February 14

Obligationer – Vad är en obligation och hur fungerar obligationsmarknaden?

Last Updated on 18 February, 2024 by Håkan Samuelsson

Enkelt uttryckt så är obligationer ett lån. En obligation är ett räntebärande skuldebrev som visar att innehavaren har lånat ut kapital. Vanligtvis så är det till en bank, stat, kommun eller ett företag. På engelska kallar man obligationer bonds. Pengarna får man som investerare tillbaka genom ränta. En obligation är ett lån som ger avkastning i form av ränta (ett räntebärande skuldebrev ). Den som ger ut obligationen kallas för emittent.

Vad är en obligation?

Det är alltså ett lån som vi beskrev tidigare. Obligationer handlas i procent av sitt ursprungsvärde. Så säg att vi har en obligation som handlas i poster om 1 miljon kronor. Om kursen är 108% innebär det att en post kostar 1.080.000 kronor. Avkastning, risk, och löptid skiljer mellan olika obligationer.

Kursen för en obligation sätts av och på marknaden, alltså inte av den som ställer ut den. En stat eller ett företag kan utfärda och sälja dessa så kallade skuldebrev istället för att låna pengar av en bank. Skuldebrev bekräftar att innehavaren har lånat ut kapital till exempelvis staten, en bank eller en kommun. När en stat utfärdar dessa så kallas det för statsobligationer. På motsvarande sätt heter det företagsobligationer när företag utfärdar och säljer.

Obligationen har en förutbestämd löptid och när tiden löpt ut betalar utfärdaren tillbaka ursprungsbeloppet. Man kan alltså säga att lånet blir återbetalt. Som vi ska se nedan så finns det två olika huvudtyper av obligationer. Lite längre ner i artikeln så kan du även läsa om gröna obligationer.

Hur fungerar obligationsmarknaden?

Obligationsmarknaden är en marknad där investerare över hela världen handlar finansiella instrument som kallas obligationer. Obligationer är lån som långivare (som ofta är staten eller stora företag) ger ut till investerare för att tjäna in pengar. När investerare köper obligationer, ska långivaren betala tillbaka investerarens pengar plus ränta vid ett specifikt datum. Obligationsmarknaden är en av de största finansmarknaderna och den mest använda formen för att få lån. Obligationsmarknaden kan delas in i tre kategorier: den primära marknaden, den sekundära marknaden och den tertiära marknaden. Den primära marknaden är där långivare ger ut nya obligationer.

Investera i obligationer

Här nedan kommer förslag på några olika obligationsfonder.

Bästa obligationsfonden inom statsobligationer

Bästa obligationer SR betyg Avkastning 5 år Avgift
1. AMF Räntefond Lång ★★★★★ 13,7% 0,10%
2. SPP Obligationsfond ★★★★★ 13,4% 0,21%
3. Alfred Berg Obligationsfd Plus ★★★★ 16,9% 0,50%

 


Bästa obligationsfonden inom företagsobligationer

Bästa obligationer SR betyg Avkastning 5 år Avgift
1. Spiltan Högräntefond ★★★★★ 12,31% 0,75%
2. Nordea Stratega Ränta ★★★★★ 11,70% 0,70%
3. Öhman Företagsobligationsfond A ★★★★ 8,30% 1,02%

Hur köper man en obligation?

Obligationer köps vanligtvis via en onlinemäklare eller en bank. Om du köper obligationer via en onlinemäklare, måste du först öppna ett konto med mäklaren. När du har öppnat ett konto, kan du söka efter de obligationer som du är intresserad av och beställa dem. Om du beställer dem via en bank, kan du kontakta din bank och be dem att hjälpa dig att köpa obligationer. De kommer att hjälpa dig att välja lämpliga obligationer och göra köpet.

Om du är intresserad av att investera i obligationer, rekommenderar vi att du först får rådgivning från en finansiell rådgivare. En finansiell rådgivare kan hjälpa dig att välja obligationer som är lämpliga för din personliga ekonomiska situation och hjälpa dig att identifiera potentiella investeringsmöjligheter. Det är också viktigt att du följer marknaden och håller dig uppdaterad om förändringar som kan påverka värdet av din investering. För att skydda din investering kan det också vara särskilt värdefullt att investera i försäkringar som skyddar din investering mot risker såsom prisvolatilitet, räntefluktuationer och förluster.

Obligationslån – En förklaring

Obligationslån är ett slags lån som upplånas till en organisation eller företag av investerare. I utbyte mot att låna ut pengar till organisationen eller företaget får investeraren ett lån som innebär att de har rätt att kräva att organisationen eller företaget betalar tillbaka lånet med ränta. Räntan som betalas är vanligtvis fastställd vid lånets början och betalas ut regelbundet till investeraren. När lånet löper ut, betalar organisationen eller företaget tillbaka den totala summan av lånet inklusive ränta.

Kupongobligationer och Nollkupongare

När vi pratar om dessa typer av obligationer är det i regel två olika typer vi tittar på. Den vanligaste formen är kupongobligationer, vilket innebär att utöver det nominella belopp som återbetalas vid löptidens slut, så utbetalas också periodiskt så kallade kuponger (ränta). Kupongen är själva räntan och är en fast andel av det nominella beloppet. Ett välkänt exempel på kupongobligationer är svenska statens statsobligationer. Vanligt är att ränta utbetalas två gånger per år på statsobligationer.

Kupongobligationer

Kupongobligationer är alltså en obligation där räntan utfaller löpande varje halvår eller år. Att det kallas kupong kommer från att det förr i tiden revs av en kupong varje gång räntan betalades. Man kallade det även “klippa kuponger” på den tiden. Motsatsen till kupongobligationer är nollkupongare På nollkupongare så är räntan inbyggd i priset. Det gör och görs genom att nollkupongsobligationer säljs till underkurs (understiger det nominella beloppet). Kupongobligationer ges ut av Riksgäldskontoret, bostadsinstitut, banker eller företag. Vill man handla med kupongobligationer kan man göra detta på en andrahandsmarknad som kallas för obligationsmarknaden.

Du kan läsa mer om kupongränta här.

Nollkupongare

Den andra typen som man brukar prata om är nollkupongare. I dessa betalas ingen ränta periodiskt utan man säljer istället den till ett pris som understiger dess nominella värde. På så sätt “bakas” räntan in och utbetalas i samband med att man löser den. En nollkupongare (diskonteringspapper) är alltså ett skuldebrev som löper utan ränta.  Skuldebrev intygar att innehavaren har lånat ut pengar till den som har emitterat obligationen. Det utgår inte någon årlig avkastning, därför sker all beskattning vid försäljning eller inlösen av nollkupongaren. Emissionspriset för en nollkupongare beror på löptid och ränteläge. En ränteutbetalning från en obligation benämns kupong, men dessa värdepapper saknar sådana. Att det kallas kupong kommer från att det förr i tiden revs av en kupong varje gång räntan skulle betalas. Priset på existerande nollkupongobligationer är mer känsligt för ändringar i marknadsräntan än en kupongobligation med samma löptid.

Du kan läsa mer om nollkupongare här.

Mer om obligationer

Jag tänkte i denna artikel om obligationer också ha med 10 vanliga frågor som ofta kommer upp i samband med ämnet. Frågorna är inte rankade efter hur ofta de kommer upp. Flera av frågorna är redan besvarade ovan men för dig som inte orkar scanna igenom texten så kommer här några snabba svar på frågor om obligationer istället.

  1. Hur köper man obligationer?
    Oftast så brukar det minsta beloppet för en post obligationer ligga på 1 miljon kronor och uppåt för att köpa en obligation. (Swedbank och Avanza senast jag kollade). Enklast är att köpa en fond. Du hittar en lista med bra fonder här. Premieobligationer kan man också köpa och dessa vänder sig till privata aktörer och dessa går att köpa direkt från Riksgälden eller någon av de återförsäljare som finns för dessa. De säljs vanligtvis två gånger per år.
  2. Varför ger staten ut obligationer?
    Riksgälden (staten) lånar pengar för svenska statens räkning genom att sälja statspapper, främst obligationer. De som köper dessa lånar ut pengar till staten. Staten säljer för att låna pengar för att finansiera statskulden.
  3. Varför köper staten obligationer?
    Genom att köpa statsobligationer hoppas Riksbanken kunna pressa de långa räntorna. Riksbankens styrränta, som ju redan är nere på negativa nivåer, påverkar främst de korta räntorna. Dessutom hoppas man på att det ska hålla kronan svag.
  4. Gröna obligationer, vad är det?
    Det är en obligation där kapitalet som lånas upp viks åt olika slags miljöprojekt.
  5. Vem värderar kreditrisk på obligationer?
    För att bedöma kreditrisken på obligationer betygsätts emittentens kreditvärdighet av så kallade kreditinstitut. Stater har hög kreditvärdighet och därmed låg kreditrisk medan företag ofta har en högre kreditrisk. Två vanliga företag som värderar kreditrisk och som även kallas för ratinginstitut är Standard & Poor’s (S&P) och Moody’s.
  6. Hur mycket obligationer har riksbanken köpt?
    Man kan följa Riksbankens skulder här. Det finns även uppgifter om att Riksbanken köpt upp närmare 20% av alla statsobligationer som finns!
  7. Hur bokföra obligationer?
    Så här skriver skatteverket om detta.
  8. Vad är säkerställda obligationer?
    Säkerställda obligationer har en viss säkerhet bestående av hypotekskrediter som är förenade med inteckning i bland annat fast egendom där kreditinstitutet garanterar skulden till investeraren och hanterar avbetalningen eller övertar panten. Den som investerar i säkerställda obligationer har alltså flera lager av skydd. Viktigt att veta när det gäller säkerställda obligationer är att kreditrisken i första hand beror på utgivarens förmåga att fullgöra sina betalningar. Efter det så är det låntagarnas förmåga att fullgöra sina betalningar och sist, i tredje hand så är det värdet på de underliggande säkerheterna, vilket kan vara pantsatta bostäder. Från och med juli 2004 kan kreditinstitut i Sverige emittera säkerställda obligationer. Man kan läsa mer om lagen om utgivning av säkerställda obligationer här i lag (2003:1223)
  9. Finns det någon ETF som man kan köpa för att investera i Obligationer?
    Det finns en ETF i Sverige som heter XACT obligation som man kan köpa över börsen hos vanliga mäklare såsom Avanza och Nordnet. XACT Obligation är en börshandlad fond och ETF som ger tillgång till svenska bostadsobligationer och svenska statsobligationer. Även obligationer utgivna av kommuner förekommer. XACT Obligationen är en ETF som efterliknar utvecklingen av svenska statsobligationer, säkerställda bostadsobligationer och kommunobligationer. Alla XACT Obligationer är med s k Benchmark-status. Du kan läsa mer om denna ETF här:  XACT Obligation Börshandlad fond
  10. Vad är en aktieindexobligation?
    Aktieindexobligationer ger dig möjlighet att ta del av uppgången i en aktiemarknad, utan att ta någon större risk. Den vanligaste formen av aktieindexobligationer innebär att utgivaren av obligationen åtar sig att vid förfall betala tillbaka ett på förhand bestämt lägsta belopp. Den som investerat pengar får i retur ett belopp som är kopplat till hur aktiemarknaden har gått och utvecklats. Detta beloppet är istället för den sedvanliga räntan som utgår vid obligationsköp. Du kan läsa mer om aktieindexobligationer här.

Obligation i Sverige

Denna typ av värdepapper ställs generellt ut i relativt stora poster och handlas sällan för under en miljon. Det innebär att det är ganska ovanligt att privatinvesterare sysslar med sådana köp. Ofta är det banker som handlar på marknaden med obligationer.
Men också investeringsfonder och pensionsfonder köper dessa. Vill man som privatinvesterare köpa obligationer så tillhandahåller de större bankerna sådana tjänster. Ett enklare och mer populärt sätt att tillskansa sig obligationer är att köpa så kallade obligationsfonder och det är vad vi ska titta närmare på nedan.

gröna obligationer i sverige

Bond Value – Obligationsvärde

Hur räknar jag ut bond value och obligationsvärde som det heter på svenska? Du kan hitta en gratis online räknare här för detta.

Bond Value - Obligationsvärde

 

Obligationsfonder

En obligationsfond är en räntefond som investerar i olika typer av obligationer och andra typer av räntebärande papper. Investerar man i en obligationsfond så får man avkastning om de underliggande värdepapperna stiger i värde eller utbetalar ränta.
I en marknad med stigande räntor så sjunker oftast värdet på obligationsfonden. Detta på grund av att man helt enkelt kan få mer betalt genom att låna ut pengar idag än vad man kommer få när den löper ut. På samma sätt så stiger värdet på fonden om räntan går ned. Obligationsfonder tillhandahålls på alla större marknadsplatser för fondhandel.
Du kan läsa mer om obligationsfonder här.

Vad menas med Bonds?

Bonds är ett samlingsnamn för obligationer som är lån som långivare (som kan vara en stat eller ett företag) ger ut för att tjäna pengar. Det finns olika typer av obligationer, inklusive guvernörslån, företagslån och statsobligationer. När en investerare köper en obligation, betalar de en viss summa pengar, som kallas en princip, till långivaren. Långivaren, å sin sida, åtar sig att betala tillbaka principen till investeraren vid ett visst datum, plus en viss ränta.

Vad är en bond?

En bond är detsamma som en obligation. Bond är ett engelsk ord för obligationer. Man borde på svenska säga obligationer iställer för bond med andra ord.

Vad är skillnaden mellan en obligation och en aktie?

Den största fördelen med att köpa aktier istället för obligationer är att aktier ger mycket högre avkastning. En obligation är en skuld, medan en aktie är en del av ett bolags eget kapital.
Aktier är ju en investering i ett företag. Där du som aktieägare innehar en andel av det egna kapitalet. När företaget går bättre så stiger kursen på aktier och du kan sälja aktien och tjäna pengar. Dessutom betalar bolagen ut utdelning till aktieägarna som betalning för att dom satsat pengar.
Obligationer är inte en investering utan en kredit som den som köper värdepappret ger ett företag eller en stat. Därför beskrivs ofta dessa som en mycket stabilare investering än en aktie. När aktiemarknaden svänger ser man ofta att efterfrågan på obligationer går upp.
Man vill helt enkelt ha lite mer säkerhet i sin portfölj. Den som anses ha lägst risk är statsobligationer, eftersom staten alltid får in pengar via skatter och kommer med största sannolikhet att betala tillbaka lånet. En företagsobligation är mer osäker (om än väldigt trygg investering) då företag kan gå i konkurs.

Bostadsobligationer

Bostadsobligationer används för att finansiera bostadslånen i sverige. Dessa ställs ut av bostadsinstituten och handlas på på andrahandsmarknaden som ett säkert alternativ för de investerare som vill exponera sig mot fastighetsmarknaden. Bostadsinstituten i Sverige är exempelvis SBAB och stadshypotek. Det är vanligt att bostadsinstitut drivs i separata bolag av affärsbanker. Detta för att  affärsvillkoren är något annorlunda på fastighetskredit marknaden än på den konventionella kreditmarknaden.

Styrräntan och statsobligationer

I dagens mycket låga ränteläge ger en statsobligation inte någon bra ränta, varför många väljer företagsobligationer istället. Riksbanken använder ju styrräntan för att främja investeringar istället för sparande. För att på så sätt få igång ekonomin och se till att inflationen stiger. Detta är en av anledningarna till att statsobligationer blir lidande.

Företagsobligationer

Företagsobligationer är obligationer som ges ut av företag. De ger ut företagsobligationer för att de är i behov av pengar. De som köper företagsobligationer lånar i praktiken ut pengar till företaget och får ränta tillbaka i gengäld.
Räntan får investeraren som kompensation för att de lånar ut pengar samt för risken att förlora pengarna ifall företaget går i konkurs. För att kunna låna pengar måste de företag som har sämre ekonomi och högre konkursrisk erbjuda en högre ränta. Stabila företag med låg konkursrisk kan låna upp pengar på marknaden med mycket lägre ränta.
För att förenkla för placerare att bedöma kreditrisken hos de företag som ger ut företagsobligationer låter låntagaren ofta något av ratingsinstituten Standard & Poors, Moodys eller Fitch genomföra en värdering av företagets förmåga att betala i tid.
Riskerna med en företagsobligation är avsevärt större än att ha pengarna på ett sparkonto. Vill man investera i obligationer med lägre risk bör man i stället välja statsobligationer. Det lägsta beloppet om man vill investera i en företagsobligation är oftast 1 miljon kronor. För småsparare är det därför bättre att leta efter företagsobligationsfond där man kan investera betydligt lägre belopp samtidigt som du får en diversifiering och riskspridning i fonden.
Du kan på Avanza hitta en lista med obligationsfonder här. Leverans- och likviddag är två vardagar efter avslut.

Du kan läsa mer i en separat artikel om företagsobligationer här.

Viktiga begrepp att förstå

När vi pratar om obligationer så är det fyra viktiga begrepp att hålla reda på.

  • Nominellt värde. Ursprungsvärdet och alltså den summa den som äger obligationen får tillbaka när den löper ut.
  • Den ränta du får utbetalt när du äger obligationen. Vanligast är att den utbetalas 2 gånger per år.
  • Förfallodatum. Det datum då den löper ut och pengarna återbetalas. Löptider för en obligation kan variera från allt mellan några dagar till flera årtionden.
  • Utfärdare. Vem har ställt ut obligationen?

FAQ om Svenska obligationer

1. Vad är en obligation?

En obligation är ett kreditinstrument som utfärdas av en organisation, såsom en stat, ett företag eller ett finansiellt institution, för att skapa en fast, långsiktig inkomstkälla. Obligationer är en form av lån som låntagaren förpliktar sig att betala tillbaka till långivaren med ränta under en viss tidsperiod.

2. Hur fungerar obligationer?

Obligationer är en form av kredit som utfärdas av en organisation, såsom en stat, ett företag eller ett finansiell institution. När en organisation utfärdar obligationer, är den skyldig att betala tillbaka lånet med ränta under en viss tidsperiod. Obligationer har vanligtvis en löptid på ett år eller mer. När löptiden är slut, förfaller obligationen och låntagaren ska betala tillbaka det ursprungliga beloppet till långivaren.

3. Vad är fördelarna med att investera i svenska obligationer?

Svenska obligationer ger investerare en låg risk investering som ofta ger en låg men stabil avkastning. De är också mycket lättillgängliga och kan köpas och säljas från många olika finansiella institutioner. De är också relativt säkra eftersom de utfärdas av myndigheter som vanligtvis har en god kreditvärdighet. Obligationer är också en bra investering för de som vill diversifiera sin portfölj eftersom de ofta ger en stabil avkastning när andra investeringar, såsom aktier, har säsongsvariationer.

4. Vilka olika typer av svenska obligationer finns det?

Det finns olika typer av svenska obligationer, inklusive statsobligationer, kommunala och regionala obligationer, företagsobligationer och konvertibla obligationer.

5. Vilken är den vanligaste typen av svenska obligationer?

Statsobligationer är den vanligaste typen av svenska obligationer. Statsobligationer utfärdas av den svenska staten för att finansiera olika statliga projekt och investeringar.

6. Var kan man köpa svenska obligationer?

Svenska obligationer kan köpas från olika finansiella institutioner, inklusive banker, mäklare, fondbolag och marknadsplatser.

7. Hur mycket kostar svenska obligationer?

Priset på svenska obligationer beror på många faktorer, inklusive obligationens löptid, kreditvärdighet och marknadsförhållanden. Obligationer kan kosta som lite som ett par hundralappar och så mycket som flera tusen kronor.

8. Är svenska obligationer säkra investeringar?

Svenska obligationer är relativt säkra investeringar eftersom de utfärdas av myndigheter som vanligtvis har en god kreditvärdighet. Obligationer är dock inte helt riskfria eftersom de kan förlora värde om marknadsförhållandena förändras.

9. Hur avgörs räntan på svenska obligationer?

Räntan på svenska obligationer bestäms av marknadsförhållandena och den kreditvärdighet som den utfärdande organisationen har.

10. Hur lång är löptiden för svenska obligationer?

Löptiden för svenska obligationer varierar, men vanligtvis är den ett år eller längre.

11. Är det möjligt att lösa in svenska obligationer innan löptiden är slut?

Ja, det är möjligt att lösa in svenska obligationer innan löptiden är slut. Men det kan vara dyrt, eftersom investerarna kan bli skyldiga att betala en kostnad för att lösa in obligationen tidigare.

12. Vilka är fördelarna med svenska obligationer?

De huvudsakliga fördelarna med svenska obligationer är att de är relativt säkra investeringar som vanligtvis ger en låg men stabil avkastning. De är också mycket lättillgängliga och kan köpas och säljas från många olika finansiella institutioner.

13. Vad är ett konvertibelt lån?

Ett konvertibelt lån är en typ av lån som kan konverteras till aktier i den utfärdande organisationen. Det är ett bra alternativ för investerare som vill diversifiera sin portfölj och ta del av eventuellt stigande aktiekurser.

14. Vad är fördelarna med att investera i konvertibla lån?

Fördelarna med att investera i konvertibla lån är att det är ett bra sätt att diversifiera sin portfölj och ta del av eventuella stigande aktiekurser. Det är också ett bra alternativ för investerare som vill ha både stabilitet och avkastning.

15. Är det möjligt att få en förtida utbetalning av svenska obligationer?

Ja, det är möjligt att få en förtida utbetalning av svenska obligationer, men det kan vara dyrt, eftersom investerarna kan bli skyldiga att betala en kostnad för att lösa in obligationen tidigare.

16. Är det möjligt att köpa svenska obligationer utan att betala provision?

Ja, det är möjligt att köpa svenska obligationer utan att betala provision, men det beror på vilken finansiell institution som erbjuder obligationerna.

17. Vad är obligatoriska premieåterbetalningar?

Obligatoriska premieåterbetalningar är vinster som betalas tillbaka till investerarna när den utfärdande organisationen har gjort tillräckligt med vinster för att kunna betala tillbaka lånet.

18. Hur kan man minimera risken när man investerar i svenska obligationer?

Man kan minimera risken när man investerar i svenska obligationer genom att välja obligationer med hög kreditvärdighet och diversifiera sina investeringar. Det är också viktigt att undersöka det företag som utfärdar obligationen och se till att det har en god kreditvärdighet.

19. Hur kan man ta reda på den aktuella marknadsvärdet för svenska obligationer?

Den aktuella marknadsvärdet för svenska obligationer kan ta reda på genom att kontakta den finansiella institution som utfärdat obligationen eller genom att gå till en marknadsplats som specialiserar sig på obligationer.

20. Hur kan man se till att man får tillbaka sin investering i svenska obligationer?

För att säkerställa att man får tillbaka sin investering i svenska obligationer bör man diversifiera sin portfölj, välja obligationer med hög kreditvärdighet och se till att den utfärdande organisationen har en god kreditvärdighet. Man bör också följa marknadsförhållandena och se till att man får tillbaka sitt ursprungliga investeringsbelopp vid löptidens slut.

Gröna obligationer

Avslutningsvis ska vi titta närmare på hur människors värderingar kan påverka obligationsmarknaden positivt. Vi ser allt mer hur medvetenhet kring miljön och klimatet ökar. En efterfrågan syns tydligt i människors pensionssparande, att man efterfrågar gröna obligationer och fonder som är “gröna”, vilket innebär att dom har ett fokus på miljön.
Andelen gröna obligationer som ställs ut stiger år för år, allt eftersom obligationsköparna efterfrågar detta.  Nyligen lanserades den största svenska gröna obligationen någonsin och dessa  utgjorde hela 6% av alla tidigare värdepapper av denna typ som ställdes ut 2017.

Sverige har faktiskt varit i framkant gällande denna typ av gröna värdepapper och när Världsbanken 2008 gav ut världens första gröna obligation så ställdes den faktiskt ut i svenska kronor. Efterfrågan från fondbolagen och pensionsfonderna på dessa har skjutit i höjden 2018. Även om det ställs ut mer och vi just nu är uppe på 12% (en fördubbling mot 2017) andel gröna värdepapper som ställts ut så mättas inte efterfrågan.

Vissa bedömare tror att kursuppgången på gröna obligationer kommer att fortsätta framöver. Investerare har vittnat om att andrahandsmarknaden för dessa är näst intill obefintlig, då investerare inte vill sälja sina värdepapper utan hålla fast vid dom.

För att man som investerare ska kunna försäkra sig om att ens investering är verkligt grön, så har en del certifieringar uppstått där kontroller sker inom olika områden för att försäkra investerarna om att den är grön.

Statsobligationer

En obligation är ett värdepapper som en stat (eller ett företag) kan utfärda och som utgör ett slags skuldebrev. En statsobligation är en räntebärande investering som innebär att du lånar ut pengar till staten mot en fast ränta. Genom att sälja statsobligationer kan en stat låna pengar utan att gå till banken. En statsobligation har normalt en fastslagen löptid, varefter köparen får tillbaka sina pengar. Vanligtvis betalas också ränta under löptiden.  Stater använder obligationer för att låna in pengar till för nya projekt eller för infrastruktur. En köpare och investerare köper dem för få ränteutbetalningar regelbundet.

Fakta om statsobligationer

  • Likviddag är två vardagar efter avslut
  • Lägsta placeringsbelopp är 1 miljon kronor
  • Prisinformation kommer ut via informationssystem som Bloomberg och Reuters till marknaden samt nyhetsbyråer. De noteras varje dag på dagstidningarnas ekonomisidor
  • Priset noteras för statsobligationer i form av en effektiv årsränta. Den bestöms sedermera av den gällande marknadsräntan

Varför köper centralbanken statsobligationer?

En centralbank kan göra penningpolitiken mer expansiv genom att köpa statsobligationer på andrahandsmarknaden. När räntan på säkra tillgångar faller som en följd av centralbankens köp av statsobligationer blir det mer attraktivt för investerare att söka sig till alternativa tillgångar.

Hur köper man obligationer?

Hur köper man obligationer? Du kan köpa hos någon av nätmäklarna eller bankerna. Ofta krävs att man köper för minst 1 miljon kronor, vilket är för mycket för de flesta småsparare. Därför finns det även obligationsfonder som bara kräver någon hundralapp som minsta investering.
Det finns företagsobligationer och statsobligationer. Premieobligationer är en slags statsobligation.
Vad är en obligation?
Obligationer är ett slags lån. Om ett företag eller en regering behöver låna en stor summa pengar kan de utfärda dessa. Investerare köper då mot en så kallad kupongränta. Ett företag kan exempelvis använda pengarna till investeringar eller expansion. Regeringar använder ofta pengarna till infrastrukturprojekt.
De vanligaste obligationerna är:

  • Statsobligationer: Ett skuldebrev som stater ger ut. Risken anses vara låg i statsobligationer från stabila länder, som till exempel Sverige, eftersom staten har ständiga inkomster från skattepengar.
  • Företagsobligationer: En obligation som företag ger ut istället för att ta ett banklån. Det kan hända att banken inte beviljar ett lån eller inte kan ge företaget ett tillräckligt stort lån. När du köper företagsobligationer får du ofta högre ränta än för statsobligationer. Samtidigt är risken större.
  • Premieobligationer: En slags statsobligation som Riksgälden tidigare gav ut. Räntan samlas i en pott som lottas ut bland innehavarna. Det går inte att köpa nya premieobligationer men de som finns i omlopp kan fortfarande handlas.
Hur köper man obligationer?
Hur köper man obligationer?

När är det bra att köpa en obligation?

Det kan finnas flera anledningar att köpa:

  • Om du tror på en negativ börsutveckling för aktier under många år.
  • Om du tror på sjunkande styrränta.
  • Om du vill öka riskspridningen i aktieportföljen genom att ha en del obligationer vid sidan av aktier.
  • Om du behöver pengarna inom fem år.
  • Om du är pensionär och vill ha kupongräntan som en extra ”pension”.

Ifall du har lång sparhorisont får du oftast bättre avkastning genom att äga aktier än obligationer.
Du kan köpa statsobligationer och företagsobligationer hos nätmäklare och banker. För de flesta krävs stora belopp. Därför kan du istället köpa andelar i obligationsfonder. Premieobligationer handlas på andrahandsmarknaden och kan även de handlas för mindre belopp.

Hur Funkar Obligationer?

Ett alternativ till det traditionella banklånet är obligationer. Denna finansieringsform används både av företag och stater för att finansiera diverse projekt. Benämningen för en obligation utställd av ett företag är företagsobligation medan det om utställaren är staten benämns statsobligation.

Handel med Obligationer

För den som är intresserad av att handla kan man vända sig till antingen Avanza eller Nordnet. Det är dock bra att ha i åtanke att det krävs stora belopp för att handla obligationer, ofta flera hundra tusen kronor. Prissättningen sker i procent av det ursprungliga lånevärdet. Investeraren eller institutet som äger värdepappret när löptiden når sitt slut återbetalas hela det obligationsbeloppet.

Premieobligationer

En intressant variant av statsobligationer är premieobligationen. Denna ställs ut av riksgälden och ger möjlighet till högre avkastning till investeraren. Detta till följd av att ränteutbetalningarna lottas ut bland obligationsinnehavarna. En fördel med denna typ av värdepapper är att vinsten är skattefri. Dessvärre ställs inga nya premieobligationer ut, detta sedan Riksgälden stoppade utgivandet i slutet av kalenderåret 2016.

Vad är skillnaden mellan obligationer och en räntefonder?

Räntefonder placerar enbart i räntebärande värdepapper som exempelvis obligationer och statsskuldväxlar. En obligation är ett räntebärande värdepapper som har en på förhand bestämd räntesats och med en löptid som överstiger ett år vid utgivningen.

Summering obligationer

Obligationer är alltså ett lån och inget annat. Det kan vara företag eller staten som utfärdar dessa och som lånar pengar av de som äger obligationen. Företaget eller staten betalar sedan ränta till ägaren av obligationen.

För stora organisationer så som företag och stater används obligationer som finansieringsmetoder. Marknadshandel sker i höga belopp och prissättningen sker i procent av det ursprungliga värdet. Och ja, på engelska heter det “bonds”. Precis som den fina bilden på framsidan av denna artikeln visar.
Idag när världens länder har så låga räntor så ger obligationer en låg avkastning. Därför väljer många att istället placera sina pengar på sparkonton som ger bättre ränta än obligationer.

Lycka till med dina investeringar!

Artikeln innehåller affiliatelänkar till Avanza. Den här webbplatsen använder cookies. 

Related Posts

Prova Trading Signaler (Dagligen + Live Resultat) – Endast 9 SEK

Prova Trading Signaler (Dagligen + Live Resultat) – Endast 9 SEK

Prova Våra Aktieportföljer och Fondportföljer – (Resultat Från 2008)

Prova Våra Aktieportföljer och Fondportföljer – (Resultat Från 2008)

Vad betyder pantbrev?

Vad betyder pantbrev?

Arrende, vad är det? – Hur fungerar arrenden?

Arrende, vad är det? – Hur fungerar arrenden?