Folkaktier – 25 populära svenska aktier | Vad är en folkaktie?

Last Updated on 13 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Folkaktier definieras som stora, långlivade börsaktier som ägs av väldigt många privatpersoner. Många av dessa aktier är B-aktier med begränsad rösträtt, eftersom grundarna ville behålla kontrollen. Typiskt är att folkaktier har funnits länge, har stabila kassaflöden och är välkända varumärken.

Exempel är TeliaSonera/Telia Company, Ericsson B och Hennes & Mauritz B, som alla har hundratusentals ägare. Ett känt exempel är Telia-aktuella kampanjen där nästan en miljon svenskar tecknade aktier när staten sålde ett stort mobilbolag till allmänheten.

Vad är en folkaktie?

Folkaktier är kort sagt aktier i stora, välkända bolag som ägs av många privatpersoner. En folkaktie är alltså inte en ny, snabbväxande techaktie utan snarare en “nationalklenod” med långa rötter och stabil omsättning. Genom att ägas av många blir dessa bolag populära hos småspararna även om enskilda ägare oftast inte har stort inflytande på bolagsstämmor.

TeliaSonera-illustrationen nedan visar hur staten lyckades få ut aktier till breda lager av befolkningen genom en storskalig kampanj; detta skapade en klassisk folkaktie. Även investmentbolag som Investor och Industrivärden ses ibland som folkaktier, eftersom de har tiotusentals ägare tack vare stabila affärsmodeller och utdelningar.

Lista: mest ägda folkaktier i Sverige (Avanza-statistik)

Folkaktierna med flest ägare i Sverige inkluderar framför allt storbolag och investmentbolag. Enligt Euroclear toppar Investor listan med omkring 690 000 unika ägare, följt av stora telekom- och industribolag. På listan finns även Telia Company (#2), Ericsson B (#3) och Volvo AB (#4). Även banker som Swedbank och SEB återfinns högt upp, liksom fastighetsbolaget SBB och klädjätten H&M.

Utöver dessa klassiker noterar Avanza att investmentbolag som Kinnevik och kapitalstarka Embracer Group samt SAS och Industrivärden är populära val bland privatpersoner.

• Investor – Sveriges mest ägda aktie (förstaplats med ~690 000 ägare).
• Telia Company – historiskt en folkaktie med mycket spritt ägande.
• Ericsson B – en annan klassisk telekom-folkaktie.
• Volvo AB – fordonstillverkare i toppen över ägarantal.
• Swedbank – storbank med många småägare (tidigare aktiesparbanksägande).
• SEB – även SEB återfinns högt på ägarlistorna.
• SBB – fastighetsbolag som haft många ägare (åttondeplats).
• H&M – detaljhandelskedjan (åttondeplats).
• SSAB – stålbolag med nära 100 000 ägare (niondeplats).
• Industrivärden – investmentbolag på topp-10-listan.
• Nordea – en av landets största banker (och historiskt folkaktie med många sparare).
• Handelsbanken – storbank som lockat många privatägare.
• Kinnevik – investmentbolag populärt bland småsparare.
• Embracer Group – spelutvecklare med stor spridning av ägare.
• SAS – flygbolag som nyligen väckt intresse när ägarantalet ökade mycket.
• Latour – investmentbolag som också har många ägare.
• Neobo – Investmentbolag (tidigare Hufvudstaden) med stort ägarkollektiv.
• Nibe Industrier – industrikoncern som ofta hamnar högt på listorna (fyra bland största ägda i Avanza-urval).
• ABB – teknikbolag globalt, men även svenskar har ägt mycket (framför allt investerare).
• Evolution – mjukvarubolag inom spel som hamnade högt i listan över insatta kapital (nr 2 i Avanzas lista över mest satsade pengar).

Topp 20 folkaktier – populäraste aktierna just nu

Följande topp 20-lista över folkaktier visar vilka svenska aktier som idag (våren 2026) är populärast bland privatpersoner, baserat på antalet ägare och köpmönster. Den innehåller både de traditionella folkaktierna (Investor, Ericsson, Telia osv.) och några nyare favoriter. Listan innehåller bland annat: Investor, Telia Company, Ericsson B, Volvo AB, Swedbank, SEB, SBB, H&M, SSAB, Industrivärden, Nordea, Handelsbanken, Kinnevik, Embracer Group, SAS, Latour, Neobo, Nibe Industrier, ABB och Evolution.

Många av dessa är stabila storbolag med hög omsättning och lång historia, men notera att listan kan förändras över tiden beroende på marknadsrykten och nya aktiva sparare.

Varför är folkaktier så populära bland småsparare?

Folkaktier är lockande för många småsparare just för att de är kända och ”säkra”. Man känner till bolagen sedan länge och litar på deras varumärken. Dessutom har de stabila vinster och regelbundet utdelningar som gör dem till attraktiva sparobjekt.

Många av dessa aktier gav tidigare god avkastning, och det byggde upp en vana bland hushållen att äga dem.. Statistik visar också att antalet privataktieägare är rekordhögt (cirka 2,8 miljoner i slutet av 2025) och att investmentbolag som Investor och Kinnevik vuxit mycket i ägarantal just genom att småsparare flockas till dem.

Många småsparare har dessutom ett trygghetsbehov som folkaktier fyller – de är gamla företag som överlevt kriser och tekniska skiften. Deras “beprövade affärsmodeller och stabila kassaflöden” ger en känsla av säkerhet. Det enkla faktum att tusentals andra småsparare redan äger dem bidrar också till populariteten: man vill inte känna sig ensam i sitt val.

Samtidigt understryker trenden att allt fler yngre investerare börjat spara på börsen att folkaktier nu bara är en del av ett mer diversifierat sparande – kunder hos Avanza äger i genomsnitt bara drygt fem bolag var, och de mest erfarna håller 12–15 bolag för riskspridning.

Är folkaktier bra investeringar i år?

Det beror på din sparstrategi. Folkaktier är ofta stabila, stora bolag vilket innebär jämn avkastning och regelbunden utdelning på lång sikt. Många uppskattar att dessa aktier är ”papegojaktier” som stegvis ökat i värde över decennier. Samtidigt har de senaste årens kursutveckling visat att folkaktier inte matchat marknadens breda index.

Till exempel har folkaktier generellt haft en svagare avkastning än OMXSGI: sedan årsskiftet ligger de på runt +11 % medan börsindex stigit ~24 %, och över fem år har folkaktier i genomsnitt gått mycket sämre än börsen.

En annan nackdel är att många folkaktier är inriktade på branscher som växer långsamt – telekom, bank, gruva, tillverkning. Om du vill ha hög tillväxt kanske andra aktier passar bättre. För rena riskspridningsstrategin kan småsparare därför komplettera med tillväxtaktier eller fonder.

Ändå är det få som helt undviker folkaktier: Avanzas rika kunder köper fortfarande in sig i Investor och Nordea när börsen fallit, som en grundpelare i portföljen.

Fördelar med folkaktier (stabila och välkända bolag)

Folkaktier är ofta mycket stabila företag med lång historia. Många av dem grundades under 1800-talet och tidigt 1900-tal, vilket speglar att de klarat stormar och teknikskiften. Den långa historien innebär att affärsmodellen är beprövad och inte lika volatil som för uppstickare.

De genererar stabila kassaflöden och delar regelbundet ut vinster till aktieägarna. En tydlig fördel är också att de engagerar privatpersoner i näringslivet – spridningen av ägandet hjälper till att sprida företagets vinster i samhället och kan till och med göra att lokala verksamheter kan fortsätta tack vare lojalitet från samhällsmedborgare.

Sammanfattningsvis är folkaktier ett enkelt sätt för nya investerare att köpa en del av välkända svenska bolag utan att behöva aktivt analysera mycket komplexa tillväxtcase.

Nackdelar med folkaktier (risker och fallgropar)

Folkaktier har även baksidor. Eftersom de har funnits så länge och är så stora kan de upplevas som ”tröga” bolag, utan den spänst som yngre företag har. Marknaden har förändrats mycket de senaste tio åren, och många folkaktier har faktiskt underpresterat: under det senaste året har folkaktier bara stigit 11 % mot index 24 %, och senaste femårsperioden 4 % mot index 42 %.

Detta beror på att t.ex. banker kämpar med nya konkurrenter, telekombolag inte växer, och detaljhandeln förnyar sig långsamt.

En annan risk är att spridningen av ägande skapar tröghet. Företag som är ”folkaktier” kan få svårt att göra snabba strategiska förändringar om många småägare är konservativa. Wikipedia skriver till och med att den sociala nyttan med folkaktier (lokala engagemang) också kan skapa rigiditet som försvårar omställning.

Dessutom kan priset dras upp av förväntningar – i perioder kan folkaktier vara överköpta, med fallhöjden om optimismen vänder. Historiskt är det få folkaktier som avkastat bättre än genomsnittet på lång sikt, så för hög riskaptit finns det ofta bättre alternativ.

A-aktier vs B-aktier – skillnader och rösträtt

A- och B-aktier är något annat än folkaktier men ofta relevant eftersom många folkaktier är B-aktier. Huvudskillnaden är rösträtten: A-aktien har betydligt högre röststyrka än B-aktien. Ofta motsvarar 1 A-aktie tio röster medan 1 B-aktie bara har en röst. Detta gör att A-aktien är dyrare och handlas i lägre volymer. För småsparare spelar detta sällan stor roll eftersom de ändå inte kan styra bolaget.

I praktiken får både A- och B-ägaren samma ekonomiska exponering mot bolaget – skillnaden är bara inflytandet. I de flesta fall är B-aktien mer likvid och billigare per aktie. Om du inte bryr dig om rösträtten är det därför ofta bäst att köpa den aktieslag med högst omsättning (vanligen B-aktier).

Hur många aktier ska man ha i en portfölj? (diversifiering)

Aktier i en portfölj bör vara minst ett tiotal för att sprida riskerna. En vanlig rekommendation är att en portfölj innehåller runt 10–15 olika aktier för god riskspridning, gärna över fem till sex branscher. Historiskt har de som haft bäst resultat hos Avanza tenderat ha minst 12 bolag i portföljen.

Har du däremot för få innehav ökar bolagsrisken kraftigt – om en enda aktie sjunker kraftigt kan hela portföljen påverkas mycket. Genom att sprida sina aktier över flera sektorer och bolag minskar man risken för att ett enskilt fiasko rasar portföljen.

Därför är det klokt att inte bara köpa folkaktier utan också ha kompletterande innehav, till exempel inom andra branscher eller i fonder.

Bästa strategin för att investera i folkaktier

En framgångsrik strategi med folkaktier är att spara långsiktigt och undvika kortsiktigt spekulerande. Eftersom folkaktier ofta är förutsägbara bolag kan du tänka som med utdelningsaktier: återinvestera utdelningarna, köp mer när kursen dippar och behåll över cyklerna.

Det lönar sig att följa nyhetsflödet och kvartalsrapporter för att se om förändringar är på gång (t.ex. ny teknik eller ny ledning), men var beredd på att dessa bolag ofta är svåra att vända snabbt. Använd också diversifiering: kombinera folkaktierna med andra aktieslag och eventuellt indexfonder.

En regelbunden investeringsplan (månadssparande) kan dessutom minska känslomässiga beslut. Kort sagt – behandla folkaktier som en stabil grund i portföljen, men stäng ögonen inte för nya möjligheter eller bredare fonder.

Alternativ till folkaktier – bättre aktier och indexfonder?

Ett enkelt alternativ till att bara köpa folkaktier är att satsa på indexfonder eller globalfonder. Indexfonder ger dig automatiskt diversifiering över hela marknaden för varje krona du investerar, vilket minskar risken mot enskilda bolagsmissar.

Exempelvis kan man ha svenska fonder eller globala indexfonder som Avanza Zero eller Avanza Global som bas. Utöver fonder finns många lovande tillväxtbolag på börsen (t.ex. teknikföretag eller snabbväxande nischbolag) som småsparare kan undersöka. Även andra kvalitetsaktier utanför folkhemmet kan vara värda att äga (exempelvis de med hög tillväxttakt eller särskilt stark lönsamhet).

Oavsett val är det klokt att inte lägga alla pengar i samma typ av aktier – genom att blanda folkaktier, andra aktier och eventuellt fonder når man bredare spridning.

Vanliga misstag när man köper folkaktier

Folkaktier må vara populära, men det finns fallgropar. Ett vanligt misstag är att tro att kända svenska aktier automatiskt är säkra investeringar. Även etablerade bolag kan gå dåligt om förutsättningarna förändras.

Ett annat misstag är att ha för få innehav: om du bara äger ett par folkaktier räcker det med att ett av bolagen går dåligt för att portföljen ska sjunka kraftigt. Därför är risken högre i en koncentrerad portfölj jämfört med en spridd portfölj. Andra vanliga fel är att köpa strax innan högkonjunkturtoppen (då många redan köpt och priset är högt) eller att sälja vid första motgång.

Som med alla investeringar är tålamod och långsiktighet viktigt. Gör alltid din hemläxa – studera bolagens finanser och framtidsutsikter – snarare än att bara “köpa på ryktet” om att en aktie är populär.

Nya folkaktier – hur skapas populära aktier?

Nya folkaktier kan uppstå när företag säljer aktier brett och når nya spararkategorier. Ett typexempel är när ett stort statligt företag börsnoteras och många småsparare lockas in via kraftfulla kampanjer (som TeliaSonera-aktuella aktieerbjudandet år 2000).

I moderna tider kan även mindre nymärket rekordaktier få stort genomslag om de får medialt genomslag och starka partners, eller om sociala medier skapar hype kring dem. Oavsett kan ett bolag bli en “folkaktie” först när tiotusentals privatpersoner har köpt in sig i det. Det handlar alltså om distributionskraft – och i slutändan om att många tror tillräckligt mycket på företaget för att alla vill äga en bit av det.

Vanliga frågor om folkaktier (FAQ)

• Vad är en folkaktie? En folkaktie är en stor, välkänd aktie som ägs av många privatpersoner. Dessa aktier har ofta funnits länge och är stabila.
• Varför kallas det folkaktie? Namnet kommer av att “folket” (mycket många småsparare) äger den. Spridningen av ägandet är det centrala. Många småägare gör aktien till en populär folkaktie.
• Exempel på svenska folkaktier? Klassiker är TeliaSonera (Telia Company), Ericsson, Volvo, H&M, Investor och Swedbank. På senare tid har även investmentbolag (som Kinnevik) och andra storbolag (t.ex. Embracer, SAS) fått folkaktiestatus.
• Är folkaktier säkra? Folkaktier är ofta stabila bolag, men inget är helt riskfritt. De har lång historik, men det garanterar inte framtida tillväxt. Se till att inte ha alla pengar i bara folkaktier – diversifiera för att undvika stora tapp om ett av dem går dåligt.
• Hur hittar jag folkaktier att köpa? Många nätmäklare (som Avanza och Nordnet) erbjuder listor på aktier med flest ägare eller högst omsättning. Euroclear publicerar årligen statistik över de 30 mest ägda aktierna i Sverige. Du kan också söka efter “folkaktier” på finansiella sajter eller titta på sparares forum där diskussioner om populära aktier förs.
• Är indexfonder ett bättre alternativ? För riskmedvetna kan indexfonder vara ett enkelt sätt att investera i ett brett urval bolag (inklusive många folkaktier) med en enda fondandel. De ger direkt diversifiering utan att du behöver välja enskilda aktier. Många erfarna investerare rekommenderar att kombinera folkaktierna med breda fonder för jämnare avkastning över tid.
• Hur länge ska jag spara i folkaktier? Oftast gäller lång tidshorisont. Folkaktier lönar sig bäst om man har tålamod genom upp- och nedgångar. Många småsparare köper dem som bas i portföljen och behåller dem över årtionden, eftersom de ser som börsen alltid återhämtar sig på sikt.

Källor: Statistiken och påståendena i texten bygger på Euroclear Swedens rapporter och Avanzas analyser om ägartrender, kompletterat med ekonomiska guider och experters kommentarer om folkaktiernas egenskaper. (Artikelförfattarens tolkning av ovan källor.)