Last Updated on 23 June, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Utländska preferensaktier är preferensaktier utgivna av företag utanför Sverige. Precis som svenska preffar ger de innehavaren en förutbestämd utdelning med prioritet framför stamaktierna. I praktiken är en preferensaktie en hybrid mellan en aktie och en obligation: ägaren får en fast ränteliknande utdelning (vanligen kvartalsvis) och bolaget kan lösa in aktien till ett förutbestämt pris. Utländska preferensaktier fungerar i grunden likadant som svenska, men handlas på utländska börser och i annan valuta. Ofta är de noterade i USA eller Kanada, och varierar i termer av utgivare och regelverk från land till land.
Vad är utländska preferensaktier?
Utländska preferensaktier är alltså en typ av aktier med fast utdelning som ges ut av utländska bolag. Termen “preferens” betyder att du som ägare får förtur till utdelning innan vanliga stamaktieägare får något. Utdelningen är ofta bestämd i förväg, vanligtvis i form av en procent av aktiens nominella värde eller ett fast belopp, och betalas regelbundet (till exempel varje kvartal). Eftersom utdelningen är förutbestämd och prioriterad kallas instrumentet ofta en blandning av aktie och obligation.
I praktiken innebär detta att du som preferensaktieägare får en tydlig, förutsägbar avkastning (i form av utdelning) och teoretiskt sett lägre risk än om du bara ägde stamaktier i samma bolag. Däremot kan kursutvecklingen på lång sikt vara begränsad jämfört med stamaktier. Precis som med svenska preffar kan företaget ha rätt att lösa in preferensaktierna (köpa tillbaka dem) till en förutbestämd inlösenkurs efter en viss tid. Då avvecklas din placering till inlösenpriset, vilket ger säkerhet i form av återbetalt kapital men samtidigt sätter stopp för fortsatt kursuppgång.
Hur fungerar utländska preffar?
Utländska preffar fungerar i stort sett på samma sätt som svenska. Du köper en aktie som ger dig fast utdelning med förtur framför stamaktieägare. Den fasta utdelningen betalas oftast kvartalsvis (USA) eller månadsvis (vissa Kanada- och EU-tjänstebolag) och liknas vid ränta på en obligation. Eftersom utdelningen är bestämd på förhand vet du redan vid köpet ungefär hur mycket utdelning du kommer få per år.
Bolaget kan vanligtvis lösa in preferensaktierna efter vissa villkor. Inlösen sker till ett i förväg bestämt pris, ofta nära det ursprungliga emissionskursen. När företaget löser in upphör aktien, och du får tillbaka det avtalade värdet plus eventuella utdelningar som inte hunnit betalas ut. Observera att du som ägare inte har någon rösträtt eller rätt till överkursutdelning vid inlösen – du får bara inlösenkursen.
Valutaflödet fungerar så att du köper preferensaktien i dess noterade valuta (t.ex. USD, CAD eller EUR). Utdelningen betalas ut i den valutan och växlas till svenska kronor om du tar ut pengarna. Därför påverkas din avkastning både av aktiekursens utveckling och valutakursens rörelser.
Skillnaden mellan svenska och utländska preferensaktier
Skillnaden mellan svenska och utländska preferensaktier handlar främst om marknad, valuta och regelverk. Utländska preffar handlas på stora börser i USA, Kanada eller Europa, och är ofta emitterade av banker, finansbolag, energiföretag eller fastighetsbolag i dessa länder. Svenska preferensaktier är vanligtvis emitterade av svenska bolag (främst fastighets- eller investmentbolag) och handlas i SEK på svenska börsen.
En annan viktig skillnad är skatt och transaktionskostnader. Utländska preferensaktier har ofta automatisk källskatt som dras direkt vid utdelning, vilket inte sker på ISK med inhemska aktier. Dessutom tillkommer valutaväxlingsavgifter när du köper i dollar eller euro. Avanza och Nordnet tar till exempel valutapåslag och ibland en växlingsavgift vid köp av utländska aktier. Avanza brukar debitera en mindre avgift för valutaväxling på försäljning/köp i utländsk valuta.
Fördelar med utländska preferensaktier
Fördelar med utländska preferensaktier inkluderar hög, stabil utdelning och mindre kursvolatilitet jämfört med stamaktier. Många investerare lockas av de höga direktavkastningarna – det är inte ovanligt med 5–8 % eller mer, särskilt i USA och Kanada. De fasta utdelningarna skapar förutsägbar inkomst, och investerare får i regel utdelning även när stamägare inte får någon.
Andra fördelar är:
- Hög direktavkastning: Preferensaktier ger ofta högre utdelning än stamaktier.
- Utdelningsprioritet: Vid utdelning och likvidation kommer preffar före stamaktier.
- Stabil inkomst: Utdelningarna är regelbundna (t.ex. varje kvartal) och bestämda i förväg.
- Skatteeffektivitet: Vissa utländska preffar, särskilt i Kanada, är kända för att ge skattegynnade utdelningar. En rapport från BMO noterar att preferensaktier ger “relativt hög och skatteeffektiv utdelning”, vilket gör dem populära bland utdelningsinvesterare.
- Diversifiering: Du sprider risk mellan valutor och ekonomier. Till exempel påverkar du dig inte bara av den svenska kronans värde eller den svenska marknadens svängningar.
Avsnittet ovan visar att preferensaktier ofta är efterfrågade hos investerare som vill ha en stabil ränta-liknande avkastning och är villiga att acceptera begränsad kursuppgång i gengäld.
Risker med utländska preferensaktier
Riskerna med utländska preffar är liknande svenska, men accentuerade av valutapåverkan och källskatter. Viktiga riskfaktorer är:
- Valutarisk: Eftersom preffen är denominerad i utländsk valuta kommer kronavkastningen påverkas av valutakursen. Om t.ex. dollarn försvagas mot kronan kan en i övrigt stabil investering ge lägre avkastning i SEK.
- Ränterisk: Preferensaktier är ofta “perpetual” (utan slutdatum) eller har lång löptid. Därför är de mycket känsliga för räntesvängningar. Om räntorna stiger blir obligationer och sparkonton mer attraktiva, vilket kan pressa ned kursen på preffar.
- Inlösenrisk: Företaget kan lösa in preffen till det förutbestämda priset. Om du har köpt aktien till ett högre pris går du med förlust då. Hernhag varnar att man helst bör undvika preferensaktier som handlas högt över inlösenkursen. Inlösen innebär visserligen att du får tillbaka kapitalet, men du förlorar möjligheten till framtida kursuppgång eller högre utdelning efter inlösen.
- Bolagsrisk: Precis som med vanliga aktier finns risken att bolaget går dåligt. En svår situation kan leda till att utdelningar skjuts upp eller uteblir helt, även på preffar. Om bolaget inte betalar utdelning ansamlas skulden (i form av uppskjuten utdelning) som kan komma med dyr ränta senare.
- Likviditetsrisk: Vissa preferensaktier kan ha låg handelsvolym, särskilt om det är små utländska banker eller REITs. Detta kan göra det svårt att köpa eller sälja aktien snabbt utan stor spread.
- Skatter och regler: Dels dras källskatt på utdelning och regler kan ändras, vilket påverkar nettoavkastningen. Som exempel drar USA och Kanada 15 % utdelningsskatt vid källan, och du behöver ordna uppgifts- och deklarationsunderlag själv i vissa fall.
Nordnet sammanfattar att man måste väga hög direktavkastning mot de inbyggda riskerna. Höga utdelningar lockar, men de innebär också känslighet för räntor och företagsstabilitet.
Amerikanska preferensaktier – världens största marknad
Amerikanska preferensaktier är den största och mest likvida marknaden globalt. USA är känt för sina många REITs och BDCs (business development companies) som emitterar preferensaktier med attraktiva utdelningar. Utöver amerikanska bolag finns även många så kallade “Yankee preferreds”: det är utländska företags preferensaktier noterade i USA. Till exempel har europeiska banker och försäkringsbolag ofta dollarpräglade preferensaktier i USA-marknaden.
En praktisk indikator är iShares ETF:en PFF (iShares U.S. Preferred Stock ETF). Den följer en bred portfölj av amerikanska preffar och visar en 30-dagars SEC-yield på ca 6,3 % (maj i år). Detta visar att den genomsnittliga avkastningen på amerikanska prefaktier är hög. Utdelningarna i USA är vanligtvis kvartalsvisa.
På plussidan finns den stora likviditeten och många alternativ; nackdelen är att du blir exponerad mot USD och amerikansk ränta samt amerikansk skatt. Investerare bör också notera att många amerikanska preffar emitteras av exempelvis banker och finansbolag, vilket innebär konjunkturkänslighet och reglerande risker.
Kanadensiska preferensaktier med hög utdelning
Kanada är också en stor marknad för preferensaktier, särskilt genom de stora bankerna och energibolagen. De flesta av de “sex stora” kanadensiska bankerna (Royal Bank, TD, BMO, CIBC, Scotiabank, National Bank) har flera serier av preferensaktier. Dessa ger ofta en hög direktavkastning och brukar dela ut månadsvis. Exempelvis har preferensaktier från en bank som BMO eller RBC traditionellt givit runt 5–7 % årlig utdelning i CAD.
En branschröst i Kanada, BMO:s analysesektion, noterar att preferensaktier är populära bland investerare just för “relativt höga och skatteeffektiva utdelningar”. De är en viktig kapitalkälla för kanadensiska företag och ses som attraktiva för inkomstorienterade placerare. Kanadensiska preferensaktier drar normalt 15 % källskatt, men Kanada tillåter hel avräkning av den i Sverige.
I Kanada finns även börshandlade fonder för preferensaktier. Ett exempel är iShares CPD (S&P/TSX Preferred Share Index ETF), som ger en distribution yield på cirka 5.2 % (juni i år) och delar ut månadsvis. Genom sådana ETF:er kan svenska investerare få bred exponering mot kanadensiska preffar utan att välja enskilda aktier.
Europeiska preferensaktier för utdelningsinvesterare
I Europa är preferensaktier mindre vanliga än i Nordamerika, men de förekommer hos stora finans- och industribolag. Vissa brittiska bolag (och tidigare defunkta banker) kan ha serier av preferensaktier eller liknande hybridinstrument. Även i Norge har banker (t.ex. DNB) historiskt emitterat preferensaktier. På kontinenten finns exempel på tyska och franska bolag som ger ut preferensaktier för att finansiera, men dessa är få. Europeiska preffar följer i övrigt samma logik: förbestämd utdelning och inlösenvillkor.
För den europeiska investeraren kan det vara enklare att köpa en ETF eller global fond som innehåller prefaktier, istället för att försöka spåra enskilda europeiska bolag. Det finns exempelvis UCITS-ETF:er som investerar i globala preferensaktier. Alternativt kan man kika på något FTSE- eller Euronext-noterat instrument, men utbudet är helt enkelt mindre än i USA/Kanada.
Bästa utländska preferensaktierna just nu
Bästa utländska preffarna varierar över tid. Det finns inga garanterat “bästa” – man måste alltid väga utdelningsnivån mot riskerna. En tumregel är att direktavkastningar runt 6–8 % betraktas som rimliga med tanke på risknivån. Aktier med ännu högre yield (över 8–10 %) är ofta förknippade med stor risk, till exempel nya emissioner eller bolag i finansiell kris.
Istället för specifika namn kan man nämna sektorer: Många bra utländska preffar kommer från stora banker (t.ex. RBC eller BofA), stora energiföretag (t.ex. Enbridge) eller välskötta REITs (t.ex. Realty Income i USA). Svenskar brukar till exempel kika på kanadensiska banks preferensaktier (RBC, CIBC etc) eller amerikanska finansbolag (många Investmentbolag och realtillgångsbolag). För att hitta konkreta kandidater kan man söka på “Preferred” eller “Pref” i Avanza/Nordnet under respektive marknad och se direktavkastning och villkor.
En tumregel är, som Hernhag skriver, att undvika utdelningar över 7,5–8 % för att inte drabbas av för hög risk. Ofta kan det vara bättre att äga en diversifierad ETF (se nedan) eller flera stabila storbolags-preffar än att jaga extremt hög yield i en enskild aktie.
REIT-preferensaktier med hög direktavkastning
REITs (real estate investment trusts) är fastighetsbolag som enligt lag måste dela ut stora delar av sin vinst. Många amerikanska REITs har series av preferensaktier som ett sätt att finansiera köpen och ändå ge aktieägarna hög utdelning. Exempel på amerikanska REIT-preffar kan vara företag som släppt preferensaktier (serie A, B etc) i sina spinoffbolag, men de handlas ungefär som vanliga aktier utanför USA.
REIT-preffar är intressanta eftersom den underliggande fastighetsportföljen ofta har stabila kassaflöden och hybridinstrumenten ger långa löptider. Samtidigt delar de riskfaktorerna med andra preferensaktier: känslighet för räntor och inlösenvillkor. Om räntan stiger kan alla preferenser i fastighetssektorn pressas nedåt. Men för den som söker regelbunden inkomst kan REIT-preffar vara en bra del av portföljen, eftersom REIT-reglerna i USA tvingar dem att dela ut det mesta av vinsten.
Banker och finansbolag med preferensaktier
Banker och andra finansbolag är bland de vanligaste utgivarna av preferensaktier. I USA har stora banker som Morgan Stanley, Wells Fargo eller Bank of America flera serier av preferred stock för att stärka kapitalbasen. I Kanada är det ännu vanligare – de stora kanadensiska bankerna emitterar regelbundet preferensaktier. Även försäkringsbolag och investmentbanker kan ge ut dem.
Bland fördelarna med finansbolags-preffar är att de ofta är relativt säkra i stabila tider. En BMO-analys noterar att kanadensiska preferensaktier är populära bland investerare på grund av höga och skatteeffektiva utdelningar. Det innebär att utdelningen är högre än på stamaktier och kan beskattas förmånligare hos ägare. Nackdelen är kreditrisk – om det finansiella systemet får problem kan även preffar drabbas. Därför är det viktigt att kontrollera kreditbetyg eller liknande.
Kort sagt: vill du ha ett konservativt men inkomstdrivet val är storbankers preferensaktier ett bra ställe att leta. Många Nordamerikanska banker har ratingföljning även för sina preferens-aktier. Ett P-1 eller P-2 rating (av DBRS eller S&P) innebär god kvalitet och anses rimlig för utdelningsjägare.
Preferensaktier eller stamaktier – vad är bäst?
Preferensaktier och stamaktier fyller olika funktion i en portfölj. Preferensaktier ger högre utdelning per krona investerad, men kurs- och värdeökningen är oftast begränsad. Stamaktier kan potentiellt ge större värdeökning (och högre utdelning i takt med ökade vinster) men ofta med större kursvolatilitet.
Levler konstaterar att preffar generellt anses mindre riskfyllda än stamaktier tack vare utdelningsförmånen. Du får en regelbunden, oftast högre utdelning, men ingen extra vinst om bolaget går bättre än väntat. För en sparare som vill ha kassaflöde kan preffarna vara att föredra, medan någon som vill ha kurstillväxt kanske håller sig till stamaktier.
Rösträtten är också en skillnad: preferensaktieägare saknar vanligtvis rösträtt eller får rösta i begränsad omfattning. Det kan göra att bolag kan emittera preferenser utan att späda ut röststyrkan. I utbyte får du utdelningsfördelar men mindre inflytande och begränsad kursvinst. Värt att nämna är att om en preferensakties kurs ligger över dess inlösenpris, så har stamaktien (eller en senare emissionspris) ofta större uppsida.
Sammanfattningsvis är det inte universellt “bättre” – valet beror på mål. För löpande inkomst och lägre risk är preferensaktier ofta bäst. För tillväxt och större utdelningstillväxt är stamaktier bättre.
ETF:er med utländska preferensaktier
Ett smidigt sätt att få exponering mot utländska preffar är via börshandlade fonder (ETF:er). På USA-marknaden finns populära ETF:er som iShares U.S. Preferred Stock ETF (PFF). Den äger hundratals amerikanska preferensaktier och har en 30-dagars SEC-yield på omkring 6,3 %. På den kanadensiska marknaden finns motsvarande, t.ex. iShares S&P/TSX Canadian Preferred Share Index ETF (CPD), som enligt hemsidan ger en distribution yield runt 5,2 %. Båda delar ut månadsvis.
Genom ETF:er får du bred diversifiering och behöver inte själva jaga enskilda bolag. Viktigt är dock att kolla avgifter. Exempelvis tar PFF en avgift (MER) på drygt 0,46%. ETF:er kan dessutom handlas i ISK eller KF precis som vanliga aktier (om du är svensk sparare), men kom ihåg valutarisken.
Andra exempel: På svenska marknaden kan man söka ETF:er kopplade till preferensaktier – både globala och regionala. Ibland marknadsförs de som “högränteaktier” eller ”föredrägliga aktier”. En alternativ väg är en global eller nordamerikansk utdelnings-ETF som innehåller preffar i sin portfölj.
Valutarisk i utländska preferensaktier
Valutarisk är när du köper ett utländskt värdepapper i exempelvis USD eller CAD. Då påverkas din avkastning av valutakursens svängningar. Om kronan stärks mot dollarn minskar värdet av dina USD-utdelningar och ditt innehav i kr. Om kronan faller ökar det. Valutarisk kan fungera både positivt och negativt.
Nordnet poängterar att när du köper en amerikansk aktie så säljer du kronor och köper dollar samtidigt. Även om aktiens pris (i dollar) är oförändrat kan hela investeringen gå i “nollsummespel” i kronor om t.ex. dollarn faller lika mycket som aktiens utdelning räknat på kursen skulle ge.
Du kan valutasäkra via derivat eller valutakonton, men som privatperson köper man oftast direkt. Därför är det klokt att känna till hur kronan rör sig mot den valuta du investerar i. Det kan löna sig att diversifiera i olika valutor eller placera via KF där valutapåverkan hanteras automatiskt.
Ränterisk och räntans påverkan på preffar
Ränterisken är central för alla preferensaktier eftersom de ofta är eviga eller har långa löptider. När marknadsräntorna stiger blir obligationer och andra räntepapper mer attraktiva än fasta utdelningar. I praktiken innebär det att priset på preferensaktier vanligtvis faller när räntorna stiger, och vice versa.
S&P skriver att preferensaktier vanligtvis har långa eller inga sluttider, så varje ränteförändring märks tydligt på deras kurs. Hernhag noterar samma sak: löptiden är i princip evig, vilket gör dem känsliga för ränteläget. Om du förväntar dig stigande räntor kan det därför vara värt att väga in kortare duration eller andra skydd när du väljer preffar.
Inlösenrisk i utländska preferensaktier
Inlösenrisken innebär att företaget kan lösa in preffen enligt villkoren. Vanligtvis blir aktierna återköpta vid en bestämd tidpunkt eller när villkoren är uppfyllda. På utsidan ger inlösen en “säkrare” avslutning av investeringen, men det begränsar din avkastning.
Vad händer om du äger utländska preffar och de löses in? Du säljer automatiskt dina aktier till den fastställda inlösenkursen och får tillbaka ditt investerade kapital (plus eventuell innestående utdelning). Du får alltså inga framtida utdelningar eller kursvinster efter inlösen. Hernhag påminner att du bör undvika att köpa när aktien handlas högt över inlösenkursen, eftersom du då går med förlust direkt vid inlösen.
I värsta fall kan ett övertagande eller bolagsskillnad leda till oplanerade inlösenbeslut. Därför är det viktigt att studera villkoren: finns fast inlösendatum eller är det bestämt av styrelsen? Vilken är inlösenkursen? Alla dessa nyckeltal bör vara tydliga i prospektet. Sammanfattningsvis minskar inlösenrisken din absoluta nedåtrisk (du får pengarna tillbaka) men slår ofta bort din möjlig uppsida.
Så analyserar du utländska preferensaktier
Vid analys av en utländsk preferensaktie tittar du på följande aspekter:
- Direktavkastning och utdelningshistorik: Jämför utdelningen med liknande alternativ. Mycket hög direktavkastning kan verka lockande men kan indikera hög risk. Undersök om utdelningen har varit pålitlig historiskt och om den är hållbar.
- Inlösenvillkor: Kontrollera inlösenkurs och inlösendatum. Köp helst inte överpris. Ett begrepp är “yield to worst” som visar maximal avkastning om aktien löses in tidigast eller senast.
- Kreditkvalitet: För banker och finansbolag kolla kreditbetyg på preferensaktien eller moderbolaget. P-1/P-2 (DBRS) eller AAA/AA (S&P förädlingsbetyg) tyder på stabilitet.
- Börsvärde och likviditet: Större företag med ett erkännt namn ger oftast en säkrare investering. Små bolag kan ge oväntade kursrörelser.
- Makro-/ränteklimat: Bedöm ränteläget. Om räntan förväntas stiga kan det vara bättre att välja preffar med lägre “duration” eller avvaktande.
- Valuta: Ta ställning till vilken valuta utdelningarna kommer i. Kan du investera i valuta eller agera valutahedge?
- Marknadsförväntningar: Jämför prissättning med befintliga yieldnivåer (spread mot riskfria räntan eller mot företagsobligationer) för att se om preffen är dyr eller billig.
Sammanfattningsvis kombinerar du traditionella aktie- och obligationsanalyser. Viktigast är att den förväntade utdelningen är rimlig i förhållande till riskerna. Hernhag rekommenderar till exempel att du inte köper preffar med direktavkastning över cirka 7–8 %, då risken är hög.
Viktiga nyckeltal för preferensaktier
Här är några nyckeltal och faktorer att hålla koll på:
- Direktavkastning: Utdelningen delat med aktiekursen visar den årliga procentuella avkastningen i valuta. Ju högre, desto mer lockande men också oftast mer riskabel.
- Inlösenkurs: Det pris företaget betalar vid inlösen (om tillämpligt). Jämför det med aktuell kurs (om kursen ligger över inlösenkursen finns risk för förlust vid inlösen).
- Löp- eller inlösendatum: När kan bolaget lösa in aktierna? Vissa är ‘perpetual’ utan fast datum, andra har en första inlösendag.
- Utbetalningsfrekvens: Månatlig, kvartalsvis eller halvårsvis utdelning. Månadslön kan ge likviditet, men inte påverka totalavkastningen i grund och botten.
- Kreditrating/finansiell status: Information om bolagets solvabilitet. En hög rating (P-1/P-2 eller motsvarande) minskar risken för utebliven utdelning.
- Valuta och växlingskurser: För att räkna om utdelningen till kronor och förstå hur valutakurser påverkar din avkastning.
- Schablonavdrag (ISK) eller fondkonto (KF): Påverkar den skattemässiga hanteringen, även om det inte är ett företagsnyckeltal.
Genom att hålla koll på dessa nyckeltal kan du jämföra olika preferensaktier. Det är också bra att titta på täckningsgrader (hur mycket av vinsten som delas ut) eller skyddsregler i bolagsordningen om det finns.
Direktavkastning i utländska preffar
Direktavkastningen för utländska preferensaktier ligger ofta i spannet 4–9 %, beroende på land och sektor. Amerikanska preffar är ofta nära 6–8 %, kanadensiska runt 5–7 %. Börshandlade ETF:er illustrerar det: PFF har omkring 6,3 % yield, iShares CPD omkring 5,2 %.
Kom ihåg att dessa siffror avser USD- eller CAD-utdelningar. Sett i SEK kan avkastningen fluktuera med kronans värde. Jämförelsevis har många vanliga amerikanska stamaktier betydligt lägre yield (t.ex. 1–3 %), så för inkomstinvesterare kan preffar ge väsentligt högre utdelning.
Historiskt har dock mycket hög direktavkastning varit en varningssignal – bolag med över ~8 % yield på sina preffar har oftare haft problem med utdelningar. Därför är det klokt att även titta på bolagets stabilitet och utdelningshistorik, inte bara procentsatsen.
Så köper du utländska preferensaktier hos Avanza och Nordnet
För att handla utländska preferensaktier behöver du ett konto (ISK, KF eller aktiedepå) hos en mäklare som Avanza eller Nordnet. Båda erbjuder handel på USA, Kanada och Europeiska börser. För att köpa behöver du först aktivera handel på respektive marknad i din mäklare. Avanza kräver t.ex. att du accepterar W-8BEN-avtal för amerikanska aktier. För kanadensiska aktier måste du godkänna ett CEG-avtal (en kanadensisk börsblankett). För övriga länder behövs vanligen inga extra avtal.
När kontona är öppna och avtal klara kan du söka efter preferensaktier med hjälp av namn eller börslistor. På Avanza kan du till exempel söka på “Preferred” eller “Pref” i sökfältet för att hitta listade preffar. Avanza/Nordnet märker ofta ut preffar med “PFD” eller “Preferred” i tickern. Du kan också söka direkt via deras filter eller listor över ETFs om du vill ha en börshandlad fond istället.
Kom ihåg att välja rätt kontotyp: Utländska aktier passar bra i ISK eller KF, särskilt för utlänsk utdelning. I en kapitalförsäkring återbetalas nämligen källskatten årligen automatiskt, vilket sparar deklarationstid. I ett ISK rapporteras utdelningarna och källskatten dras, men du får istället automatiskt avräkning i din deklaration.
Slutligen: håll koll på courtage och valutaväxlingsavgifter. Avanza och Nordnet har dagliga courtagesatser för USA och Kanada, och tar ut en valutaväxlingsavgift vid köp/sälj. Särskilt små affärer bör undvikas eftersom fasta avgifter kan äta upp en del av utdelningen.
Skatt på utdelningar från utländska preferensaktier
Utdelningar från utländska preferensaktier beskattas enligt de vanliga reglerna för utländsk utdelning. När du får utdelning i t.ex. USA eller Kanada dras en källskatt vid källan. Sverige har skatteavtal med många länder som begränsar källskatten, oftast till 15 % för USA och Kanada.
På ett ISK sker utdelningsbeskattningen via schablon (kontoskatt) och du deklarerar inte utdelningar i dina inkomstuppgifter. Nordnet förklarar att för ISK görs en automatisk avräkning av utländsk källskatt mot den årliga schablonskatten. Det betyder i praktiken att du inte betalar mer skatt än max det som anges i skatteavtalet (t.ex. 15 %). Avanza gör samma sak för ISK.
Om du har depåkonto eller kapitalförsäkring hanteras skatten annorlunda. På en kapitalförsäkring lägger banken in den faktiska utdelningen (minus källskatt) och ansöker om återbetalning av det avtalade skatteavdraget åt dig. Normalt får du tillbaka hela eller delar av det som dragits enligt dubbelbeskattningsavtalet efter ett par månader. För utdelningar som överstiger avtalsnivån (t.ex. Britanniens 0 % källskatt) måste du normalt själv begära återbetalning via Skatteverket.
Sammanfattningsvis drar utländska bolag 15 % källskatt på utdelning från USA/Canada, vilket sedan justeras i din svenska skatt. Andra länder kan ha andra satser (exempelvis 0 % i Storbritannien). Nordnet rekommenderar att du kontrollerar specifika länders nivåer och ser till att du uppfyller eventuella dokumentkrav (som W-8BEN) för att slippa onödig dubbelbeskattning.
ISK eller kapitalförsäkring för utländska preffar?
ISK och kapitalförsäkring (KF) är de vanligaste sparformerna för svenskar. Båda beskattas via schablon (kontovärde), men hanteringen av utländsk källskatt skiljer sig åt.
På ett ISK sker som sagt avräkningen automatiskt genom din årliga deklaration. Du behöver inte göra något särskilt för att ta del av skatteavtalets nivå. Dock gäller max 15 % respektive land – om mer dragits (vilket kan hända om du exempelvis handlat aktien på en annan marknad med högre källskatt) måste du begära återbetalning manuellt.
I en kapitalförsäkring kräver Nordnet/Avanza in allt till ditt konto (minus källskatt) och ansöker sedan om skatteåterbäring åt dig. Nackdelen är att det kan ta tid (flertalet veckor eller månader) att få in hela beloppet, och banken tar ut en liten avgift ibland. Fördelen är att du inte behöver göra något i deklarationen och att alla skatteåterbäringar hanteras “bakom kulisserna”.
Det brukar anses att KF är mest fördelaktigt om du vill säkerställa att källskatten verkligen återbetalas. Enligt Marcus Hernhag får man tillbaka nästan allt i en KF om banken sköter ärendet väl. Avanza nämner också att KF nu kan ge årlig återbetalning (utan treårs väntetid tidigare). I ett ISK får du avräkning per automatik, men i de sällsynta fallen då överstigande skatt har dragits krävs återkrav från dig själv.
Vanliga frågor om utländska preferensaktier
Kan man köpa amerikanska preferensaktier hos Avanza?
Ja, det går fint att köpa amerikanska preferensaktier via Avanza. De handlar på New York-börserna precis som vanliga amerikanska aktier. Först behöver du som sagt underteckna ett W-8BEN-avtal, vilket Avanza använder för att säkerställa lägre skatt på utdelning. Därefter söker du efter preferensaktien (vanligen markeras de med “Preferred” eller en serieserie som t.ex. “Pf”), och lägger en order.
Vilka utländska preferensaktier ger högst utdelning?
De högsta utdelningarna återfinns ofta i nylanserade preferensaktier eller aktier med hög risk. Exakt vilka som ger högst varierar över tid. Historiskt brukar experter råda att vara försiktig med yields över 7–8 %, eftersom sådana höga nivåer ofta innebär väldigt hög risk. I praktiken har kanadensiska banks preffar legat runt 5–6 %, amerikanska runt 6–8 %, och europeiska tenderar vara lägre (på grund av lägre ränteläge i eurozonen). Vill du jaga hög avkastning kan du titta på utsläppta eller små bolags preffar, men var medveten om att chansen är större att utdelningen sänks om tiderna blir tuffa.
Är utländska preferensaktier säkrare än stamaktier?
Preferensaktier är generellt mindre riskfyllda än stamaktier i det avseendet att de betalar utdelning först. Detta ger en slags säkerhetsmarginal: även om företaget går dåligt har preff-ägaren prioritet på utdelning och likvidationsbelopp. Å andra sidan är preffar ofta mer tråkiga instrument – de får bara sin fasta ränta och kan inte dra nytta av jättevinster.
Kort sagt: preffar ger stabil utdelning men begränsad uppsida, medan stamaktier kan ge större kursvinster (och potentiellt högre utdelning över tid) men också mer risk för utdelningssänkning. Er avkastningsprofil skiljer sig alltså. I normala fall anses preferensaktier som “konservativare” än motsvarande stamaktier, men detta betyder inte att de är utan risk – de har ju samma företagsrisk som stamaktierna, plus ytterligare ränte- och inlösenrisk.
Hur beskattas utdelningar från utländska preffar?
Utländsk utdelning beskattas på samma sätt som övriga utländska aktier. Svenska skattesystemet tillåter avräkning av utländsk källskatt mot svensk skatt. För USA och Kanada dras normalt 15 % i källskatt. På ett ISK görs automatiskt avräkning mot schablonskatten. På depot betalar du 30 % i Sverige på nettoutdelningen, men du får ju redan betalt tillbaka motsvarande 15 % senare.
I en kapitalförsäkring slipper du tänka på deklarationen – banken drar in utdelningen efter källskatt och söker tillbaka det lagstadgade beloppet åt dig. Observera dock att om du har ett konto i depå (ISK/KF) och får utdelning från länder som inte drar källskatt, får du hela beloppet direkt (exempel: UK har ingen källskatt på aktieutdelningar).
Vad händer om en preferensaktie löses in?
Om en preferensaktie löses in av företaget säljs dina aktier automatiskt till den förutbestämda inlösenkursen. Du får tillbaka ditt investerade belopp (plus eventuell sista utdelning), och innehavet avslutas. Efter inlösen får du inga fler utdelningar och kan inte tjäna mer på kursuppgång. Därför är det viktigt att du inte betalar mer än inlösenkursen när du köper – då skulle du förlora mellanskillnaden vid inlösen. I en takeover-situation kan du även tvingas sälja till en annan kurs än inlösenkursen, så alltid kontrollera villkoren i förväg.
Är REIT-preferensaktier en bra investering?
Det kan de vara, under förutsättning att du förstår riskerna. Eftersom amerikanska REITs måste dela ut nästan hela vinsten kan deras preferensaktier ge mycket hög utdelning. Många REIT-preffar är också kvarvarande efter konvertibla emissioner, vilket ibland betyder att de är kopplade till underliggande fastighetsportföljer. Om du letar efter en stadig inkomstkälla kan REIT-preffar vara lockande, men de är inte utan risk: om fastighetsmarknaden försämras eller räntorna stiger kan preferensaktierna sjunka i värde. Som alltid bör du bedöma just företagets ekonomi och ränteläget. På många sätt gäller samma analys som för andra preffar: stabilt underliggande bolag och rimlig utdelning.
Kan man äga utländska preferensaktier i ett ISK?
Ja, du kan äga utländska preferensaktier i ditt ISK precis som vilka andra aktier som helst. Skillnaden är att ISK beskattar dig med en årlig schablonskatt istället för vanlig kapitalvinstskatt på realiserad vinst. För utländska utdelningar betyder ISK i praktiken att du fortfarande får utdelningen utbetald (efter källskatt) och sedan automatisk skatteavräkning i deklarationen. Du behöver inte föra in utdelningarna själv i deklarationen. Sammanfattningsvis fungerar det bra att äga utländska preffar i ISK – du slipper dubbelbeskattning tack vare avräkningen, men kommer bli exponerad mot valuta och får ingen annan särskild skatterabatt på dessa utdelningar.
Källor: Internationella och svenska finansguider om preferensaktier, investeringsrapport av S&P Global, Avanza/Nordnets information om utländsk handel och skatt, samt analyser från Nordea och BMO.