Utdelningsbombmatta: Din guide till jämna kassaflöden med utdelningsaktier

Last Updated on 9 March, 2026 by Håkan Samuelsson

Att bygga en utdelningsbombmatta innebär att du sprider ut dina aktieutdelningar över alla årets månader. Målet är att få in pengar på kontot nästan som en lön varje månad, istället för stora summor bara några gånger om året. Strategin bygger på att välja aktier i företag som delar ut vinst regelbundet – ofta stabila företag eller fastighets-REITs – och att kombinera dem så att minst en ger utdelning varje månad. Som Marcus Hernhag förklarar kan man se det som “dividend carpet bombing” och påpekar att regelbunden utdelning ger ett jämnare kassaflöde både för dig och de bolag du investerar i.

Vad är en utdelningsbombmatta?

En utdelningsbombmatta är alltså en portfölj av utdelningsaktier som är utvald så att du får utdelning varje månad. Målet är att sprida utdelningarna jämnt över året. Genom att kombinera olika aktier med olika utdelningsscheman kan du få ett utflöde varje månad. Hernhag skriver att detta ger “ett jämnare kassaflöde” och att regelbunden utdelning är bra att ha oavsett om man behöver pengarna direkt eller reinvesterar dem. Att sprida ut utdelningarna handlar alltså inte bara om mer pengar, utan också om att få en stabilare inkomstström.

Hur fungerar utdelningsaktier och utdelningsportföljer?

Utdelningsaktier är aktier där företag väljer att dela ut en del av sin vinst till ägarna. Ofta sker detta som en kontantutdelning 1–2 gånger per år, men det finns också företag som delar ut varje kvartal eller månad. Processen går till så att styrelsen föreslår en utdelning, bolagsstämman beslutar om den, och om du äger aktien när börsen stänger på så kallad sink-dag (sista inklusionsdagen) har du rätt till utdelningen. Därefter fastställs avstämningsdag (när aktieboken uppdateras) och slutligen betalas pengarna ut på utdelningsdagen.

En utdelningsportfölj är helt enkelt en samling av sådana aktier. Det handlar om att välja bolag med stabila vinster och god historik – företag som har råd att dela ut pengar och gärna höjer utdelningen över tid. Genomsnittlig direktavkastning för en bred aktieportfölj kan ligga runt 4–6 % per år, enligt Avanzas beräkningar. Det betyder att varje 1 000 kr man investerar ger ungefär 40–60 kr i utdelning per år. Om du har 1 miljon kr placerat i utdelningsaktier ger det alltså i storleksordningen 40–60 000 kr per år i utdelningar (siffrorna kan variera beroende på vilka aktier du valt).

Bombmatta av utdelningsaktier (Svenska aktier)

Låt oss börja med att titta på vilka svenska aktier som går att använda i en utdelningsbombmatta. I listan nedan har jag listat exempel på aktier som har utdelning vid andra tidpunkter än bara i april eller maj då majoriteten av bolagen har utdelningar.

H = Halvårsutdelningar

K = Kvartalsutdelningar

B = Brutet räkenskapsår

OBS – Exakt vilken månad utdelningarna kommer kan ibland variera från år till år.

Varför bygga en utdelningsbombmatta?

Att sprida ut utdelningarna över året har flera fördelar. Dels ger det dig ett jämnare kassaflöde – du behöver inte oroa dig för att alla dina intäkter kommer vid bara ett eller två tillfällen. Som Spargrisarna påpekar är det positivt om du planerar att leva på utdelningarna att få dem i flera små skurar under året för ett stabilt inflöde. Du behöver inte heller tajma marknaden lika mycket, eftersom du får utdelning kontinuerligt oavsett kursupp- och nedgångar. Dessutom är det psykologiskt motiverande att få “pengar i fickan” regelbundet – en konkret påminnelse om din investering – vilket kan vara en trygghetsfaktor för många sparare.

Fördelar med en utdelningsbombmatta

• Jämnt kassaflöde: Med aktier som delar ut året om får du regelbundna inbetalningar varje månad. Detta ger ett jämnare kassaflöde och kan liknas vid att få en lön för att äga aktier.
• Ränta-på-ränta: Genom att återinvestera utdelningarna skapas en tydlig ränta-på-ränta-effekt. Spargrisarna beskriver hur varje utdelning kan användas för att köpa fler aktier, som sedan ger ännu mer utdelning nästa år.
• Mindre marknadstajming: När börsen faller blir utdelningsaktier billigare och ger högre direktavkastning. Du kan köpa fler aktier för samma pengar, vilket ökar framtida utdelningar – en möjlighet när marknader dippar.
• Psykologiska fördelar: Regelbundna passiva inkomster kan kännas tryggt och motiverande. Spargrisarna sammanfattar det som att “pengar i fickan” känns mer konkret än en sjunkande eller stigande kurs. Detta kan göra det lättare att hålla fast vid strategin även när börsen är volatil.

Nackdelar och risker med utdelningsstrategin

• Mindre tillväxt: Bolag som delar ut vinsten har ofta lägre tillväxt än de som återinvesterar allt i verksamheten. Som Spargrisarna skriver är det “få tillväxtbolag” bland dem som delar ut mycket – de växer inte lika snabbt.
• Fel fokus: Fokuserar man enbart på hög utdelning kan man gå miste om andra bra investeringsmöjligheter. Det kan vara bättre att analysera ett företags verksamhet och lönsamhet än att bara jaga direktavkastning.
• Ingen garanti: En lång historik av utdelningar ger ingen absolut säkerhet. Bolag kan dra in eller sänka utdelningen vid kriser, vilket hände i coronakraschen 2020 för en del tidigare stabila utdelare.
• Källskatt: Utdelningar från utländska bolag beskattas i det land bolaget är hemmahörande. Vanligtvis dras 15 % källskatt på amerikanska utdelningar, vilket minskar din utdelning. Fördelen är att du kan få tillbaka dessa pengar via din deklaration eller genom att ha aktierna i en kapitalförsäkring. Men risken är att man missar att göra det och tappar pengar i onödan.
• Diversifiering: En vanlig fallgrop är att lägga alla ägg i för få korgar. En utdelningsbombmatta kräver ofta många innehav för att täcka alla månader. Rekommendationen är minst 10–15 olika aktier i olika sektorer för att sprida riskerna. Följer man inte det ökar bolags- eller branschrisken.

Hur fungerar utdelningsscheman för aktier?

Utdelningsschemat varierar mellan olika bolag och marknader. I Sverige delar de allra flesta företag ut en gång per år, vanligen i april eller maj efter årsstämman. Ungefär 40 svenska bolag har halvårsutdelning (två gånger per år) och knappt tio svenska bolag har kvartalsutdelning (fyra gånger per år). Kvartalsutdelning är däremot vanligt i USA och internationellt. Några exempel på svenska kvartalsutdelare är till exempel Castellum och Telia.

Årsutdelning: Vanligast i Sverige – en utbetalning per år, oftast i vårmånaderna.
Halvårsutdelning: Två gånger per år, ibland i vår och höst. Flera investmentbolag och industribolag betalar så.
Kvartalsutdelning: Fyra gånger om året; standard i USA. Några svenska preferens- och D-aktier samt mindre bolag har också detta. (Alla preferensaktier och D-aktier i Sverige betalar utdelning kvartalsvis.)
Månadsutdelning: Sällsynt. Exempel är fastighetsbolaget Cibus Nordic Real Estate som betalar varje månad. Månatliga utdelare finns främst bland amerikanska REITs och investmentbolag. Nordnet listar exempel som Realty Income (USA) och AGNC Investment, bolag som alla “känner till att betala ut en utdelning varje månad”.

Hur bygger man en utdelningsbombmatta steg för steg?

1. Sätt mål och planera. Bestäm hur mycket du vill få i utdelning och vilken tidsram du har. Räkna om ditt årliga behov till kapital genom att dela med förväntad direktavkastning (t.ex. om du vill ha 300 000 kr/år och räknar med 4% yield behöver du omkring 7,5 miljoner kr).
2. Välj konto. I Sverige är investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF) bäst för utdelningsstrategier. Båda beskattas schablonmässigt på värdet, men en KF hanterar utländsk källskatt automatiskt. Vill du mest ha svenska utdelningar räcker ISK, men tänk på att KF förenklar återvinning av källskatt på amerikanska utdelningar.
3. Hitta utdelningsaktier. Leta efter bolag med stabil vinst och utdelningshistorik. Titta på direktavkastning, utdelningstillväxt och utdelningsandel. Bolag som höjt utdelningen år efter år (så kallade utdelningsaristokrater) har ofta god kvalitet. I Sverige har du exempel som Investor, Axfood och AstraZeneca med lång utdelningshistorik, och i USA bolag som Realty Income och Johnson & Johnson. Använd listor och nyckeltal – exempelvis bör du undvika alltför hög direktavkastning utan underliggande stabilitet.
4. Diversifiera portföljen. Sprid över branscher och marknader för att få utdelning varje månad. En tumregel är minst 10–15 bolag i olika sektorer. Ta in både svenska och utländska aktier. Till exempel kan en portfölj innehålla Investor, Axfood, Cibus, Swedbank och Telia i Sverige, samt amerikanska aktier som Realty Income och Johnson & Johnson. Tanken är att så få av bolagen som möjligt ska betala just när du behöver pengarna, och att du alltid har något som delar ut.
5. Återinvestera och spara regelbundet. Om du inte behöver pengarna direkt, återinvestera varje utdelning. Då växer portföljen snabbare tack vare ränta-på-ränta. Månadsspara eller sätt in kapital löpande och använd utdelningarna till nya aktieköp. På så sätt köper du kontinuerligt fler aktier till olika prisnivåer.
6. Följ utdelningskalendern. Håll koll på vilka månader bolagen brukar dela ut. Det gör du enklast via en utdelningskalender eller en bevakningslista. Spargrisarna rekommenderar att “hålla koll på datum” om du vill få utdelningar under hela året. När du ser att ett visst slag tappar flödet i en månad kan du kompensera genom att hitta aktier som delar ut då.
7. Övervaka och ombalansera. Gå igenom portföljen 1–2 gånger per år. Kolla att inget bolag har sänkt eller pausat utdelningen, se till att inga innehav vuxit sig för stora, och ombalansera vid behov för att hålla önskad fördelning. Undvik känslostyrda beslut vid kortsiktiga kursfall – betrakta det som en möjlighet att öka din position i utdelningsmaskinen.

Hur väljer man rätt utdelningsaktier?

När du letar aktier till utdelningsbombmattan är det viktigt att granska flera faktorer:

• Direktavkastning: En måttlig direktavkastning (t.ex. 3–6%) är ofta sundast. Extremt hög utdelning kan signalera risk.
• Utdelningshistorik och tillväxt: Bolag som konsekvent höjt utdelningen år efter år (till exempel Dividend Aristocrats i USA) är ofta stabila. USA-listan Dividend Aristocrats kräver minst 25 års höjd utdelning, och Dividend Kings 50 år. Svenska exempel är företag som höjt årliga utdelningar över lång tid, t.ex. AstraZeneca och Investor.
• Stabilt kassaflöde: Välj bolag med starka balansräkningar och fritt kassaflöde. Kassa och lönsamhet behövs för att klara utdelningar även i sämre tider.
• Payout Ratio (utdelningsandel): En utdelning som är en rimlig del av vinsten (ofta 40–70%) är mer hållbar. Väldigt hög utdelningsandel är varning.
• Sektor och diversifiering: Ha spridning mellan olika branscher. Exempelvis konsumentvaror (Coca-Cola), hälsovård (Johnson & Johnson), finans (Nordea, Swedbank) och industri (Atlas Copco) kan komplettera varandra. Även preferensaktier och REITs kan ingå för deras regelbundna utbetalningar.

Utdelningsbombmatta med svenska utdelningsaktier

I Sverige är det svårare att få utdelningar varje månad, eftersom de flesta bolag delar ut en gång om året. Möjligheter och begränsningar för en svensk bombmatta:

• Årsutdelare: Stora svenska börsbolag (Investor, Atlas Copco, H&M med flera) delar oftast ut i april eller maj. Dessa ger inget kassaflöde resten av året.
• Halvårsutdelare: Flera investmentbolag och industribolag (t.ex. Axfood, SCA, Ericsson) betalar två gånger om året. Det ger ett inflöde vår och höst, men kan inte fylla alla månader.
• Kvartalsutdelare: Få svenska stamaktier delar ut kvartalsvis. Exempel är bolag som Castellum och Telia. Svenska preferensaktier och D-aktier delar dock alltid ut fyra gånger per år (t.ex. SBB D, Clavister).
• Månadsutdelare: Det finns bara någon enstaka på Stockholmsbörsen. Cibus Nordic Real Estate är den första och enda månadsutdelaren i Sverige. Andra bolag kräver ofta utländska innehav eller specialklasser för att få utdelning varje månad.

Sammanfattningsvis innebär en svensk bombmatta ofta att många svenska aktier kompletteras med utländska, eller att man inkluderar aktieslag som preferens- och D-aktier för att få fler utbetalningstillfällen.

Utdelningsbombmatta med amerikanska utdelningsaktier

USA är en guldgruva för en utdelningsbombmatta tack vare att många företag delar ut kvartalsvis eller till och med månadsvis. Exempel på populära amerikanska utdelningsaktier:

• Dividend Aristocrats: Stabilt utdelande jättar som Coca-Cola, Procter & Gamble och Johnson & Johnson (har höjt sin utdelning i 54–58 år). Dessa bolag betalar ofta ut kvartalsvis.
• REITs och investmentbolag: Fastighetsbolaget Realty Income (ticker O) kallar sig “The Monthly Dividend Company” och delar ut varje månad. Andra REITs och BDCs som AGNC Investment, Dynex, LTC, Prospect Capital med flera är kända månadsutdelare. Nordnet listar bland “Månadsutdelarna” bland annat Realty Income (4,97% yield) och AGNC Investment (13,21% yield).
• Teknik och konsumentvaror: Aktier som Apple, Microsoft eller Johnson & Johnson har lite lägre yield (runt 2–3%) men mycket stabila kassaflöden och höjt utdelningen i decennier.
  Genom att inkludera amerikanska kvartals- och månadsutdelare kan man fylla luckor mellan de svenska utdelningarna och få utdelning i princip varje månad.

Amerikanska dividend aristokrater och utdelningskungar

Dividend aristokrater och kings är välkända USA-listor som många utdelningsinvesterare följer. Dividend Aristocrats är S&P 500-bolag som höjt utdelningen minst 25 år i rad. Exempel är Coca-Cola och Johnson & Johnson. Dividend Kings är eliten med minst 50 år i rad av höjda utdelningar – här hittar vi bolag som 3M (58 år) och Colgate-Palmolive (sedan 1962). Bolag i dessa grupper är ofta stabila och långsiktiga val för en utdelningsportfölj, eftersom de visat en extremt lång historik av ökande utdelningar.

Aktier som delar ut varje månad

Få svenska aktier delar ut varje månad, men det finns flera utländska månadsutdelare. Exempel: Realty Income (O) är en amerikansk fastighets-REIT känd för att ge utdelning varje månad. Även AGNC Investment och liknande REITs/BDCs betalar månadsutdelning. I Sverige är Cibus Nordic Real Estate ett uppmärksammat exempel – det var först i Norden med månatlig utdelning. En utdelningsbombmatta kan alltså ha 3–4 svenska bolag som tillsammans ger utdelning några gånger om året, kombinerat med amerikanska månadsutdelare för att fylla i resten.

Exempel på populära utdelningsaktier i en utdelningsportfölj

Några ofta sedda exempel på utdelningsaktier att bygga kring:

• Sverige: Investor, Axfood, Swedbank, Telia och Cibus ingår i Börskollens portfölj för stabil utdelning. Dessa har alla relativt hög och stabil direktavkastning och lång historik. AstraZeneca, Atlas Copco och SBB (via preferensaktier) är andra exempel.
• USA: Realty Income och andra REITs (månatliga utdelningar), samt stora blå chip-bolag som Johnson & Johnson, Coca-Cola, Procter & Gamble, Pfizer och 3M. Dessa har länge höjt utdelningen och ingår ofta i teman som Dividend Aristocrats.

Genom att kombinera dessa aktier får man en blandning av konjunkturkänsliga (t.ex. banker som Nordea) och defensiva (dagligvaror, läkemedel) för att jämna ut inkomsten.

Skatt på utdelningar i Sverige

I Sverige beskattas aktieutdelning som kapitalinkomst, med 30% skatt på vinsten. Det gäller utdelning från både svenska och utländska bolag – men på utländska utdelningar får man som regel kredit för det redan betalda utländska skatteavdraget. Bor du i Sverige och får en amerikansk utdelning på vilken 15% dragits i USA, så beskattas utdelningen på 30% i Sverige med avräkning för den betalda amerikanska skatten. Skillnaden i kontotyper är att på ett vanligt aktie- och fondkonto betalar du 30% på utdelningen direkt, medan i ISK eller KF ingår utdelningen i det schablonberäknade kapitalunderlaget (ingen extra utdelningsskatt dras). Viktigt att komma ihåg är alltså: utdelning beskattas i inkomstslaget kapital med 30 %, oavsett hur ofta den betalas ut.

ISK eller kapitalförsäkring för utdelningsaktier?

Både ISK och KF fungerar bra för utdelningsstrategier eftersom båda bara beskattas via schablon (ingen separat utdelningsskatt). För svenska utdelningar spelar det liten roll om du väljer ISK eller KF. Men om du har många utländska utdelningsaktier rekommenderas ofta KF. Detta eftersom broker ofta återbetalar utländsk källskatt automatiskt i en KF, medan du på ett ISK i praktiken måste ansöka om att få tillbaka den själv. Marcus Hernhag uttrycker det så att “KF är bäst för dig som får mycket utdelningar från utländska bolag”. Sammantaget är alltså KF skattefördelaktigt vid många utländska utdelningar, medan ISK är smidigare för regelbunden deklaration om du mest har svenska aktier.

Källskatt på amerikanska utdelningar

När du får utdelning från en amerikansk aktie dras normalt 15% källskatt direkt vid källan. Det betyder att av en utdelning på 100 kr får du ut 85 kr – resten går till USA. I ett kapitalförsäkringskonto hanterar mäklaren detta åt dig och återför hela den amerikanska skatten, så att du i slutändan får behålla 100%. På ett ISK eller vanligt konto måste du däremot själv ansöka om att få tillbaka källskatten via Skatteverket (lika med att deklarera och få avräkning). Nordnet förklarar att för utländska utdelningsaktier på ISK/fondkonto måste man göra skatteåterkravet själv, medan i en KF sköter banken det åt dig. Poängen är alltså att även om 15% dras initialt, kan en svensk sparare i praktiken få tillbaka dem genom avräkning eller rätt konto.

Hur mycket kapital behövs för att leva på utdelningar?

Det beror helt på dina utgifter och portföljens direktavkastning. En enkel tumregel är att dela din önskade årliga inkomst på förväntad utdelningsprocent. Ett exempel från Aktiespararna: för att få 300 000 kr per år i utdelning med 4% direktavkastning behövs ungefär 7,5 miljoner kr i kapital. För att dra det längre: behöver du 20 000 kr i månaden (240 000 kr/år) och räknar med 5% avkastning, behövs ~4,8 miljoner kr. Den exakta siffran varierar med marknadens avkastning, men denna uträkning kan ge en fingervisning. Tänk på att räkna efter skatt också, och lämna utrymme för inflation och skatt på ISK:s schablon.

Vanliga misstag när man bygger en utdelningsportfölj

• Enbart jaga hög direktavkastning: Om du fokuserar enbart på stor utdelning kan du råka investera i högriskbolag. Spargrisarna varnar för ”fel fokus” och påpekar att hög utdelning ofta innebär begränsad tillväxt.
• För få innehav: Många koncentrerar sin portfölj för mycket och täcker inte alla månader. Rekommendationen är minst 10–15 aktier i olika branscher. Utan spridning kan problem i ett bolag eller en sektor slå hårt mot kassaflödet.
• Glömda källskatter: Många nybörjare missar att återkräva utländsk källskatt eller tar inte hänsyn till den. Kom ihåg att amerikanska utdelningar dras 15% i källskatt om du inte har KF/ISK-inställning med automatisk återföring.
• Brister i reinvestering eller uthållighet: Utdelningsstrategin lönar sig bäst på lång sikt. Om du inte återinvesterar eller släpper strategin vid dåliga år missar du ränta-på-ränta-effekten. Fokusera på hållbar utdelningstillväxt, inte kortsiktiga kursrörelser.

Att bygga en utdelningsbombmatta är en långsiktig strategi, men det finns några vanliga misstag som kan påverka din framgång:

Att jaga hög direktavkastning: Aktier med extremt hög direktavkastning kan vara en fälla, eftersom de ofta signalerar problem i bolaget.

Brister i diversifiering: En portfölj med för få aktier eller för stor exponering mot en sektor är riskfylld.

Ignorera bolagets kvalitet: Välj alltid bolag med starka fundamenta, som stabila kassaflöden och en sund balansräkning.

För höga transaktionskostnader: Små utdelningar kan ätas upp av courtage om du handlar för ofta. Välj en mäklare med låga avgifter.

Praktiska tips för att bygga en stabil utdelningsbombmatta

• Kontrollera portföljen regelbundet: Gör en genomgång 1–2 gånger per år. Kolla om något bolag sänkt eller pausat utdelningen, om viktiga innehav blivit för stora och om fördelningen behöver justeras.
• Utnyttja automatiska verktyg: Många nätmäklare erbjuder automatisk återinvestering. Om möjligt, slå på denne funktion så köper utdelningen fler andelar i samma bolag utan fördröjning.
• Sätt in nytt kapital löpande: Fortsätt spara regelbundet, till exempel genom månadsspar, så att du hela tiden fyller på portföljen. Det jämnar ut in- och utflöden över tid.
• Håll koll på utdelningsdatum: Använd en kalender eller bevakningslista för utdelningar. Planera eventuellt in nya aktieköp precis före utdelningsdagar om du vill maximera kassaflödet.
• Diversifiera geografiskt och sektoriellt: Ta in både svenska och utländska utdelningsaktier. Olika marknader har olika tidpunkter, vilket hjälper till att fylla årets alla månader.
• Ha tålamod: Utdelningsstrategi ger inte snabba vinster. Om du återinvesterar och håller ut över tid kommer utdelningarna och därmed kassaflödet att växa successivt. Undvik impulsiva förändringar när börsen svänger.

Är en utdelningsbombmatta en bra investeringsstrategi?

En utdelningsbombmatta är en strategi som passar den långsiktige investeraren och den som värdesätter regelbundna passiva inkomster. Den lämpar sig särskilt väl för pensionssparande eller den som vill ha ett ungefärligt ”säkert” kassaflöde utan att behöva sälja aktier. Strategin anses klok eftersom stabila utdelningsbolag ofta är välskötta företag, men den ger vanligtvis inte högre totalavkastning än en bred indexportfölj. Precis som Spargrisarna sammanfattar: det är ett “klokt val att spara i utdelningsaktier”, men svaret behöver nyanseras efter dina mål. Sammanfattningsvis är utdelningsbombmattan bra för att skapa ett jämnt kassaflöde och enkel återinvestering, men kräver stora tillgångar och tålamod för att ge en fullgod livsincome.

Vanliga frågor om utdelningsbombmatta och utdelningsaktier (FAQ)

• Vad är en utdelningsbombmatta? En portfölj med aktier som tillsammans ger utdelning varje månad. Genom att välja bolag med olika utdelningsmönster får du löpande utdelningar året runt.
• Hur får man utdelning varje månad? Genom att kombinera svenska och utländska aktier med olika utdelningsscheman. Till exempel kan du lägga till amerikanska månadsutdelare som Realty Income (O) som ger utdelning varje månad. Målet är att alltid ha minst en aktie som delar ut varje månad.
• Vilka aktier delar ut kvartalsvis? I Sverige är kvartalsutdelning ovanligt – bara ett tiotal bolag gör det, till exempel Castellum och Telia. I USA är däremot kvartalsutdelning standard. Exempel på kvartalsaktier är många stora amerikanska bolag (Apple, Coca-Cola, Microsoft, etc.).
• Hur mycket kapital behövs för att leva på utdelningar? Det beror på dina utgifter och utdelningsprocenten i portföljen. En tumregel är att dela din årliga summa behov med portföljens direktavkastning. Vid 4–5 % utdelning krävs ungefär 20–25 gånger årlig konsumtion. Exempelvis behövs ~7,5 miljoner kr för att få 300 000 kr/år med 4% yield.
• ISK eller kapitalförsäkring för utdelningsaktier? Båda fungerar bra. ISK är enkelt för svenska utdelningar, men för utländska utdelningar förenklar kapitalförsäkring administrationen av källskatten. I praktiken behöver du inte deklarera utdelningarna separat på ISK/KF – bara skattedeklarera schablonberäknat värde.