Last Updated on 6 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Europeiska utdelningsaristokrater är bolag som konsekvent höjt sin utdelning år efter år, ofta minst tio år i rad enligt den klassiska definitionen för S&P Europe 350 Dividend Aristocrats. I praktiken kallas det företag med lång utdelningshistorik och stabil tillväxt för aristokrater. Dessa bolag har ofta sunda kassaflöden och återför mer av vinsten till aktieägarna än tillväxtfokuserade företag, vilket ger en jämn inkomstström. Jämfört med USA, där kravet är 25 år av höjningar, räcker ofta tio år i Europa. Vid sidan av detta har europeiska utdelningsaktier ofta högre direktavkastning (ungefär 2,5–3,5 % historiskt) än sina amerikanska motsvarigheter.
Vad är europeiska utdelningsaristokrater?
Europeiska utdelningsaristokrater är stora kvalitetsbolag som årligen höjt sina utdelningar över lång tid. Indexet S&P Europe 350 Dividend Aristocrats definierar detta som minst tio år av oavbrutna höjningar. Exempel är företag som har stabil marknadsposition och jämn vinstutveckling. Aristokrater kännetecknas av högra avkastning till aktieägarna än genomsnittet: de betalar ofta fler procent av vinsten som utdelning och höjer den i takt med vinsten. Detta gör dem till attraktiva alternativ för investerare som söker passiv inkomst från säkra företag.
Krav för utdelningsaristokrater i Europa
Kravet för att kallas utdelningsaristokrat i Europa är generellt att företaget ingår i ett brett index (som S&P Europe 350) och har höjt sin utdelning årligen under minst ett decennium. Indexkonstruktörerna tar även hänsyn till lägsta börsvärde och omsättning (liquiditet), men huvudsakskriteriet är utdelningshistoriken. I praktiken betyder det att bolag behöver ha en stabil affärsmodell och lönsamhet som tillåter dem att höja utdelningen åtminstone 10 år i rad. Ibland används en lösare tolkning (t.ex. 20 år) när det inte finns så många bolag med extremt lång historia i Europa. Men formellt ligger kravet ofta kring 10 år, jämfört med 25 år för S&P 500 Dividend Aristocrats i USA.
Skillnad mot amerikanska utdelningsaristokrater
Europeiska utdelningsaristokrater skiljer sig främst i kraven och marknadsstruktur mot de amerikanska. Kraven är svagare (minst 10 år istället för 25 år av höjningar), och bolagen betalar oftare en eller två utdelningar per år jämfört med varje kvartal i USA. Historiskt har också direktavkastningen i Europa legat något högre: S&P:s europeiska utdelningsindex låg runt 2,9 %, medan det amerikanska låg på ca 2,5 %. Sektormässigt är USA dominerat av teknikbolag med låg utdelning, medan Europa har fler företag inom bank, industri och varor (t.ex. verktyg, hälsovård och basvaror) som traditionellt delar ut mer. Dessutom är antalet ”stora” utdelningsaristokrater färre i Europa. Endast ett fåtal europeiska bolag (t.ex. Roche, Novartis, Kerry Group) har höjt utdelningen i över 25 år, medan mer än sextio amerikanska bolag når den amerikanska standarden. Sammanfattningsvis innebär detta att europeiska aristokrater ger något mer avkastning via utdelning och gärna centreras kring stabila industrier, medan amerikanska ofta kombinerar utdelning med aggressiv återköpspolitik.
Varför investera i utdelningsaktier i Europa?
Att investera i europeiska utdelningsaktier ger flera fördelar. Dels kan de generera stadig passiv inkomst och bidra positivt till totalavkastningen tack vare återinvesterade utdelningar. Morningstar visar exempelvis att FTSE 100-index utan utdelningar steg med ~45,5 % under det senaste decenniet, medan totalavkastningen inklusive utdelningar var 111,5 %. På samma sätt har bolag som kontinuerligt delar ut mer än avkastningsmålet belönat ägare ordentligt över tid. Därtill är Europa ofta undervärderat jämfört med USA, och många gamla industribolag har låga värderingar men stark balansräkning.
Europeiska bolag fokuserar generellt mer på utdelning än tillväxt genom återinvestering, vilket ger en stabilare aktiekursutveckling under oroliga tider. Faktum är att europeiska utdelande företag i genomsnitt uppvisat lägre volatilitet och bättre stabilitet i kriser än andra bolag. Det innebär att dessa innehav kan agera defensiva ankare i en portfölj, med jämna intäkter som ger ekonomiskt skydd vid börsfall. Sammantaget ger en diversifierad portfölj av europeiska utdelningsaktier både stabil inkomst och bra långsiktig avkastning.
Bästa europeiska utdelningsaristokrater 2026
Några av de bästa europeiska utdelningsaristokraterna är stora, stabila bolag som visat upprepade år med höjd utdelning. Exempel är Roche och Novartis från Schweiz (båda hälso- och sjukvård, med direktavkastningar kring 3,8–3,9 %), Nestlé (CH, dagligvaror) och Lindt & Sprüngli (CH, lyxchoklad), liksom Novo Nordisk och Coloplast i Danmark (hälso- och sjukvård), och Unilever (UK/NL, konsumentvaror). I Tyskland sticker Fresenius Medical Care och Fresenius SE ut inom vårdsektorn med 25+ år av höjda utdelningar. Bland andra noterbara finns bygg- och industriuthyraren Ashtead Group (UK) med 15 års höjningar, DSV (DK, logistik), Sika (CH, byggkemikalier), Smurfit Kappa (IR, förpackningar) och United Utilities (UK, infrastruktur) som också har lång historik av upprepad utdelningstillväxt. Lista:
- Roche (Schweiz) – medicinsk teknik, utdelningar höjda >30 år, ~3,8 % yield.
- Novartis (Schweiz) – läkemedel, utdelningar höjda >25 år, ~3,9 % yield.
- Fresenius Medical Care (Tyskland) – dialysvård, utdelningar 25 år, ~3,5 % yield.
- Novo Nordisk (Danmark) – läkemedel, utdelningar 26 år, ~1,9 % yield.
- Ashtead Group (Storbritannien) – utrustningsuthyrning, utdelningar 15 år.
- Fresenius SE (Tyskland) – vårdkoncern, utdelningar 29 år, ~3,7 % yield.
- SAP (Tyskland) – mjukvara, utdelningar 30 år, ~1,7 % yield.
Dessa bolag är exempel på vad analytiker ofta pekar ut som Europas mest pålitliga utdelare. De kan ge relativt hög stabil avkastning och långsiktig utdelningstillväxt.
Lista: stabila utdelningsaktier i Europa
Exempel på andra stabila utdelningsaktier i Europa är bland annat Nestlé, Lindt & Sprüngli och Givaudan (alla Schweiz), Diageo (UK), AB InBev (BE), Unilever, Vodafone (UK), Tele2 och Telia (Sverige, men ger exponering mot Norden), Stora Enso (Finland), GlaxoSmithKline och Relx (UK), Philips (NL), Enel (IT), Red Eléctrica (ES) och DNB (NO). Dessa företag har historiskt delat ut regelbundet och många har höjt utdelning under decennier. Deras direktavkastningar varierar, ofta mellan ca 2–6 %, beroende på sektor (t.ex. energi och telekom ofta högre). Viktigt är att varje bolag har en sund balansräkning och en utdelningspolicy som bevarar en långsiktigt hållbar nivå. För att få en hyfsad överblick kan man även titta på ETF:er som SPDR S&P Euro Dividend Aristocrats (SPYW) eller liknande, som samlar många av dessa bolag.
Sektorer med hög utdelning i Europa
Branscher med hög direktavkastning i Europa är traditionellt finans (banker, försäkring), utilities (el, vatten), telekom och konsumentvaror/staples. Morningstar noterar att finans- och försäkringsbolag liksom kraftföretag haft starkast utveckling i utdelningsindex på senare år. Dessa sektorer delar ofta ut betydande delar av vinsten. Även hälso- och läkemedel brukar vara stabila (exempelvis Roche och Novo). Teknologisektorn dominerar i USA, men i Europa återfinns högavkastarna främst bland bank, industri, läkemedel och basvaror. Viktigt är dock att skifta fokus från bara hög yield-sektor till kvalitet och hållbarhet i vinsterna.
Länder med flest utdelningsaristokrater i Europa
Det är i synnerhet Storbritannien och Schweiz som har flest företag på listorna över europeiska utdelningsaristokrater. Exempelvis finns många aristokrater noterade i London (Ashtead, BAE, BAT, Diageo, Experian m.fl.) och i Zürich/Basel (Nestlé, Novartis, Roche, Givaudan, Lindt etc.). Tyskland och Danmark har också flera företrädare (t.ex. Fresenius och Novo Nordisk), medan övriga länder har färre. London och Zürichböckerna lockar många globalt exponerade bolag med lång utdelningshistorik. Sverige har några stabila bolag (Hexagon, Atlas Copco, Telia osv.), men på världslistor ligger våra bolag ofta i periferin av aristokraterna. Sammanfattningsvis dominerar Storbritannien och Schweiz listorna, följt av Tyskland, Danmark och Spanien.
Direktavkastning i europeiska utdelningsaktier
Direktavkastningen hos europeiska utdelningsaktier brukar generellt ligga runt 2–4 %. Till exempel har stora schweiziska läkemedelsbolag yields kring 3,8–3,9 %, medan mer defensiva verktygsbolag som Smurfit Kappa eller DSV ligger runt 2–3 %. S&P Europe 350 Dividend Aristocrats-index i EUR avkastade historiskt ca 2,9 % i utdelning, jämfört med ca 2,5 % i motsvarande amerikanskt index. Vissa sektorer (t.ex. verkstäder och verktyg) kan erbjuda lägre yield men stabil tillväxt, medan till exempel finans- eller energiaktier kan erbjuda 4–6 %+. Exempelvis ligger stora banker och kraftbolag ofta i den högre änden. Det viktigaste är att analysera yields inom respektive sektor och säkerställa att nivån inte är orimligt hög i förhållande till företagets kassaflöde.
Yield on Cost och utdelningstillväxt
Yield on Cost (YOC) är ett mått på utdelningsavkastning baserat på ursprungligt inköpspris. Om du exempelvis köpte aktier för 100 kr och nu får 5 kr i utdelning, är YOC 5 %. Men om bolaget höjer utdelningen 10 % nästa år stiger YOC till 5,5 % fast priset var 100 kr. Med andra ord visar YOC hur utdelningsökningar över tid kan ge oerhört hög avkastning på det ursprungliga kapitalet. Detta är ett kraftfullt sätt att illustrera ränta-på-ränta-effekten: ju fler år av ökningar du får, desto högre blir YOC på ditt inköpspris, oavsett hur aktiekursen rör sig. Därför är långsiktig utdelningstillväxt så viktig för en utdelningsportfölj.
Så bygger du en utdelningsportfölj i Europa
Att bygga en utdelningsportfölj i Europa innebär att kombinera flera stabila företag för diversifierad risk och kontinuerlig kassaflödesväxt. Börja med att välja bolag från olika sektorer (t.ex. finans, industri, staples, telekom, energi) och länder för att sprida riskerna. Inkludera både aristokrater (med lång historik av ökningar) och andra välskötta bolag som kanske inte har så många år av ökningar men god fundamenta. Använd nyckeltal som skuldsättningsgrad, vinsttillväxt, kassaflöde och utdelningsandel (payout ratio) för att säkerställa att utdelningen är hållbar. Vissa rådgivare rekommenderar att sätta utdelningsaristokrater som bas i portföljen – exempelvis kan de utgöra 40–60 % av aktiedelen för stabilitet. Övriga delar kan vara högrisk/high-yield-tillväxt eller indexfonder. Se också till att balansera länder, eftersom skatteregler och valutakurser varierar.
Hur köpa europeiska utdelningsaktier steg för steg
För att handla europeiska utdelningsaktier från Sverige behöver du först ett värdepapperskonto hos en nätmäklare (t.ex. Avanza, Nordnet). Du kan använda ISK eller KF (för skatteeffektivitet). Enligt Avanza krävs inget speciellt avtal – du kan direkt handla stora europeiska börser (Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Schweiz m.fl.) via deras plattform. Börja med att öppna t.ex. ett Kapitalförsäkringskonto (KF) eftersom det automatiskt tar hand om återbetalning av utländsk källskatt. Därefter söker du upp bolaget via dess lokala ticker eller namn och genomför köpet. Tänk på att handla i lokal valuta (oftast euro, pund eller SEK/CHF) samt vara medveten om courtage. Många svenska mäklare erbjuder också månads- eller automatisk sparplan, vilket kan användas för regelbundet månadssparande i dina valda utdelningsaktier.
Månadssparande i utdelningsaktier
Månadssparande i utdelningsaktier innebär att du regelbundet (t.ex. varje månad) köper aktier oavsett marknadsnivå. Detta ger fördelen av att utnyttja genomsnittskostnadseffekten (dollar-cost averaging) och sprida köpen över tid. Du kan välja att automatisera köpen genom din mäklare eller sätta påminnelser själv. För utdelningsportföljen betyder månadssparande att du successivt bygger positioner i starka bolag, ofta ökar dina insatser när aktiekurser faller (och yields stiger) och därmed maximerar ditt flöde av utdelningar över längre tid. Regelbunden investering kombinerat med återinvestering av utdelningar är ett sätt att gradvis öka exponeringen mot dessa stabila kassaflöden.
Återinvestera utdelning för ränta-på-ränta
Att återinvestera (löpa) utdelningen är ofta den mest kraftfulla drivkraften bakom långsiktig avkastning. Varje gång du tar emot utdelning kan du köpa fler aktier eller lägga det i andra utdelningsaktier, och på så vis snurrar ränta-på-ränta-effekten igång. Historiskt har exempelvis 85 % av totalavkastningen i S&P 500 kommit från återinvesterade utdelningar. I Europa gäller samma princip – genom att återinvestera utsprider du risk och ökar hur mycket kapital som ligger och arbetar. Morningstar konstaterar att FTSE 100-indexets totala avkastning (inklusive återinvesterade utdelningar) var 111,5 % på tio år, jämfört med bara 45,5 % utan dessa utdelningar. Detta understryker vikten av att inte plocka ut utdelningarna utan låta dem växa portföljen.
Skatt på utdelning i Europa (ISK vs KF)
I Sverige beskattas utdelningar i ISK och KF via en schablonavgift på hela innehavets värde, så själva utdelningsbeloppet beskattas inte direkt varje år. Huvudregeln är att Kapitalförsäkring (KF) är mest fördelaktig för utländska aktier: här återbetalas utländsk källskatt automatiskt till ditt konto en gång per år. Det betyder att du inte behöver göra några egna ansökningar för att få tillbaka inbetald skatt. I ett ISK eller vanligt aktie- och fondkonto måste du däremot själv ansöka om återbetalning, vilket tidigare kunde ta år (t.ex. W8-BEN för USA). Valet mellan ISK och KF beror också på dina framtida uttagsbehov (ISK har lägre skatt över 4,25 % vid höga värden, KF kan ha avgifter). Som tumregel rekommenderas KF för att slippa administrera utrikes skattåterkrav.
Källskatt på europeiska aktier
När du äger utdelningsaktier med säte utanför Sverige dras så kallad källskatt vid varje utdelning. Skattesatsen varierar per land – vanligtvis 15 % inom EU vid dubbelbeskattningsavtal (Dock har Frankrike 30 % och Luxemburg 10 %, med svenska avtal ibland lägre), och för Storbritannien är det 0–10 % beroende på avtal. Nordnets information visar att ”källskatten är en procentsats på din utdelning som dras automatiskt” utan åtgärd från investeraren. Som nämnts hanterar KF detta automatiskt till skillnad från ISK. Det är viktigt att känna till procentsatsen i det land bolaget är hemvist för att beräkna nettointäkten från utdelningen.
Risker med utdelningsaktier i Europa
Riskerna med europeiska utdelningsaktier liknar de generella aktieriskerna men innehåller några viktiga nyanser. Ett vanligt misstag är att jaga de högsta direktavkastningarna – ofta indikerar extremt hög yield istället att något är fel med bolaget. Så kallade utdelningsfällor (där utdelningen sedermera kraftigt sänks) syns ofta i problemtyngda sektorer. Andra risker är att inte diversifiera mellan sektorer eller länder, samt att glömma bort omvärldsfaktorer. Faktorer som stigande räntor kan göra utdelningsaktier mindre attraktiva i korten, och hög inflation kan pressa företagens marginaler. Även bolagsspecifika risker finns: en konjunkturkänslig industri kan behöva sänka utdelningen vid en nedgång. Med andra ord krävs due diligence: kontrollera utdelningsandel, skuldsättning och hållbarhet i vinster. Morningstar rådde investerare att fokusera på utdelningsens hållbarhet (”dividend durability”) och inte enbart hög yield, samt hålla en bred portfölj för att skydda mot oväntade nedskrivningar.
Valutarisk i europeiska investeringar
För svenska investerare innebär köp av utländska aktier exponering mot valutor. Om exempelvis euron försvagas mot kronan, minskar avkastningen i SEK även om aktiens kurs stigit i euro. FINRA beskriver detta med exemplet att en aktie upp 10 % i euro som samtidigt backar 10 % i förhållande till USD ger noll avkastning när man omräknar. Motsvarande gäller SEK mot EUR/GBP/CHF/others. Kort sagt, om kronan stärks går din avkastning ner och vice versa. Denna valutaeffekt kan både förstärka och försvaga din investering. För att mildra valutarisk kan man investera regelbundet eller använda instrument som valutasäkra ETF:er, men för rena aktieinnehav är det främst något man behöver förstå och acceptera som en extra riskfaktor.
Utdelningsaristokrater under finanskriser
Historiskt sett har utdelningsaristokrater presterat stabilare under kriser än breda marknadsindex. Under finanskrisen 2008 föll till exempel S&P 500 med 37 %, medan jämförbara aristokrater endast föll med 22 %. De återhämtade sig också snabbare – på bara ca 18 månader hade de kommit tillbaka från botten och fortsatt höja utdelningen under nedgångsperioden. Även under coronakraschen 2020 visade sig utdelningsaristokrater ge ett visst skydd – även om många aktier backade kraftigt (S&P 500 ungefär 34 % på några veckor), fortsatte bolag som Johnson & Johnson och Coca-Cola att betala och höja utdelningen, vilket gav psykologiskt stöd och ett slags kursstopp för portföljer med dessa bolag. Forskning visar alltså att aktier med stark utdelningshistorik ofta faller mindre och återhämtar sig snabbare i turbulenta tider, vilket gör dem till stabila grundpelare i portföljen.
Stabilitet och defensiva aktier i Europa
I Europa finns många defensiva bolag med stabila kassaflöden – till exempel fastighetsbolag, infrastruktursektorn, hälsovård och dagligvaror. Analys från AllianzGI visar att utdelande företag i STOXX Europe 600 har signifikant lägre volatilitet än icke-utdelande företag, och att de som fortsätter dela ut i kris signalerar finansiell stabilitet. Populära aristokrater är ofta just inom telekom (t.ex. Vodafone), energiinfrastruktur (Red Eléctrica) och staples (Nestlé, Unilever). Denna typ av bolag är i regel mindre känsliga för konjunktursvängningar och kan i högre grad upprätthålla utdelning vid dämpad efterfrågan. Därför ses de som defensiva innehav som bidrar med stabilitet i portföljen.
Kultur och utdelningspolicy i Europa
Europeiska företag har en lång tradition av att prioritera direktavkastning. AllianzGI noterar att Europa över de senaste decennierna haft världens högsta genomsnittliga direktavkastning (~3,4 % årligt). Många europeiska bolag strävar efter balanserad tillväxt och delar ut en större del av vinsten än många amerikanska tech-bolag, som hellre återinvesterar. Denna kultur innebär att investerare kan förvänta sig mer regelbundna utdelningar. Samtidigt varierar utdelningspolicyer: vissa bolag håller en fast payout, andra justerar mera. Å andra sidan använder vissa europeiska bolag utdelningsprogram för att signalera finansiell hälsa – att fortsätta dela ut i svåra tider visar på god balans och långsiktighet. Kort sagt finns en utpräglad utdelningskultur i många europeiska länder, med fokus på kontinuitet och pålitlighet.
Hur välja rätt utdelningsaktier
För att välja rätt utdelningsaktier i Europa bör man granska bolagets finanser och affärsmodell. Titta på utdelningstäckningsgrad (hur väl bolaget täcker utdelningen med vinsten), skuldnivå, kassaflöde och historisk intjäning. Föredra bolag med konkurrensfördelar (”moat”), starkt varumärke eller monopolliknande position, som kan bibehålla utdelningar även i sämre tider. Som Morningstar påpekar är det bättre att fokusera på utdelningens bärkraft än att bara jaga hög yield. Ett högt P/E-tal eller svag resultatutveckling kan signalera att nuvarande utdelningsnivå inte är hållbar. Se också på ledningens policy: vill de öka utdelningen regelbundet eller är de mer återhållsamma? Slutligen kan man jämföra med branschkollegor för att undvika övervärderade bolag med temporärt hög utdelning. Generellt eftersträvar man en portfölj av 15–30 aktier som tillsammans ger bred exponering och stabil intjäning.
Vanliga misstag med utdelningsinvesteringar
Vanliga misstag är att jaga hög utdelning utan analys, vilket ofta leder till förluster när utdelningen sänks. Det är också riskabelt att inte diversifiera – att lägga för stor vikt vid ett enda bolag eller en enda sektor. Ett annat misstag är att glömma skatter och kostnader – t.ex. att hamna i ett konto där du inte får tillbaka källskatten. Fler fel är att ignorera värdering (hög aktiekurs kan göra hög yield oattraktiv om priset sjunker) och att underskatta valutarisk. Ytterligare ett vanligt fel är att överlåta alltid automatiskt återinvestering utan att bestämma en strategi, eller förvänta sig snabba vinster – utdelningsstrategin är tvärtom långsam och långsiktig. Morningstar varnar uttryckligen för ”utdelningsfällor” och betonar vikten av due diligence för att undvika att fastna i bolag som inte kan upprätthålla utdelningar. Genom att vara medveten om dessa misstag och noggrant analysera varje bolag kan man bygga en stark utdelningsportfölj.
FAQ om europeiska utdelningsaristokrater
Vad krävs för att ett bolag ska kallas utdelningsaristokrat? Det innebär i Europa att bolaget konsekvent ökat utdelningen under många år (vanligen minst 10). Det är alltså en kvalitetsstämpel som indikerar långsiktig stabilitet.
Är europeiska utdelningsaktier säkrare än andra? Generellt uppvisar arvtagare av utdelning (aristokrater) som grupp lägre nedgång vid börskriser. Eftersom bolagen är lönsamma och stabila delas ofta kontinuerligt ut även i sämre tider. Men inget är helt riskfritt – alltid bedriv analys av varje bolags finanser.
Hur påverkar ISK vs KF mitt sparande? Båda kontotyperna beskattar utdelningar via en årlig schablon. För utländska utdelningsaktier är KF ofta bäst, då källskatt automatiskt återbetalas till dig. På ett ISK måste du själv återkräva utländsk skatt.
Hur mycket av portföljen bör vara utdelningsaktier? En vanlig rekommendation är att ha en betydande kärna i aristokrater (t.ex. 30–60 % av aktieposten), för att stabilisera portföljen. Resterande kan placeras i tillväxtaktier eller diversifierande fonder.
Kan man förlita sig på historisk utdelning? Historik är en fingervisning men ingen garanti. Företag förändras. Därför bör man se framåt och analysera om verksamheten klarar av att fortsätta dela ut även vid framtida utmaningar.
Sammanfattning: bästa strategin för utdelningsaktier
Sammanfattningsvis kan man säga att en klok strategi för europeiska utdelningsaktier är att fokusera på kvalitet och uthållighet. Välj stora företag med stark konkurrenskraft och beprövade utdelningshistoriker – gärna sådana som har höjt utdelningen i decennier. Diversifiera brett över sektorer och länder för att sprida riskerna. Använd skatteeffektiva konton (ISK/KF) för att maximera nettoutdelningen, och återinvestera alla utdelningar för att utnyttja ränta-på-ränta-effekten. Undvik att bara jaga högsta yield – gå istället igenom utdelningsandelar och kassaflöden noggrant. I en välbyggd portfölj blir utdelningsaristokraternas stabilitet en försäkring mot krascher: historiskt har de fallit mindre i kriser och kommit tillbaka snabbare. Genom återkommande investeringar och noggrann analys kan svenska investerare få en pålitlig passiv inkomstström från Europas ledande utdelningsaktier.
Källor: Data och analyser från S&P Dow Jones, Morningstar, Kiplinger, Avanza och Nordnet m.fl. har använts för att sammanställa informationen. Dessa källor ger fakta om utdelningskrav, historisk avkastning och skatteeffekter som stödjer rekommendationerna ovan.