Stöd och motstånd är ett koncept som rör prisnivåer där utbud och efterfrågan är i jämnvikt. På den givna prisnivån skapas en prisbarriär som trenden i aktiebörsen har svårt att penetrera. Stöd och motstånd, engelskans ”support och resistance” beror på indikatorer och prisnivåer som följer av aktörernas handlingar. Om en barriär bryts innebär det ofta att trenden i aktiemarknaden är stark. Således är penetrationen av en motståndsnivå ofta en signal om ett kommande rally. På samma sätt finns stor risk för ett börsras om priset faller igenom en stödnivå.

Om aktiemarknaden vid upprepade tillfällen testar en given prisnivå men inte tar sig förbi den, indikerar det att prisnivån kommer att uppleva regression. Det sägs då att det inte finns tillräckligt med styrka för ett genombrott.

I denna guide kommer vi att lära dig vad stöd och motstånd är. Dessutom går vi igenom hur du kan använda teknikerna i din egen handel, och vi understryker vilka fallgropar du ska undvika.

Vad är Support, en Stödnivå?

En stödnivå är en prisbarriär som skyddar mot ytterligare nedgång i aktiebörsen. När priset för en tillgång närmar sig en stödnivå anses sannolikheten för regression mot tidigare prisnivåer vara hög. Därför tenderar priset att studs kring de så kallade stödnivåerna. Dessa är inte huggna i sten, utan är godtyckligt bestämda av tidigare händelser på aktiemarknaden. Några av de prisnivåer som används för att bestämma en stödnivå är tidigare högsta, samt lägsta, värderingar.

Grafen nedan visar en tidigare botten.

Stödnivåer

Stödnivåer

Efter att priset närmat sig stödnivån, sjunk det kraftigt innan det studsade upp igen. Efter studsen påbörjades en tjurtrend. Detta beteende är ett praktexempel på hur aktiemarknaden uppför sig kring en support eller motstånds nivå. Aktiebörsens aktörer vet inte om marknaden har tillräckligt med kraft att passera nivån förens priset är signifikant skiljt därifrån. Om marknaden rör sig upp ifrån stödnivån indikeras styrka. Annars påvisar trendbrottet en potentiellt kortsiktig björnmarknad i tillgången.

Vad är Motstånd?

Motstånd, engelskans resistance, är baserad på motsatta principen av en stödnivå. Med andra ord är det en prisnivå som marknaden har svårt att bryta igenom. Därmed hindras en vidare prisstegring.

Nedan bild påvisar hur en motståndsnivå håller tillbaka marknaden i en given tillgång.

Motståndsnivå

Motståndsnivå

Vad är skillnaden mellan Motstånd och Stöd?

Skillnaden mellan en stödnivå och en motståndsnivå är åt vilket håll den givna nivån förväntas, om än temporärt, stoppa börsmarknadsutvecklingen. Detta gäller i hög utsträckning den kortsiktiga marknadsutvecklingen som är av intresse för daytraders samt inom swing. En stödnivå kan likställas med en krockkudde i ett börsfall, alltså en prisnivå där fallet förväntas bromsa och potentiellt studsa tillbaka. En motståndsnivå är ett hinder för fortsatt prisökning.

Beroende på den rådande omgivningen på aktiebörsen kan olika signifikans tillskrivas de båda. Det innebär att den långsiktiga trenden i marknaden kan ha stor inverkan. Exempelvis kan en stödnivå på OMX30 vara viktigare om marknaden är i en tjurtrend långsiktigt, än vad en motståndsnivå bör tillskrivas i samma situation. Anledningen är att marknaden gång efter gång testar, och penetrerar, motståndsnivåer. Efter att marknaden i en tjurtrend brutit igenom en motståndsnivå omvandlas den till en stödnivå.

För att ytterligare förklara fenomenet, anta att aktiebörsen och de underliggande företagens aktier värderas högre varje dag. Det är en följd av att ekonomin som helhet förväntas växa. Det medför ökade intäkter till bolagen på aktiemarknaden. Eftersom de föregående motståndsnivåerna utformades baserat på de föregående, lägre, värderingarna är de inte längre an någon vikt.

Givetvis håller inte antagandet lika bra i en björnmarknad som det gör i en tjurmarknad. Men kunskap om den långsiktiga trenden i marknaden kan ge traders likväl som investerare föraningar om hur de ska handskas med motstånd och stöd.

Motståndsnivå konverteras till Stödnivå

Ibland händer det att en motståndsnivå förvandlas till en stödnivå efter att marknaden brutit igenom den. Det som tenderar att hända är att aktiebörsen bryter igenom en motståndsnivå. Därefter fortsätter utvecklingen uppåt innan den vänder ned igen. Om fallet stannar vid den tidigare motståndsnivån, har den omvandlats till en stödnivå.

Motståndsnivå som omvandlats till stödnivå

Motståndsnivå som omvandlats till stödnivå

I bilden ovan har prisutvecklingen brutit igenom motståndsnivån och utvecklingen fortsatte uppåt. Därefter föll marknaden tillbaka och testade stödnivån, som var den tidigare motståndsnivån. Eftersom marknaden inte sjunk djupare, har den tidigare motståndsnivån blivit till en supportnivå.

Supportnivå omvandlas till Motståndsnivå

Självklart kan även motsatsen inträffa. Bilden nedan visar hur marknaden faller nedanför en stödnivå. Därefter försöker aktiebörsens prisutveckling penetrera den tidigare supportnivån, men misslyckas. Således har den övergått till en motståndsnivå.

Stödnivå som omvandlats till en motståndsnivå

Stödnivå som omvandlats till en motståndsnivå

Därför fungerar Stödnivåer och Motståndsnivåer

Utvecklingen på världens finansmarknader styrs av mänskligt beslutsfattande. Det var länge en vedertagen sanning att människor var rationella i den process som föranleder ett beslut. Vi troddes ta logiska aspekter i beaktning och därefter agera på ett genomtänkt sätt. Detta tankesätt är känt som den effektiva marknadshypotesen. På senare år har hypotesen dock stött på patrull och många akademiker argumenterar för att hypotesen är inkorrekt.

Istället för att basera våra handlingar på logik, drivs människor i hög utsträckning av känslor. En graf med som visar prisutvecklingen för ett givet värdepapper kan även sägas visa känslorna i marknaden. Dessa kan vara optimism, rädsla, pessimism eller girighet. När människorna på aktiebörsen fattar beslut att sälja eller köpa ett värdepapper, görs det i regel baserat på känslorna. Alltså är det inte rationella fakta som styr våra handlingar på aktiebörsen.

Applicera Psykologi på Stöd och Motstånd

Det finns alltid tre typer av aktörer på de finansiella marknaderna. Dessa är

  1. Traders med positiv marknadssyn – Tjurar
  2. Traders med negativ marknadssyn – Björnar
  3. Traders med neutral marknadssyn – Står vid sidlinjen

Det är den positiva tradern som skapar efterfrågan i marknaden. Det gör han eftersom han tror att tillgången av intresse ska stiga i värde. Motpunkten utgörs av björnen som anser att tillgången är övervärderad och säljer på den givna prisnivån. Denna enkla modell påvisar hur reglerna om utbud och efterfrågan i termer av björn och tjur traders styr marknaden.

Förklaringen

När priset närmar sig en motståndsnivå, väcks tveksamhet hos de traders som har en positiv marknadssyn. De tvekar på styrkan i den kortsiktiga trenden på aktiebörsen. Väl medvetna om att de närmar sig en motståndsnivå väljer somliga att stänga sina positioner. Det leder till att balansen mellan utbud och efterfrågan skiftas. Tjurarna konverteras i viss mån till björnar vilket leder till att motståndsnivån inte bryts igenom. Således håller motståndet.

Motsatsen händer när marknaden närmar sig en stödnivå. Björnarna på marknaden, de som styr marknaden neråt, antar att prisfallet kommer att avta. Det leder till att somliga säljer av sina korta positioner vilket innebär att de skickar ut en köporder. Ökningen av köporder leder till att efterfrågan ökar, och därmed håller stödnivån.

För att marknaden ska bryta igenom en stödnivå, alternativt ett motstånd, krävs en annorlunda situation. Om marknaden tar sig igenom prisbarriären påverkas förväntningarna hos aktiemarknadens aktörer. Eftersom priset tog sig igenom motståndet, alternativt stödnivån, tillskrivs trenden mer styrka. Det innebär förändringar i balansen mellan utbud och efterfrågan.

Vid ett falskt trendbrott är skiftet i balansen inte starkt nog. Det leder till att marknaden återvänder till den ursprungliga sidan av prisbarriären som förblir intakt.

Varför är en prisnivå Signifikant?

Motstånd likväl som supportnivåer kan härledas från prisutvecklingen, indikatorer eller glidande medelvärden. Men det är inte endast dessa faktorer som påverkar, utan det finns andra saker som fastställer om en givenprisnivå är signifikant. Dessa kan hjälpa dig att skatta sannolikheten för att en prisnivå kommer att hålla eller ej. Följande faktorer är några som adderar tyngd till en given motståndsnivå, eller en stödnivå.

  • Volym
  • Antal interaktioner
  • Kombinationer
  • Tid

Volym

Volym ger en indikation om hur många aktier, eller kontrakt, som handlades under en given tidsperiod. Högre handelsvolymer innebär att signifikansen för den givna prisnivån stiger. Om den givna prisnivån höll emot marknadstrenden, tillskrivs extra signifikans till den nivån.

Antal Interaktioner

Antalet gånger aktiemarknaden testar en given prisnivå är viktig för hur signifikant den givna prisnivån är. Desto fler gånger den testas, och håller, desto viktigare är den. Det innebär att fler aktörer är villiga att antingen stänga sina positioner när den givna prisnivån närmar sig. Således har antalet interaktioner med prisnivån en viktig roll att spela när signifikans ska tillskrivas.

Kombinationer

Det finns många olika nivåer som kan ta sig skepnad som antingen stödnivå, eller motståndsnivå. Om det finns flera stöd eller motstånd nära varandra blir zonen svårare för aktiebörsen att penetrera. Nedan återfinns en graf som påvisar ett kluster av motståndsnivåer som utgörs av tidigare högsta pris.

Motståndskluster

Motståndskluster

Tid

Ju längre tid en nivå håller, desto mer signifikant blir den. Terminsmarknaden finner det allt svårare att bryta igenom en prisbarriär som uppstod för flera år sedan, än om den uppkom under den senaste månaden.

Hög Frekvens

Om kraftig volatilitet plötsligt uppstår på aktiemarknaden med oväntade, skarpa, rörelser, blir de stödnivåer och motstånd som skapas allt viktigare. Alltså tillskrivs högre signifikans till stödnivåer samt motstånd som skapas under högfrekvenshandel.

Bryta Igenom en Signifikant Prisnivå

Om en signifikant prisnivå penetreras föranleder det ofta en mer högintensiv, signifikant, handel. Nedan följer en graf som visar ett exempel från när en signifikant stödnivå bröts. Det ledde till att volatiliteten i marknaden ökade och medförde en kortsiktigt nedåtgående trend.

Upprepade studsar vid stödnivån

Upprepade studsar vid stödnivån

Som du kan se i bilden ovan testades stödnivån inte mindre än fyra gånger. På det femte försöket såg det ut som att styrkan i prisbarriären var tillräckligt för att hålla emot vidare prisras. Dessvärre bröt aktiebörsen igenom supportnivån över natten, och därefter fortsatte prisfallet under en tid.

Du kommer att lägga märke till att det inte är ovanligt att stöd och motståndsnivåer bryts vid handelsstopp, som exempelvis nattstängningar.

Olika typer av Stöd och Motstånd

Precis som tidigare nämnt så finns det olika typer av stöd och motståndsnivåer. Låt oss ta en närmare titt på dessa.

Höjder och Bottnar

Det är väldigt vanligt bland traders att markera stöd och motståndszoner baserat på pris högsta respektive bottnar.

Höjder & bottnar - Motstånd samt stöd

Höjder & bottnar – Motstånd samt stöd

Bilden ovan visar hur det högsta priset, samt prisbotten, har begränsat prisutvecklingen i en finansiell tillgång. När priset har närmat sig tidigare lägsta pris, alternativt pristoppar, har trenden vänt.

Trendlinjer

En trendlinje är en linje som sammankopplar två högsta, eller två lägsta, historiska priser. Om två låga priser sammankopplas skapas en stödnivå. Motsatsen gäller om två högsta priser sammankopplas, då har man nämligen genererat en motståndsnivå.

För att på bästa sätt använda trendlinjer bör marknaden ha en tydlig trend. Med andra ord har den långsiktiga trenden på börsen under en tid varit tydligt positiv, eller tydligt negativ. Om terminsbörsen befinner sig i en tjurtrend förväntas marknadsfall stoppas vid högre prisnivåer än tidigare. Det medför att nya stödnivåer skapas. Samma sak gäller för björnmarknader där lägre högstanivåer konverteras till motståndsnivåer. I grafen nedan kan du se hur trendlinjerna markerar nya stödnivåer, samt motståndsnivåer. Detta benämns ibland som trendkanaler.

Trendlinjer

Trendlinjer

Du kanske noterat att motståndsnivån slutligen bröts, och omvandlades till en stödnivå. Detta mönster är vanligt förekommande. Aktiemarknaden testar om de tidigare motståndsnivåerna klarar av att agera stödnivåer, innan trenden fortsätter.

Trendlinjer är några av de vanligast förekommande verktygen inom stöd och motstånd i teknisk analys. Ofta fungerar tekniken utmärkt. Men precis som med alla andra tekniker för att finna stöd och motstånd i aktiebörsen kommer bestämda trendlinjer att brytas förr eller senare. Det är då upp till dig som trader att omvärdera och finna nya relevanta nivåer för trendlinje-tekniken att vara fortsatt effektiv.

Avrundade Värden

Med avrundade värden hänvisas till jämna priser, exempelvis 1000SEK eller 2500SEK. De finansiella börserna tenderar att ha svårt att bryta igenom dessa nivåer, svårare än andra prisnivåer. Det finns två huvudsakliga anledningar till fenomenet.

Det första är att traders, särskilt oerfarna, sätter sina stopp loss orders på jämna nummer. Detta är psykologiskt eftersom det är enklare att använda ett avrundat värde än ett decimaltal. Dessutom tenderar traders att tillskriva mer signifikans i ett utbrott bortanför ett rundat nummer än ett decimaltal. Med andra ord, om priset för en aktie går igenom nivån 95SEK, anses det av somliga som mer signifikant än 94.75SEK. Det föranleder att positioner stängs efter att ett jämnt nummer har passerats.

Den andra orsaken är att de stora investmentbankerna har en förkärlek till att sätta sina målsättningar till jämna nummer. Således placerar de stopp loss order kring dessa nivåer. Dessa företag handlar dock med så stora volymer att allt inte kan säljas på samma prisnivå eller via en order. Därför placerar de många, mindre order i förhållande till sin position, kring det förutbestämda målet. Detta beteende föranleder att avrundade värden tenderar att agera som motståndsbarriärer som bromsar prisutvecklingen.

Traders med mycket erfarenhet vet att trender tenderar att avta när de närmar sig avrundade nummer. Därför undviker de att placera orders på dessa nivåer i så hög utsträckning som möjligt. Om du placerar en stopp loss på en avrundad prisnivå, riskerar du att missa avslutet på din trade precis när marknaden vänder emot dig.

Nedan visas en graf där du kan se hur Apple nådde en motståndsnivå under 2009 för att sedan falla tillbaka.

Motståndsnivåer vid avrundade värden

Motståndsnivåer vid avrundade värden

Glidande Medelvärden

Glidande medelvärden är några av de mest använda tekniska indikatorerna som kan användas för att bestämma stödnivåer, och motståndsnivåer. De fungerar genom att historiska data över de ”x” senaste dagarna används för att skapa ett justerat medelvärde.

När genomsnitt används för att identifiera prisbarriärer finns de olika varianter att välja från. Några av de populäraste, och historiskt mest pålitliga, är 10, 20, 50, 100 samt 200 dagar. Traders som använder sig av dessa metoder tenderar att tillskriva extra vikt till 50 samt 200 dagars glidande medelvärden. Nedan återfinns en bild som visar hur glidande 200-dagars medelvärde har använts för att identifiera supportnivåer.

Stöd med glidande medelvärden

Stöd med glidande medelvärden

Om du granskar grafer över dagliga prisutvecklingar, främst för aktier och marknadsindex, tenderar 200-dagars glidande medelvärde att visa stödnivåer under tjurtrender. Om marknaden befinner sig i en nedåtgående riktning utgör de istället motståndsnivåer. Det föranleds av att det glidande medelvärdet tenderar att vara lägre än prisgrafen i en björntrend, och högre i en tjurtrend.

Indikatorer

Somliga traders använder tradingindikatorer som support eller motstånd. Vanligtvis utvärderar du indikationer som om du läste en prisgraf. Således kan en lägstanivå i en indikator användas som en supportnivå och vise versa. I allmänhet kan samma metoder som används för att utvärdera en prisgraf användas för att analysera tradingindikatorer.

Nedan återfinns ett exempel på hur en låg RSI-nivå användes visade sig vara en supportnivå.

Stödnivå och Motståndsnivå

Stödnivå och Motståndsnivå

Fibonacci Nummber

Traders kan ta hjälp av Fibonacci nummer för att identifiera supportnivåer, likväl som motstånd. Vanligast är att de används för att hitta Fibonacci sammandragningar. Dessa är ratios mellan prisförändringar som tenderar att utgöra stöd och motståndsnivåer i aktiemarknaden. De vanligaste är 61.8% samt 38.2%.

En Fibonacci sammandragning illustreras på en graf genom att avståndet mellan en högsta nivå och en lägsta prisnivå. Avståndet multipliceras sedan med en ratio, (61.8 alternativt 38.2 i vanliga fall). Det är så Fibonacci numer kan användas för att identifiera stödnivåer och motstånd på aktiebörsen.

Konceptet är inte helt enkelt att förstå, så låt oss granska bilden nedan.

Fibonacci Motstånd

Fibonacci Motstånd

Avståndet från den högsta nivån, tills det att prisutvecklingen bottnar, används för att utföra Fibonacci kalkylen. Således beräknas 61.8% nivån med hjälp av följande formel:

Bottennivån + (Högstanivån*0,618)

Som grafen visar så utgjorde både 161.8% nivån och 61.8% nivån motstånd i grafen. Även 31.8% nivån utgjorde en kortsiktig motståndsnivå, även om detta inte är utpekat.

Men hur använder traders sig av stödnivåer, eller för den delen motstånd, i sin trading?

Så används Stöd och Motstånd i Regression mot Medelvärdet

Stödnivåer och motståndsnivåer används i hög utsträckning av traders för att hitta gynnsamma prisnivåer att öppna samt stänga positioner. Exempelvis kan det vara ett gyllene läge att ta en lång position när marknaden närmar sig en stödnivå, eftersom det är troligt att marknaden stutsar upp igen. Genom att systematiskt använda denna typ av insikter kan en trader hitta bra positioner i marknaden.

På samma sätt kan korta positioner införskaffas om den finansiella tillgångens pris närmar sig en motståndsnivå. Eftersom det har varit svårt för aktörerna att pressa priset förbi den givna nivån, är sannolikheten hög för en sammandragning.

En vanlig teknik för användning av stöd och motstånd bland skickliga traders benämns som regression mot medelvärdet. När en marknadsaktör ser hur prisutvecklingen närmar sig en prisbarriär, tolkar han detta som ett tecken på att marknaden översåld eller överköpt. Men det är farligt att förlita sig enbart på stöd och motståndslinjer. Det händer hela tiden att marknaden bryter igenom dem. När det inträffar får prisutvecklingen ofta mer styrka och trenden blir starkare. Det innebär att andra tekniska verktyg. Exempel på dessa kan vara indikatorer och pristrender.

En indikator som är allmänt känd för att vara kompatibel med medelvärdesregression är RSI indikatorer. Genom att kombinera en översåld supportlinje med RSI tekniken kan traders förbättra sina sannolikheter för bra utfall i aktiehandeln. Nedan visas ett bra exempel på hur du kan använda kombinationen av RSI med stödnivåer.

RSI & Stödnivå

RSI & Stödnivå

Även mönster i candlesticks kan vara behjälpliga. En doji som sammanfaller med en supportnivå är en stark indikator på att marknaden kommer att vända. Det är vanligt att en lång svans på en doji tolkas som en stark signal. Om terminsbörsen har upplevt stora gap i prisutvecklingen tillskrivs ytterligare signifikans till indikatorn. Nedan ser du ett exempel på hur en stödnivå sammanfaller med en doji.

Doji & Stödnivå

Doji & Stödnivå

Handla Trendbrott från Motstånd eller Supportnivåer

I vissa fall ignorerar aktiebörsen stödnivåer likväl som motståndsnivåer. När det inträffar fortsätter handeln i den redan pågående trenden. Detta benämns som ett utbrott.

Om tradingen på aktiemarknaden leder till ett utbrott, fortsätter handeln i den redan påbörjade riktningen. En tjurmarknad fortsätter uppåt efter att den brutit igenom ett motstånd, och en björnmarknad faller djupare efter att en stödnivå brustit. Det innebär att, om ett trendbrott sker i en tjurmarknad förväntas långa positioner vara gynnsamma. I bilden nedan framgår ett sådant exempel.’

Utbrott

Utbrott

Det kan se enkelt ut att handla trendbrott i teorin, men verkligheten är ofta annorlunda. Stödnivåer är inte huggna i sten. Istället för att tolka dem som absoluta sanningar, ska de ses som att sannolikheten för att prisutvecklingen vänder blir högre. Således blir det svårare att identifiera ett utbrott. Hur kan du som trader fastställa att ett utbrott har ägt rum, om prisnivån som måste penetreras är svår att definiera?

Addera marginal till Utbrottsnivån

För att kringgå problemet adderar traders vanligen marginal till utbrottsnivån. Så om motståndszonen uppskattas till 130SEK, kan tradern godtyckligt bestämma att ett utbrott skett om priset överstiger 131SEK. Genom att addera marginal innan utbrottet accepteras, minskar sannolikheten för att ha fel. Om det visar sig att utbrottet vänder igen, benämns det som ett falskt utbrott.

Det finns givetvis nedsidor med att lägga till marginal till utbrottsnivån. Om det är ett sant utbrott, innebär det att du som trader potentiellt missar avkastning genom att invänta bekräftelsen.

Att bestämma hur mycket marginal som ska adderas till utbrottsnivån är inte enkelt. Beroende på vilken finansiell tillgång som berörs används olika rekommendationer. I regel används dock dessa tre förhållningssätt.

  • Marginal baserad på ett givet monetärt belopp
  • Marginal baserad på procentenheter
  • Marginal justerad för volatilitet

Marginal baserad på ett givet monetärt belopp

Denna teknik är enkel att förstå, den innebär att en given summa adderas, eller subtraheras från prisbarriären. Exempelvis kan du som trader lägga till 1SEK till den identifierade stödlinjen.

Nackdelen med detta tillvägagångssätt är att den inte tar marknadens värdering i beaktning. 1SEK för en tillgång som kostar 125SEK per enhet är mindre signifikant än för en frimärkesaktie exempelvis. Således måste du justera marginalen beroende på vilken typ av aktie, eller annat värdepapper, du handlar.

Marginal baserad på procentenheter

När du justerar din marginal baserat på en procentsats, lägger du till en given procent till utbrottsnivån. Låt säga att du handlar en aktie och har identifierat att motståndsnivån är 50SEK och att du kräver 1% marginal. Du bestämmer då att marknaden verkligen brutit igenom motståndet först när priset uppgår till 50.5SEK.

Denna metod är fördelaktig eftersom den tar tillgångens värde i beaktning. Det kan vara centralt eftersom större marknader medför att en procent är ett stort belopp tillskillnad från handel på mindre listor.

Marginal justerad för volatilitet

Denna metod mäter volatiliteten i marknaden och beräknar hur mycket marginal som ska läggas till gentemot utbrottsnivån. Det sker ofta genom att använda metoder som glidande medelvärden gentemot den sanna nivån. Det ger dem ett mått på den marginal som normalt krävs. Därefter multiplicerar de volatilitetsmåttet med ett godtyckligt tal mellan 0.05 & 10.

Fördelen med att använda denna metod är att den är flexibel och inte antar statisk volatilitet. Det ligger i volatilitetens natur att ständigt förändras, och således kan det finns fördelar med att anpassa marginalen efter marknadsförhållandena. Förhoppningsvis minskar antalet falska utbrott genom användning av metoden.

Stöd Och Motstånd i Backtesting

Det kan vara utmanande att definiera stödnivåer likväl som motståndsnivåer beroende på vilka prismönster du arbetar med. En tidigare högstanivå kan programmeras relativt enkelt, men en trendlinje kräver mer än bara grundläggande kunskaper inom programmering.

Motståndsnivåer vs Motståndszoner

Det är viktigt att komma ihåg att det finns en skillnad mellan motståndsnivåer och motståndszoner. Handeln på aktiebörsen respekterar sällan en motståndsnivå på decimalen. Istället behandlas flera motståndsnivåer som zoner, och en nivå kan penetreras utan att zonen brister. Nedan återfinns en bild där handeln bröt igenom en stödnivå, för att sedan vända tillbaka upp igen.

Stödzone

Stödzone

Med det sagt finns det så klart tillfällen då aktiemarknaden vänder precis på decimalen där du placerat din motståndsnivå. Det är vanligast förekommande när handel sker i smala prisintervall och med korta tidshorisonter. I takt med att prisintervall och / eller tidshorisonter ökar, tenderar stöd och motstånd att återfinnas i zoner snarare än givna decimaltal.

Slutsats – stöd och motstånd

  • Stöd och motstånd är en av de mest behjälpliga teknikerna inom teknisk analys.
  • Stöd innebär en prisnivå där terminsmarknaden troligtvis vänder uppåt
  • Motstånd är en prisnivå där prisutvecklingen troligtvis utvecklas negativt
  • Det finns flera olika metoder för att identifiera stödnivåer likväl som motståndsnivåer. Bland dessa finns trendlinjer, glidande medelvärden samt pristoppar och prisbottnar.
  • Om du applicerar tekniker som kretsar kring regression mot medelvärdet och utbrott kan stöd och motstånd vara användbart.

Leave a Reply