Last Updated on 6 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar
Stamaktier är den vanligaste typen av aktie i ett aktiebolag. En stamaktie ger ägaren en ägarandel i företaget, inklusive rätt till röster på bolagsstämman och del av bolagets vinst (utdelning) när bolaget gör vinst. Som aktieägare i stamaktier kan du både påverka företagets beslut genom din röst och få ta del av eventuell vinstutdelning – men du tar också risken om företaget går dåligt.
Vad är stamaktier? Enkel förklaring
Stamaktier (ordinarie aktier) är de vanliga aktierna i ett företag och motsvarar en ägarandel i dess aktiekapital. Varje stamaktieägare har vanligtvis rätt att rösta på bolagsstämman och kan få utdelning om styrelsen beslutar om utdelning. Ägare av stamaktier drar även nytta av företagets tillväxt – om aktiens värde stiger kan du sälja aktierna med vinst – men värdet kan också sjunka om företaget går sämre. Det finns inga fasta utdelningar för stamaktier; utdelning beslutas av årsstämman baserat på bolagets vinst.
Vad innebär det att äga stamaktier? (rösträtt & ägande)
Att äga stamaktier innebär att du är delägare i företaget. Du får bestämma över en andel av tillgångarna och vinsterna. Aktieägare i stamaktier har normalt rösträtt i viktiga frågor, till exempel val av styrelse och större beslut på bolagsstämman. Denna rösträtt kallas för rösträtt i bolagsstämman och innebär att du kan påverka företagets strategiska val. Samtidigt innebär ägandet av stamaktier också att du har rätt till utdelning – men först efter att eventuella preferensaktieägare och borgenärer fått sina förmåner vid vinstutdelning eller likvidation. Vid konkurs eller likvidation är stamaktieägarna längst ner i prioritetsordningen, så om tillgångarna inte räcker får stamaktieägarna inget eller mycket lite tillbaka.
Hur fungerar stamaktier på börsen?
Stamaktier handlas på aktiebörser (till exempel Nasdaq Stockholm) precis som andra aktier. Prisbilden bestäms av utbud och efterfrågan på aktierna i företaget. När du köper en stamaktie blir du automatiskt aktieägare i bolaget och din andel registreras i ägarregistret. Dessa aktier kan du sedan sälja vidare när som helst börsen är öppen. Handelsprocessen sker via banker eller nätmäklare: du anger företagets aktiesymbol (t.ex. en ticker) och hur många aktier du vill köpa eller sälja, och ordern genomförs till rådande marknadspris eller ett satt gräns (limit).
Hur tjänar man pengar på stamaktier? (utdelning & värdeökning)
Pengar tjänar man på stamaktier främst på två sätt: genom utdelningar och kursuppgång. Utdelning är en del av företagets vinst som betalas ut till aktieägarna. Om bolaget går med vinst kan styrelsen föreslå att en del av vinsten delas ut – då får varje stamaktieägare ett belopp i kronor per aktie. Utdelning beslutas på årsstämman och betalas oftast en gång per år efter bolagsstämman. Det går dock inte att garantera utdelning – om bolaget behöver behålla kapitalet eller går med förlust kan det välja att inte dela ut vinst.
Det andra sättet är värdeökning (kursuppgång). Om företaget växer och blir mer värt kan aktiekursen stiga. Då kan du som aktieägare sälja dina aktier till ett högre pris än du köpte dem, vilket ger vinst. Som andelsägare i bolaget får du alltså ta del av bolagets tillväxtpotential. Samtidigt kan aktievärdet sjunka om bolagets resultat försämras eller om marknaden ändrar sig. Stamaktier kan ge hög avkastning vid kursuppgång, men innebär också risk – värdet på dina aktier kan variera mycket.
Stamaktier utdelning – hur och när betalas den?
Utdelningen för stamaktier beslutas av bolagets styrelse och godkänns av årsstämman. Vanligtvis sker utdelningen en gång om året kort efter årsstämman. Om årsstämman beslutar om utdelning så betalas summan ut per aktie enligt vad som beslutats. Exakt när pengarna betalas ut kan variera, men svenska bolag brukar betala ut utdelningen några dagar eller veckor efter årsstämman. Villkor för utdelningar och eventuella preferensutdelningar (se nedan) regleras i bolagsordningen och brukar redovisas i årsredovisningen.
Stamaktier vs preferensaktier – skillnader, risk och utdelning
Preferensaktier är en annan typ av aktie som ofta har företräde till utdelning. Det betyder att preferensaktieägare får betalt utdelning före stamaktieägarna, ofta till en förbestämd ränta eller i förutbestämda belopp. Preferensaktier kan även ha prioritet vid likvidation – de får utdelningen/betalningen först. Däremot har preferensaktier vanligtvis ingen eller begränsad rösträtt på bolagsstämman, medan stamaktieägarna har full rösträtt.
Skillnaden kan sammanfattas så här: Stamaktier ger ägaren rösträtt och möjlighet till obegränsad utdelning (beroende på vinst), men ingen fast utdelning garanteras. Preferensaktier ger ofta prioriterad utdelning och stabil utdelningsnivå, men i gengäld saknar eller har de färre röster. Detta gör att preferensaktier blir mindre riskfyllda utdelningspapper medan stamaktier kan ge högre tillväxt och inflytande men till högre risk.
Stamaktier vs fonder – vad är bäst för sparande?
Skillnaden mellan att spara i enskilda stamaktier och i fonder är främst risk och spridning. En fond består av många olika aktier (kanske hundratals), vilket sprider risken. Om ett företag i en fond går dåligt påverkas din totala placering mindre. Fonder förvaltas dessutom ofta av experter och är enkla att köpa. Stamaktier i ett enskilt företag ger större direkt inflytande (du kan rösta och följa bolaget noggrant) men är oftast mer volatila. Om just det bolaget går dåligt kan dina aktier förlora mycket värde. Valet beror på din strategi: vill du ha bred riskspridning och enkelhet är fonder ofta bättre, men vill du kunna rösta och kanske få hög avkastning från vissa bolag kan direkta stamaktier passa.
A-aktier vs B-aktier – skillnad i rösträtt och pris
I vissa företag finns olika stamaktieserier, exempelvis A- och B-aktier. Huvudskillnaden är rösträtten per aktie. En vanlig modell är att en A-aktie ger fler röster än en B-aktie (t.ex. 10 röster för A och 1 röst för B). Syftet är att ägarna ska kunna få in mer kapital (via försäljning av B-aktier) utan att förlora kontrollen: ägarna behåller fortfarande merparten av rösterna i A-aktierna. B-aktier är ofta billigare än A-aktier eftersom de ger färre röster, men själva ägarandelen i bolagets kapital är densamma för A- och B-aktier.
C- och D-aktier – vad betyder olika aktieserier?
C-aktier och D-aktier är mindre vanliga och används främst i särskilda fall. Ofta är C-aktier upplagda som stamaktier utan rösträtt eller med färre röster, medan D-aktier kan vara ytterligare särskilda aktieserier (t.ex. knutna till vissa villkor eller ett visst land). Namnen (C, D o.s.v.) är godtyckliga och villkoren varierar från bolag till bolag. Det viktiga är att läsa bolagsordningen: där står hur många röster respektive serie har och vilka rättigheter de ger. Sammantaget är A/B/C/D bara etiketter för olika aktieslag med olika rösträtt eller villkor, och stamaktier är en gemensam term för alla dessa vanliga aktieslag.
Varför har bolag olika aktieslag? (ägarkontroll & makt)
Bolag skapar olika aktieslag för att hantera ägarkontroll och kapitalanskaffning. Till exempel vill ofta grundare och huvudägare ta in nytt kapital utan att förlora rösträtten. Genom att ge nya investerare aktier med färre röster (B-aktier) kan ägarna behålla makten med A-aktierna. Regler för aktieslag måste skrivas in i bolagsordningen. På så sätt kan ett bolag anpassa vem som får rösta och hur utdelningen fördelas. Det ger flexibilitet: bolagets grundare kan till exempel behålla A-aktier med hög röststyrka medan B-aktier ger nya ägare ekonomisk delaktighet utan full styrka.
Fördelar med stamaktier (tillväxt & inflytande)
Stamaktier har potential för hög avkastning på lång sikt. Om företaget växer och går bra kan aktiekursen stiga betydligt, vilket ger stor kursvinst. Du får dessutom rösträtt och kan påverka bolagsbeslut, vilket är en fördel om du vill ha inflytande i verksamheten. Ibland erbjuder stamaktier också räntefri utdelning som kan återinvesteras eller användas för avkastning. Sammantaget kombinerar stamaktier chans till tillväxt (kapitaluppskattning) med delaktighet i företagets vinster och beslut.
Nackdelar med stamaktier (risk & utdelning)
Stamaktier innebär också högre risk. Eftersom stamaktieägarna kommer sist vid konkurs kan det bli stora förluster om bolaget går i konkurs. Utdelning är inte garanterad – om företaget inte går med vinst eller väljer att återinvestera alla pengar får stamaktieägarna kanske ingen utdelning alls. Stamaktier är mer volatila än säkrare papper (som obligationer eller preferensaktier), vilket innebär att kursen kan svänga mycket. Kort sagt är stamaktier mer osäkra men ger också den största uppsidan om bolaget går bra.
Är stamaktier en bra investering?
Om stamaktier är en bra investering beror på företagets framtid och din riskvilja. Historiskt sett kan långsiktigt sparande i aktier ge hög avkastning, men utvecklingen varierar stort mellan bolag och år. För i år kan man inte garantera vinst i enskilda aktier. Generellt gäller att spridning i flera olika aktier minskar risken. Att välja stabila stora bolag kan ge mer säker utdelning, medan små snabbväxande bolag kan ge hög tillväxt men också hög risk. Det är klokt att göra egen analys eller rådgöra med expert när man väljer stamaktier att köpa.
Vad händer med stamaktier vid konkurs? (prioritetsordning)
Vid en eventuell konkurs eller likvidation har stamaktieägare lägst prioritet. Bolagets skulder betalas först, därefter eventuella preferensaktieägare, och först sist kommer stamaktieägare. Om det inte finns tillräckligt med medel kvar efter att kreditgivare och preferensägare fått sina andelar, blir det ingenting eller mycket lite kvar till stamaktieägarna. Därför är stamaktier den mest riskfyllda aktieklassen vid konkurser.
Stamaktier och bolagsstyrning – hur rösträtt påverkar beslut
Genom att äga stamaktier får du rösträtt på bolagsstämman, vilket betyder att du kan delta i viktiga beslut såsom val av styrelse och större strategiska val. Storägare med många stamaktier kan därmed dominera besluten. Detta gör att aktieägare kan utöva inflytande över företaget. Bolagsordningen kan också innehålla regler om hembud eller förköpsrätt för att kontrollera ägarstrukturen. I praktiken är stamägarens rösträtt det viktigaste verktyget för bolagsstyrning.
Hur köper man stamaktier? Steg-för-steg guide
- Öppna konto hos en nätmäklare eller bank. (Exempelvis Avanza, Nordnet eller annan banktjänst.)
- Sätt in pengar. För att handla aktier behöver du ha pengar på ditt depåkonto.
- Välj aktie. Sök fram företaget du vill investera i via dess namn eller kortnamn (ticker). Kontrollera att du köper en stamaktie och inte till exempel en preferensaktie.
- Lägg köporder. Ange hur många stamaktier du vill köpa och om du vill köpa till marknadspris eller en viss maxkurs (limitorder). Bekräfta ordern.
- Bekräfta och följ ditt innehav. När ordern har gått igenom får du se aktierna i din portfölj. Du kan sedan följa bolagets utveckling och planera eventuella framtida köp eller försäljningar.
Bästa stamaktierna – exempel och analys
Det finns många stora svenska bolag vars stamaktier brukar vara populära bland investerare. Exempel är storbolag inom industri och finans, som Ericsson, Volvo och H&M. Dessa bolag har länge delat ut vinster och kan passa för den som söker etablerade företag. Tekniska och tillväxtbolag, som vissa mjukvaruföretag eller bioteknikföretag, lockar med snabbare tillväxt men kommer med högre risk. Vilka som är “bäst” beror på marknadssituationen och din egen strategi. Pålitlig information finns i företagens årsredovisningar och aktieanalyser – där kan du se historiska utdelningar och utsikter. Det är klokt att göra en egen analys eller läsa på med hjälp av finansiella nyhetstjänster och investeringsplattformar.
Vad är “ordinary shares”? Stamaktier på engelska
“Ordinary shares” är termen för stamaktier på engelska. I USA kallas stamaktier vanligtvis ”common stock”. De fungerar likadant: de ger ägarna rösträtt och anspråk på en del av vinsten. Företag listade på internationella börser (t.ex. Nasdaq, NYSE) har också stamaktier (common stock) för sina vanliga aktieslag. Begreppet ”ordinary shares” används framför allt för att skilja dessa från preferensaktier (“preferred shares”) i engelskspråkiga dokument.
Stamaktier på börser som Nasdaq och NYSE
På stora börser som Nasdaq och NYSE fungerar stamaktier på samma sätt som i Sverige: de handlas öppet och representerar ägande i företagen. I USA och internationellt används vanligen termen “common stock” eller “ordinary shares” för stamaktier. Vissa amerikanska teknikföretag har två- eller tremannas struktur (A-, B-, C-aktier), där A- och B-aktier skiljer sig i rösträtt. Att investera i stamaktier utländskt sker via globala handelsplattformar, och du måste ofta genom en internationell depå eller ett globalt fondkonto. På börser som NYSE måste bolag uppfylla listningskrav som bland annat inkluderar vissa miniminivåer för antalet aktieägare och marknadsvärde.
Vanliga frågor om stamaktier (FAQ)
Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier? – A- och B-aktier är olika serier av stamaktier med olika rösträtt. A-aktier har ofta fler röster per aktie än B-aktier (t.ex. 10 mot 1). Priset på en B-aktie kan vara lägre eftersom den ger mindre inflytande, men båda är stamaktier och ger en ägarandel.
Är stamaktier bättre än preferensaktier? – Det beror på vad du söker. Stamaktier ger rösträtt och obegränsad utdelningspotential, vilket kan ge hög avkastning men med högre risk. Preferensaktier ger ofta fast, högre utdelning och har företräde i utdelning, men saknar vanligtvis rösträtt. Stamaktier är bättre för dig som vill delta i företagets tillväxt och beslutsfattande, medan preferensaktier passar den som vill ha stabil utdelning.
Ger stamaktier alltid utdelning? – Nej. Utdelning beror på att företaget gör vinst och att styrelsen föreslår utdelning. Om ett företag går med förlust eller väljer att behålla alla medel ger stamaktier ingen utdelning. Det finns ingen garanterad utdelning för stamaktier – utdelning kan variera eller utebli.
Är stamaktier riskabla investeringar? – Stamaktier är generellt mer riskfyllda än säkrare papper. De har lägst prioritet vid konkurs (du får betalt sist), och aktiekurserna kan svänga mycket. Samtidigt har de högst avkastningspotential om företaget växer. Risknivån varierar mellan olika bolag: stabila storbolag är oftast mindre volatila än små tillväxtbolag.
Hur maximerar man chansen att lyckas med stamaktier? – Spridning är viktigt. Köp inte alla aktier i ett bolag – sprid på flera branscher och företag för att minska risken. Läs på om bolagen och välj sådana med stabila affärer och god historik av vinst och utdelning om du vill ha jämn avkastning. Håll dig informerad om marknaden och var beredd på kortsiktiga svängningar. Med långsiktighet och kunskap kan stamaktier bli en stark del av sparandet.
Källor: Artikeln bygger på allmänna principer och information från bland annat StartaEgetInfo, RSM Sverige, investeringsguider och företagsinformation. För detaljerade regler och bolagsordningar, se respektive företags årsredovisning och Bolagsverkets anvisningar.