Last Updated on 11 July, 2025 by Aktie, Fonder och Investeringar
Preferensaktier har blivit ett populärt investeringsalternativ för svenska investerare som söker stabila utdelningar i en osäker marknad. Men hur värderar man dessa finansiella instrument korrekt? I dagens ränteläge, där marknadsklimatet präglas av både möjligheter och risker, är det viktigare än någonsin att förstå hur man bedömer värdet på preferensaktier. Denna guide ger en djupdykning i hur preferensaktier fungerar, hur de värderas, vilka risker som finns och hur de passar in i en investeringsportfölj.
Vad är en preferensaktie och hur fungerar den?
En preferensaktie är en typ av aktie som ger innehavaren företräde till utdelningar före stamaktieägare. Till skillnad från vanliga aktier, som ofta är kopplade till företagets långsiktiga tillväxt, är preferensaktier mer inriktade på att ge en fast eller förutbestämd utdelning. De fungerar som ett mellanting mellan aktier och obligationer, där investeraren får en regelbunden utdelning men ofta med begränsad möjlighet till kapitaltillväxt. Utdelningen är vanligtvis fast eller följer en förutbestämd struktur, vilket gör preferensaktier attraktiva för de som söker stabila kassaflöden.
Preferensaktier skiljer sig från vanliga aktier på flera sätt. För det första har de ofta ingen eller begränsad rösträtt, vilket innebär att innehavaren har mindre inflytande över företagets beslut. För det andra prioriteras utdelningar till preferensaktieägare, vilket innebär att de får betalt innan stamaktieägare vid vinstutdelningar eller i händelse av likvidation. Slutligen har preferensaktier ofta en inlösenklausul, vilket innebär att bolaget kan lösa in aktierna till ett förutbestämt pris vid en given tidpunkt.
Skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier
Den mest uppenbara skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier är rösträtten. Stamaktieägare har vanligtvis rätt att rösta på bolagsstämmor, medan preferensaktieägare ofta saknar denna möjlighet. Detta gör preferensaktier mindre attraktiva för investerare som vill påverka bolagets strategi. När det gäller utdelning är preferensaktier designade för att ge en stabil och ofta högre utdelning än stamaktier, men de saknar samma potential för kursuppgång. Riskprofilen skiljer sig också: preferensaktier har lägre risk än stamaktier eftersom utdelningarna är prioriterade, men de är inte riskfria, särskilt vid ekonomiska svårigheter för bolaget.
Hur man räknar ut värdet på en preferensaktie
Värdering av preferensaktier baseras ofta på kassaflödesmodeller, där den förväntade utdelningen diskonteras till ett nuvärde. Den vanligaste metoden är att använda en formel för evig utdelning, eftersom många preferensaktier betalar en fast utdelning på obestämd tid. Formeln är enkel: Värdet (P) = Utdelning (D) / Avkastningskrav (r). Avkastningskravet bestäms av investerarens förväntade avkastning och marknadens riskfria ränta, justerad för riskpremien för bolaget. Till exempel, om en preferensaktie betalar 10 kronor i årlig utdelning och investerarens avkastningskrav är 5 %, blir värdet 10 / 0,05 = 200 kronor.
Det är också viktigt att ta hänsyn till inlösenpriset, eftersom många preferensaktier kan lösas in av bolaget till ett fast pris. Om inlösenpriset är lägre än det beräknade värdet kan det påverka investeringens attraktivitet. För att göra en korrekt värdering krävs att man analyserar bolagets finansiella hälsa och marknadens ränteläge.
Vilken direktavkastning är rimlig för preferensaktier?
Direktavkastningen, som är utdelningen dividerad med aktiens pris, är ett centralt mått för preferensaktier. En rimlig direktavkastning beror på marknadens ränteläge och riskprofilen för bolaget. I Sverige, där räntorna förväntas ligga på en stabil men relativt hög nivå jämfört med tidigare år, kan direktavkastningen för preferensaktier ligga mellan 4 % och 7 %. Jämfört med obligationer, som ofta har lägre risk men också lägre avkastning, erbjuder preferensaktier en attraktiv avvägning mellan risk och avkastning.
Historiskt sett har svenska preferensaktier, som de från bolag som Klövern eller Volati, erbjudit direktavkastningar i detta spann. Till exempel kan en preferensaktie från ett fastighetsbolag ge 6 % direktavkastning, vilket är konkurrenskraftigt jämfört med statsobligationer. Investerare bör dock jämföra direktavkastningen med alternativa investeringar och ta hänsyn till bolagets kreditvärdighet.
Är preferensaktier ett bra alternativ?
Marknadsläget präglas av osäkerhet kring inflation och räntor, vilket gör preferensaktier till ett intressant alternativ för investerare som söker stabila kassaflöden. Jämfört med obligationer erbjuder preferensaktier högre avkastning, men de är också mer riskfyllda. För investerare med en långsiktig investeringshorisont kan preferensaktier vara ett bra komplement till portföljen, särskilt om målet är att generera passiv inkomst. Men för de som söker kapitaltillväxt är stamaktier eller andra tillgångar ofta mer lämpade.
Ränteläget spelar en stor roll. Om räntorna stiger kan priserna på preferensaktier sjunka, eftersom deras värde är känsligt för förändringar i avkastningskravet. Omvänt kan preferensaktier bli mer attraktiva om räntorna faller, eftersom deras utdelningar då framstår som mer konkurrenskraftiga.
Risker med att investera i preferensaktier
Att investera i preferensaktier är inte utan risker. En av de största riskerna är likviditetsrisk, eftersom preferensaktier ofta handlas i lägre volymer än stamaktier, vilket kan göra det svårt att sälja dem till önskat pris. En annan risk är att utdelningarna kan utebli om bolaget hamnar i ekonomiska svårigheter, även om preferensaktieägare har företräde framför stamaktieägare. Slutligen finns inlösenrisken: om bolaget löser in aktierna till ett förutbestämt pris kan detta leda till kapitalförlust om priset är lägre än vad investeraren betalade.
Exempel på hur man värderar preferensaktier i praktiken
Låt oss ta ett exempel. Antag att en preferensaktie från ett svenskt fastighetsbolag betalar 8 kronor i årlig utdelning och har ett inlösenpris på 200 kronor om fem år. Investerarens avkastningskrav är 6 %. Först beräknar vi värdet baserat på evig utdelning: 8 / 0,06 = 133,33 kronor. Men eftersom aktien kan lösas in om fem år, diskonterar vi även inlösenpriset till nuvärde: 200 / (1,06^5) ≈ 149,24 kronor. Det totala värdet blir summan av de diskonterade utdelningarna under fem år plus det diskonterade inlösenpriset.
Detta kan enkelt göras i Excel genom att använda funktioner som NV (nuvärde) och PMT (betalning). Resultatet tolkas sedan genom att jämföra det beräknade värdet med aktiens marknadspris. Om värdet är högre än priset kan aktien vara undervärderad.
Vilka nyckeltal används för preferensaktier?
Direktavkastning är det viktigaste nyckeltalet för preferensaktier, eftersom det visar hur mycket utdelning investeraren får i förhållande till priset. Inlösenkursen är också viktig, särskilt om bolaget har möjlighet att lösa in aktierna inom en snar framtid. Slutligen är utdelningshistoriken ett tecken på bolagets förmåga att upprätthålla stabila utbetalningar över tid. Investerare bör granska dessa nyckeltal noggrant för att bedöma både avkastning och risk.
Hur beskattas utdelningar från preferensaktier i Sverige?
I Sverige beskattas utdelningar från preferensaktier med 30 % kapitalvinstskatt om de hålls på ett vanligt aktie- och fondkonto. På ett investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring beskattas inte utdelningarna direkt; istället schablonbeskattas hela kontots värde årligen, vilket ofta är mer fördelaktigt för långsiktiga investerare. Till exempel, om du får 10 000 kronor i utdelning på ett aktie- och fondkonto, betalar du 3 000 kronor i skatt. På ett ISK beror skatten på kontots totala värde och schablonavkastningen, vilket kan vara betydligt lägre.
Bästa preferensaktierna i Sverige just nu
Några av de mest populära preferensaktierna i Sverige kommer från bolag som Klövern, Volati och Sagax. Klöverns preferensaktie erbjuder en stabil utdelning och är populär bland investerare som söker fastighetsrelaterad exponering. Volati har en attraktiv direktavkastning och en solid utdelningshistorik. Sagax preferensaktie är känd för sin tillförlitlighet, även om inlösenrisken bör beaktas. Dessa bolag sticker ut på grund av deras finansiella styrka och konsekventa utdelningar.
Så hittar du undervärderade preferensaktier
För att hitta undervärderade preferensaktier kan investerare använda screenerverktyg som de på Avanza eller Nordnet. Leta efter aktier med hög direktavkastning i förhållande till riskfria räntor och bolag med starka balansräkningar. Varningstecken att se upp för inkluderar hög skuldsättning, oregelbunden utdelningshistorik eller tecken på finansiella problem. Genom att kombinera kvantitativa analyser med kvalitativa bedömningar kan investerare identifiera köpvärda preferensaktier.
Hur påverkas preferensaktier av ränteläget?
Ränteläget har en direkt påverkan på preferensaktiernas värdering. När räntorna stiger ökar avkastningskravet, vilket sänker värdet på preferensaktier enligt värderingsformeln. Historiskt sett har preferensaktier haft en negativ korrelation med räntor: när räntorna stiger sjunker priserna, och vice versa. I framtida scenarier, om Riksbanken höjer räntorna ytterligare, kan preferensaktier bli mindre attraktiva. Omvänt kan stabila eller sjunkande räntor göra dem mer konkurrenskraftiga.
Avslutning
Att värdera preferensaktier kräver en kombination av kvantitativa modeller och kvalitativa bedömningar. Genom att förstå utdelningsstrukturen, riskerna och marknadsläget kan investerare fatta välgrundade beslut. Preferensaktier passar bäst i portföljer för de som söker stabila kassaflöden och är beredda att acceptera vissa risker, som inlösenrisk och likviditetsrisk. För vidare läsning, kolla in verktyg som Avanzas aktiescreener eller artiklar om kapitalbeskattning på Skatteverkets webbplats.