Preferensaktier 2026 – bästa preferensaktierna i Sverige, utdelning och komplett guide

Last Updated on 4 May, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Preferensaktier är kända som aktier med hög utdelning – de ger en fast utdelning och har företräde framför stamaktier vid vinstutdelning. Som investerare vet du på förhand hur stor utdelning varje kvartal kommer att bli, ungefär som räntan på en obligation. Fördelen är att utdelningarna är relativt förutsägbara och prioriterade, men det innebär också att kursutvecklingen ofta är begränsad av inlösenkursen och att utdelningen kan ställas in vid ekonomiskt tryck.

Preferensaktier har en hög och fast direktavkastning, vilket lockar många utdelningsinvesterare. De fungerar som ett slags hybrid mellan aktier och obligationer. I denna guide går vi igenom allt du behöver veta – från definition och skillnader mot stamaktier och D‑aktier till praktiska råd om investering och skatt – för att du ska kunna avgöra om preferensaktier passar din portfölj.

Vad är preferensaktier? Definition och hur de fungerar

Preferensaktier är en sorts aktie där utdelningen är bestämd på förhand. Precis som namnet antyder har du företräde till utdelning före vanliga stamaktieägare, men utdelningen kan aldrig överstiga det avtalade beloppet. I praktiken fungerar preferensaktien som ett lån till bolaget: du får en fast ”ränta” (kvartalsutdelning) och bolaget kan i framtiden lösa in aktien till en förutbestämd inlösenkurs. Det innebär att preferensaktier ofta liknas vid en hybrid mellan aktier och obligationer.

Lättare sagt, när du köper en preferensaktie vet du exakt vilka kassaflöden du får från utdelning. Företaget är skyldigt att betala utdelningen innan någon utdelning kan delas ut till stamaktieägarna. Om bolagets ekonomi försämras kan utdelningarna dock skjutas upp – villkoren anger inte att utdelning måste betalas, utan bara att de har högre prioritet. Bolaget kan alltså t.ex. välja att tillfälligt ställa in utdelningen om det blir trångt. Eventuella uteblivna utdelningar samlas istället på hög och blir innestående tills bolaget har råd att betala ut dem.

Preferensaktier har också en så kallad inlösenkurs. Det är det pris per aktie som bolaget har rätt att köpa tillbaka aktien för efter ett visst antal år. Inlösenkursen anges i prospektet och kan till exempel successivt sänkas med tiden. Om du äger preferensaktier är det viktigt att bevaka aktiens kurs i förhållande till inlösenkursen – om du har köpt över inlösenkursen riskerar du nämligen förlust vid inlösen.

Preferensaktier vs stamaktier – viktiga skillnader

Skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier märks främst på utdelning och risk. Till skillnad från stamaktier har preferensaktier en på förhand bestämd utdelning som oftast är högre än vanliga aktiers. Det betyder att preferensaktier sällan får utdelningar som ökar över tid – även om företaget går lysande får du inte mer än det som står i villkoren. Stamaktiens utdelning kan däremot bli högre om bolaget har ett riktigt bra år.

En annan skillnad är rösträtten och likvidationsordningen. Preferensaktier har i regel mycket begränsad eller ingen rösträtt, vilket innebär att du inte får samma inflytande i bolaget som du hade haft om du ägde stamaktier. Vid konkurs har du däremot förtur till tillgångarna före stamaktieägarna, även om borgenärerna står först i kön. Om bolaget går i konkurs kan preferensaktieägare nämligen få del av ett eventuellt överskott innan stamägarna, men de ligger ändå långt ner i prioriteringen. Samtidigt är preferensaktier i grunden aktier och innebär alltså risk att förlora pengarna – de upplevs därför som mer riskfyllda än företagsobligationer men mindre riskfyllda än vanliga stamaktier.

Sammanfattningsvis kan man säga att preferensaktier påminner om obligationer med fasta räntor, medan stamaktier är vanligare aktier vars avkastning är beroende av företagets vinst. Preferensaktien ger högre förutsägbar utdelning och förtur vid utdelning, men saknar kursuppsida på samma sätt som stamaktier kan få vid riktigt goda tider.

Bästa preferensaktierna i Sverige 2026 (topplista)

Bästa preferensaktierna i Sverige är de med hög direktavkastning och rimlig risknivå. Vår topplista baseras på direktavkastningen (utdelningen dividerat med aktiekursen) för svenska preferensaktier. Exempelvis hade hösten 2025 följande prefaktier högst yield: Boho Group Pref (12,2 %), ALM Equity Pref (10,5 %), Navigo Invest Pref (9,98 %), Corem Property Group Pref (9,26 %) och Besqab Pref B (8,93 %).

• Boho Group Pref – 12,2 % direktavkastning
• ALM Equity Pref – 10,5 %
• Navigo Invest Pref – 9,98 %
• Corem Property Pref – 9,26 %
• Besqab Pref B – 8,93 %

Observera att extremt hög direktavkastning (> 10 %) ofta signalerar hög risk. Enligt investeringsprofilen Marcus Hernhag brukar “börsens bästa preferensaktier” ligga runt 7–8 % avkastning; pref med högre yield har historiskt ofta drabbats av utebliven utdelning. Ju högre yield, desto större är risken, eftersom företaget måste gå med på en tuff finansiell villkorsförhandling. Undvik därför de allra högst värderade preffarna och satsa hellre på stabilitet i botten.

Några favoriter bland preferensaktierna

Preferensaktier vs D-aktier – vad är bäst?

Preferensaktier och D-aktier ger båda hög och fast utdelning, men det finns viktiga skillnader. D-aktier är egentligen stamaktier som lovar en utdelning som är flera gånger högre än stamaktien i samma bolag. Även D-aktier har ett tak för utdelningen (t.ex. 50 gånger stamaktiens utdelning). Skillnaden är att D-aktier inte har någon förtur till utdelningen och saknar inlösenkurs. Bolaget kan alltså aldrig köpa tillbaka en D-aktie till ett fast pris.

Enligt investerare som Marcus Hernhag ger D-aktier något högre risk än preffar. Eftersom D-aktier formellt är stamaktier är deras utdelningar nätt och jämnt en multipel av stamaktieutdelningen och de har lägre prioritet. D-aktier kan därför ställas in om stamaktien ställer in sina utdelningar. Däremot behandlas D-aktier i företaget som fullt eget kapital (till skillnad från preferensaktier som bara räknas som 50 % eget kapital), vilket ofta förbättrar bolagets kreditrating. En D-aktie kan ses som något säkrare än stamaktien (så länge bolagets finanser håller), men den är inte lika säker som en obligation och den saknar förmånen med inlösenkurs.

Vad är bäst? Det beror på vad du söker. Preferensaktier passar den som vill ha absolut maximal utdelningssäkerhet inom aktiesegmentet (förtur och inlösenmöjlighet), medan D-aktier kan passa om du vill ha extra hög utdelning kopplad till stamaktien utan att äga stamaktien. I båda fallen bör man dock granska villkoren noga – förutom utdelningsnivån även marknadens pris och bolagets finanser – innan man tar ställning.

Direktavkastning preferensaktier – så räknar du

Direktavkastningen på en preferensaktie räknas på samma sätt som för vanliga aktier: summan av den årliga utdelningen delat med aktiekursen. Om en preferensaktie ger 4 kr per år och handlas för 100 kr ger det 4 %. Eftersom de flesta preferensaktier betalar kvartalsutdelning får du alltså 1 kr per kvartal i detta exempel (1 kr × 4 gånger = 4 kr).

För att beräkna direktavkastningen för en given aktie: summera alla utdelningar under 12 månader och dela med aktiekursen. Till exempel, om ett bolag delar ut 5 kr per aktie under året och aktien kostar 100 kr, blir direktavkastningen 5/100 = 5 %. Henrik Hernhag påpekar dock att extremt hög direktavkastning ofta innebär hög risk. Ju högre yield du ser, desto noggrannare bör du granska bolaget och utdelningshistoriken för att undvika att investera i utsatta preffar.

Utdelning i preferensaktier – hur ofta och hur säkert?

Utdelning från preferensaktier kommer normalt kvartalsvis – det vill säga fyra gånger per år. Företag som ger ut preferensaktier har ofta inrättat ett system där utdelningen betalas varje kvartal, så du som ägare får en jämn inkomstström. Det finns även exempel på månadsutdelande preffar, men det är mindre vanligt i Sverige.

Även om utdelningen är fastslagen i förväg är den inte absolut garanterad. Om bolaget hamnar i svårigheter kan styrelsen skjuta upp eller helt ställa in utdelningen. Det samlas då istället innestående utdelningar som ska betalas ut när situationen förbättras. På samma sätt är inlösen av aktien villkorad – bolaget kan välja att lösa in aktien till inlösenkursen, men är inte juridiskt skyldigt att göra det om företagsbehovet ändras.

Sammanfattningsvis kan man säga att preferensaktier erbjuder regelbundna och prioriterade utdelningar (därav namnet), men investeraren måste ändå vara beredd på att utdelningen kan utebli i de sämsta scenarierna.

Inlösenkurs preferensaktier – vad det betyder för avkastning

Inlösenkursen är det pris som företaget har rätt att köpa tillbaka din preferensaktie för, enligt villkoren i prospektet. Vissa preferensaktier kan lösas in efter ett visst antal år till ett förutbestämt pris (inlösenkursen). För dig som investerare är detta kritiskt att hålla koll på.

Om du köper preferensaktien över inlösenkursen kan du drabbas av förlust när inlösen sker. Exempel: du köper en preferensaktie för 100 kr som senare löses in för 70 kr – då förlorar du mellanskillnaden 30 kr, vilket i praktiken dränerar hela din utdelning (se InvestoRunner-exemplet ovan). Därför är det oftast klokast att inte betala mer än inlösenkursen för en preferensaktie.

I praktiken betyder detta att de “bästa” preferensaktierna ofta handlas under sin inlösenkurs. Marknaden tar höjd för risken att man kan tvingas sälja aktien till den fasta kursen längre fram. Ett pris som ligger under inlösenkursen ger en säkerhetsmarginal. Om kursen istället ligger över inlösenkursen bör man vara mycket försiktig med att köpa, eftersom man då låser in en förlust när inlösen sker. Kontrollera alltid inlösenvillkoren noga: antingen kan företaget lösa in när de vill, eller först efter ett visst datum, och vid dessa tider gäller den uttalade inlösenkursen.

När ska man köpa preferensaktier? Bästa köpläge

Optimalt köpläge för preferensaktier är när avkastningen blir attraktiv och reflekterar bolagets riskbild. Eftersom preferensaktier i grunden är räntekänsliga (de har i princip evig löptid) faller deras pris när marknadsräntorna stiger. Det innebär att perioder med högre ränta ger högre direktavkastning på befintliga preferensaktier – aktiekurserna har gått ner. För en investerare kan det då vara ett läge att gå in när man kan få en ordentlig ränta (t.ex. runt 7–8 %).

Marcus Hernhag rekommenderar att siktet bör vara inställt på en direktavkastning kring 7–8 % i preffar. Då är risken måttlig. Om man jagar ännu högre yields (över ~8 %) indikerar det ofta att marknaden tror att det finns problem med utdelningen. Ett bra köpläge kan alltså vara när räntan har nått en topp och börsen erbjuder preferensaktier med hög men fortsatt rimlig yield. Däremot är det viktigt att väga in bolagsriskerna – ibland kan det vara bättre att vänta in en bättre kredithorisont eller lägre ränta innan man investerar.

Observera också att preferensaktier tenderar att röra sig mindre än stamaktier, men fortfarande följer räntemarknaden. När räntor faller brukar preferensaktier stiga. Alltså, förvänta dig inga snabba kursklipp, utan se preffar som långsiktiga innehav: köp dem gärna när räntorna är relativt höga och marknaden är osäker, och njut av de fasta utdelningarna så länge du äger aktien.

Risker med preferensaktier – det många missar

Preferensaktier har flera inneboende risker som investerare ofta förbiser. För det första är det företagsrisken – om bolaget får problem kan utdelningarna utebli och värdet på aktien kan sjunka kraftigt. Utdelningarna har visserligen förtur, men de är inte garanterade.

En annan risk är räntekänsligheten. Eftersom preferensaktier har evig löptid och ger fasta utdelningar beter de sig nästan som en långa obligationer. När marknadsräntorna stiger kan preferensaktierna sjunka mycket i pris. Du måste alltså vara beredd på kursförluster om räntan plötsligt går upp (även om utdelningen i kronor är oförändrad).

En tredje risk är relaterad till inlösenkursen: att ha köpt över inlösenkursen kan göra att du förlorar pengar vid ett inlösenbesked. Kontrollera alltid att du inte betalar ett överpris.

Utöver detta finns överhängande bolagsrisker – många svenska pref-emitenter är fastighetsbolag, som kan få problem vid konjunktursvängningar eller kreditåtstramningar. Historien har visat att vissa preffar med extrem yield helt ställt in utdelning (t.ex. Oscar Properties, Eniro, Heimstaden och K2A de senaste åren). Varningstecknet är att direktavkastningen hoppar upp över 8 %.

Sammanfattningsvis: Preferensaktier är inte riskfria. De är mer riskfyllda än obligationer men ger högre avkastning än stamaktier under normala förhållanden. En vanlig miss är att ta dem för givna som “trygga” aktier – glöm inte att sprida ägandet och inte lägga alla sparpengar i ett enda bolag.

Är preferensaktier bra vid hög ränta?

Eftersom preferensaktier ger fasta kassaflöden liknar de långa obligationer. Vid hög ränta sjunker normalt aktiekurserna på befintliga preferensaktier, vilket gör att deras direktavkastning ser högre ut – det kan alltså leda till ett högre ingångspris för nya investerare om de tycker det är ett bra tillfälle att köpa. Å andra sidan har hög ränta historiskt varit problematiskt för flera av de största emitenterna (framför allt fastighetsbolag). När räntorna var mycket höga 2022–2023 fick många preffar sänka sina utdelningar eller lösa in aktier med förlust, eftersom finansieringen blev dyrare.

Med andra ord: hög ränta ger ofta ett lockande investeringsfönster i form av hög direktavkastning, men också en varningssignal för bolagsstabiliteten. Som en kommentator i forum konstaterade: ”Om man förväntar sig 8–10 % på låg­riskpreffar lär man få vänta tills dess att räntan är hög. Samtidigt var det ju den höga räntan nyligen som hotade fastighetsbolagen och många preffar.”.

Slutsats: Preferensaktier kan vara mer attraktiva när räntorna är höga (du får mer för pengarna), men då måste du vara extra noga med att välja stabila bolag. I en låg ränta-miljö blir det svårare att hitta vettig direktavkastning, men bolagen klarar ofta utdelningarna bättre.

Hur investerar man i preferensaktier? Steg-för-steg

Att investera i preferensaktier går i princip till på samma sätt som vanliga aktier. Här är en enkel steg-för-steg-guide:

1. Öppna konto hos nätmäklare. Välj en etablerad mäklare som Avanza eller Nordnet. Dessa erbjuder ISK och KF och har ett stort utbud av preferensaktier. Kontoöppning med BankID tar oftast bara ett par minuter.

2. Sätt in pengar på kontot. När kontot är klart, överför pengar till depån via banköverföring eller tjänster som Trustly.

3. Sök upp och välj aktie. Använd sökfunktionen hos mäklaren och sök på t.ex. ”Pref” eller företagets namn (t.ex. ”NP3 Pref”). På Avanza/Nordnet visas alla preferensaktier med ”Pref” i namnet. Kontrollera alltid villkoren i prospekt eller informationsblad innan köp (utdelningens storlek, betalningsintervall, inlösenvillkor etc.).

4. Lägg din köporder. Välj antal aktier och lägg en köporder på marknadsplatsen. Behandla sedan innehavet som vilken aktieposition som helst – du ser din innehavsliste och får aviseringar på utdelningar och inlösenbesked.

5. Följ upp ägandet långsiktigt. Anteckna utdelningsdagar och bolagsrapporter. Använd portföljverktyg för att bevaka utdelningar och prisutveckling. Kom ihåg att diversifiera – lägg inte alla pengar på en enda preferensaktie.

Att investera i preferensaktier är lika enkelt som att köpa andra aktier. Du öppnar ett konto hos Avanza eller Nordnet, sätter in pengar, och söker fram den preferensaktie du vill köpa. Eftersom preferensaktier handlas under samma marknadsplats som stamaktier är processen densamma, men du bör alltid dubbelkolla att du köper en Pref-aktie (de brukar ha ”Pref” i namnet på mäklaren) för att få med rätt utdelningsvillkor.

Strategi för preferensaktier – bygg en stabil utdelningsportfölj

En vanlig strategi är att betrakta preferensaktier som en del av den stabila utdelningsportföljen. De kan ge regelbunden avkastning och minska behovet av att sälja aktier, särskilt för den som vill ha löpande cashflow. Viktiga strategier är:

• Diversifiera mellan bolag. Sprid ägandet över olika bolag och sektorer för att minska enskild bolagsrisk. Eftersom många svenska pref-emitenter är fastighetsbolag är det klokt att även väga in någon industriell eller investeringsbolags-Pref i portföljen för att inte bara sitta med ett ben i fastigheter.

• Sikta på rimlig direktavkastning. Välj aktier som ger cirka 6–8 % direktavkastning. Marcus Hernhag råder att undvika de allra högst värderade preffarna – målet är gärna under 8 % eftersom risknivån då är mer hanterbar. Köp hellre en årsränta om 7 % med hög kvalitet än en 10 %-aktie i ett osäkert bolag.

• Kontrollera villkoren. Läs bolagsordningen noga. Om preferensaktien kan lösas in på kort sikt bör du vara säker på att inte bli köpt ur aktien med förlust. Välj långsiktiga villkor som passar din investeringshorisont.

• Återinvestera utdelningarna. För att bygga upp en större utdelningsportfölj kan du använda utdelningarna till att köpa fler förhållandevis billiga preferensaktier eller komplettera med andra aktieslag.

• Tänk långsiktigt. Preferensaktier passar bäst för den som vill ha jämna kassaflöden över tid och kan vänta ut cykler. De är inget get-rich-quick-trick utan ingår bäst som en stabil komponent i ett bredare sparande.

Genom att följa dessa principer kan du skapa en balanserad portfölj där preferensaktier bidrar med trygga utdelningar utan att ta onödiga risker.

Skatt på preferensaktier – ISK vs kapitalförsäkring

Skatten på preferensaktier beror inte på typen av aktie utan på hur du innehavarna, precis som för andra aktier. Om du äger preferensaktier i ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF) beskattas vinsten via schablonskatt istället för löpande deklarationer. Det innebär att utdelningarna inte tas ut som vanlig inkomstskatt direkt – istället räknas ett avkastningsunderlag baserat på konto­värdet och beskattas med runt 0,2–0,3 % årligen.

I de flesta fall rekommenderas ISK för aktiesparande, eftersom du då bara deklarerar ett förenklat schablonbelopp och slappnar av mellan utbetalningarna. På ett vanligt aktie­konto eller utanför ISK/KF beskattas preferensutdelningar som inkomst av kapital (30 %). Men i praktiken väljer de flesta långsiktiga preffinvesterare ISK eller KF på grund av enkelheten och låg skatt. Det spelar liten roll för en svensk preferensaktie om du väljer ISK eller KF – huvudpoängen är att placeringen sker inom en kontoform som beskattas schablonmässigt.

Notera dock att utländska preferensaktier kan ha andra regler för källskatt. Här fokuserar vi på svenska preferensaktier, som normalt inte påverkas av utländsk källskatt.

Svenska preferensaktier – vanliga bolag och sektorer

På den svenska börsen dominerar fastighetsbolagen bland preferensaktierna. Det är inte konstigt – fastighetsbolag har stora kapitalbehov och kan genom preferensaktier stärka balansräkningen utan att dra på sig samma ränteskuld som lån skulle göra. Exempel på gamla och nya fastighetsförmedlare är Klövern Pref, Sagax Pref, Hemfosa Pref, K2A Pref och SBB Pref. Flera av dessa har under 2020-talet tvingats anpassa sina utdelningar efter marknaden.

Det finns också andra sektorer:

• Industri/förvärvsbolag: Volati Pref (industrikonglomerat), Mekonomen Pref (bildelar), Indutrade (med D-aktie).
• Investeringsbolag: ALM Equity Pref (investmentbolag), L E Lundbergföretagen Pref.
• Teknik/Övrigt: Obducat Pref (nischad teknik), Cibus (restaurangkedja, rikt illustrativ fall av kraftig yield).

Summa summarum har en majoritet av de noterade svenska preffarna sina hjärtan i fastigheter och relaterad finansiering. Detta innebär både hög direkavkastning och en viss cyklisk risk kopplad till ränteläge och fastighetsmarknadens hälsa.

Var kan man köpa preferensaktier? Bästa nätmäklarna

De flesta svenska preferensaktier handlas på Nasdaq Stockholm (tidigare OMX). För dig som privatperson är de vanligastillgängliga via de stora nätmäklarna. Avanza och Nordnet har mycket brett aktieutbud och är populära val för preferensaktiehandel. Hos dessa kan du använda ISK eller KF och handla preferensaktier precis som vanliga aktier.

Fördelen med Avanza och Nordnet är att du enkelt kan se alla preferensaktier i deras sökfunktioner (sök på ”Pref”). Båda erbjuder gratis handel upp till en viss courtagegräns och tydlig information om varje bolag. Nordnet har en särskild «Aktieskola» där de förklarar vad preferens- och D-aktier är, medan Avanza ofta har insiktsartiklar och forumdiskussioner om svenska preffar. Kort sagt: de vanligaste mäklarna är också bäst för preffar – de som erbjuder ISK/KF med låga avgifter och gott stöd är att föredra.

(Andra utländska banker/nätmäklare som har svenska aktier brukar också erbjuda dessa, men Avanza/Nordnet har störst marknadsandel i Sverige på sparmarknaden.)

Lär dig mer om preferensaktier – bästa resurserna

För att fördjupa dig finns flera bra resurser:

• Marcus Hernhag (hernhag.se): En erfaren aktie- och utdelningsbloggare som håller uppdaterade listor och villkor för svenska preferensaktier. Hans sammanställning listar alla noterade svenska preffar med utdelning, inlösenkurs med mera.
• Nordea & Avanza guider: Stora banker som Nordea och Avanza har nybörjarvänliga guider om preferensaktier och D-aktier. Dessa förklarar grunderna på ett pedagogiskt sätt.
• Placera.se och Affärsvärlden: Ekonomitidningar och sajter som Placera ger fördjupning med artiklar om hur preferensaktier fungerar.
• Börskollen och Finansbloggar: Aktuella topplistor och diskussionsforum finns på sajter som Börskollen, samt bloggforum som Kronan till Miljonen och Finansfreak. Där kan du hitta både idéer och varningar.

Genom att kombinera dessa källor får du både överblick och detaljer om aktuella preferensaktier. Kom ihåg att alltid granska officiella dokument (prospekt och bolagsrapporter) för de specifika villkoren i varje preferensaktie innan du investerar.

FAQ om preferensaktier (vanliga frågor och svar)

Vad är en preferensaktie?
Det är en speciell typ av aktie med förutbestämd utdelning och förtur vid utdelning och likvidation. Du får alltså en fast utdelning (ofta kvartalsvis) och får utdelning innan stamaktieägarna, men utdelningen kan inte öka med företagets vinst.

Hur hög direktavkastning har en typisk preferensaktie?
Ofta ligger direkavkastningen i spannet 5–10 %. Den genomsnittliga svenska preferensaktien ger vanligen runt 7–8 %, men nivåerna varierar mellan bolag och ränteläge.

Hur ofta utbetalas utdelningen?
Vanligtvis varje kvartal (fyra gånger per år). Några preffar kan också betala halvårs- eller månadsutdelning, men kvartalsvis är standard i Sverige.

Kan bolaget skjuta upp utdelningen?
Ja. Även om utdelningen är fastslagen i förväg kan styrelsen välja att hålla inne den om ekonomin blir ansträngd. Eventuella uteblivna utdelningar samlas dock på hög till dess att bolaget kan betala.

Vad är inlösenkurs?
Det är det pris som bolaget kan lösa in dina preferensaktier för (vanligtvis efter ett visst antal år). Om du köper en preferensaktie för högre pris än inlösenkursen riskerar du förlust vid inlösen.

Hur beskattas utdelningen?
Precis som annan aktieutdelning beskattas preferensaktieutdelning enligt kapitalbeskattning (30 %) om den inte ligger i ISK/KF. Är aktien köpt genom ISK/KF betalar du istället en årlig schablonskatt på hela kontots värde.

Vilka sektorer är vanliga för svenska preffar?
Främst fastighetsbolag (t.ex. Sagax, Klövern, Heimstaden, SBB), men även en del industrikoncerner (t.ex. Volati) och investeringsbolag (t.ex. ALM Equity) ger ut preferensaktier.

Sammanfattning – är preferensaktier rätt för dig?

Preferensaktier passar dig som söker relativt stabila utdelningar och vill ha förtur till utdelning, med vetskap om att utdelningen är förutbestämd. De är inte riskfria: tänk på att företaget måste vara vid god hälsa för att utdelningen ska betalas ut, och att ränteläget påverkar kursen kraftigt. En tumregel är att hålla sig till preffar med omkring 6–8 % direktavkastning och god finansiell ställning på företaget.

För rätt investerare kan preferensaktier vara ett bra komplement i en utdelningsorienterad portfölj – de ger löpande cashflow och högre utdelning än stamaktier, samtidigt som de brukar innebära lägre kursrisk än en snabbväxande stamaktie. Men man måste vara beredd på insynen i avtal och riskerna. Precis som en av våra källor konstaterade är preferensaktier “mer riskfyllda än obligationer men mindre riskfyllda än stamaktier”. Om du förstår villkoren och sprider riskerna kan preferensaktier bidra till stabil avkastning under ekonomiskt tunga tider, även om de i utbyte inte bjuder på samma uppsida som vanliga aktier i goda tider.

Källor: Artikeln baseras på svenska finanskällor och guider (Nordea, Placera, Avanza, Marcus Hernhag m.fl.) om preferensaktier. Dessa källor beskriver preferensaktiernas villkor, historik, risker och strategier i detalj.