Konjunkturbarometern och börsen
Nya siffror för konjunkturbarometern med data från Konjunkturinstistutet. Jag gjorde ett konjunkturbarometer-diagram första gången 2011 och har inte uppdaterat det förrän nu. Enligt tidigare inlägg så var under och över 110 för konjunkturbarometern extrema värden. Just nu så har vi fallit tillbaka i konjunkturbarometern en aning från extremt höga värden. Tittar vi på siffror för konjunkturbarometern sedan 1997 så kan vi se att konjunkturbarometern aldrig har varit över 110 utan att börsen har fallit ganska mycket efteråt. Vi fick ett fall i februari som skulle kunna vara denna reaktion på extremvärdet men det skulle i så fall vara en mycket mindre reaktion än tidigare. Antingen var det reaktionen som vi fick där eller så ligger den fortfarande framför oss. 2 av de 3 tidigare topparna i konjunkturbarometern blev rejäla krascher på börsen. Hur blir det denna gången med data baserad på konjunkturbarometern?
Konjunkturbarometern
Konjunkturinstitutet frågar varje månad svenska företag och hushåll om deras syn på ekonomin, nu och i framtiden. Resultaten publiceras i rapporten Konjunkturbarometern.
Konjunkturbarometern ger snabba, kvalitativa indikationer om ekonomiska variabler. Indikatorerna är betydelsefulla som underlag för prognosarbetet.
Svar från företag och hushåll om svensk ekonomi
Företagsbarometern frågar drygt 6 000 företag varje månad om hur de upplever nuläget och vad de har för förväntningar om den närmaste framtiden. Fyra gånger om året görs en kvartalsbarometer med fler frågor.
Enkäterna är utformade i samråd med Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Hushållsbarometern intervjuar varje månad 1 500 svenska hushåll. Frågorna handlar om hushållens syn på den egna och den svenska ekonomin, förväntningar om räntor och inflation samt om planerade inköp av kapitalvaror och sparande.
EU-barometrar
Konjunkturbarometern ingår i Europeiska kommissionens program för harmonisering av denna typ av undersökningar ”The Joint Harmonised EU Programme of Business and Consumer Surveys”. Detta innebär ett för EU-länderna gemensamt ramverk för genomförandet av undersökningen i form av tidpunkt för utskick, undersökta branscher samt utformning av frågor. Alla EU:s medlemsländer genomför månatliga barometerundersökningar. Tidsserierna som Konjunkturinstitutet publicerar kan skilja sig från motsvarande serier publicerade av kommissionen. Det beror bland annat på att man använder olika metoder för att säsongsrensa tidsserierna. Kommissionen beräknar även nettotalen för frågorna i hushållsbarometern något annorlunda än Konjunkturinstitutet samt beräknar hushållens konfidensindikator utifrån en annan uppsättning frågor.
Europeiska kommissionens redovisning av harmoniserade konjunkturbarometrar
En del av den officiella statistiken
Resultaten från Konjunkturbarometerns frågor till svenska hushåll är en del av Sveriges officiella statistik. Den officiella statistiken ska alltid finnas tillgänglig i elektronisk form.
I ansvaret för det officiella statistiken ingår att se till att statistiken i konjunkturbarometern är:
- objektiv
- dokumenterad
- kvalitetsdeklarerad
Barometerindikatorn
Barometerindikatorn sammanfattar konfidensindikatorerna för industri, tjänster, bygg, detaljhandel och hushåll, som baseras på företagens och hushållens svar från enkäterna i Konjunkturbarometern.
Syftet med barometerindikatorn är att snabbt fånga stämningsläget i den svenska ekonomin.
Justering av indikatorer i efterhand
Indikatorerna ändras något vid varje ny uppdatering. Det beror på att en ny säsongsrensning av tidsserierna görs varje månad. Allt som oftast påverkas då närliggande observationer med en liten justering uppåt eller nedåt.
Barometerindikatorns medelvärde är 100
Barometerindikatorn kan närmast jämföras med EU-kommissionens Economic Sentiment Indicator (ESI). Barometerindikatorn har liksom ESI ett medelvärde på 100 och en standardavvikelse på 10. Värden över 100 motsvarar en starkare ekonomi än normalt och värden över 110 en mycket starkare ekonomi än normalt. Värden under 100 respektive under 90 visar en svagare respektive mycket svagare ekonomi än normalt.
