Last Updated on 9 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Preferensaktier – ofta kallade preffar – är en hybrid mellan aktier och obligationer med förutbestämd utdelning. De ger alltid utdelning före stamaktierna och har ofta ett fast belopp per aktie, i regel betalat kvartalsvis. Dessa aktier handlas på börsen precis som vanliga aktier, men den generella handeln sker med lägre volym. I den här guiden besvarar vi frågor om hur preferensaktier fungerar, hur utdelningar hanteras, likviditet och risk – samt om de verkligen är svåra att sälja.
Grund & definition
Preferensaktier definieras som aktier med särskild företrädesrätt jämfört med vanliga aktier. Det innebär att preferensaktieägare har rätt att få utdelning innan stamaktieägarna. Utöver utdelning kan preffar ofta lösas in av bolaget till en på förhand bestämd kurs. Många beskriver preferensaktier som en blandning mellan en aktie och en obligation. De ger nämligen regelbundna, fastställda utdelningar på samma sätt som ränteutbetalningar, och innehavaren kan få tillbaka sitt “skapade lån” genom inlösen. I bolagsordningen anges villkoren för preferensaktier, och vid en konkurs har preferensaktieägaren högre prioritet på bolagets tillgångar än stamaktieägaren. Samtidigt kommer preferensaktier efter banklån och andra skulder vid likvidation.
Är preferensaktier svåra att sälja?
Preferensaktier säljs på börsen på samma sätt som vanliga aktier. I praktiken lägger du en säljorder via din nätmäklare (t.ex. Avanza eller Nordnet) precis som för vilken aktie som helst. Gränsen är bara att du letar efter aktier som slutar på “Pref” i namnförkortningen. Själva handelsmekaniken är alltså identisk.
Problemet kan vara marknadens likviditet. Många preferensaktier handlas med betydligt lägre volymer än stamaktier, vilket innebär att de kan bli svårare att sälja snabbt till önskat pris. En låg likviditet kan innebära att kursen växlar lite dag till dag och att du kan få svårt att hitta köpare – särskilt om du vill sälja större poster. Vissa preferensaktier, till exempel Klövern Pref och Sagax Pref, har dock hög omsättning och är relativt enkla att sälja.
Vad är preferensaktier?
Preferensaktier är en aktieform med särskilda rättigheter. De är aktier i bolaget som ger förtur till utdelning. Ägaren av en preferensaktie har alltså rätt att få del av bolagets vinstutdelning innan stamaktieägarnas utdelning beräknas. Traditionellt finns också ofta ett fast inlösenpris: bolaget kan lösa in preffen till detta pris efter en viss tid eller när som helst. Utöver utdelning och inlösen har preferensaktier vanligtvis ingen rösträtt på bolagsstämman.
Enkelt uttryckt är en preferensaktie alltså en aktie med fast utdelning och företrädesrätt, men utan garantier om framtida ökning. När bolaget ger ut preferensaktier så skrivs i regel villkoren – framför allt utdelningsbelopp och inlösenvillkor – fast i förväg. På så sätt vet investeraren på förhand hur mycket utdelning den kommer få (så länge bolaget har medel att betala), men investeraren ger också upp möjligheten till stigande utdelningar vid bättre resultat.
Preferensaktier enkelt förklarat
Preferensaktier (”preffar”) fungerar ungefär som ett lån till bolaget med fast ränta. Man kan beskriva dem som högränteaktier. Precis som Marcus Hernhag formulerat det: preferensaktier är “en sorts högutdelande aktie vars kurs inte påverkas lika mycket av bolagets vinstutveckling som vanliga aktier” och “i regel ger inga utdelningshöjningar”. Du får alltså en bestämd utdelning oavsett hur bolagets vinst går, till skillnad från en stamaktie där utdelningen kan variera efter vinsten.
Förenklat kan man tänka så här: Du köper en preferensaktie och får sedan regelbundna utdelningar (ofta varje kvartal) som om det vore ränta på ett lån. Pengarna kommer från bolagets vinst, men du slutar tidigt att driva utdelningen baserat på vinstens storlek. Däremot är det inte ett garanti-lån – bolaget kan alltså ställa in utdelningarna om det blir kris (precis som det sades ovan).
Hur fungerar preferensaktier?
Preferensaktier är konstruerade för förutsägbara kassaflöden. Bolaget bestämmer hur stor utdelningen ska vara och när den betalas ut. Vanligt är kvartalsvisa utdelningar, vilket Nordnet beskriver som en “förutbestämd utdelning, oftast en gång varje kvartal”. På så sätt liknar det räntan på en obligation – man får ett fast belopp med bestämda intervaller.
Förutom utdelningen anger bolaget ofta en inlösenkurs i bolagsordningen. Det innebär att bolaget har rätt (men inte alltid skyldighet) att köpa tillbaka preferensaktierna vid ett visst pris per aktie i framtiden. På så vis kan investeraren få tillbaka sina pengar (“lånet” löst) till den kursen. Om marknadskursen överstiger inlösenkursen finns en kursrisk – du kan tvingas sälja billigare än marknadsvärdet vid inlösen.
Ett annat drag är att preferensaktiers ägare saknar garantier på utdelningar. Om bolaget hamnar i kris kan styrelsen välja att inte lämna någon utdelning alls, varken till preferensaktieägare eller stamaktieägare. Vid sådana tillfällen uteblir både ränta och avkastning. Preferensaktier ger alltså inte ränta eller utdelning utan villkor – de räknas fortfarande som aktier, och om bolaget går i konkurs hamnar din fordran efter alla löpande skulder. Därför gäller att de har förtur framför stamaktier vid utdelning och likvidation, men inget mer.
Varför ger bolag ut preferensaktier?
Många bolag emitterar preferensaktier som ett sätt att tillföra kapital utan att späda ut sina vanliga stamaktier. Särskilt bland bolag i kapitalintensiva branscher som fastigheter är det vanligt att se preffar. Genom att erbjuda preferensaktier kan företaget få in pengar som ett (ofta) billigare alternativ än lån, samtidigt som befintliga ägare behåller sina rösträtter.
Bolaget lockar investerare med den högre och stabila utdelningen som preffen ger. Levler konstaterar exempelvis att “preferensaktier är vanliga bland bolag som behöver stabilt kapital, till exempel inom fastighetssektorn” och att preffar används för att erbjuda regelbundna utdelningar istället för fokus på värdetillväxt. Utdelningsutbetalningar på preferensaktier belastar visserligen eget kapital, men det är kalkylerat kostnadsfritt jämfört med dyra lån. Därför används det ofta för att bredda finansieringen när man vill ge investerare attraktiva villkor utan att öka skuldsättningen.
Hur säljer man preferensaktier?
Försäljningen fungerar precis som med andra aktier. Du loggar in hos din nätmäklare och lägger en säljorder på motsvarande preferensaktie. Som Börskollen påpekar köper man preffar “enkelt via en nätmäklare som Avanza eller Nordnet, precis som vanliga aktier”. Eftersom preffar är noterade på samma börs skiljer sig alltså inte orderflödet åt.
Det kan vara värt att säkerställa att du säljer på ett konto som passar skattemässigt (t.ex. ISK eller kapitalförsäkring), men i övrigt är proceduren identisk mot stamaktier. Håll utkik efter aktiens kortnamn – det har ofta suffixet “Pref” – så du inte köper en stamaktie av misstag. I princip gäller alltså samma strategier som för annan börshandel: lägg en säljorder till aktuellt marknadspris och invänta en köpare.
Handlas preferensaktier som vanliga aktier?
Ja, preferensaktier handlas på börsen precis som vanliga aktier. De omsätts i samma system och med samma rutiner. Du kan exempelvis köpa och sälja dem i realtid via Avanza eller Nordnet eller någon annan aktör. Skillnaden är i princip bara att de ofta saknar rösträtt och märks med “Pref” i namnet. I övrigt handlas de helt som vilken aktie som helst – till exempel genom börsen NASDAQ Stockholm – och det är inga särskilda begränsningar vid försäljning.
Faktum är att teknik och infrastruktur för handel inte skiljer preffar från stamaktier alls. Däremot påverkas deras prisutveckling av de speciella villkoren (fast utdelning och inlösenkrav) i bolagsordningen. Men i köp- och säljde som investerare fungerar det helt enhetligt: du hittar aktien, kontrollerar villkoren och genomför ordern via din mäklare.
Låg likviditet i preferensaktier
Preferensaktier har ofta lägre likviditet än stamaktier. Det innebär att de omsätts i mindre omfattning och att handeln kan vara sporadisk. En aktie med låg likviditet kan gå flera dagar utan handel, vilket skapar större spridning mellan köp- och säljkurs. Preferensaktier emitteras i regel i färre antal än stamaktier, och det gör att bara ett begränsat antal investerare är aktiva i marknaden.
Vilka aktier som har hög eller låg likviditet kan variera över tid, men generellt märker man att de populäraste stamaktierna (t.ex. Ericsson B, Investor B, ABB) har många tusen ägare och snabb handel. Bland preferensaktier finns vissa likartade exempel: Klövern Pref och Sagax Pref är rätt likvida, medan många andra preffar handlas betydligt mer sällan. Sammanfattningsvis innebär låg likviditet i preferensaktier att det kan dröja eller ge extra kostnad när du köper eller säljer, speciellt om volymerna är större.
Vad påverkar likviditeten i preffar?
Likviditeten i en preferensaktie påverkas av flera faktorer. En viktig faktor är bolagets storlek och renommé – större bolag (exempelvis större fastighetsbolag) har lättare att locka ägare och handel. Även branschkänsla spelar in; fastighets- och investmentbolag är vanligt för preffar och ofta populärare än mer okända sektorer.
Villkoren för just den pref-aktien är också avgörande. En hög direktavkastning kan dra investerare, vilket höjer omsättningen, medan låg utdelning eller komplicerade villkor kan skrämma bort köpare. Inlösenkursen är särskilt viktig: om marknadskursen ligger nära inlösenvärdet kan många köpa och sälja fram och tillbaka, men om den ligger långt över kan det göra aktien mindre attraktiv. Faktorer som kan sänka intresset inkluderar exempelvis utebliven utdelning eller minskad bolagsstyrka.
Sammanfattningsvis påverkar direktavkastningens nivå, bolagets stabilitet och inlösenvillkoren hur mycket en preferensaktie omsätts. Ju mer attraktiv den fasta utdelningen och högre stabilitet, desto fler investerare – och högre likviditet – ser aktien vanligtvis.
Kan preferensaktier vara svåra att sälja?
I praktiken kan vissa preferensaktier bli svåra att sälja – men inte för att själva säljprocessen är knepigare, utan på grund av deras lägre likviditet. Som nämnts säljs preferensaktier via börsen precis som vanliga aktier. Utmaningen uppstår om aktien har mycket låg handel. Då kan det vara svårt att hitta en köpare när du vill sälja, särskilt om du är beredd att acceptera ett visst pris.
En annan potentiell orsak är inlösenkursen. En dålig (alltså hög) inlösenkurs kan göra aktien mindre lockande – investerare ser risken att förlora kursuppgången om bolaget väljer att lösa in aktierna. Preferensaktier som handlas långt över sin inlösenkurs är ofta mindre attraktiva på marknaden eftersom de riskerar kursförlust vid inlösen. Dessutom kan signaler som att utdelning ställs in få många att avvakta med köp.
Så svar på frågan: det är inte mer komplicerat att lägga en order för en preferensaktie, men på grund av lägre handelsvolymer och andra villkor kan du i praktiken uppleva att vissa preffar är svårare att sälja än en vanlig stamaktie.
Hur fungerar utdelning i preferensaktier?
Utdelningen i preferensaktier är i regel förutbestämd och betalas ut med jämna mellanrum. Bolaget sätter utdelningsnivån när preffar emitteras och ändrar den sällan i efterhand. Vanligast är att utdelningen är ett fast belopp per år (eller kvartal) som inte påverkas av årets resultat. Det betyder att du som aktieägare får en bestämd summa, ungefär som ränta på en obligation.
Till skillnad från stamaktier behöver du alltså inte hoppa på utdelningsfesten – du får utdelningen oavsett om bolaget gör vinst eller ej. Om bolaget skulle gå med förlust eller besluta att hålla kvar kapitalet, kan utdelningen tas bort för både preferens- och stamaktier. Men så länge bolaget följer de fastställda villkoren betalas utdelningen ut enligt tidtabellen.
Rent praktiskt sker utdelningarna ofta kvartalsvis. Varje kvartalsutdelning summeras till den årliga utdelningen. Investerare räknar då ut direktavkastningen genom att ta den sammanlagda årliga utdelningen dividerad med aktiekursen. Eftersom beloppet är förutbestämt ger det en mycket stabil indikation på totalavkastningen.
Fast utdelning i preferensaktier
Preferensaktier har som regel fast utdelning som är definierad i förväg. Det innebär att utdelningen i praktiken inte ändras år från år, oavsett hur bolaget går. Som Nordea beskriver det är den fasta utdelningen på preffar “en gång varje kvartal” liknande en ränta från en obligation. Marcus Hernhag påpekar också att preferensaktier “i regel ger inga utdelningshöjningar” – utdelningsbeloppet ligger oftast still.
Det fasta beloppet gör att preferensaktier ger förutsägbara kassaflöden. Du vet från början exakt hur stor utdelning du får (om bolaget följer planerna). Om bolaget går mycket bra och genererar fler vinster kommer däremot hela merpengarna gå till stamaktieägarna istället. För investeraren innebär detta att man ger upp uttaget av eventuellt extra överskott för att få stabilitet.
Direktavkastning i preferensaktier
En konsekvens av de fasta utdelningarna är att direktavkastningen ofta blir hög i preferensaktier. Eftersom utdelningsbeloppet är förutbestämt och många preffar handlas till kurser som motsvarar en hög ränta, hamnar vanliga direktaavkastningssiffror ofta i spannet 5–8 % per år. Nordea konstaterar att “du har chans till en högre direktavkastning när du äger preferensaktier”, jämfört med stamaktier vars utdelningar kan variera.
Typiskt sätter investerarna sig med förväntningar på en hög avkastning när de köper preffar, eftersom risknivån oftast är något lägre och utdelningen garanterat betalas om bolaget klarar det. Man behöver dock alltid jämföra utdelning i kronor mot aktiekursen för att få den exakta avkastningen. Vid dåliga tider eller om räntan stiger kan kursen falla, vilket i värsta fall kan höja den effektiva avkastningen för köpare men även spekulera i att målen nås.
När betalas utdelning på preffar?
Utdelning på preferensaktier betalas normalt kvartalsvis – alltså fyra gånger per år. På många bolag sköts detta genom att man delar upp det årliga beloppet på fyra perioder (exempelvis januari, april, juli, oktober). KronanTillMiljonen bekräftar att “majoriteten av alla preferens- och D-aktier delar ut varje kvartal”.
Det finns egentligen inga fasta regler för exakta datum, men i praktiken följer de flesta listade preffar ett kvartalsmönster. I samband med bolagets årsstämma eller kvartalsredovisning fastställs vanligtvis de exakta utbetalningsdatumen. Därför kan du ofta förvänta dig att få utdelning ungefär var tredje månad. Viktigt att notera är att även om utdelningsdagarna är regelbundna kan själva besluten om utdelning tas separat varje gång av styrelsen (inom ramen för de förutbestämda villkoren).
Preferensaktier med hög utdelning
Några exempel på preferensaktier med särskilt hög direktavkastning på svenska börsen är Alm Equity Pref, Corem Pref och Volati Pref. Dessa bolag har historiskt erbjudit räntelika utdelningar i den övre delen av spannet (åtminstone 5–8 %).
Ett annat sätt att hitta högt utfallande preffar är att kolla topplistor för direktavkastning. Börskollen nämner uttryckligen att Alm Equity Pref, Corem Pref och Volati Pref är populära val, med hög utdelning i statistiken. Tänk dock på att hög utdelning ofta går hand i hand med större risk: det kan vara en signal om finansiell påfrestning eller att inlösenkursen är låg i förhållande till marknadspris. Så även om en preferensaktie ger t.ex. 7–8 % direktavkastning bör du analysera villkoren innan du köper.
Risker med preferensaktier
Trots fördelarna finns tydliga risker med preferensaktier. För det första kan utdelningen utebli – bolaget kan när som helst ställa in eller dra ner utdelningarna om det behövs. Detta är en särskild risk jämfört med obligationer (där räntan måste betalas om möjligt). När en preferensutdelning hoppar av blir det en direkt inkomstförlust för dig.
Vidare är preffar känsliga för ränteförändringar. När marknadsräntorna stiger blir räntebärande tillgångar mer attraktiva, vilket kan pressa ned priserna på aktier med fasta utdelningar. Börskollen varnar också för risker som räntekänslighet och låg likviditet, som kan ge kraftiga kursryck. Dessutom kan inlösenrisken skapa betydande kursförluster: om marknadskursen ligger över inlösenkursen kan företaget lösa in aktien och tvinga dig sälja till under marknadsnivå.
Sammantaget listar Börskollen riskerna: möjlighet till utdelningsinställning, räntekänslighet, inlösenrisk och låg likviditet. Du bör alltså inte förvänta dig att en preferensaktie är trygg bara för att utdelningen är fast. Det är fortfarande en aktie med marknadsrisk, där kurs och avkastning kan variera.
Nackdelar med preferensaktier
De huvudsakliga nackdelarna är kopplade till begränsningar i avkastningspotential och rättigheter. Eftersom utdelningen är bestämd i förväg så blir aktiekursens uppsida begränsad. Du kan inte dra fördel av stigande vinster i bolaget, vilket stamaktieägare i praktiken kan göra genom högre utdelning och ökad efterfrågan. Fortnox sammanfattar det så här: “preferensaktier erbjuder mindre potential för kursuppgångar än stamaktier”.
En annan nackdel är att man oftast inte har rösträtt på bolagsstämman när man äger preferensaktier. Detta beror på hur bolagsordningen är utformad – preffar ses som en kapitallånsliknande finansiering där investerarna inte behöver rösta om bolagets strategi. Slutligen finns inlösenrisken: bolaget kan lösa in dina aktier till förutbestämd kurs, vilket kan slå hårt mot din avkastning om kursen är högre. Kort sagt får du förutsägbar utdelning, men du ger också upp en del flexibilitet och möjlig kursuppgång jämfört med vanliga aktier.
Hur påverkas preffar av räntan?
Preferensaktier är känsliga för ränteläget. Precis som Levler beskriver fungerar de som låntagarkapital för bolaget med en fast ränta – när den allmänna räntenivån stiger blir dessa utdelningar mindre attraktiva i förhållande till andra sparformer. Med andra ord, stigande räntor tenderar att pressa ner priserna på preffar. Omvänt kan sjunkande räntor göra preferensaktier mer attraktiva och pressa upp kurserna.
Enkelt uttryckt: om de riskfria räntorna går upp, vill investerare ha mer än den fasta utdelningen för att äga preffar. Då säljer de till lägre pris för att motsvarande avkastning stämma. Marknaden behandlar preffar som obligationsliknande instrument i sådana perioder. Samtidigt är de i grunden fortfarande aktier, så effekten är aldrig lika strikt som på en statsobligation – men sambandet är tydligt nog att många rekommenderar att undvika preffar i ränteuppgångstider.
Inlösenrisk i preferensaktier
Inlösenrisken innebär att bolaget kan lösa in din preferensaktie till ett förutbestämt pris. Bolaget har normalt definierat i bolagsordningen efter hur lång tid eller till vilket pris de kan göra detta. Som Levler förklarar finns ofta rätt men inte skyldighet att lösa in efter en viss tid. Detta begränsar din potentiella vinst: om marknadskursen stiger över inlösenkursen tvingas du sälja billigare än marknad.
För dig som investerare är den optimala situationen att köpa en preferensaktie till ett pris som är lägre än eller högst lika med inlösenpriset. Då riskerar du åtminstone inget vid inlösen – du får i det läget tillbaka ditt kapital eller bättre. Om du däremot köper över inlösenkursen kan en framtida inlösen innebära en realiserad förlust. I synnerhet är detta viktigt att tänka på eftersom många bolag har en inlösenkurs som sänks successivt över tiden. Kort sagt: inlösenvillkoren är avgörande för din långsiktiga avkastning.
Kreditrisk i preferensaktier
Kreditrisken gäller företagets förmåga att betala sina åtaganden. Preferensaktier är fortfarande ägarandelar – de är efterställda banklån och andra skulder vid en eventuell konkurs. Ägaren av en preferensaktie har visserligen företräde framför stamaktieägaren att få del av tillgångarna vid likvidation, men efter långivarna. Om företaget inte kan infria sina lån kan preferensaktien mycket väl bli värdelös.
Med andra ord innebär kreditrisken att även en skyddad utdelning och prioritet inte garanterar något. Det är bara om det finns pengar kvar att dela ut som preferensaktieägaren får ersättning. Svaga balansräkningar eller hög skuldsättning ökar kreditrisken. Sammanfattningsvis är preferensaktier tryggare än stamaktier i konkursläge (de kommer före stam) men riskabla om bolaget kollapsar – de står fortfarande efter alla långivare i kön.
Vad händer med preferensaktier vid konkurs?
Vid en konkurs eller likvidation för ett svenskt aktiebolag gäller samma hierarki som alltid: först betalas skulder och lån, sedan återstående värde delas ut till ägarna. Här har preferensaktieägare företräde framför stamaktieägare. Det betyder att om något kapital finns kvar efter alla andra fordringsägare får preferensaktieägarna sin del innan stamaktieägarna delar på det sista.
Fortnox formulerar det tydligt: “Vid en likvidation… har den som äger preferensaktier högre prioritet att få del av företagets tillgångar än den som äger stamaktier”. I praktiken innebär detta att om bolaget går i konkurs och det är ont om pengar kommer du först få ersättning om tillräckligt mycket finns kvar. Tyvärr händer det ofta att ett konkursbo inte räcker till att betala alla skulder, och då kan även preferensaktier förloras helt. Det är därför i grund och botten en aktie – du kan förlora hela ditt insatskapital om bolaget går under.
Preferensaktier vs stamaktier
Preferensaktier och stamaktier skiljer sig främst i utdelning och riskprofil. En preferensaktie har en förutbestämd hög utdelning som betalas ut innan stamaktien får något. Stamaktien däremot har utdelningen som beror helt på bolagets resultat; om bolaget går bra kan stamaktien ge en högre utdelning och potentiell kursuppgång. Nordea poängterar att preffar ger “förutbestämd utdelning, generellt högre än stamaktier”, medan stamakties utdelningar kan ökas i ett riktigt bra vinstår.
Sett till risk och avkastning passar preffar dem som vill byta bort framtida vinstutdelning mot mer säker intäkt nu. Stamaktier kan ge mycket mer avkastning i ett tillväxtscenario, men får också absolut inget om företaget går dåligt. Preferensaktier ses därför oftast som mindre riskfyllda än stamaktier, men med begränsad uppsida. En annan tydlig skillnad är rösträtten: stamaktieägare röstar på bolagsstämman, medan preferensaktieägare vanligtvis saknar den rätten.
Skillnad mellan preferensaktier och stamaktier
Den största skillnaden är att preferensaktier ger fast utdelning och har förtur, medan stamaktier ger rörlig utdelning och rösträtt. Preferensaktien är konstruerad så att du får utdelning först och enligt ett förutbestämt belopp. För stamaktieägaren gäller tvärtom: utdelningen bestäms utifrån bolagets vinst i slutet av räkenskapsåret. Stamaktieägare kan alltså få hög utdelning om resultatet är bra, eller ingen utdelning alls vid dåliga tider.
En annan skillnad är kontrollen: stamaktier ger ofta rätt att rösta på bolagsstämman, vilket påverkar bolagets framtid. Preferensaktier saknar vanligtvis den rätten. Slutligen är uppsidan annorlunda – stamaktien kan stiga mycket i kurs om bolaget växer och vinstförväntningarna ökar, medan preferensaktien troligen inte stiger mer än mot en räntenivå på utdelningen. I praktiken ger preffar mer “säker” ränta, stamaktier mer tillväxtpotential.
Preferensaktier vs obligationer
En preferensaktie kan liknas vid en blandning mellan en aktie och en företagsobligation. Juridiskt sett är det en aktie, men i praktiken ger den fasta utdelningar som påminner om obligationskupong. Nordnet beskriver t.o.m. utdelningen på preferensaktier som “likna med räntan du får från en obligation”.
Skillnaderna är att obligationsinnehavare får ränta och återbetalning (kupong + nominellt belopp) oberoende av bolagets resultat, medan preferensaktieägare är beroende av bolaget för utdelningen. En obligation har i regel löptid och återbetalningsskyldighet, medan preferensaktien oftare är “evig” och bara kan lösas in enligt bolagsordningens regler. Dessutom är obligationsinnehavaren i konkurs förstahand (efter borgenärer), medan preferensaktieägaren rankas efter låntagare men innan stamaktieägarna. Sammanfattningsvis: preferensaktier ger obligationsliknande utdelning, men utan samma säkerhet som en riktigt skuldinstrument.
Preferensaktier vs utdelningsaktier
Jämfört med vanliga högt utdelande stamaktier är preferensaktier mer förutsägbara men mindre flexibla. Levler beskriver att preferensaktier “erbjuder ofta högre och mer regelbundna utdelningar jämfört med vanliga aktier”. En stamaktie som ger hög utdelning kan istället anpassa utdelningen efter bolagets utveckling – den kan höjas om det går bra och sänkas annars.
Detta betyder att om du jämför en preferensaktie med en jämförbar stamaktie, så är preffen troligen “lägre risk/lägre avkastning” medan stamaktien kan ge högre avkastning men också högre risk. En preferensaktieägare får utdelningen oavsett bolagets vinster (så länge styrelsen så beslutar), medan en stamaktieägare får ingen utdelning om det inte finns vinst. Därför används preffar ofta just som inflationsskyddade, löpande inkomstkällor (rådet är att titta på direktavkastning och utdelningshistorik innan val).
Är preferensaktier en bra investering?
För investerare som prioriterar stabil inkomst och låg kursrisk kan preferensaktier vara ett bra komplement i portföljen. Nordea påpekar att de passar sparare som vill ha “ett mindre riskfyllt alternativ än stamaktier” och som vill få “regelbunden och stabil utdelning” fyra gånger per år. Detta gör att de kan vara attraktiva för konservativa och långsiktiga investerare.
Det är dock viktigt att inte betrakta preffar som riskfria. Om din strategi snarare är tillväxtorienterad, eller om du vill få nytta av ökad vinsttillväxt, kan stamaktier eller andra tillgångar vara bättre. Kombinationen av aktie och ränta i preferensaktier gör dem oftast bättre för att balansera en portfölj snarare än att dominera den. Som alltid gäller att jämföra direktavkastningen mot riskerna – många fördelar men också tydliga nackdelar finns att väga mot varandra.
Vem passar preferensaktier för?
Preferensaktier passar investerare som söker förutsägbar utdelning med lägre risk än stamaktier. Nordea formulerar det att preffar passar den som vill ha “ett mindre riskfyllt alternativ” och “regelbunden och stabil utdelning”. Typiskt tänker man här på investerare som vill ha ett löpande kassaflöde, till exempel för att finansiera löpande utgifter, eller som vill skydda kapitalet bättre än vad stamaktier ger.
Gruppen som köper preferensaktier är ofta långsiktiga pensionssparare eller kapitalförvaltare som vill ha en fast avkastning utan att behöva handla aktivt. Eftersom preffar inte är lika känsliga för kortsiktig bolagsvinst (de har utdelningen fast) kan de även passa vid en mer defensiv marknadsinställning. Däremot är de mindre lämpliga om du vill ha maximal uppsida – då är vanliga tillväxtstamaktier bättre. Sammanfattningsvis: de som vill “slå mellanskillnaden” mellan obligation och aktie, med stabil avkastning och förtur, är de som oftast köper preffar.
När är preferensaktier attraktiva?
Preferensaktier kan vara särskilt attraktiva i perioder när ränteläget är lågt och investerare söker fasta avkastningar. Låga räntor gör den fasta utdelningen hos preffar relativt hög i jämförelse med obligationer och sparkonton. I en miljö med stabil ekonomi och låga alternativkostnader ökar intresset för deras säkra kassaflöde.
De är också mer intressanta när bolagen bakom dem är solida och förväntas kunna hålla sina utdelningar, eller när marknadens efterfrågan på högt utdelningsgivande aktier ökar. En viss periodstyp är kanske när investerare vill bygga portföljer med fokus på utdelning (så kallad income investing). Detta är dock situationsberoende – kraftiga ränteuppgångar eller oro kring utdelningar kan snabbt ändra attraktiviteten. Därför gäller det att analysera såväl det rådande ränteläget som bolagets ekonomi innan man köper preffar.
Hur analyserar man preferensaktier?
När du analyserar preferensaktier bör du i grunden behandla dem som en egen tillgång med både ränte- och aktieegenskaper. Börskollen rekommenderar att du noggrant granskar bolagets fundamenta och aktiens villkor. Titta på företagets balansräkning, kassaflöde och skuldsättning – kan bolaget trygga framtida utdelningar? Kolla även historik: har bolaget hållit sina utdelningar eller ofta satt in dem?
Specifikt för preffar är det viktigt att förstå inlösenvillkoren: Vilken inlösenkurs gäller och när kan bolaget utnyttja den? Börskollen understryker vikten av att läsa på om “utdelning, inlösen och risknivå” för varje pref. Om marknaden värderar aktien långt över inlösenkursen är det en varningssignal om potentiella framtida kursfall. Slutligen jämför direktavkastningen med andra alternativ: ligger den i spannet för vad du förväntar dig med tanke på risken? Genom att kombinera dessa analyser (bolagets styrka + villkoren + marknadsnivån) får du en helhetsbild.
Vad ska man tänka på innan man köper preffar?
Inför ett köp av preferensaktier finns några kritiska faktorer att kontrollera. Börskollen påminner oss om att alltid läsa villkoren noggrant, eftersom “utdelning, inlösen och risknivå varierar” mellan olika preferensaktier. Här är några viktiga punkter:
- Inlösenkurs: Jämför marknadskursen med den förutbestämda inlösenkursen. Om du köper över inlösenkursen riskerar du kursförlust vid inlösen. Köp helst till eller under inlösenkurs för att minimera den risken.
- Utdelningsnivå: Bekräfta att utdelningen är attraktiv nog att motivera priset. Tänk på att en väldigt hög utdelning också kan indikera hög risk.
- Bolagets ekonomi: Granska bolagets finanser. Har företaget historiskt klarat att betala utdelning utan att ta skulder? Hur ser kassaflöde och balansräkning ut?
- Räntekänslighet: Fundera på hur ränteförändringar kan påverka kursen. I tider med stigande räntor har preferensaktier historiskt blivit mindre attraktiva.
- Utspädningseffekt: Precis som Swedbank säger belastar preferensutdelningar det egna kapitalet. Förstår du hur det påverkar bolagets långsiktiga plan?
Sammantaget finns det ingen garanti på pengarna med preferensaktier – men du får högre utdelning mot en tydlig avvägning. Att vara noggrann med ovanstående punkter är det bästa sättet att undvika otrevliga överraskningar när du investerar i preffar.
Exempel på svenska preferensaktier
Det finns många svenska bolag som har preferensaktier noterade. Vanliga exempel är fastighets- och investmentbolag som Alm Equity Pref, Corem Property Group Pref, Volati Pref, K2A Pref och Boho Group Pref. Dessa dyker ofta upp i olika listor över preffar. Andra namn från börsen är exempelvis Sdiptech Pref och Svenska Nyttobostäder Pref. Bland nytillskotten kan man nämna SBB:s nya prefaktieserier och andra kapitalkrävande bolag som valt att emittera sådana aktier.
Populära preferensaktier på börsen
Just i år är några av de mest populära svenska preferensaktierna Alm Equity Pref, Corem Pref och Volati Pref. Dessa aktier har haft många ägare och hög omsättning. Även tidigare år återkommande populära preffar inkluderar exempelvis Fastator Pref, Aros Bostadsutveckling Pref och K2A Pref. Kort sagt ligger många av toppvalen inom fastigheter och industri (som Volati). Listor och topplistor (t.ex. Börskollen) är bra verktyg för att se vilka preffar investerarna handlar mest nu.
Fastighetsbolag med preferensaktier
Inom fastighetssektorn är preferensaktier mycket vanliga. Flera av Sveriges stora börsnoterade fastighetsbolag har en eller flera pref-serier. Till exempel har K2A (tidigare Brinova), Heimstaden, Corem, Klövern och Sagax utgivna preffar. Det beror på att fastighetsföretag ofta behöver stora kapitaltillskott och har stabila kassaflöden som kan garantera dessa fasta utdelningar. Övriga exempel är Balder Pref (ny utgivning 2024) och Linc Pref. I grund och botten är det vanligt att investerare ser preffar som en plats att placera pengar för att få avkastning från fastighetsvärlden med högre säkerhet än att äga vanliga fastighetsaktier.
Preferensaktier på svenska börsen
Svenska börsen har närmare 30 noterade preferensaktier (exklusive D-aktier). De finns främst inom fastighets- och investmentbolagssektorer. De representerar en betydande del av totalavkastningen för utdelningsorienterade portföljer, även om de är få i antal. Att engagera sig i den här marknaden kan kräva lite mer research (p.g.a. varje akties speciella villkor), men för den som är intresserad av höga utdelningar är det en etablerad del av börsutbudet i Sverige.
Är preferensaktier säkra?
Preferensaktier betraktas ofta som mindre riskfyllda än stamaktier, men det betyder inte att de är säkra. Fortnox skriver att preferensaktier “anses ha relativt låg risk” tack vare sina fasta utbetalningar och kreditvärderingsinstitut ger dem ofta höga betyg. Även Levler understryker att de generellt är mindre riskfyllda än stamaktier.
Men faktum kvarstår: de är fortfarande aktier. Om bolaget går dåligt finns risk att förlora pengar. I konkurs kan du bli bortprioriterad efter långivarna även om du går före stamaktierna. De är alltså riskminskade jämfört med stam, men absolut inte garanterade. Så det går inte att kalla dem “säkra” i den mening att pengarna är skyddade – de är bara mindre volatila och med fast utdelning.
Kan man förlora pengar på preferensaktier?
Ja. Precis som med alla aktier kan du förlora kapital på preffar. De är förenade med risk att kursen sjunker eller att utdelning uteblir. Exempelvis kan en oväntad händelse som ränteskarp höjning eller likviditetsbrist få en preffa att falla, trots den höga utdelningen. Är det så att bolaget ställer in utdelningen eller går med förlust, kan kursen tvärnita.
Börskollen listar också inlösenrisk och ränteutveckling som orsaker till kursfall, vilket kan betyda att aktieägare får backa. Sammanfattningsvis finns absolut en möjlighet att förlora pengar på preferensaktier – det är inget skyddat. Men om du får den förväntade utdelningen och bolaget inte går i konkurs ger de så länge stabil avkastning; men ge akt på att köp och sälj kan variera mycket.
Är preferensaktier bättre än stamaktier?
Det beror helt på vad du jämför. För den investerare som vill ha regelbunden, hög utdelning och lägre kortsiktig risk kan preferensaktier vara bättre. Som Nordea beskriver det har preffar “förutbestämd och fast utdelning” som i regel är högre än stamaktiernas. Du byter alltså bort chansen till mer utdelning vid goda tider (som stamaktien kan ge) mot förutsägbar avkastning i sämre tider.
Förvänta dig däremot inte att preferensaktier är bättre på allting. En stamaktie kan i ett enskilt år ge mångfalt mer avkastning än en preffa om bolaget gör väldigt bra ifrån sig. Stamaktieägaren har möjlighet att ta del av bolagets tillväxt och värdestegring, något som förare av preferensaktieinvesteringar avsäger sig. Om du kräver både hög utdelning och hög kursuppgång är stamaktier ofta bättre – du får dock ofta ingen utdelning om bolaget presterar dåligt. Så de är olika verktyg: ingen av typerna är per definition alltid bättre.
Varför faller preferensaktier?
Preferensaktier kan falla i värde av ungefär samma anledningar som stamaktier, plus några egna. Vanligt är att ränteläget påverkar dem – högre räntor ger svagare priser eftersom fast utdelning blir mindre lockande. Ifall bolaget släpper nyheter som att utdelningen sänks eller kanske helt ställs in, kommer kursen att falla skarpt. Inlösenbesked kan också ge kursfall: om marknaden vet att aktien snart köps tillbaka till ett visst pris, kan folk sälja innan det och kursen sjunker mot inlösenkursen.
Som Börskollen nämner är andra riskfaktorer att hålla i minnet: utdelningsinställning, hög räntekänslighet, inlösenrisk och låg likviditet kan alla skapa kraftiga kursrörelser. Till exempel såg vi 2022–2023 att många preffars priser sjönk kraftigt när räntorna gick upp. Kort sagt beror det oftast på att marknaden prisar in högre ränta eller osäkerhet om utdelning.
Kan utdelningen i preferensaktier sänkas?
Ja. Även fast utdelningen är fastställd på förhand i bolagsordningen, kan styrelsen välja att ställa in den. Det är ju ändå en aktieutdelning, inte en garanterad räntebetalning. Fortnox förklarar att i en allvarlig ekonomisk situation kan “bolaget välja att inte lämna någon utdelning alls, varken till preferensaktieägare eller stamaktieägare”. Detta har hänt vid flera tillfällen (exempelvis krisande fastighetsbolag under tuffa tider).
Man kan alltså inte sänka en preferensutdelning till ett lägre belopp (den är legalit fast), men utdelningen kan utebli helt. Det är skillnaden mot stamaktier, vars utdelningar kan varieras upp och ner: preffen har ingen mekanism för att automatiskt sänka sin utdelning med små medel – den består eller uteblir. Detta är en del av risken: hög utdelning är fin så länge bolaget klarar av den, men kan ryka helt vid problem.
Hur beskattas preferensaktier?
Preferensaktier beskattas precis som andra aktier. Alla utdelningar från preferensaktier betraktas som kapitalinkomst och beskattas med 30 %. Skatten dras automatiskt ur utdelningen när den betalas ut. Om du äger preferensaktier via ett ISK- eller kapitalförsäkringskonto gäller samma regler som vanligt för dessa kontotyper (schablonskatt istället för 30 %, inga kvittningsmöjligheter). Kort sagt är det inget särskilt skattemässigt med preferensaktier – de följer samma skatteregler som aktie-/fond-konton eller ISK för utdelningar och reavinster.
Källor: Förklaringar och rådgivning om preferensaktier hämtade bl.a. från Nordnet, Fortnox, Nordea och fackartiklar (bl.a. Börskollen, Levler, Hernhag och preferensaktier.nu). All information är aktuell enligt publicerade källor för i år.