Gaps (Breakaway, Runaway, Exhaustion) – fungerar det verkligen? Statistik och fakta (teknisk analys)

Inledning: Gaps – plötsliga hopp i prisdiagram där det finns ett “hål” mellan föregående dags slutkurs och nästa dags öppning – har länge fascinerat tekniska analytiker. Särskilt tre typer, utbrottsgap (breakaway gap), fortsättningsgap (runaway gap) och utmattningsgap (exhaustion gap), anses signalera viktiga vändpunkter eller fortsättningar i marknaden. Men fungerar dessa gapmönster verkligen som förutspått? Historiska data och backtests ger en blandad bild. Svaret är att gap-mönster kan ge en edge under rätt omständigheter och har visat sig vara lönsamma i vissa studier, men de är långt ifrån någon säker garanti. Effektiviteten beror på marknadskontext, exakta regler för handel och hur stor konkurrens det finns i marknaden. I denna artikel går vi igenom vad dessa gap är, hur de teoretiskt ska fungera, samt vad statistik, backtesting och forskning säger om deras faktiska träffsäkerhet.

Vad är gap och vilka typer finns det?

Inom teknisk analys uppstår ett gap när ett värdepappers pris “hoppar” så att det inte sker någon handel inom ett visst kursintervall. På kursdiagram syns gapet som ett tomrum mellan två prisstaplar. Gaps inträffar oftast mellan handelsdagar (t.ex. efter nattens nyheter), men kan även ske intradag vid väldigt snabba rörelser. Tekniska analytiker delar ofta in gaps i fyra huvudkategorier:

• Utbrottsgap (Breakaway Gap)

  Ett gap som sker vid brott ur en konsolidering eller tradingintervall, ofta i början av en ny trend. Kursen hoppar ut ur den tidigare trånga handeln, ofta genom en viktig stöd- eller motståndsnivå, vilket indikerar ett regimeskifte i marknaden. Volymen är vanligtvis hög vid ett utbrottsgap som bekräftelse på det starka köp- eller säljtrycket bakom rörelsen. Tanken är att marknaden etablerar en ny trendriktning och att gapet sällan fylls snabbt då priset brutit sig fri.

• Fortsättningsgap (Runaway Gap)

  Även kallat mätningsgap eller continuation gap, uppstår mitt i en pågående stark trend snarare än i början. Priset gör ännu ett hopp i trendens riktning, ofta drivet av att fler investerare hoppar på tåget av rädsla att missa rörelsen (FOMO-effekt). Fortsättningsgapet ses som en bekräftelse på att trenden är robust – trenden “springer iväg” ytterligare. Vanligen sker det på höga volymer och gapet fylls inte omgående eftersom marknaden fortsätter i samma riktning. Detta gap signalerar att momentumet är starkt och trenden sannolikt kommer fortgå.

• Utmattningsgap (Exhaustion Gap)

  Denna typ av gap inträffar i slutfasen av en utdragen trend – som “sista sucken” i en rörelse. Efter en lång upp- eller nedgång kan priset göra ett stort gap i trendens riktning, ofta ackompanjerat av en extrem handelsvolym. Detta tolkar man som att de sista entusiastiska köparna (i en upptrend) eller säljarna (i en nedtrend) kliver in – sedan finns det få kvar att driva trenden vidare. Utmattningsgapet markerar ofta trendens klimax; därefter tappar rörelsen fart och risken för en vändning ökar. Tekniskt är det ett varningstecken på att trenden är översträckt och kan komma att reversera snart. Ofta ser man att priset börjar vända direkt efter och gapet fylls relativt snabbt när marknaden korrigerar den överdrivna rörelsen.

• Allmänt gap (Common Gap)

  Slutligen finns mindre “oviktiga” gap som sker ofta utan större signifikans. Dessa små gap, ibland kallade dagliga gap, uppstår av ren tillfällighet eller kortsiktiga obalanser (t.ex. orderflöde över natt) och fylls nästan alltid snabbt – ibland inom samma dag. De signalerar ingen trend eller större sentimentförändring, utan utgör mest brus i marknaden.

I den fortsatta diskussionen fokuserar vi på de tre första gap-typerna – utbrottsgap, fortsättningsgap och utmattningsgap – eftersom det är dessa som anses ha prediktivt värde. Låt oss granska vad teorin säger att de “borde” leda till, och om verkligheten (statistik och studier) stöder dessa idéer.

Utbrottsgap – startskottet på en ny trend

Utbrottsgap uppstår när marknaden bryter ut ur en längre sidledes period eller över betydande nivåer med ett gap. Det klassiska exemplet är en aktie som legat och pendlat i ett snävt intervall; sedan kommer en överraskande nyhet eller kraftig obalans mellan köpare och säljare över natten, och aktien öppnar betydligt högre eller lägre än det tidigare intervallet. Detta ses som ett tecken på att balansen brutits – en ny trend kan ha initierats i riktning av gapet. Hög volym vid gapet stärker signalen, då det indikerar att många deltog i rörelsen och “menar allvar” med det nya prisplanet.

Teorin säger att utbrottsgap ofta markerar början på en uthållig upp- eller nedgång. Köpare (om gapet är uppåt) har tagit kontrollen från säljarna så resolut att de drev kursen över motstånd vid öppningen – därefter antas trenden fortsätta uppåt eftersom ett genuint skifte i sentiment skett. Just för att kraftförhållandet skiftat snabbt fylls utbrottsgap enligt litteraturen sällan igen omedelbart – priset lämnar gapet bakom sig och rusar vidare. För en trader kan ett utbrottsgap signalera en köpsignal (om uppåtgap) eller säljsignal (vid nedåtgap) för att rida på den nya trenden.

Men hur väl fungerar detta i praktiken? Empiriska studier ger visst stöd för att utbrottsgap faktiskt kan vara lönsamma att handla på. En backtest-studie gjord på alla aktier i S&P 500-indexet under många år visade att en strategi som köper efter utbrottsgap (definierat som gap >1% ut ur en konsolidering med hög volym) var framgångsrik i majoriteten av fallen. Strategin hade:

• 74% vinstfrekvens
• Genomsnittlig avkastning per affär på cirka 2,3%
• Profit factor (total vinst delat med total förlust) på 1,89
• Maximal nedgång under testet var relativt låg (~5,7%)

När samma strategi testades bredare på Russell 3000-universet (mindre bolag inkluderat) var siffrorna något lägre men fortfarande positiva: ca 69% vinstaffärer och profit factor 1,38. Den höga andelen vinnande trades (kring två av tre eller bättre) antyder att många utbrottsgap faktiskt följs av åtminstone en kortsiktig fortsättning i gapets riktning, tillräcklig för att ta vinster.

Det finns även akademiskt belagd evidens för att positiva utbrottsgap har en anomali-effekt. En studie vid Handelshögskolan i Stockholm (baserad på svenska aktier 2000–2010) fann att aktier som öppnade med ett stort gap uppåt ut ur föregående dags intervall genererade signifikant abnormal avkastning de följande dagarna. Strategin att köpa efter ett gap upp visade fortsatt överskott även efter att hänsyn tagits till riskjustering och transaktionskostnader, vilket tyder på en ineffektivitet marknaden inte direkt arbitrerar bort. Däremot fann samma studie inte motsvarande edge för gap nedåt (att blanka vid gap down gav ingen pålitlig överavkastning). Detta kan hänga samman med den generella uppåt-bias som finns i aktiemarknaden – ett gap uppåt signalerar ofta goda nyheter och momentum, medan gap nedåt snarare möts av bottenfiske och motreaktioner som försvårar blankningsvinster.

Sammanfattningsvis verkar utbrottsgap kunna fungera som tänkt: de markerar genuina trendbrott emellanåt och en datadriven strategi kring dem har historiskt kunnat ge vinst. Nyckeln är dock att definiera utbrottsgapet strikt (t.ex. kräva visst gap-storlek och volymökning) för att sålla ut de mest meningsfulla signalerna. Då kan dessa gap vara en lönsam signal på en ny trend.

Fortsättningsgap – gap som bekräftar trenden

Fortsättningsgap inträffar mitt under en redan pågående trend. Tänk dig att en aktie redan stigit stadigt en tid; plötsligt gör den ett nytt gap upp en morgon trots att trenden redan är överköpt. I teorin reflekterar detta att momentumspelarna kastar sig in i rörelsen av rädsla att missa chansen – priset “accelererar” ytterligare tack vare denna köpiver. Samma logik fast omvänt i en nedtrend: ett oväntat gap ned mitt i en fallande marknad kan ses som ett tecken på panik och att nedtrenden ska fortsätta av bara farten.

Fortsättningsgap kallas ibland “runaway” (dvs att trenden springer iväg) eller mätningsgap, med tanken att de kan användas för att uppskatta hur mycket av trenden som återstår. En tumregel inom klassisk teknisk analys är att ett fortsättningsgap ofta inträffar ungefär halvvägs genom en trendrörelse. Det psykologiska bakom fortsättningsgap är nära kopplat till FOMO – “fear of missing out”. Investerare som stått vid sidlinjen ser den starka trenden och hoppar in sent, vilket skapar en ny våg av köp (eller sälj) som ger gapet.

Denna typ av gap sker vanligtvis på fortsatt hög volym och befäster att trenden har stöd av breda massor. Teknisk analys lär oss att fortsättningsgap, i motsats till vanliga gap, inte snabbt täpps igen – snarare blir gapet ett slags stöd- eller motståndszon under ett tag. Marknaden rör sig vidare i gapets riktning, åtminstone kortsiktigt, eftersom trendstyrkan bekräftats av gapet.

Hur står det då till med statistik och lönsamhet kring fortsättningsgap? Här finns färre publika studier än för utbrottsgap, men vissa data antyder att de kan utnyttjas. I praktiken liknar ett fortsättningsgap en momentumstrategi – man köper i en stark upptrend när ett gap sker (eller säljer i en nedtrend på gapet) och hoppas på ytterligare uppföljning. Ett exempel på ett regelbaserat test: Analytiker konstruerade en strategi för “runaway gaps” med filter att marknaden skulle vara i långsiktig upptrend och ett kortsiktigt mönster indikera gapet. Applicerat på en stark trendaktie som Tesla gav strategin positiv avkastning i genomsnitt alla de följande 12 handelsdagarna efter gap-signalen. Om man höll varje affär i 12 dagar uppnåddes:

• ~4,9% genomsnittlig vinst per trade
• Vinstfrekvens omkring 57%

Trots att färre än 6 av 10 trades var vinnare så var vinsterna större än förlusterna i genomsnitt, vilket gav en nettoedge. Detta tyder på att kraftiga fortsättningsgap i rätt aktier verkligen följts av ytterligare kursökning därefter. Man bör dock vara försiktig – resultaten kan variera kraftigt beroende på aktie och marknad. I fallet Tesla var trenden exceptionellt stark (survivorship bias finns, som författarna noterar) och samma strategi presterade sämre på ett bredare index.

Generellt är index och många aktier mer benägna till mean reversion (återgå mot medelvärdet) efter extrema rörelser, vilket kan göra fortsättningsgap svårare att handla lönsamt utanför tydliga trending assets. Ändå är erfarenheten hos vissa traders att ett genuint runaway gap ofta ger en bra ingång till en pågående trend, med definierad risk (man kan sätta stop loss strax under gapet i en upptrend). Summan av kardemumman är att fortsättningsgap kan fungera men man behöver vara selektiv – de bör inträffa i starka trendande marknader med högt momentum för att oddsen ska vara på din sida.

Utmattningsgap – ett tecken på trendens slut

Utmattningsgap är i många avseenden motsatsen till utbrottsgap. Här är trenden redan långt gången och marknaden gör ett sista dramatiskt gap – ofta tolkas detta som slutrallyt eller slutpaniken innan vändningen. En uppåttrend kan få ett kraftigt gap upp efter en lång tids kursstegring, men sedan orkar inte köparna driva det mycket högre. Alla goda nyheter är “redan diskonterade” i priset och de sista köparna har köpt. På samma sätt kan en utdragen nedtrend sluta i ett kapitulationsliknande gap ned, där de sista säljarna ger upp precis vid botten.

Denna idé ligger nära konceptet exhaustion move i teknisk analys – marknaden gör en sista kraftansträngning i trendens riktning, men det visar sig vara ett falskt ryck som snabbt elimineras. För traders innebär ett utmattningsgap ofta en contrarian-möjlighet: det kan vara läge att ta hem vinsten på en position som följt trenden, eller till och med gå emot trenden (köpa vid ett nedåtriktat utmattningsgap, eller sälja/blanka vid ett uppåtriktat utmattningsgap) i förväntan på en rekyl upp respektive ned.

Naturligtvis är detta riskabelt – att ställa sig mot en stark trend kräver tydliga bevis på att trenden verkligen stannar av. Tekniska analytiker letar efter bekräftelse efter gapet: till exempel om priset börjar falla tillbaka in i gapområdet direkt efter ett uppåtgap, eller stiger tillbaka upp efter ett kraftigt gap ned, ses det som signal att utmattningen inträffat och en vändning är på gång. Volymen är också viktig: utmattningsgap ses ofta med exceptionellt hög volym, vilket indikerar ett crescendo av aktivitet – alla som ville in eller ut har agerat, och sedan ebbar rörelsen ut.

Statistik visar att utmattningsgap faktiskt tenderar att fyllas relativt snabbt jämfört med andra gap. Eftersom de sker vid överköpta/översålda lägen kommer rekylen ofta inom kort. Frågan är om man kan tjäna på att handla detta mönster. Flera backtester tyder på att det finns lönsamhet i utmattningsgap-strategier, framför allt på långsidan (köpa efter ett nedåtriktat utmattningsgap). En enkel strategi som identifierar “bullish exhaustion gaps” (kraftigt gap ned efter en föregående nedtrend, på översåld nivå och hög volym) i S&P 500 (SPY) gav positivt resultat över tid. Om man köpte en aktie eller index efter ett sådant gap ned och höll i 5 dagar, fick man i genomsnitt ca +0,79% avkastning per affär. Även om antalet signaler var litet över flera decennier (mönstret är relativt ovanligt) visade equity-kurvan en tydlig positiv trend.

Hur är det med att tjäna pengar på negativa utmattningsgap (dvs. blanka efter ett uppåtriktat utmattningsgap i en upptrend)? Här är det svårare. På grund av aktiemarknadens uppåtlutning över tid och riskerna med blankning, är det statistiskt knepigare att visa stora vinster på korta positioner kring gap. I ett test på Tesla-aktien (som haft många branta uppgångar) identifierades utmattningsgap uppåt och positionerades kort tills nästa dag. Det gav en genomsnittlig vinst på ~1,9% per trade (28 tester), men antalet affärer var få och resultatet kan variera per aktie. Generellt sett råder försiktighet: uppåtriktade utmattningsgap kan förebåda en topp, men timing av en kort affär kräver disciplin och riskhantering (t.ex. stop loss strax ovanför gapets topp ifall trenden trots allt fortsätter).

Summa summarum visar data att utmattningsgap i en nedtrend (bullish exhaustion) har varit ett pålitligt vändningsmönster med positiv förväntad avkastning om man köper efter gapet. Utmattningsgap i upptrend (bearish exhaustion) kan förebåda nedgång, men att kapitalisera på det via blankning är svårt och riskabelt i praktiken.

Fylls gap igen? Vad statistiken säger

Ett vanligt talesätt bland traders är att “alla gap fylls förr eller senare”. Med att fylla gapet menas att priset återvänder till den nivå där gapet startade, så att det tomrum som uppstod “täpps till”. Är det sant att marknaden alltid kommer tillbaka och stänger varje gap? Nej, inte alla gap fylls – men majoriteten gör det till slut enligt historisk statistik. Man måste dock skilja på typer av gap och tidsramen för gap-fill:

• Små och vanliga gap

  Fylls oftast snabbt, ibland samma dag. En studie av 25 års data på S&P 500 futures visade att av gap på över 0,1% storlek fylldes ~60% på öppningsdagen (både upp- och nedgap). För lite större gap (>0,5%) sjönk fill-frekvensen till ~43% samma dag. Och för stora gap >1% var det endast ~28% (uppgap) till 33% (nedgap) som fylldes samma dag. Detta bekräftar intuitionen: ju större gap, desto mindre sannolikt att det omedelbart stängs. Stora gap signalerar oftare ett genuint skifte (utbrott eller runaway) som inte kvickt reverseras.

• Utbrottsgap och fortsättningsgap

  Tenderar att förbli ofyllda under längre tid. Eftersom de representerar ett trendbrott eller trendaccelerering kan priset fortsätta bort från gapnivån under avsevärd tid. Som nämnts är utbrottsgap ofta bestående – ett klassiskt utbrottsgap “täpps sällan” i närtid. Istället blir gapzonen ett nytt stöd/motstånd. Även fortsättningsgap, som inträffar mitt i trenden, fylls ofta inte förrän trenden är över (om ens då). Givet nog tid brukar dock många av dem också fyllas – exempelvis om trenden senare vänder tillbaka genom gapområdet under en större cykel.

• Utmattningsgap

  Fylls ofta snabbt. Per definition markerar de en extrempunkt, så priset vänder ofta in i gapet direkt efter. Man kan nästan säga att gapet är en del av vändningsformationen – t.ex. en aktie gapar upp och sedan börjar falla, vilket fyller gapet från ovan inom kort. Därför ser man att utfyllnadsfrekvensen är högre för gap som uppstår efter lång trend jämfört med initiala gap. Siffrorna ovan antyder t.ex. att nedgap (som ofta är utmattningsgap i bull-marknader) hade något högre chans att fyllas än uppgap på samma dag, troligen på grund av detta fenomen (marknaden köpte upp rekylen efter gap down oftare).

På längre sikt, över flera dagar eller veckor, stiger andelen gap som fylls ytterligare. I Nasdaq-ETF:en QQQ har det rapporterats att nästan 77% av gap ned 0,5–0,99% fylldes inom samma dag, och uppgap i samma storlek fylldes 72% av gångerna; inom två dagar ökade siffrorna till 84% respektive 79%. Med andra ord, givet ett par dagar tid så stängs majoriteten (cirka 80%) av moderata gap. Men de som inte fylls snabbt är ofta just utbrotts- eller fortsättningsgap som markerar en kraftfull rörelse; dessa kan förbli öppna under mycket lång tid eller bara delvis fyllas innan nästa ben i trenden tar vid.

För traders är gap fill-statistiken viktig. Gap-fill strategier (att fada gapet, dvs handla emot gapets riktning och satsa på att det stängs) kan ha hög träffprocent, eftersom många gap faktiskt täpps igen. Men hög träffsäkerhet betyder inte nödvändigtvis lönsam strategi – mycket beror på risk/reward och skedet i marknaden. Vi såg ovan att gap >1% bara fylldes ~30% av gångerna samma dag, så att försöka fada alla stora gap utan filter vore förödande när 70% fortsätter i trendens riktning. Mindre gap däremot fylls oftare men ger också mindre rörelsemarginal att tjäna på. Därför kombinerar man ofta gap-fill statistik med andra indikatorer (t.ex. översåldhet eller nyhetskvalitet) för att välja vilka gap man ska fada och vilka man ska följa.

Funkar gap-trading strategier i längden?

Många vill naturligt veta: kan man bygga en robust tradingstrategi kring gap och tjäna pengar över tid? Svaret är ja, men det är utmanande och blir svårare med tiden. Historiskt har vissa gapbaserade strategier fungerat utmärkt, men marknadens effektivitet ökar ständigt och konkurrensen från algoritmer har jämnat ut en del enkla gap-mönster. Som vi sett finns exempel på gapstrategier som gett positiva resultat:

• Att köpa utbrottsgap har i tester gett hög vinstfrekvens och god avkastning per trade över decennier.
• Att köpa efter utmattningsgap nedåt (mean reversion) kan generera en stabil edge på indexnivå.
• Att följa fortsättningsgap i trendinga aktier kan leda till stora enskilda vinster (om än med lägre hit-rate).
• Akademiska studier pekar på att gap uppåt kan ge abnormal excess return, vilket antyder att marknaden inte alltid direkt prisar in all information vid gapet.

Å andra sidan visar tester också att många enkla gapupplägg inte längre är lika lönsamma som förr. En kvantitativ genomgång av gap daytrading-strategier på S&P 500 fann att en naiv strategi (köpa alla gap down över en viss storlek och sälja vid fill, etc.) gav negativ eller obetydlig avkastning om man inte filtrerade noggrant. För att överhuvudtaget få en liten vinst krävdes det att man införde extra villkor (t.ex. trendfilter, begränsad gapstorlek) – först då gick strategin något över nollstrecket (~0,06% per trade).

Detta illustrerar att konkurrensen har ätit upp de “enkla” pengarna. Faktum är att gapstrategier var mer lönsamma tidigare, men med tiden har algoritmer och fler traders arbitragit bort mycket av edge: “Det som fungerade förr fungerar inte alls lika bra längre” konstaterar analytiker, om man inte lägger till mer sofistikerade kriterier. Risken är att ju fler filter man lägger till för att förbättra strategin, desto mer kurvanpassar man mot historiken, vilket kan ge skenbart fina resultat som inte håller i framtiden.

En klok väg är att använda gap-signaler som en del av en större strategi snarare än isolerat. Till exempel kan ett utbrottsgap användas som bekräftelse på ett breakout ur en teknisk formation tillsammans med andra indikatorer. Ett utmattningsgap kan kombineras med ett översåldhetsmått (som RSI) för att tajma bottenfiske. Dessutom är riskhantering kritiskt – gap innebär volatilitet och det kan vara svårt att placera stopporder då priset själv “hoppar över” nivåer. Man måste acceptera att felaktiga gap-signaler händer och se till att enskilda misstag inte raderar vinsterna från de lyckade affärerna.

Slutsats: Gapmönster – myt eller verklighet?

Så, fungerar gap (utbrott, fortsättning, utmattning) som tekniska signaler? Sammanfattningsvis ja, de kan fungera, men inte alltid på det enkla sätt som läroboken antyder. Gaps representerar genuina obalanser i köp- och säljtryck: utbrottsgap markerar nya trender, fortsättningsgap bekräftar starkt momentum, och utmattningsgap signalerar ofta en sista ansträngning innan trendvändning. Historiska data och backtesting visar att dessa mönster kan utnyttjas statistiskt – exempelvis har utbrottsgap gett ca 70–75% träffsäkerhet i vissa tester, och gap uppåt i allmänhet har visat ge abnormal avkastning för korta holdingperioder.

Samtidigt fylls majoriteten av alla gap så småningom, vilket ger möjligheter för kontrahandel runt utmattnings- och common gaps. Det betyder dock inte att varje enskilt gap är förutsägbart eller lönsamt att handla. Marknaden är dynamisk och gapens betydelse beror på kontext. En nybörjare som blint köper varje gap upp riskerar att stå med svidande förluster när ett gap snart täpps igen; likaså kan den som blankar alla gap ned bli överkörd av en genuin nedtrend.

Disciplin, analys och ibland tålamod krävs för att särskilja det meningsfulla gapet från brus. Dagens snabba marknader har dessutom jämnat ut många tidigare edge, så det krävs mer sofistikering för att ligga steget före. För den breda publiken är det viktigaste att förstå att gaps reflekterar marknadspsykologi. De berättar att något ändrats i utbud-efterfrågan balansen: kanske en kvartalsrapport kom, eller ett makrobesked, eller en massa investerare ändrade uppfattning samtidigt.

Att studera gap kan ge insikt om när trender startar, accelererar eller tar slut. Och ja – med stöd av statistik kan vi säga att dessa gapmönster inte bara är inbillning från charttekniker, utan de lämnar spår i historiska kursdata som bekräftar deras existens och ibland deras prognosförmåga. Men precis som med allt inom teknisk analys gäller regeln: “testa själv och ha en plan”. Gaps kan vara ett kraftfullt verktyg i arsenalen, men de fungerar bäst i kombination med andra analyser och med en hälsosam respekt för marknadens nyckfullhet.

Det finns inga garanterade genvägar – men korrekt använt kan gap-trading absolut fungera enligt både statistik och erfarenhet, om än inte vid varje tillfälle. Trading handlar slutligen om sannolikheter, och rätt identifierade gap ger sannolikheten på din sida.