Last Updated on 19 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Preferensaktier (”preffar”) är aktier med särskilda villkor för utdelning. De skiljer sig från vanliga stamaktier genom att de ger ägaren förtur till utdelning – likt en blandning av aktier och obligationer. En preferensaktie har normalt fast utdelning enligt villkor som är bestämt i förväg. Till exempel kan ett företag emittera en preferensaktie som ger 10 kr per år och betalar ut 2,50 kr varje kvartal. Ägaren får denna utdelning före ordinarie aktieägare och har i regel ingen rätt till mer än den överenskomna nivån. I ett företag med preferensaktier kallas övriga aktier för stamaktier. På så sätt fungerar preferensaktier som ett sätt att locka kapital genom att erbjuda en säkrare och mer förutsägbar avkastning, samtidigt som de formellt är aktier.
Preferensaktier vs stamaktier – skillnader & risk
Preferensaktier och stamaktier har olika rättigheter. En preferensaktie ger oftast en förutbestämd, fast utdelning som vanligtvis är högre än stamaktieutdelningen. Stamaktier kan däremot få högre utdelning om bolaget går bra, eftersom deras utdelning bestäms efter resultatet. Preferensaktieägare har alltid företräde till utdelning före stamaktieägare, men förtursrätten är ingen garanti – både preferensaktier och stamaktier kan få utdelningen inställd om företaget drabbas av problem. En viktig skillnad är också att preferensaktier ofta emitteras med en fast inlösenkurs, det vill säga ett förutbestämt pris vid vilket bolaget kan köpa tillbaka aktien. Detta begränsar kursens uppsida – om du köper preferensaktien över inlösenkursen kan du förlora pengar vid inlösen. Preferensaktier är dessutom känsliga för ränteläge och inflation – deras statiska utdelning liknar obligationskupong, så om marknadsräntan stiger brukar kursen på preferensaktier falla. Sammantaget är preferensaktier mindre volatila än stamaktier, men du ger upp chansen till andel i stigande vinster och tillväxt.
Fördelar med preferensaktier – stabil utdelning & låg risk
Fördelarna med preferensaktier är framför allt stabilitet och förutsägbarhet. De ger i regel hög direktavkastning (5–10 % är inte ovanligt) och utdelningen betalas ut kvartalsvis. Tack vare den fasta utdelningen och förtursrätten får investeraren ett jämnt kassaflöde. Eftersom utdelningen är garanterad före stamaktieutdelning har preferensaktier ofta lägre kursrörelser och räknas som något tryggare än stamaktier. Enligt FAR:s definition har de företräde till bolagets avkastning, vilket betyder att preferensaktieägare får del av bolagets utdelning innan vanliga aktieägare.
Detta – tillsammans med att företaget har större flexibilitet än ett lån – gör att många investerare ser preferensaktier som ett komplement för stabil avkastning. Dessutom emitterar bolag inte preferensaktier lika ofta som lån, vilket innebär att förekomsten av preferensaktier i portföljen inte påverkar företagets skuldsättning på samma sätt som ett lån. Sammanfattningsvis tenderar preferensaktier att ge ett stabilt kvartalsutdelningskassaflöde med relativt låg direkt risk, vilket är särskilt attraktivt för investerare som prioriterar löpande avkastning framför aktiekursuppgång.
Nackdelar med preferensaktier – ränterisk & inlösen
Nackdelarna med preferensaktier hänger ihop med deras strukturella villkor. Utdelningen är statisk – du har ingen rätt till utdelningstillväxt om bolaget får högre vinst. Om bolaget går mycket bra kan stamaktieägarna höja sina utdelningar utan att det påverkar preffen. Varje preferensaktie har också en förutbestämd inlösenkurs som kan utnyttjas av bolaget när som helst. Det innebär att om aktien handlas över inlösenkursen och företaget väljer att lösa in, kan du drabbas av en kursförlust.
Dessutom är aktiekursen i praktiken “takad” av just denna kurs – det finns ingen chans till extra uppvärde utöver utdelningen. Preferensaktier påverkas även starkt av marknadsräntan och inflationen: om räntorna stiger behöver den fasta utdelningen kompenseras med lägre pris. Slutligen kan företaget i sista hand inte betala utdelningen om det blir kris – även om den är fast besluten kan den skjutas upp eller ställas in, och då kan aktiens kurs falla kraftigt. Dessa begränsningar betyder att investerare måste vara medvetna om inlösenrisken och ränteläget innan man köper preferensaktier.
Lista: svenska preferensaktier
Svenska preferensaktier (noterade på Nasdaq Stockholm) inkluderar bland annat följande:
- ALM Equity Pref
- Amasten Fastighets Pref
- Aros Bostadsutveckling Pref
- Corem Property Group Pref
- Eniro Pref A
- Eniro Pref B
- Fastpartner Pref
- Footway Group Pref
- Genova Property Group Pref
- Heimstaden Pref
- K2A Knaust & Andersson Pref
- Klövern Pref
- NP3 Fastigheter Pref
- Oscar Properties Holding Pref
- Oscar Properties Holding Pref B
- Pegroco Invest Pref
- Prime Living Pref C
- Quartiers Properties Pref
- Sagax Pref
- Samhällsbyggnadsbolaget i Norden Pref (SBB Pref)
- Sdiptech Pref
- Svenska Nyttobostäder Pref (observera att denna nyligen fusionerats och kan avnoteras)
- Volati Pref
Lista baserad på aktuell marknadsinformation. Det kan tillkomma nya emissioner eller avnoteringar, så kontrollera uppdaterade källor hos mäklare eller börsen.
Lista: nordiska preferensaktier (Sverige, Norge, Danmark)
Utöver de svenska finns för närvarande en listad preferensaktie i Norge och en i Danmark. På Oslo Børs återfinns Pioneer Property Group Pref, en preferensaktie kopplad till det norska fastighetsbolaget Pioneer Property Group. På Köpenhamnsbörsen finns Copenhagen Capital Pref, ett investmentbolag med inriktning på fastighetssektorn. Det finns inga noterade preferensaktier i Finland eller Island. Både den norska och danska preferensaktien kan handlas via svenska nätmäklare som Avanza och Nordnet.
Bästa preferensaktier – toppval med hög utdelning
Vilka är egentligen de “bästa” preferensaktierna? En vanlig tumregel är att titta på hög direktavkastning utan för hög risk. Preferensaktier med hög utdelning men som bolaget också har förmåga att betala kontinuerligt är ofta attraktiva. Exempel på svenska preferensaktier med hög direktavkastning är ALM Equity Pref (ca 9,6 %) och Boho Group Pref (ca 9,0 %). Andra topplistor nämner Corem Pref (8,6 %), Besqab Pref (7,7 %) och Insignia Pref (7,5 %) bland de högst räntande. NP3 Fastigheter och Emilshus Pref ger runt 6,7 % vardera, och även Navigo (7,5 %) och Volati Pref (6,4 %) ligger i toppen.
Dessa aktier lyfts ofta fram av analytiker som exempel på högutdelare – inte minst eftersom de har god utdelningshistorik och relativt stabil verksamhet i exempelvis fastigheter eller industri. Men kom ihåg att en hög direktavkastning kan återspegla hög risk (till exempel en nära förestående inlösen eller finansiella bekymmer), så det är viktigt att kolla villkoren och bolagets stabilitet innan köp. I grunden får du dock högst utdelning av exempelvis ALM Equity Pref, Boho Pref, Corem Pref, Besqab Pref och Insignia Pref enligt de senaste analyserna.
Preferensaktier med högst utdelning i Sverige
Sett enbart till siffrorna är det dessa svenska preferensaktier som just nu ger högst direktavkastning:
- ALM Equity Pref (ca 9,6 %)
- Boho Group Pref (ca 9,0 %)
- Corem Property Group Pref (ca 8,6 %)
- Besqab Pref (ca 7,7 %)
- Insignia Pref (ca 7,5 %)
- Navigo Invest Pref (ca 7,5 %)
- NP3 Fastigheter Pref (ca 6,7 %)
- Emilshus Pref (ca 6,7 %)
- Tingsvalvet Pref (ca 6,5 %)
- Volati Pref (ca 6,4 %)
Dessa siffror är baserade på marknadspriser och förväntad utdelning i början av i år (källa: Börsdata och Avanza). Observera att en hög direktavkastning inte är någon garanti – det kan vara ett varningstecken på risk, så analysera även bolagets ekonomi.
Fastighetsbolag med preferensaktier – komplett översikt
I Norden är det främst fastighetsbolag som emitterar preferensaktier. Exempel på svenska fastighetsrelaterade bolag med pref-aktier är Klövern, NP3 Fastigheter, SBB (Samhällsbyggnadsbolaget i Norden), Corem, Fastpartner, Oscar Properties (före konkursen), Tingsvalvet, Sagax, Emilshus och Heimstaden. Även investmentbolag med fastighetsexponering kan ha preferensaktier (t.ex. Volati, som äger fastighetsbolag). Dessa bolag lockar med stabila hyresintäkter som underlag för utdelningen. De nämnda företagen har alla emitterat preferensaktier som ofta handlas på Stockholmsbörsen eller First North.
Eftersom fastighetsägare ofta behöver stora volymer kapital för projekt passar preffar som instrument – bolaget får in kapital utan att öka sin skuld som ett lån, och samtidigt skyddas stamaktieägarna från utspädning. Tänk på att vilkoren kan variera – vissa har kumulativa utdelningar eller flera inlösentrappor – så läs på i respektive bolags årsredovisning eller emissionsvillkor. Men sammantaget ger fastighetsförvaltarna en bred exponering om du bygger en portfölj av deras pref-aktier. (I Danmark är Copenhagen Capital ett investmentbolag som fokuserar på fastigheter.)
Risk i preferensaktier – vad du måste veta
Precis som alla investeringar har preferensaktier risker. En central risk är att bolaget inte lyckas betala utdelningen – även en preferensaktie kan bli utan utbetalning om företaget får problem. Utebliven utdelning anses ofta som en skuld som företaget måste göra rätt för vid senare tillfälle, men tills dess kan aktiekursen rasa och investeraren förlora värde. En annan risk är att du betalar för mycket för aktien. Om priset överstiger fastställt inlösenpris, riskerar du vid en eventuell inlösen kursförlust (du får ju bara inlösenkursen tillbaka). Eftersom preferensaktier typiskt har en fast utdelning påverkas deras värde av marknadsräntor och inflation. Om räntorna stiger, blir preferensaktier mindre attraktiva (och trycks i pris) eftersom andra räntebärande alternativ ger högre avkastning då.
Vidare är preferensaktieägare fortfarande sist på tur – om ett bolag går i konkurs får först obligationerna betalt och därefter stam- och preferensaktier i samma omgång. Sammantaget är preferensaktier generellt mindre riskabla än stamaktier vad gäller direktutdelning, men de är inte riskfria. Viktiga saker att hålla koll på är bolagets kassaflöde, utdelningshistorik (har man gått miste om utdelningar?), och hur mycket aktien handlas över eller under sin inlösenkurs.
Inlösenkurs & villkor för preferensaktier
Varje preferensaktie har ett fastställt inlösenpris inlagt i villkoren – ofta till exempel 300 kr eller 330 kr. Det anges i bolagsordningen eller emissionsvillkoret vid nyemission. Detta är det pris som bolaget kan välja att lösa in aktien för vid en viss tidpunkt eller period. Villkoren för inlösen kan variera: vissa aktier löser in först efter flera år, medan andra kan lösas in löpande. Det är alltid viktigt att läsa villkoren noga: om en preferensaktie handlas över sin inlösenkurs och bolaget löser in, förlorar du mellanskillnaden. Omvänt, om den handlas under inlösenkursen har du ett visst skydd mot kursfall.
Om du köper till marknadspris som överstiger den lägsta inlösenkursen löper du risk för direkt förlust. Mellan flera inlösentrappor brukar beloppen minska med tiden, men bästa praxis är att inte betala mer än lägsta inlösenkurs för aktien. Villkoren är alltså kärnan i preffen: de anger dels hur hög utdelning du får (exempelvis 2 kr per kvartal) och dels vid vilket pris bolaget kan lösa in. För en översiktlig köpstrategi se Nordnets och Avanzas guider: preferensaktier handlas precis som andra aktier på börsen – men utdelningen är avtalsbaserad och inlösenkursen agerar som ett tak.
Hur köper man preferensaktier? (Avanza, Nordnet, ISK)
Att köpa preferensaktier går till precis som att köpa vanliga aktier. De handlas offentligt på börsen (Stockholm, Oslo, Köpenhamn) och kan köpas via alla nätmäklare. För svenska listade preferensaktier loggar du in hos exempelvis Avanza eller Nordnet, söker på aktiens namn eller ISIN/ticker, och lägger en köporder på villkorat antal. Preferensaktier kan hållas i alla vanliga depåtyper – aktie- & fondkonto (depå), kapitalförsäkring eller ISK. I praktiken har de flesta investerare sina preferensaktier i ISK eftersom utdelningarna då schablonbeskattas i stället för att du deklarerar dem som kapitalinkomst. Du behöver bara ett vanligt aktiekonto – det finns inga speciella hinder för preffar.
Samtliga svenska preffar (och även Pioneer Pref och Copenhagen Capital Pref) finns att söka upp och handla via Avanza och Nordnet. Kontofrågor: Välj enkelt ett ISK om du vill slippa extra deklarationer, och kom ihåg att utländska preffar (Norge/Danmark) kommer med valutaväxling. Men rent tekniskt sker köpet lika smidigt som när du köper en vanlig aktie – skillnaden är bara hur utdelningen är utformad och att bolaget kan lösa in aktien enligt sina villkor.
Strategi: så bygger du en portfölj med preffar
När du bygger en portfölj med preferensaktier gäller det att tänka på långsiktig kvalitet och diversifiering. Rådet är att välja bolag med stark ekonomisk ställning och bevisad utdelningshistorik, så att utdelningarna är hållbara även om konjunkturen svajar. Se till att sprida placeringarna över flera företag (helst i olika segment) för att minska bolagsspecifik risk. Granska varje akties villkor: bedöm om utdelningen är rimlig i förhållande till bolagets vinst och fria kassaflöde, och kontrollera inlösenkurenserna – undvik att köpa kraftigt över de nivåerna. En vanlig strategi är att sätta köpgränser i förhållande till inlösenkursen (t.ex. max 100–105 % av lägsta inlösenkurs). Notera också om utdelning är kumulativ (dvs. kan återbetalas senare om den ställts in).
Bygg gärna portföljen successivt genom att återinvestera utdelningar från vanliga aktier eller fonder – precis som man gör för en utdelningsportfölj. Alternativt kan du kombinera några preffar med mer stabila D-aktier eller stamaktier för balansen. Övervaka sedan löpande din portfölj: om ränteläget ändras eller om ett bolag ändrar sina villkor kan det vara dags att omjustera. Enkelt sagt vill man ha ett flöde på 6–8 % från högst pålitliga emittenter (t.ex. stora fastighetsbolag) och undvika extrema 10–15 % som ofta är tecken på risk. Slutligen, använd gärna ISK för portföljen så att du inte behöver deklarera varje utdelning separat – skattehanteringen fungerar som för vanliga aktier.
När passar preferensaktier? (ränteläge & marknad)
Preferensaktier kan passa olika sparare beroende på ränteläget och marknadsförutsättningarna. De är särskilt lämpade för den som vill ha förutsägbara kassaflöden och kan tänka sig en kort- till medellång utdelningsstrategi. När ränteläget är stabilt eller sjunkande är preffar ofta extra attraktiva, eftersom deras fasta utdelning då lockar fler köpare. Men om marknadsräntan stiger kraftigt (t.ex. i en snäv penningpolitisk miljö) kan attraktionskraften hos preferensaktier minska – deras värde brukar då pressas nedåt. På lång sikt passar preferensaktier spararen som söker lägre risk än stamaktier men högre yield än vanliga obligationer. I praktiken avvaktar många tider med osäkerhet eller fallande marknader för att öka preffar – medan under högränteperioder eller kraftig uppgångsoptimism kan det vara bättre att avvakta eller välja andra aktieslag.
En tumregel är att hålla koll på sparräntor och inflation: om realräntan är låg kan en 6–8 % utdelning från en stabil preferensaktie vara intressant. Men i högränteklimat bör du vara försiktig och kanske föredra vanliga aktier eller statsobligationer. Populär finansmedia noterar att preferensaktier kan passa dig som värdesätter fasta villkor och en tydlig utdelningsplan. Med andra ord: de passar bäst när du vill få regelbundna utdelningar under kort/mellanhög tid, men krav på lägre ränta och god företagskredit står alltid högt på listan innan du placerar.
Vanliga frågor om preferensaktier (FAQ)
- Är preferensaktier tryggare än vanliga aktier? Inte generellt. Preferensaktier har visserligen förtur vid utdelning och ofta “säkrad” utdelning, men de är fortfarande aktier och kan förlora värde. Vid en konkurs har skuldebrev främsta prioritet – preferensaktier står på samma nivå som stamaktier jämte varandra. Det betyder att du får tillbaka pengar först när alla högre skulder (inklusive obligationer) är betalda. Historiskt har många upplevt att preferensaktieutdelningar sällan ställs in, men det kan ske om bolagets ekonomi sviktar. Så riskerna är lägre än stamaktier i fråga om utdelningsbeslut, men inte noll.
- Vad innebär det om en utdelning uteblir? Om bolaget väljer att inte dela ut den utlovade preferensutdelningen, betraktas den vanligen som en skuld som bolaget måste betala senare (eventuellt med tilläggsränta). Under tiden kan aktiekursen falla kraftigt. Utebliven utdelning kan alltså snabbt göra en preff till en förlustaffär, även om du får utdelningen “i kapp” senare. Det är ovanligt men har hänt flera gånger i Sverige (t.ex. vid Oscar Properties och eHandlare som gått i konkurs).
- Vad är inlösenkurs och varför spelar den roll? Inlösenkursen är ett pris per aktie som bolaget har rätt att lösa in din preferensaktie för vid en given tidpunkt. Om du köper en preferensaktie till marknadspris som är högre än inlösenkursen, kan du bli tvingad att sälja till förlust om bolaget inlöser. Därför ska du aldrig betala mer än lägsta inlösenkurs för aktien. Inlösenkursen fungerar alltså som ett tak på hur hög aktien kan handlas. Om preffen handlas under sin inlösenkurs är risken mindre – då kan du sannolikt sälja aktien på öppna marknaden utan att inlösen inträder direkt. Kontrollera alltid villkoren (emissionsprospektet eller bolagsordningen) för varje preferensaktie så att du vet vilka inlösenkurser och villkor som gäller.
- Hur köper jag preferensaktier? Preferensaktier köps precis som vanliga aktier. Logga in på Avanza, Nordnet eller annan nätmäklare, sök på aktiens namn eller ISIN/kortnamn och lägg en köporder i önskad volym. Du kan köpa dem i ISK, KF eller depå (ISK rekommenderas ofta för utdelningsskattens skull). Det är alltså inga speciella regler – se dem som vanliga aktier med speciell utdelningskaraktär. Kom ihåg att även internationella nordiska preffar (som Pioneer Pref i Norge eller Copenhagen Capital Pref i Danmark) går att söka fram i dina vanliga kontoalternativ hos svenska nätmäklare.
Källor: Information om preferensaktier är hämtad från finansiella experter och officiella guider. All data om utdelningar och noterade preffar är baserad på uppdateringar från bolagens prospekt och mäklarsajter.