringar före börsnotering bli mycket lukrativa. Viktigt är att göra hemläxan: förstå marknaden, konkurrenter och bolagets affärsmodell innan du satsar.

Diversifiering med onoterade aktier

En annan fördel är att onoterade aktier kan sprida riskerna i din totala portfölj. Eftersom dessa aktier inte rör sig i takt med börsen kan de ha låg korrelation med börsmarknaden. I praktiken kan det betyda att om börsen går ner, kan värdet på vissa onoterade investeringar vara opåverkade (eller tvärtom). Danske Bank skriver att ett lågt samband mellan onoterade och noterade tillgångar ”kan bidra till bättre balans i portföljen över tid”. Detta kan göra att din portfölj blir robustare mot enskilda marknadssvackor.

Exempelvis kan ett energistartup eller techföretag som ännu inte är noterat gå bra samtidigt som börsen är volatil. Genom att inkludera onoterade tillgångar sprider du risken utanför den vanliga börscykeln.

Observera dock att onoterade investeringar också har egen volatilitet och risker (se föregående avsnitt). Men principen är att diversifiering över fler typer av tillgångar och marknader ofta förbättrar risk/avkastningsprofilen för en hel portfölj.

Due diligence vid investering i onoterade bolag

När det gäller onoterade investeringar är en noggrann due diligence helt avgörande. Eftersom informationen ofta är begränsad är det inte tillräckligt att bara läsa en kort pitch eller investeringsmemorandum – du måste själv granska bolaget i detalj. Accumeo konstaterar att man alltid bör göra ”en noggrann bedömning, så kallad due diligence, innan du genomför en investering i en onoterad aktie. Det är ett sätt att minska osäkerheten och fatta mer välgrundade beslut”.

I praktiken betyder due diligence att gå igenom alla väsentliga delar av bolaget:

• Affärsmodell och marknad: Förstå hur företaget tjänar pengar, vem som är kund, hur stort marknaden är och hur starka konkurrensfördelar bolaget har. Detta inkluderar att analysera intäktskällor, lönsamhet, tillväxtmöjligheter och prissättning.
• Finansiell granskning: Gå igenom bolagets bokslut, budgetar, kassaflöde och skuldsättning. Se på historisk omsättning och kostnader – är de väl dokumenterade? Framtida kassaflödesprognoser är ofta osäkra, så validera förväntad tillväxt och vinster med försiktighet.
• Ledning och ägarstruktur: Bedöm bolagsledningens erfarenhet, meritlista och ägarstruktur. Har ledningen tidigare lyckats med liknande projekt? Finns incitament för grundare och investerare att arbeta långsiktigt? En stark, stabil ledning är extra viktig i onoterade bolag.
• Juridik och avtal: Kontrollera att alla avtal (kund, leverantör, licenser) finns på plats och är juridiskt solida. Granska bolagsordningen, eventuell aktieägaravtal och villkor i emissioner. Är det tydligt vilka rättigheter nya aktieägare får?
• Riskfaktorer: Identifiera eventuella risker – tekniska, marknadsmässiga, regulatoriska eller finansiella. Har företaget skydd för sin teknik/produkt (t.ex. patent)? Vad händer om nyckelpersoner slutar?

Ett bra sätt att strukturera detta är att följa en checklista för due diligence. Många professionella använder standardmallar som inkluderar ekonomisk revision, affärsmodellgranskning, marknadsanalys, ledningsbedömning och juridisk granskning. I Sverige har man t.ex. föreslagit att investerare i onoterade bolag ser över ekonomin, ägaravtal och finansieringsplaner noggrant.

I korthet: due diligence är riskminimering. Ju mer du kan verifiera om bolaget – och ju tydligare bilden du har – desto bättre underlag får du för ditt beslut. Som Eqvor påpekar är due diligence vanligare för onoterade än för noterade bolag, eftersom informationsnivån ofta är lägre. Insikter från sådana granskningar kan också göra att du förhandlar ett bättre pris eller villkor, eller låter dig avstå om riskerna visar sig för stora.

Analys av affärsmodell och marknad

En central del av due diligence är att förstå affärsmodellen. Detta innebär att du noggrant går igenom hur bolaget faktiskt tjänar pengar och vilken marknad det konkurrerar på.

Frågor att ställa kan vara: Vilken lösning eller produkt erbjuder bolaget? Är marknaden växande eller mättad? Hur ser konkurrensen ut, och vad är bolagets konkurrensfördel (t.ex. unik teknik, patent, nätverkseffekt)? Finns det bevis på kundintresse – som avtal eller intäkter – som stöder affärsplanen? I onoterade startups kan affärsmodellen fortfarande vara under utveckling, så det är viktigt att bedöma om bolaget har en tydlig väg till intäkter och lönsamhet.

Analysera även marknadens storlek och potentiella tillväxt. Ett företag med stark idé kan vara intressant, men om marknaden är liten eller trög kan utsikterna vara begränsade. Hitta externa källor eller branschrapporter som bekräftar antaganden om marknadspotential och kundernas behov.

Några tips: Jämför bolaget med liknande noterade företag eller andra onoterade konkurrenter. Det kan ge en fingervisning om rimlig värdering. Var också kritisk till optimistiska prognoser – många startups publicerar blygsamma siffror i inledningen men hoppas på väldigt hög tillväxt. Slutligen, tänk på att nya finansieringsrundor, ytterligare emissioner eller optioner kan späda ut din ägarandel – det kan påverka din andel av framtida värden.

Bedömning av ledning och ägarstruktur

Ledningen är kanske den viktigaste faktorn i ett onoterat bolags framgång. Medan noterade bolag ofta har etablerade styrelser och ledningar, är onoterade företag ofta i tidigt skede där enskilda personer kan avgöra mycket.

När du bedömer ledningen, undersök deras bakgrund: Har de erfarenhet av att driva företag eller genomföra liknande projekt? Har de branschkännedom och nätverk? Ibland kan nyckelpersoner vara entreprenörer som varit framgångsrika tidigare eller experter inom sitt område. Det är också positivt om ledningen har egna pengar investerade – det visar engagemang.

Ägarstrukturen är också viktig. Vem äger bolaget idag? Är det familjeföretag med tydlig generationsplan, eller flera riskkapitalbolag? Stora ägare kan ge stabilitet men också risk för konflikter (t.ex. om grundare vill sälja större delar). Se också efter eventuella preferensaktier eller liknande, som kan påverka hur vinsten fördelas.

Danske Bank framhåller att en due diligence i onoterade bolag ofta inkluderar ”analys av bolagens affärsmodell, marknad, riskfaktorer och bolagsstyrning.”. Bolagsstyrningen (hur bolaget är organiserat och styrt) kan särskilt skilja sig från noterade bolag – här finns inget formellt styrelsemötesupplägg om bolaget är mycket litet. Försök därför att få klarhet i hur beslutsprocesser och ansvarsfördelning ser ut. Om möjligt, träffa nyckelpersonerna eller läs intervjuer för att bedöma deras vision och kompetens.

Konton för handel med onoterade aktier

För att köpa och förvara onoterade aktier behöver du oftast ett depåkonto hos en bank eller mäklare som tillåter onoterade värdepapper. En vanlig bankdepå (värdepapperstjänst/depå) fungerar i regel, men inte alla banker erbjuder hantering av onoterade innehav. Som Nordea nämner kan du behålla onoterade aktier hos dem på ett värdepapperstjänst-depå, men inte i ett ISK eller kapitalförsäkring via bankens tjänster. Det beror inte på skatteregler utan på hur bankerna själva valt att hantera sådana tillgångar.

Generellt finns följande kontotyper:

• Värdepappersdepå (Depåkonto): Detta är det vanligaste kontot för onoterade innehav. Det liknar ett vanligt konto för aktier men utan ISK-skatteförmån. Här beskattas realiserad vinst som kapitalinkomst vid försäljning (ofta 25 %).
• Kapitalförsäkring (KF): En del investerare använder kapitalförsäkring för onoterade aktier. KF beskattas med en årlig schablonskatt (~0,89 % av värdet år 2025) och du slipper deklarera reavinst. Men du kan förlora rösträtt och utdelningsrätt (de tillfaller försäkringsbolaget eller sparformen). En fördel är att svenska regler tillåter placeringar i onoterade värdepapper inom en KF, något som inte är möjligt på ett ISK. Observera att Skatteverket tittar på detta noga för att förhindra skatteupplägg, men enligt dagens regler är det tillåtet.
• Investeringssparkonto (ISK): Får du inte använda för onoterade aktier. Enligt Skatteverket gäller att finansiella instrument som inte handlas på en reglerad marknad eller MTF-plattform (exempelvis onoterade aktier) inte får förvaras på ett ISK. ISK är alltså ej tillåten för dessa placeringar.
• Fondsparande: Vissa onoterade bolag kan finnas via specialfonder eller private equity-fonder. Men sådant fondsparande är oftare reserverat för institutioner eller mycket förmögna investerare, och räknas inte som direkt handel i aktien.

Det är viktigt att välja en depå eller försäkring i god tid. Fråga din bank om de kan hålla onoterade värdepapper, eller överväg specialister som Eqvor eller Accumeo som samarbetar med externa depåförvaltare. Kom också ihåg att varje gång du köper eller säljer kan det uppstå skattekonsekvenser (se nedan under skatt).

Depåkonto för onoterade aktier

Ett depåkonto är det enklaste sättet att äga onoterade aktier. Depån fungerar likt ett värdepapperskonto där din mäklare registrerar innehaven. Du kan handla via bankens telefonmäklare eller via digital plattform om banken erbjuder det. Fördelarna med depå är flexibilitet – du behåller rösträtt och kan deklarera vinster/kostnader normalt. Nackdelen är att du inte har någon löpande schablonbeskattning, utan beskattas först när du säljer (eller mottar utdelning).

Innan du köper onoterade aktier bör du kontrollera om din bank tar ut extra avgifter för uppdaterad information om onoterade innehav eller liknande. Vissa banker uppdaterar priser manuellt och sällan, vilket kan innebära att depån inte speglar aktuellt värde. Eftersom det sällan finns officiella kurser får investeraren ofta göra sina egna värderingar till deklarationen.

Kapitalförsäkring och skattefördelar

En kapitalförsäkring (KF) är ett alternativ som många institutionella investerare använder för onoterade placeringar. I en KF ägs tillgångarna av ett försäkringsbolag, men du är förmånstagare. Huvuddragen för skatten är desamma som för ISK: du betalar värdepapperskatt (för 2025 ca 0,89 % av kapitalet) löpande och slipper deklarera varje affär eller utdelning.

För onoterade aktier är en KF praktisk eftersom det saknas regler som hindrar innehav i onoterade värdepapper inom kapitalförsäkringar. Medan ISK uttryckligen förbjuder onoterade aktier, finns ingen sådan specifik inskränkning för KF enligt dagens regler. Skatteverket har dock uppmärksammat risken för skatteupplägg via onoterade innehav i KF, och det kan komma lagändringar.

Huvudfördelar med KF för onoterade är alltså den förmånliga schablonbeskattningen och att du inte själv deklarerar varje försäljning. Nackdelarna är att du inte kan rösta eller ta emot utdelningar (de anses vara försäkringsutdelning) samt att värdet inte speglas lika tydligt (pengarna är bundna i försäkringsbolaget). Det är också viktigt att alla överföringar in till KF görs enligt marknadsvärde, annars kan Skatteverket sätta käppar i hjulet.

Varför onoterade aktier inte får ägas på ISK

Investeringssparkonton (ISK) har blivit populära tack vare enkel skattehantering. Men onoterade aktier får inte placeras i ett ISK, av skattemässiga skäl. Skatteverket anger att tillgångar som ”inte handlas på en reglerad marknad eller MTF-plattform, exempelvis onoterade aktier” inte får förvaras på ISK. Detta beror på att ISK:s skattelagstiftning är utformad för att främja handel på öppna marknader och möjliggöra kontroll av omsättning.

Effekten av detta är att du förlorar ISK:s förmån även för den del av portföljen som är börsaktier om du vill äga onoterade aktier. Lösningen för dem som vill behålla schablonbeskattningen är därför att använda en kapitalförsäkring eller depåkonto som nämnts. Alla försäljningar av onoterade aktier på en depå tas upp som reavinstbeskattning (5/6 av vinsten beskattas med 30 % skattesats, dvs 25 %) i din deklaration.

Onoterade startups – hög risk och hög potential

Många onoterade bolag är startups eller yngre företag, och det innebär en kombination av hög risk och hög potential. Många gånger befinner sig dessa bolag ”i tidiga skeden av sin utveckling” och är därför inte lönsamma ännu, med en ”begränsad tillgång till kapital”. Detta ger dem stora tillväxtmöjligheter: kanske ligger de på en avlägsen exponentiell kurva inför en kommande produktlansering eller marknadsexpansion. Men det betyder också att det finns en lika stor risk att de inte når sina mål och får svårt att överleva.

Att investera i en onoterad startup innebär att du i praktiken investerar i visioner och framtidsutsikter, snarare än stabil vinsthistorik. Scarab sammanfattar det väl: dessa investeringar ”kräver tålamod” och är inte för den som jagar snabba vinster. Du får i regel inte utdelning eller vinst uttagen på många år – värdet ligger i att företaget växer.

Fördelen, å andra sidan, är att du ofta får komma in till en mycket lägre värdering än om samma bolag redan varit på börsen. Om bolaget blir framgångsrikt kan uppsidan vara mycket stor. Därför är många investerare villiga att ta den höga risken för att få vara med om företagsresan från start. Men återigen är noggrann analys och riskhantering helt avgörande – man bör inte satsa mer än man har råd att förlora.

Tips för att lyckas med onoterade aktier

För att öka chanserna att lyckas med onoterade investeringar kan följande tips vara hjälpsamma:

• Lång tidshorisont: Se onoterade aktier som långsiktiga investeringar. Räkna med att pengarna kan vara bundna i 3–5 år eller längre. Du bör vara bekväm med att inte kunna sälja på kort sikt.
• Begränsa andelen onoterat: Sprid riskerna genom att bara ha en måttlig del av din portfölj i onoterade aktier. Professionella investerare brukar hålla cirka 10–20 % av portföljen i onoterade tillgångar; som privatperson kan det vara klokt att ligga kring 5–15 %. Investera inte alltför mycket i en enskild verksamhet.
• Diversifiering: Köp aktier i flera olika onoterade bolag inom olika branscher för att sprida risken. En fördel med onoterade är just möjligheten att sprida över annorlunda tillväxtbolag, men du bör ändå undvika att “satsa allt” på ett enda företag.
• Gör din research: Läs på allt du kan om bolaget, dess produkter och marknad. Var särskilt kritisk till företagens egna framtidsprognoser och var beredd att själva granska ekonomin och affärsmodellen noggrant. Ju mer du förstår, desto bättre kan du bedöma rimligt pris och risk.
• Prata med andra: Om möjligt, diskutera med personer som är insatta i branschen eller andra investerare. Ofta har branschnätverk och plattformar forum där investerare kan utbyta information.
• Undvik bluffar och oseriösa erbjudanden: På sociala medier och nätforum florerar många aktietips och ibland rena bedragare. Var särskilt försiktig med “heta tips” från okända källor. Följ Finansinspektionens råd att vara källkritisk och förlita dig på fakta och bolagsinformation.
• Investera bara pengar du kan förlora: Onoterade innehav är osäkra. Lägg aldrig större belopp än du har råd att skriva av helt. Ha alltid en buffert vid sidan av.

En kontrollista innan investering kan också innehålla frågor om depå, juridik och skattekonsekvenser. Överväg att konsultera professionell rådgivning om du är osäker, särskilt kring avtal och värdering.

Vanliga frågor om onoterade aktier

Är onoterade aktier en säker investering?
Nej, i normalfall är onoterade investeringar mer riskfyllda än börsaktier. Den största risken är ofta att det företag du satsar på inte når sina mål, misslyckas med sitt koncept eller går i konkurs, vilket kan leda till att dina aktier blir värdelösa. Samtidigt kan framgångsrika onoterade investeringar ge mycket hög avkastning. Säkerhet kommer snarare från grundlig analys och diversifiering.

Hur hittar jag onoterade aktier att köpa?
Det finns specialiserade plattformar (se ovan) där bolag annonserar sina aktier. Du kan även prenumerera på nyhetsbrev om onoterade bolag, eller följa investerarnätverk. Många gånger krävs nätverkande och aktiv sökning eftersom det inte finns en “Öppna aktiesök” funktion som på börsen.

Behöver jag vara ackrediterad investerare?
Inte nödvändigtvis, men vissa affärer riktar sig endast till professionella investerare. Kontrollera vem emissionen är öppen för. Privatpersoner kan ofta delta i mindre emissioner eller via plattformar som är inriktade på retail, men de största kapitalkraven kan kräva större kapital eller institutionella investerare.

Hur ser skatten ut?
Onoterade aktier får inte ha på ISK, så vanliga skatteregler för kapitalvinster gäller vid försäljning (25 % skatt på realiserad vinst om aktierna är okvalificerade). Utdelningar beskattas också med 30 % (eller 25 % netto efter avräkning). Ett alternativ är att placera dem i kapitalförsäkring och där betala en löpande avkastningsskatt (~0,89 %) istället för reavinstskatt. Rådfråga gärna en skattespecialist för bästa lösning.

När kan jag sälja mina aktier?
Det finns ofta inga fasta “tradingdagar” som på börsen. Vill du sälja måste du hitta köpare, antingen genom din depå, via en plattform eller genom direktkontakt. Vissa emissioner kan ha klausuler (lock-up) som förbjuder försäljning en viss tid. Rent praktiskt har du full frihet att sälja när som helst, men du får betänka likviditeten. Har bolaget noterat sina aktier sedan du köpte? Då kan en börsnotering vara en utgång.

Är onoterade aktier rätt investering för dig?

För att avgöra om onoterade aktier passar dig, fundera på följande: Har du erfarenhet och kunskap att analysera bolag på djupet? Har du en lång tidshorisont och hög tolerans för förluster? Kan du avvara en liten del av din portfölj och ändå känna dig trygg? På Scarab noteras att den här strategin oftast lockar investerare som redan har viss vana vid aktiehandel och söker ”större kontroll, bättre avkastning och att vara med på en företagsresa från början”.

Om du är nybörjare kan det vara klokt att börja smått. Kanske sätta ett utdelningslöst kapital i breda fonder, lära dig genom småprat i plattformarna och bara gå in i enstaka onoterade bolag som du verkligen kan bedöma. Men om du är osäker på bolagsanalyser eller risk att förlora kapital oroar dig, kan onoterade aktier vara mindre lämpligt.

Sammanfattningsvis: Onoterade aktier kan vara en spännande del av din portfölj om du söker hög tillväxtpotential och kan hantera hög risk och låg likviditet. De passar bäst för långsiktiga investerare med tid och resurser att göra grundlig analys. För andra kan det vara klokare att fokusera på reglerad handel via börsen eller diversifiera med fonder. Oavsett val är det viktigt att vara välinformerad och balanserad i din investeringsstrategi.

Källor: Information i denna guide är hämtad från svenska investerarsidor och myndigheter, bland annat Finansinspektionen, Nordea, Skatteverket, Monitor Capital Markets, Accumeo och Danske Bank. Det är alltid viktigt att själv läsa aktuell fakta och regler, då lagar och villkor kan förändras över tiden.