Obligationer, vad är det? – definition och förklaring av obligationer (2019)

Obligationer, vad är det? – definition och förklaring (2019)

obligationer

obligationer

Enkelt uttryckt så är obligationer ett lån. På engelska kallar man obligationer bonds. Den handlas i procent av sitt ursprungsvärde. Så säg att vi har en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor. Om kursen är 108% innebär det att en post kostar 1.080.000 kronor. Kursen sätts av och på marknaden, alltså inte av den som ställer ut den. En stat eller ett företag kan utfärda och sälja dessa så kallade skuldebrev istället för att låna pengar av en bank. När en stat utfärdar dessa så kallas det för statsobligationer. På motsvarande sätt heter det företagsobligationer när företag utfärdar och säljer.

Obligationen har en förutbestämd löptid och när tiden löpt ut betalar utfärdaren tillbaka ursprungsbeloppet. Man kan alltså säga att lånet blir återbetalt. Som vi ska se nedan så finns det två olika huvudtyper av obligationer. Lite längre ner i artikeln så kan du även läsa om gröna obligationer.

Köpa och investera i obligationer

Här nedan kommer förslag på några olika obligationsfonder.

Bästa obligationsfonden inom statsobligationer

Bäst obligationsfond SR betyg Avkastning 5 år Avgift
1. AMF Räntefond Lång ★★★★★ 13,7% 0,10%
2. SPP Obligationsfond ★★★★★ 13,4% 0,21%
3. Alfred Berg Obligationsfd Plus ★★★★ 16,9% 0,50%

 


Bästa obligationsfonden inom företagsobligationer

Bäst obligationsfond SR betyg Avkastning 5 år Avgift
1. Spiltan Högräntefond ★★★★★ 12,31% 0,75%
2. Nordea Stratega Ränta ★★★★★ 11,70% 0,70%
3. Öhman Företagsobligationsfond A ★★★★ 8,30% 1,02%

Olika typer av obligationer

När vi pratar om dessa är det i regel två olika typer vi tittar på. Den vanligaste formen är kupongobligationer, vilket innebär att utöver det nominella belopp som återbetalas vid löptidens slut, så utbetalas också periodiskt så kallade kuponger. Kupongen är själva räntan och är en fast andel av det nominella beloppet. Ett välkänt exempel på kupongobligationer är svenska statens statsobligationer. Vanligt är att ränta utbetalas två gånger per år på statsobligationer.

Den andra typen som man brukar prata om är nollkupongare. I dessa betalas ingen ränta periodiskt utan man säljer istället den till ett pris som understiger dess nominella värde. På så sätt “bakas” räntan in och utbetalas i samband med att man löser den.

Handla med obligationer i sverige

Denna typ av värdepapper ställs generellt ut i relativt stora poster och handlas sällan för under en miljon. Det innebär att det är ganska ovanligt att privatinvesterare sysslar med sådana köp. Ofta är det banker som handlar på den marknaden. Men också investeringsfonder och pensionsfonder köper dessa. Vill man som privatinvesterare köpa dessa så tillhandahåller de större bankerna sådana tjänster. Ett enklare och mer populärt sätt att tillskansa sig är att köpa så kallade obligationsfonder och det är vad vi ska titta närmare på nedan.

gröna obligationer i sverige

gröna obligationer i sverige

Obligationsfonder

En obligationsfond är en räntefond som investerar i olika typer av obligationer och andra typer av räntebärande papper. Investerar man i en obligationsfond så får man avkastning om de underliggande värdepapprena stiger i värde eller utbetalar ränta. I en marknad med stigande räntor så sjunker oftast värdet på obligationsfonden. Detta på grund av att man helt enkelt kan få mer betalt genom att låna ut pengar idag än vad man kommer få när den löper ut. På samma sätt så stiger värdet på fonden om räntan går ned. Obligationsfonder tillhandahålls på alla större marknadsplatser för fondhandel.

Skillnaden mellan obligationer och aktier

En aktie är ju en investering i ett företag. Där du som aktieägare innehar en andel av det egna kapitalet. När företaget går bättre så stiger kursen och du kan sälja aktien och tjäna pengar. Dessutom betalar bolagen ut utdelning till aktieägarna som betalning för att dom satsat pengar. Värdepappret är inte en investering utan en kredit som den som köper värdepappret ger ett företag eller en stat. Därför beskrivs ofta dessa som en mycket stabilare investering än en aktie. När aktiemarknaden svänger ser man ofta att efterfrågan på obligationer går upp. Man vill helt enkelt ha lite mer säkerhet i sin portfölj. Den som anses ha lägst risk är statsobligationer, eftersom staten alltid får in pengar via skatter och kommer med största sannolikhet att betala tillbaka lånet. En företagsobligation är mer osäker (om än väldigt trygg investering) då företag kan gå i konkurs.

Bostadsobligationer

Bostadsobligationer används för att finansiera bostadslånen i sverige. Dessa ställs ut av bostadsinstituten och handlas på på andrahandsmarknaden som ett säkert alternativ för de investerare som vill exponera sig mot fastighetsmarknaden. Bostadsinstituten i Sverige är exempelvis SBAB och stadshypotek. Det är vanligt att bostadsinstitut drivs i separata bolag av affärsbanker. Detta för att  affärsvillkoren är något annorlunda på fastighetskredit marknaden än på den konventionella kreditmarknaden.

Styrräntan och statsobligationer

I dagens mycket låga ränteläge ger en statsobligation inte någon bra ränta, varför många väljer företagsobligationer istället. Riksbanken använder ju styrräntan för att främja investeringar istället för sparande. För att på så sätt få igång ekonomin och se till att inflationen stiger. Detta är en av anledningarna till att statsobligationer blir lidande.

Företagsobligationer

Företagsobligationer är obligationer som ges ut av företag. De ger ut företagsobligationer för att de är i behov av pengar. De som köper företagsobligationer lånar i praktiken ut pengar till företaget och får ränta tillbaka i gengäld. Räntan får investeraren som kompensation för att de lånar ut pengar samt för risken att förlora pengarna ifall företaget går i konkurs. För att kunna låna pengar måste de företag som har sämre ekonomi och högre konkursrisk erbjuda en högre ränta. Stabila företag med låg konkursrisk kan låna upp pengar på marknaden med mycket lägre ränta. För att förenkla för placerare att bedöma kreditrisken hos de företag som ger ut företagsobligationer låter låntagaren ofta något av ratingsinstituten Standard & Poors, Moodys eller Fitch genomföra en värdering av företagets förmåga att betala i tid. Riskerna med en företagsobligation är avsevärt större än att ha pengarna på ett sparkonto. Vill man investera i obligationer med lägre risk bör man i stället välja statsobligationer. Det lägsta beloppet om man vill investera i en företagsobligation är oftast 1 miljon kronor. För småsparare är det därför bättre att leta efter företagsobligationsfond där man kan investera beydligt lägre belopp samtidigt som du får en diversifiering och riskspridning i fonden. Du kan på Avanza hitta en lista med obligationsfonder här. Leverans- och likviddag är två vardagar efter avslut.

Viktiga begrepp att förstå om obligationer

När vi pratar om obligationer så är det fyra viktiga begrepp att hålla reda på.

  • Nominellt värde. Ursprungsvärdet och alltså den summa den som äger obligationen får tillbaka när den löper ut.
  • Den ränta du får utbetalt när du äger obligationen. Vanligast är att den utbetalas 2 gånger per år.
  • Förfallodatum. Det datum då den löper ut och pengarna återbetalas. Löptider för en obligation kan variera från allt mellan några dagar till flera årtionden.
  • Utfärdare. Vem har ställt ut den?

Gröna obligationer

Avslutningsvis ska vi titta närmare på hur människors värderingar kan påverka obligationsmarknaden positivt. Vi ser allt mer hur medvetenhet kring miljön och klimatet ökar. En efterfrågan syns tydligt i människors pensionssparande, att man efterfrågar dessa och fonder som är “gröna”, vilket innebär att dom har ett fokus på miljön. Andelen gröna obligationer som ställs ut stiger år för år, allt eftersom obligationsköparna efterfrågar detta.  Nyligen lanserades den största svenska gröna obligationen någonsin och dessa  utgjorde hela 6% av alla tidigare värdepapper av denna typ som ställdes ut 2017.

Sverige har faktiskt varit i framkant gällande denna typ av obligationer och gröna värdepapper och när Världsbanken 2008 gav ut världens första gröna obligation så ställdes den faktiskt ut i svenska kronor. Efterfrågan från fondbolagen och pensionsfonderna på dessa har skjutit i höjden 2018. Även om det ställs ut mer och vi just nu är uppe på 12% (en fördubbling mot 2017) andel gröna obligationer som ställts ut så mättas inte efterfrågan. Vissa bedömare tror att kursuppgången på gröna obligationer kommer att fortsätta framöver. Investerare har vittnat om att andrahandsmarknaden för dessa är näst intill obefintlig, då investerare inte vill sälja sina värdepapper utan hålla fast vid dom.

För att man som investerare ska kunna försäkra sig om att ens investering är verkligt grön, så har en del certifieringar uppstått där kontroller sker inom olika områden för att försäkra investerarna om att den är grön.

7 vanliga frågor om obligationer

Jag tänkte avsluta denna artikel om obligationer med 7 vanliga frågor som ofta kommer upp i samband med obligationer. Frågorna är inte rankade efter hur ofta de kommer upp. Flera av frågorna om obligationer är redan besvarade ovan men för dig som inte orkar scanna igenom texten så kommer här några snabba svar på frågorna istället.

  1. Hur köper man obligationer?
    Oftast så brukar det minsta beloppet för en post ligga på 1 miljon kronor och uppåt för att köpa en obligation. (Swedbank och Avanza senast jag kollade). Enklast är att köpa en fond. Du hittar en lista med bra obligationsfonder här. Premieobligationer kan man också köpa och dessa vänder sig till privata aktörer och dessa går att köpa direkt från Riksgälden eller någon av de återförsäljare som finns för dessa. De säljs vanligtvis två gånger per år.
  2. Varför ger staten ut obligationer?
    Riksgälden (staten) lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer. De som köper obligationer lånar ut pengar till staten. Staten säljer obligationer för att låna pengar för att finansiera statskulden.
  3. Varför köper staten obligationer?
    Genom att köpa statsobligationer hoppas Riksbanken kunna pressa de långa räntorna. Riksbankens styrränta, som ju redan är nere på negativa nivåer, påverkar främst de korta räntorna. Dessutom hoppas man på att det ska hålla kronan svag.
  4. Gröna obligationer, vad är det?
    Det är en obligation där kapitalet som lånas upp viks åt olika slags miljöprojekt.
  5. Vem värderar kreditrisk på obligationer?
    För att bedöma kreditrisken betygsätts emittenternas kreditvärdighet av så kallade kreditinstitut. Stater har hög kreditvärdighet och därmed låg kreditrisk medan företag ofta har en högre kreditrisk. Två vanliga företag som värderar kreditrisk och som även kallas för ratinginstitut är Standard & Poor’s (S&P) och Moody’s.
  6. Hur mycket obligationer har riksbanken köpt?
    Man kan följa Riksbankens skulder här. Det finns även uppgifter om att Riksbanken köpt upp närmare 20% av alla statobligationer som finns!
  7. Hur bokföra obligationer?
    Så här skriver skatteverket om detta.
  8. Vad är säkerställda obligationer?
    Säkerställda obligationer är obligationer med säkerhet bestående av hypotekskrediter som är förenade med inteckning i bland annat fast egendom där kreditinstitutet garanterar skulden till investeraren och hanterar avbetalningen eller övertar panten

Summering (obligationer)

Obligationer är alltså ett lån och inget annat. Det kan vara företag eller staten som utfärdar dessa och som lånar pengar av de som äger obligationen. Företaget eller staten betalar sedan ränta till ägaren av obligationen.

Idag när världens länder har så låga räntor så ger obligationer en låg avkastning. Därför väljer många att istället placera sina pengar på sparkonton som ger bättre ränta än obligationer.

Lycka till med dina obligationer!

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notify of
WP to LinkedIn Auto Publish Powered By : XYZScripts.com