Last Updated on 12 July, 2025 by Håkan Samuelsson
Handelsvolym är ett viktigt mått på marknadsaktivitet och ses ofta som en indikation på marknadens conviction bakom en prisrörelse. En ovanligt stor volymökning – alltså att betydligt fler aktier omsätts än normalt – tolkas av många investerare som ett tecken på att ”något är på gång” i en aktie. Frågan vi utforskar här är det statistiska sambandet mellan plötsliga volymökningar och efterföljande prisuppgångar. Med andra ord: Hur ofta stiger en akties pris efter att handelsvolymen oväntat ökar?
Volymtolkning är central inom teknisk analys. Generellt betraktas en prisuppgång som stöds av stigande volym som en starkare och mer pålitlig trend än en uppgång på låg volym. Om priset bryter upp genom en motståndsnivå samtidigt som volymen är hög, anses det bekräfta styrkan i uppgången (en ”äkta” utbrytning). Omvänt kan en kraftig volymtopp under en nedgång indikera starkt säljtryck, eventuellt en kapitulation där många säljer samtidigt. Volymspikar betraktas således som potentiella vändpunkter – de föregår ofta större prisrörelser eller signalerar skiften i marknadssentiment.
Samtidigt måste vi akta oss för förenklade antaganden. En volymökning i sig garanterar inte att priset kommer att stiga; det beror på kontexten. Volym är marknadens lögndetektor i den meningen att den avslöjar om en prisrörelse har bred uppbackning eller inte. Vi kommer att gå igenom vad akademiska studier och data säger om sambandet volym–pris, både i Sverige och internationellt, och titta på exempel på strategier som utnyttjar volymsignaler. Därefter diskuterar vi hur stor sannolikheten egentligen är för en prisuppgång efter en volymökning, samt vilka faktorer som påverkar detta.
Sambandet mellan volym och prisförändringar
Volym och pris hänger samman genom den fundamentala mekanismen utbud och efterfrågan. En kraftigt ökad volym betyder att ovanligt många aktier byter ägare – antingen på grund av ökat köpintresse (fler som vill köpa, vilket tenderar att driva upp priset) eller ökat säljintresse (fler som vill sälja, vilket kan pressa priset nedåt). Hypotesen att ”volym driver pris” har funnits länge och testats i många studier.
Redan 1966 fann Ying i en klassisk studie följande mönster på New York-börsen: (i) låg volym följs oftast av sjunkande priser, (ii) hög volym följs oftast av stigande priser, och (iii) en plötslig volymökning följs vanligtvis av antingen en kraftig prisuppgång eller en kraftig prisnedgång. Med andra ord signalerar en volymchock att ”något stort” är på väg – antingen uppåt eller nedåt.
Senare forskning visade att volym främst har ett tydligt positivt samband med volatilitet (dvs. absoluta prisförändringar) snarare än med riktningen på prisförändringen. En svensk studie av OMXS30-index visade att volymen och den absoluta prisförändringen har ett signifikant positivt samband – när volymen är hög sker större kursrörelser, oavsett riktning. Däremot är sambandet mellan volym och faktisk prisförändring (upp eller ned) mer svårfångat. Samma OMXS30-studie fann ett litet men statistiskt signifikant negativt samband mellan volym och prisförändring under perioden 2000–2015. Med andra ord tenderade dagar med ovanligt hög volym att sammanfalla med nettonedgångar i indexet – troligen för att panikartade säljtillfällen genererar väldigt hög volym.
En mängd akademiska studier sedan 1960-talet har undersökt volym–pris-relationen i olika marknader och tidsperioder. Tabellen nedan sammanfattar några resultat från litteraturen:
| Studie (Marknad, Period) | Resultat: Volymökning & Efterföljande pris |
|---|---|
| Ying (1966) – NYSE, 1957–62 | Hög volym följs oftast av prisuppgång (låga volymer av prisnedgång). Volymspikar föregår antingen stor uppgång eller stor nedgång. |
| Lee & Swaminathan (2000) – NYSE, 1965–95 | Visar att tidigare höga handelsvolymer kan förkorta varaktigheten av momentum; volym fungerar som en länk mellan värde- och momentum-effekter. |
| Chordia & Swaminathan (2000) – USA-aktier, 1988–96 | Hög volym-grupper av aktier leder låg volym-grupper i avkastning. |
| Gervais, Kaniel & Mingelgrin (2001) – NYSE | Aktier med ovanligt hög volym tenderar att stiga kommande månad, särskilt om volymökningen inte åtföljdes av extrem prisrörelse. |
| Bajbjzik (2021) – Meta-studie, 44 studier | Utvecklade marknader visar liten eller ingen volym–pris-effekt. Tillväxtmarknader och småbolag visar starkare samband. |
Empiriska resultat: Sverige vs. internationellt
Internationellt har forskare observerat ett mönster där aktier som haft volymchocker – ovanligt hög volym jämfört med snittet – tenderar att ge högre avkastning kommande månad. Denna effekt är ofta starkare i småbolag och aktier som tidigare varit ”under radarn”.
På Nasdaq Stockholm har flera svenska studier funnit liknande resultat, men något svagare. Exempelvis fann en studie av Mid Cap-aktier att aktier med onormala volymtoppar visade högre genomsnittlig avkastning 20 dagar senare jämfört med aktier utan volymtoppar. Dock var effekten känslig för transaktionskostnader.
Exempel på volymbaserade handelsstrategier
- Högvolymsstrategi: Köp aktier med extrem volym, särskilt om priset inte rört sig mycket än. Idén är att smarta pengar ackumulerar i tysthet.
- Volym och utbrott: Köp när priset bryter motstånd med kraftig volym. Detta anses bekräfta att fler köpare kommit in och att trenden är stark.
- Volymklimax: När aktier når extremt hög volym under prisuppgång eller nedgång kan det indikera vändpunkt. Sälj vid ”blow-off tops” eller köp vid ”kapitulation”.
- Nyhetsdriven volym: Volymspikar före eller under nyhetssläpp (t.ex. rapporter, FDA-besked) kan vara signaler. Positiva nyheter + hög volym = ofta fortsatt uppgång.
Sannolikhet för prisuppgång efter volymökning
Studier visar att sannolikheten för prisuppgång efter en volymchock är högre än slumpen, ofta runt 55–60 % jämfört med 50 % utan signal. Denna fördel är inte enorm, men statistiskt signifikant.
Sannolikheten påverkas av:
- Volymökning utan stor prisrörelse = bullish
- Småbolag reagerar starkare än storbolag
- Positiv nyhet bakom volymen = högre chans till uppgång
- Tidsram: bäst effekt inom 1–4 veckor efter volymchock
Slutsats
En volymökning ökar oddsen något för en efterföljande prisuppgång, men utfallet beror på volymökningens kontext. Empiriska studier både i Sverige och internationellt har identifierat en viss prognostisk kraft i volym: hög volym indikerar ofta att en trend fortsätter eller att en vändning är nära.
I siffror kan man uppskatta att sannolikheten för uppgång efter en ”bullish” volymchock ligger kanske i spannet 55–60 %, jämfört med ~50 % annars – ett litet men signifikant övertag. För en enskild aktie och händelse kan sannolikheten vara mycket högre eller lägre beroende på kontext.
Volymanalys bör därför användas som ett beslutsstöd, inte en fristående indikator. Rätt använt, tillsammans med prisanalys och nyhetsförståelse, kan volym ge en investerare en värdefull edge i att skilja äkta rörelser från marknadsbrus, vilket över tid kan ge bättre riskjusterad avkastning.
