Last Updated on 3 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Att köpa fonder eller aktier vid rätt tidpunkt i månaden kan ge högre avkastning. Historiska data visar att börsen tenderar att prestera något bättre under vissa delar av månaden. Flera studier har funnit kalenderanomalier: till exempel att avkastningen är högre i början och slutet av månaden. Det finns även tydliga säsongsmönster – i Sverige har aprilmånaden historiskt varit stark, medan sommaren (juni–september) i genomsnitt varit betydligt svagare. Dessutom pekar data på en så kallad löneeffekt: runt löneutbetalningen den 25:e i månaden ser man ofta extra köpkraft och högre kurser. Samtidigt varnar experter för att använda dessa mönster som en exakt köpguide – försök att tajma marknaden är riskfyllt och många rekommenderar istället att investera regelbundet oavsett timing.
Vad säger historiska data om bästa tiden att köpa fonder och aktier
Historiska data visar återkommande mönster, både globalt och på den svenska marknaden. På Stockholmsbörsen (indexet SIXRX) har genomsnittlig månadsvinst varit mycket ojämnt fördelad: den bästa månaden är april (+3,34 % i snitt), och därefter februari och januari. Sämsta månaderna är tvärtom juni (-0,37 %), augusti (-0,95 %) och september (-1,43 %). Studier av kalendereffekter bekräftar också att avkastningen i regel är högre i början och i slutet av månaden jämfört med mitten. Det betyder att det historiskt lönat sig att köpa i månadens första handelsdagar eller i övergången till ny månad, snarare än mitt i månaden.
Utöver månadscyklerna finns tydliga säsongstrender. Tidigare forskning på den svenska marknaden nämner en uttalad “januari-effekt” (positiv början på året) och en sällsyntad juli-effekt. Dessutom konstateras att perioden augusti–november har haft signifikant lägre avkastning än övriga året. En av de talrika studierna visar helt enkelt: köp i början eller slutet av månaden har gett högre avkastning. I Sverige finns även dokumenterade effekter runt lönedagar. En undersökning av OMX-aktier visade att dagarna strax efter löneutbetalningen (25–28:e) i snitt gav kraftigt högre avkastning, medan dagarna före löning var svagare. Motsvarande studier för olika index visar att småbolagsindex i synnerhet tenderar att stiga kring löning. Det tyder på att svenskarnas regelbundna inbetalningar ofta kanaliseras in i börsen vid månadsskiftet.
Varför tidpunkten för köp påverkar avkastningen
Tidpunkten spelar roll på grund av marknadens flöden och psykologiska effekter. Månadsskiften och löneutbetalningar skapar köpkraft och förväntningar som driver upp priserna på kort sikt. Forskning nämner dessutom att om antagandet om jämn avkastning över året vore sant, skulle investerare snabbt utnyttja eventuella kalenderarbetsörer. I praktiken finns brister i marknadseffektiviteten, och investerare handlar ofta schemalagt. Till exempel genomförs regelbundna pensionsinbetalningar och fondmånadssparanden i början av månaden. En investopedianalys påpekar att den första veckan i månaden ofta har fler uppgångsdagar (56,4 % positiva) än övriga månaden – ett mönster som tillskrivs månatliga investeringsflöden (t.ex. pensionsavsättningar) som ger köpkraft vid månadsskiftet.
Trots detta är skillnaderna små i absoluta tal och kan snabbt försvinna när marknaden får vind i seglen. Som investopedia konstaterar är de observerade mönstren så små att transaktionskostnader ofta äter upp eventuell extra avkastning. Samtidigt har fler investerare och algoritmer märkt samma mönster, vilket snabbt eliminerar de övervinster som kunnat fritt ses i data. Kort sagt: tidpunkten kan ge några tiondels procent i genomsnittsvinst, men det är lätt att missa konsekvenser som courtage, skatter eller att man helt enkelt hamnar fel.
Early month effect – köp fonder och aktier i början av månaden
Börsen går ofta bäst i början på månaden. Det så kallade “early-month effect” innebär att de första handelsdagarna levererar högre avkastning än genomsnittet för resten av månaden. I en omfattande studie noterades att medianavkastningen under de första fem handelsdagarna uppgick till +0,121 % vs +0,049 % resten av månaden, och att 56,4 % av de tidiga dagarna var uppgångar jämfört med 53,0 % vid andra perioder. Denna tendens är statistiskt stabil och inte bara resultat av ett fåtal extrema dagar.
Det finns också en logisk förklaring: nya pengar går in i marknaden tidigt på månaden. I USA peka studier på att pensionsavsättningar och rebalanseringar ofta görs vid månadsskiftet, vilket skapar köpkraft i början av månaden. Motsvarande kan gälla i Sverige för privata månadssparanden och löner. Genom att köpa fonder eller aktier i början av månaden kan man dra nytta av detta köptryck.
Samtidigt uppmanas man att vara försiktig: skillnaden i avkastning är liten, ofta några tiondelar procent per dag, och kan suddas ut av courtage. Investerare rekommenderas därför att inte lägga all fokus på exakta dagar – det är ofta bättre att investera regelbundet. Månadssparande (DCA) sprider riskerna, eftersom man då automatiskt köper fler andelar när priset är lågt och färre när det är högt.
Turn-of-the-month effect – statistiskt bästa dagarna att investera
“Turn-of-the-month”-effekten innebär att börsen har högre genomsnittlig avkastning under övergången mellan två månader (t.ex. sista dagen en månad och de första dagarna i nästa). Även svenska studier har funnit en sådan effekt, men med några skillnader. En undersökning visade att den s.k. TOM-effekten inträffar något tidigare på månaden i Sverige än i många andra marknader. Analysen visade att det finns signifikant positiv avkastning från ungefär fyra dagar före månadsskiftet till några dagar in i nästa månad. För OMXS30-indexet skedde den starkaste effekten under perioden -4 till +1 dagar kring månadsskiftet med över 0,17–0,25 % “överavkastning” i den perioden. Effekten var tydligare i lika-viktade index (fler småbolag) än i värdeviktade, vilket tyder på att individuella investerares regelbundna transaktioner (t.ex. vid månadsskiften) spelar roll.
För spararen innebär detta att kort efter månadsskiftet historiskt sett har varit en statistiskt fördelaktig tid att köpa. I praktiken kan det vara värt att vara extra uppmärksam på börskurser precis innan och vid den första handelsdagen i månaden. Men kom ihåg att dessa mönster är små i kronor och ören.
Lönedagar och fondköp – hur löneutbetalningar påverkar priser
Lönedagar påverkar verkligen marknaden. I Sverige infaller många löner och pensioner den 25:e varje månad, vilket ger ett inflöde av köpkraft. Flera studier har visat en tydlig “löneeffekt” på börsen. En undersökning av OMX-aktier 2000–2019 fann att de fyra dagarna runt lönen (25–28:e) fick signifikant högre avkastning och lägre volatilitet, medan dagarna före lönen (22–24:e) hade svagare prisutveckling. Mönstret var påtagligt under hela perioden.
På liknande sätt noterade en annan studie att Stockholmsbörsens småbolagsindex (OMX S-Index) hade stark överavkastning från löningen till sex dagar därefter varje månad. Breddindexet (OMX Stockholm All Share) visade ingen lika tydlig effekt. Detta stödjer teorin att det är de privata spararnas månatliga inköp som driver effekten – de investerar ofta nytt kapital i uppgångsaktier och fonder när lönen trillar in.
För fondsparare gäller samma princip i stort. När många månadssparande lägger in pengar på fonder vid löning, måste fondbolagen köpa aktier, vilket höjer fondens NAV. En stor insättning i fond vid löning kan alltså ge en liten kursförhöjning. Samtidigt har fonder ingen intradagshandel, utan andelspriset sätts vid dagens slut, vilket dämpar effekten något jämfört med aktier. Men i helhet bekräftar historien: köp i början av månaden, nära löneutbetalning, har gynnat avkastningen.
Säsongsmönster på börsen – sommareffekt, januarieffekt och höstköp
Det finns välkända säsongsanomalier på börsen. I Sverige har forskare dokumenterat en januarieffekt där småbolag stiger i början av året, samt en julieffekt där juli ibland bjuder på oväntade uppgångar. Därtill ses ofta en tydlig svaghet på sommaren. Under de senaste decennierna har juni, augusti och september i genomsnitt haft negativ avkastning, något som bekräftas av flera källor. Statistik från Montrose visar att juli faktiskt varit sommarens starkaste månad medan augusti nästan alltid går ner, och över perioden 1990–2024 var juli den bästa börsmånaden med +1,78 % i snitt medan augusti låg på -1,71 %.
Efter sommaren har september ofta varit svag, med stora nedgångar historiskt – många björnmarknader har nått botten i oktober. Detta stämmer överens med uttrycket “sell in May and go away” som anspelar på att sommarmånadernas lägre aktiehandel ofta följs av riktiga rally under hösten och vintern. Avanzas data visar att mindre än hälften av augusti har varit positivt (46 % av månaderna positiva), mot 78 % i april.
För den som månadssparar kan dessa mönster ge en fingervisning: om man tror att en summering är på gång kan man vara extra aktiv när sommaren avtar. Men kom ihåg att historiska trender inte alltid upprepas.
När ska man köpa fonder jämfört med aktier? Viktiga skillnader
Fonder och aktier skiljer sig åt i handelssätt och prisberäkning. Aktier kan handlas löpande under dagen till aktuellt pris, medan en fonds andelspris beräknas endast en gång per dag (ofta kl 16.00). Det innebär att att välja exakt dagpunkt är mindre relevant för traditionella fonder – man köper fonder till slutkursen för den dagen insättningen kom in. Men underliggande effekter från marknaden består ändå: om börskurser generellt stiger under en viss dag så speglas det i fondens NAV, oavsett att man själv inte kan trada intradag.
ETF:er är dock en mellanform, eftersom de handlas som aktier på börsen. Effekterna som gäller aktier (t.ex. month-end eller payday-effekter) gäller därför även för börshandlade fonder. En ETF som följer ett index kommer i praktiken påverkas precis som indexaktierna – alltså högre flöden i början av månaden eller efter löning.
En viktig skillnad är också tidshorisont och courtage. Månadssparande i aktier kan innebära courtage för varje affär, medan fonder ofta kan köpas månatligen utan courtage (t.ex. i en ISK). Fonder ger också automatisk riskspreading. I valet mellan fonder och aktier spelar det sällan en stor roll vilken dag på månaden man köper, så länge man gör det regelbundet och låter investeringen växa över längre tid.
Makroekonomiska händelser som påverkar när du bör investera
Större makrohändelser kan ge skarpa börsrörelser på enskilda dagar. Räntebesked från centralbanker, publikationen av viktig statistik (inflation, BNP, arbetslöshet) eller politiska beslut (val, budgetpropositioner, handelsavtal) kan temporärt påverka kursbilden. Vid sådana tillfällen kan vissa investerare välja att vänta ut dagen för rapporten för att minska osäkerheten. Till exempel är räntebesked från Riksbanken och europeiska centralbanken ofta datum då volatiliteten ökar.
I ett svenskt perspektiv är skatteåterbäringen en årlig makro-faktor. Varje vår får hushållen stora klumpsummor – totalt betalade skatteverket ut ca 74 miljarder SEK i återbäring 2025. Detta ger många nya pengar att investera i april/maj, vilket kan lyfta kurserna något efter vinterns dalgångar. Generellt bör man vara medveten om sådant som stora inflöden eller utflöden i ekonomin: exempelvis kan en ekonomisk kris eller pandemi som 2020 få motsatt effekt när marknaden sedan återhämtar sig.
I praktiken är det svårt att tajma investeringar efter makrohändelser. Majoriteten av experter rekommenderar att planera långsiktigt och inte låta kortsiktiga nyheter skrämma iväg investeringar. Men om du redan har pengar över kan det vara klokt att vara extra försiktig precis innan exempelvis ett väntat räntebesked eller ett valresultat.
Psykologiska faktorer som styr köp av fonder och aktier
Många investerar i månader och dagar styrs inte bara av matematik utan av känslor. Den mänskliga hjärnan gillar tidpunkt och historier – vi har alla upplevt FOMO (”fear of missing out”) när aktiemarknaden rusar. Då vill vi titta in ändå, och köper i hopp om snabb vinst. Omvänt kan vi paralyseras av rädsla när börsen går ner (”levlarm”), och då säljer vi i panik för att undvika större förlust. Denna herd behavior betyder att investerare ofta tenderar att köpa sent i en uppgång och sälja sent i en nedgång.
Ytterligare psykologiska bias påverkar val av köptillfälle. Till exempel tenderar vi att lägga för mycket vikt vid senaste tidens börsutveckling (recency bias). Om marknaden varit stark under sommaren kanske vi inbillar oss att den kommer fortsätta stiga, vilket lockar till köp innan hösten. Människor har också en oförmåga att tajma perfekt; vi underskattar ofta riskerna med att vänta på en ”perfekt ingång”.
Många rådgivare betonar därför att försöka stänga av det emotionella tänkandet. Istället för att försöka förutse den psykologiska bestämda dagen kan man automatisera sitt sparande. Investeropedia noterar att i ljuset av dessa psykologiska fallgropar är en systematisk strategi (t.ex. månadssparande) ofta bättre än att försöka tajma marknaden dag för dag. Genom att månadsspara regelbundet undviker du att fatta impulsiva beslut baserade på rädsla eller girighet, och du köper per automatik mer när kurserna är låga och mindre när de är höga.
Går det att tajma marknaden? Risker med att välja köptillfälle
Historiskt sett har många sökt den bästa dagen att köpa, men resultaten är dystra. Vetenskapliga studier visar att även om det finns statistiskt signifikanta kalendermönster, är deras praktiska betydelse så liten att den försvinner vid handel{” “}（se till exempel transaktionskostnader och courtage）. Vanliga finansinstitut lär sig snabbt av sådana anomalier, och när ett mönster blir allmänt känt försvinner övervinsterna. Investopedia sammanfattar det så här: även om t.ex. september ofta varit svag och vissa påståenden om januarieffekten finns, så har forskningen visat att historiska avvikelser snabbt äts upp av handelsspreads och marktäckning.
I klartext: det är i princip omöjligt att konsekvent pricka den exakta bästa dagen. Om du väntar på dippen kanske du missar den nya uppgången, och vice versa. Dessutom är börsens framtida rörelser oförutsägbara. Det är därför många investerare, som Jan Johanna på Avanza, rekommenderar att man istället “sitter still i båten och fortsätter med sitt månadssparande”. Att fokusera för mycket på När? kan leda till att man håller sig utanför marknaden under värdefulla uppgångsperioder. I slutändan är tajming av marknaden en högrisk-strategi som oftast överträffas av ett disciplinerat sparande över tid.
Bästa strategin för månadssparande i fonder och aktier
För långsiktigt sparande råder det bred konsensus: månadsparing med diversifiering är toppen. Att köpa regelbundet jämnar ut riskerna och säkrar att du inte behöver gissa om börsen är “dyr” eller “billig” för tillfället. Nordea påpekar att månadssparande är ett utmärkt sätt att begränsa portföljens totala risk. Detta fungerar bäst när du faktiskt får inkomster varje månad att placera – annars finns risken att pengarna blir liggande på konto och utebliven avkastning om börsen stiger under tiden. Genom att investera samma belopp varje månad köper du automatiskt fler andelar när kursen är låg och färre när den är hög, vilket Nordnet kallar tidsmässig diversifiering – det starkaste botemedlet mot tajmingrisk.
En stabil månadssparstrategi inkluderar också riskspridning mellan flera tillgångsslag och geografier. För fonder kan man välja breda indexfonder eller en mix av aktie- och blandfonder, och för direktaktier bör man ha en spridning mellan olika branscher. Men kärnan är alltid densamma: håll fast vid planen oavsett marknadens månadsläge.
Rekommenderad dag i månaden för svenska investerare
Det finns ingen enda rätt dag för alla, men vissa rekommendationer går igen. Eftersom många svenska löner betalas den 25:e rekommenderar vissa att göra sitt månadsspar just då – Marcus Hernhag menar till och med att ett lämpligt tillfälle är den digitala “Uppesittarkvällen” den 25:e varje månad. Den svenska forskningen stödjer tanken: dagarna kring löning (25:e) har historiskt gett extra bra avkastning.
Ett alternativ är att generellt lägga in sitt sparande i början av månaden (t.ex. första handelsdagen). Då fångar man både löneeffekten och den vanliga early-month-effekten samtidigt. Vissa föredrar också månadsskifte (sista dagen och första dagen), eftersom dessa varit statistiskt lönsamma perioder. Men återigen är skillnaden liten. Med de mönster vi sett är det snarare så att antingen den 25:e–27:e eller början av månaden (1:a–2:a) oftast ses som “bra” köptillfällen för månadssparare i Sverige. Poängen är att försöka köpa vid eller strax efter en rekyl, inte när börsen är på topp – men viktigast av allt är att inte missa investeringen helt.
Sammanfattning – bästa tiden att köpa fonder och aktier
Sammanfattningsvis finns det historiska indikationer på att börsen som helhet tenderar att stiga mer i början och slutet av månaden samt runt vissa löne- och årsrytmer. I Sverige har man sett hög genomsnittlig avkastning strax efter löneutbetalning (25:e) och att sommarmånader ofta är svagare medan april och januari är starka perioder. Trots detta är dessa effekter små i praktiken. Därför är det klokare att fokusera på en genomtänkt långsiktig strategi. Det innebär att regelbundet månadsspara (tidsmässig diversifiering) och sprida riskerna. Månadssparande ger i längden oftast större värde än att försöka pricka exakt rätt dag att köpa, och det låter dig dra nytta av marknadens uppgångar utan att förlora sömn över när.
Källor: Analys av aktie- och fondmarknadernas historiska mönster, studier om turn-of-month och löneeffekter i Sverige, samt rådgivning från Avanza, Nordnet och investeringsportaler.