Bästa långsiktiga aktierna 2026 – aktier att köpa för stabil tillväxt

Last Updated on 14 April, 2026 by Aktie, Fonder och Investeringar

Långsiktiga aktier är aktier i företag som har potential att ge stabil avkastning över tid och ofta genomgår en stadig tillväxt över flera år. Genom att investera långsiktigt kan man dra nytta av ränta-på-ränta-effekten, där små vinster ackumuleras och skapar betydande värde över årtionden. En långsiktig strategi hjälper till att mildra kortsiktiga marknadssvängningar och ger samtidigt möjlighet till återinvesteringar av utdelningar.

Vad är långsiktiga aktier?

Långsiktiga aktier kännetecknas av stabilitet och hållbar affärsmodell. Det är vanligen stora, etablerade bolag med starka fundamenta som klarar av ekonomiska nedgångar och fortsätter växa över lång tid. Exempelvis har investmentbolaget Investor värderats för sin diversifierade portfölj och har historiskt visat hög avkastning (cirka +340 % på tio år). Det finns ingen exakt definition, men ett långt perspektiv innebär ofta att man behåller aktier i decennier och fokuserar mer på företagets underliggande tillväxt än på kortsiktiga kursrörelser.

Varför investera i långsiktiga aktier?

Långsiktiga investeringar erbjuder flera fördelar jämfört med kortsiktiga. Ett starkt argument är just den stabila tillväxten och utdelningarna som kan ge inkomst över tid. En långsiktig strategi minskar risken för förluster vid tillfälliga börsras, eftersom portföljen hinner återhämta sig och växa med tiden. Genom att välja aktier i företag med låg konkursrisk och pålitliga kassaflöden skapas en buffert mot marknadsoro. Samtidigt ger utdelningsaktier regelbundna utbetalningar som kan återinvesteras och öka portföljens värde på sikt.

Bästa långsiktiga aktierna i år (lista)

Bästa långsiktiga aktierna i år ofta stabila jättar inom växande branscher. Några bolag som ofta nämns är:

• Investor (Sverige) – Ett svenskt investmentbolag med ägande i företag som Atlas Copco, Sandvik och Atlas Copco. Investor handlas regelbundet till substansrabatt, vilket gör att investerare får en bred exponering till ett lägre pris. Aktien har gett god avkastning historiskt.
• Microsoft (USA) – Ett globalt teknikföretag som är ledande inom mjukvara och molntjänster. Microsoft växer starkt genom produkter som Office 365 och Azure, och har under lång tid gett investerare hög avkastning.
• Alphabet (Google, USA) – Moderbolag till Google med dominans inom sök, digital annonsering och molntjänster. Alphabet äger även YouTube och andra plattformar som genererar stora kassaflöden, vilket är attraktivt för långsiktiga ägare.
• Apple (USA) – En teknikjätte känd för iPhone, Mac och andra produkter. Apple tjänar mycket pengar på sin mjukvara och tjänster utöver hårdvaran. Bolaget behåller stark marknadsposition genom kontinuerliga produktlanseringar och tjänsteutveckling.
• Amazon (USA) – En mångsidig e-handels- och molnplattform. Amazon växer genom expansion inom e-handel, reklam och Amazon Web Services, vilket ger kraftig vinsttillväxt över tid.
• Industrivärden (Sverige) – Investmentbolag som äger ett flertal stora industribolag (bl.a. Volvo, Sandvik, Essity). Genom Industrivärden får man indirekt exponering mot flera av Sveriges tunga konjunkturbolag och en välbalanserad portfölj i industrisektorn.
• Nvidia (USA) – Världsledande inom grafikkort och AI-chips. Nvidia är en av de mest framgångsrika teknologibolagen det senaste decenniet, drivet av efterfrågan på artificiell intelligens och datorkraft.

Dessa exempel är bara ett urval av stabila bolag att överväga för en långsiktig portfölj. Listor över de bästa långsiktiga aktierna inkluderar ofta teknikjättar och stora läkemedelsbolag, t.ex. Amazon, Microsoft, Apple och AstraZeneca, samt svenska investmentbolag.

Vilka aktier ska man köpa långsiktigt?

Långsiktiga investerare fokuserar på bolag med robust affärsmodell och långsiktig tillväxtpotential. Det finns inga säkra köplistor, men i allmänhet bör man leta efter företag med följande kännetecken:

• Stark fundamenta: Bra balansräkning och stabil intäkts- och vinsttillväxt.
• Hållbar affärsmodell: Unika produkter eller tjänster som kunder fortsätter efterfråga (t.ex. läkemedel, mjukvara, vardagsvaror).
• Låg skuldsättning: Aktier i bolag med låg skuldsättningsgrad är ofta mindre känsliga vid ränteuppgång och tillfälliga nedgångar.
• Utdelningar: Företag som regelbundet ger utdelning och har en stigande utdelningshistorik kan bidra med passiv inkomst.
• Lägre volatilitet: Bolag vars aktiekurs inte svänger extremt kan göra det enklare att spara långsiktigt.

Dessutom bör man alltid diversifiera över olika sektorer och marknader. Investerare bör inte försöka pricka topp- eller bottennivåer på marknaden, utan snarare investera kontinuerligt. Strategier som regelbundet månadssparande (dollar-cost averaging) hjälper till att utnyttja genomsnittspriser och jämna ut marknadsrörelser.

Långsiktiga favoritaktier bland investerare

Småsparare och erfarna investerare har ofta gemensamma favoriter. I Sverige är investmentbolag populära för långsiktigt sparande: till exempel äger över 500 000 Avanza-investerare aktier i Investor, och tusentals äger Kinnevik, Latour eller Industrivärden. Dessa bolag ger naturlig riskspridning genom sina portföljer. Globalt är stora teknikbolag och stabila konsumtionsbolag ofta eftertraktade – jätteföretag som Microsoft, Apple och Amazon ingår många gånger i portföljer för långsiktig tillväxt. Läkemedelsbolag som AstraZeneca är också vanliga bland långsiktiga investerare, tack vare stabil efterfrågan och utdelningspolicy.

Bästa sektorerna för långsiktiga aktier

Vissa branscher presterar historiskt bättre på lång sikt än andra. En studie av globala sektorindex från 1995 till 2023 visar att IT-sektorn (teknik), hälsovårdssektorn och basala konsumtionsvaror (stapelvaror) har haft betydligt högre avkastning och riskjusterad avkastning än genomsnittet. Motsvarande visar Nordea att finanssektorn (banker, försäkring) och hälsovårdssektorn ser särskilt starka ut inför i år. Även stabila konsument- och tjänstebolag anses defensiva och drar nytta av långsiktiga trender. Som långsiktig investerare bör man i regel ha exponering mot flera sektorer för att minska konjunkturkänslighet. Att kombinera teknikföretag med till exempel hälsovård och basvaror kan ge en robust helhet.

Teknikaktier för långsiktig tillväxt

Tekniksektorn har varit en av de starkast växande sektorerna de senaste decennierna. Stora techbolag inom molntjänster, e-handel och artificiell intelligens driver ekonomisk tillväxt globalt. Nordea menar till exempel att AI-utvecklingen fortsätter driva produktivitet och tillväxt. Långsiktiga teknikaktier som Microsoft, Apple, Nvidia och Alphabet har alla vuxit kraftigt med framväxten av ny teknik. Samtidigt innebär höga förväntningar och värderingar ökad känslighet för nya insikter, så man bör välja bolag med stabil lönsamhet och konkurrensfördelar.

Hälsovårdsaktier och läkemedelsbolag

Hälsovårdssektorn har flera egenskaper som gör den intressant för långsiktiga investerare. Efterfrågan på läkemedel och medicinsk teknik är relativt stabil även vid lågkonjunktur. Historiskt har sektorn i genomsnitt överträffat andra branscher på lång sikt. Till exempel är AstraZeneca och Novo Nordisk globala jättar med starka patentportföljer. Nordea noterar att hälsovårdsaktier för närvarande värderas attraktivt efter viss volatilitet, och lyfter fram sektorn som relativt oförtjänt straffad i USA på grund av politisk osäkerhet. Investeringar i stora läkemedels- och medicinteknikbolag kan ge tillväxt och utdelningar, men långsiktiga placerare bör också ha tålamod med kortsiktiga prissvängningar i sektorn.

Konsumentaktier med stabil avkastning

Konsumentaktier inom dagligvaror och basförbrukningsvaror brukar ge stabil avkastning över tid. Människor behöver mat, hygienartiklar och hushållsprodukter oavsett konjunktur, vilket ger bolag i dessa nischer jämn efterfrågan. Carnegie-analysen noterar att stapelvarusektorn hör till de historiskt bästa. Exempel på sådana bolag är Unilever, Nestlé och svenska företag som Essity och ICA-gruppen. Handelsvaror inom återkommande konsumtion brukar också fungera som en aktieklass med lägre volatilitet. Dessa bolag går inte lika starkt som snabbrörliga teknikaktier i uppgång, men tenderar att behålla värde bättre i svagare tider. Därför är de ofta en bas i långsiktiga portföljer.

Gröna energibolag och hållbara aktier

Hållbarhetssektorn har väckt stor investerarsug efter en omväxlande period. Efter kraftig uppgång 2025 ligger nu återigen fokus på förnybar energi och gröna bolag. Morningstar rapporterar att alternativa energiaktier (sol-, vind- och miljöteknikbolag) presterade bättre än globala index 2025. Minskat räntetryck och ökad efterfrågan på el, inte minst för AI-datacenter, driver utvecklingen framåt. Samtidigt råder cykliska risker i sektorn; priser och subventioner kan ändras snabbt. Analytiker som Johanna Kull (DNB) påpekar dock att investeringar i förnybar energi numera ökar på alla marknader, även där politiskt stöd minskat. Långsiktiga investerare väljer ofta några hållbara bolag för framtida tillväxtpotential, men bör kombinera dessa med mer traditionella innehav för riskspridning.

Exempel på bra långsiktiga aktier

Bland de många exempel på aktier med långsiktig avkastning kan nämnas teknikbolag, läkemedel och investmentbolag. Till exempel har Nvidia givit enorma kursvinster de senaste tio åren (flera tusen procent) tack vare ledande position inom grafik och AI. Fortnox (svensk ekonomisystemleverantör) är ett annat exempel från Svensklistan med tusental procent vinst på årtionden. Bland läkemedelsbolag har AstraZeneca de senaste åren vuxit genom bred portfölj och forskningsframgångar, med avkastning runt 387 % under ett decennium. Investor är klassikern bland investmentbolag och har även gett stabil plusavkastning (ca +340 % på tio år). Dessa bolag illustrerar olika sätt att få långsiktigt driv: stora marknader, hållbara konkurrensfördelar och återinvestering av vinster.

Hur väljer man långsiktiga aktier?

Att välja långsiktiga aktier kräver omsorg och helhetssyn. En viktig regel är att utvärdera bolagets fundamenta: balansräkning, vinstutveckling och skuldsättning. Bolag med robust ekonomi och låg skuldsättning har bättre förutsättningar att navigera genom kriser. Studera tillväxttrender – både historisk och förväntad – för att hitta företag med uthålliga affärsmodeller. Titta också på om bolaget regelbundet delar ut vinst till aktieägarna. Utdelningshistorik är en kvalitetsstämpel för många långsiktiga investerare. Undvik aktier som är extremt beroende av kortsiktiga konjunkturcykler utan starka fundament. Sammanfattningsvis väljs långsiktiga aktier bäst utifrån kombinationen: starka fundamenta, tillväxtmöjligheter och gediget ägardrivet ledarskap.

Fundamental analys av aktier

Fundamental analys innebär att man undersöker ett bolags finansiella hälsa och framtidsutsikter för att bedöma dess riktiga värde. Man tittar på nyckeltal och resultat, men också på företagets produktportfölj och konkurrensläge. Vid långsiktig investering är fundamental analys mer relevant än teknisk kortsiktig analys. Vanliga nyckeltal inkluderar P/E (pris/vinst), direktavkastning, skuldsättningsgrad och ROE. Till exempel visar ett högt P/E-tal att marknaden förväntar sig mycket framtida tillväxt, medan hög direktavkastning kan locka dividendjägare. Viktigt är att jämföra nyckeltal med liknande bolag i samma bransch för att få en rättvis bedömning. En fördelen med fundamental analys är att den baseras på faktiska siffror från årsredovisningar och ger en struktur för att hitta underskattade bolag.

Viktiga nyckeltal för aktieanalys

När man gör fundamental analys hjälper vissa nyckeltal att snabbt jämföra bolag. P/E-talet (kurs/vinst per aktie) är ett grundläggande värderingsmått som visar hur många årsvinster marknaden betalar för aktien. Ett lågt P/E kan indikera att en aktie är lågt värderad i förhållande till vinsten. För bolag utan vinst, t.ex. snabbväxande startups, används ofta P/S (kurs/försäljning) som mått. Avanzas guide noterar att man bör kombinera flera nyckeltal vid analys. Andra vanliga mått är EV/EBITDA (värdering av rörelseresultat), ROE (avkastning på eget kapital) och skuldkvoter. För att bedöma utdelningsaktier tittar man på direktavkastningen (utdelning i procent av kurs). Det viktiga är att tolka varje nyckeltal i sammanhanget – ett ”bra” nyckeltal kan vara olika i olika branscher. Sammantaget ger en kombination av dessa mått en bättre bild av värdering och lönsamhet än något enstaka värde.

Hur bygger man en långsiktig aktieportfölj?

Att bygga en portfölj för långsiktigt sparande handlar om att vara metodisk och tålmodig. Nyckeln är diversifiering, alltså att sprida riskerna över många innehav. Portföljen bör innehålla aktier från olika branscher (t.ex. teknik, hälsovård, konsumentvaror, finans) och olika geografiska regioner. En spridd portfölj klarar dippar bättre och drar nytta av olika tillväxttrender i världen. Nästa steg är att sätta tydliga mål: ska portföljen fokusera på tillväxt, utdelningar eller en kombination? Målbilden avgör hur man viktar innehaven. Det är också klokt att lägga upp en månadssparande-plan. Genom att investera ett fast belopp varje månad (dollar-cost averaging) jämnas marknadsrörelser ut och man undviker dålig tajming. Vidare bör man hålla koll på avgifter – högt courtage eller fondavgifter kan äta upp avkastningen över decennier. Slutligen gäller tålamod: håll fast vid strategin genom börsoro och undvik snabba omplaceringar baserade på kortsiktiga nyheter. En långsiktig portfölj kräver disciplin, men belönar den som är uthållig.

Diversifiering i aktieportfölj

Diversifiering är ett grundläggande begrepp för en långsiktig portfölj. Genom att sprida investeringarna över flera aktier och sektorer minskar man risken för att en enskild händelse slår hårt på hela innehavet. Till exempel kan en kombination av svenska och utländska aktier ge bättre riskspridning – enligt Nordea bör investerare komplettera svenska innehav med exponering mot USA, Europa och tillväxtmarknader. Det betyder också att man kan ha både cykliska bolag (som växer när ekonomin går bra) och defensiva bolag (som står emot lågkonjunktur). Rådet är ofta att inte lägga alla ägg i samma korg: bred diversifiering historiskt förbättrar riskjusterad avkastning.

Månadssparande i aktier (strategi)

Månadssparande i aktier är en strategi som passar långsiktiga sparare. Istället för att försöka tajma marknaden investerar man samma belopp varje månad, oavsett börskurs. På så sätt köper man fler aktier när priset är lågt och färre när det är högt – en princip som kallas kostnadsgenomsnitt. Detta minskar risken att man köper mycket på toppnoteringar. Månadssparande kräver disciplin, men ger ofta en jämnare avkastningsprofil över tid. Om börsen tillfälligt faller ger sparandet en möjlighet att fylla på billigare. På längre sikt tenderar den genomsnittliga kostnaden bli fördelaktig för investeraren. I praktiken kan detta göras automatiskt genom återkommande köp hos nätmäklare eller fonder.

Utdelningsaktier för passiv inkomst

Utdelningsaktier är aktier i företag som regelbundet delar ut vinst till aktieägarna. Genom utdelningar får man löpande inkomst i form av kontanter eller fler aktier att återinvestera. Detta är en vanlig strategi för långsiktiga placerare som vill få passiv inkomst samtidigt som kapitalet växer. Många stabila storföretag, särskilt inom finans, fastigheter och industri, har lång tradition av att dela ut en del av vinsten. Ett känt exempel är Johnson & Johnson eller Atlas Copco som ökat sina utdelningar år efter år. För spararen innebär regelbundna utdelningar en buffert; man kan återinvestera dem eller använda dem som sparande. Utdelningsaktier bör bedömas på direktavkastningen (utdelning delat med aktiekursen) och om utdelningsnivån känns hållbar i förhållande till vinsten. Generellt gillar långsiktiga investerare att inkludera några högutdelare för att stabilisera portföljen.

Fördelar med långsiktiga aktier

Långsiktigt aktiesparande har flera fördelar enligt historiska data och experter:

• Högre avkastning över tid: Aktiemarknaden har historiskt gett en genomsnittlig årlig avkastning på 7–10 % över långa perioder. Detta överträffar ofta andra sparformer på sikt.
• Ränte-på-ränta-effekt: Genom återinvestering av vinster och utdelningar växer kapitalet exponentiellt över årtionden. I Samuelssons guide beskrivs hur små vinster i början kan bli stora summor med tiden.
• Passiv inkomst: Utdelningsaktier ger regelbundna utbetalningar som kan användas eller investeras vidare. Detta kan skapa en inkomstström utan att man behöver sälja aktier.
• Inflationsskydd: Aktier tenderar att stiga över tid i takt med inflation och ekonomisk tillväxt, vilket hjälper att bevara köpkraften. Ofta har reala tillgångar som aktier behållit värde bättre än kontanter när priser stiger.

Dessa fördelar gör långsiktiga aktier till en kraftfull sparform för den som är villig att vänta ut konjunkturcykler och fortsätta spara över tid.

Risker med långsiktiga investeringar

Trots sina fördelar innebär aktier alltid risk. Även långsiktiga placeringar kan drabbas av stora kursfall under perioder. Några risker att ha i åtanke:

• Marknadsrisk: Långsiktiga aktier påverkas av globala ekonomiska händelser. En allvarlig lågkonjunktur eller geopolitisk kris kan påverka hela marknaden och sänka portföljen tillfälligt.
• Företagsrisk: Även stora företag kan få problem – felaktig företagsledning, teknisk utveckling eller förändrad konkurrens kan sänka vinster och aktiekurser. Att förlora förtroende för ett företags ledning är en konkret risk.
• Valutarisk: Om man äger utländska aktier kan växelkursförändringar påverka avkastningen. Till exempel om kronan stärks mot den amerikanska dollarn, blir även t.ex. Apple-aktier mindre värda i kronor sett.
• Koncentrationsrisk: Att ha för många aktier inom en bransch eller geografiskt område kan förvärra förluster. Därför är diversifiering alltid viktigt.
• Ränterisk: Högre räntor kan pressa framför allt tillväxtbolag (speciellt teknologi), eftersom dessa bolag ofta finansierar sin expansion och räntorna ökar deras kostnader. Långsiktiga innehav kan bli dyrare att behålla under perioder med ränteuppgång.
• Inflationsrisk: Extremt hög inflation kan äventyra företags vinstmarginaler och under vissa omständigheter leda till stora kursfall, även om aktier generellt hanterar måttlig inflation väl.

Genom att vara medveten om dessa risker och fördela kapitalet klokt kan man hantera många av dem. Till exempel klarar vissa sektorer bättre perioder av hög inflation (t.ex. råvarubolag), medan andra klarar lågränteläge bra.

Hur räntor och inflation påverkar aktier

Räntor och inflation är makroekonomiska faktorer som påverkar aktiemarknaden på olika sätt. Generellt gäller att stigande räntor är negativt för många aktier, särskilt tillväxt- och teknikaktier. Högre ränta gör det dyrare för företag att låna och ger räntebärande placeringar mer konkurrenskraftig avkastning. Därför tenderar aktiemarknaden att bli mer volatil när centralbanker höjer räntorna. För defensiva aktier (som basvaror och allmännyttiga tjänster) är effekten ofta mindre påtaglig, eftersom deras intäkter är mer förutsägbara.

När det gäller inflation är situationen mer komplex. Måttlig inflation ses ofta som positiv för aktier eftersom det indikerar ekonomisk tillväxt, vilket lyfter företagsvinster. Om företagen kan höja priser utan att förlora kunder, ökar vinsterna och därmed aktievärdet. Dock kan hög inflation leda till problem: kostnaderna stiger snabbare än intäkterna, vilket pressar marginaler. Samtidigt kan centralbanker höja räntor för att dämpa inflationen, och då slår effekten dubbel negativt på många företag. Långsiktiga investerare brukar därför bevaka inflationsutvecklingen och justera sin portfölj om inflationen blir hög. I regel klarar aktier måttlig inflation väl, men på mycket lång sikt ska inflationen helst följa företagens tillväxttakt.

Vanliga misstag vid aktieinvestering

Vid långsiktigt sparande gör många nybörjare och erfarna placerare misstag som kan minska avkastningen. Några vanliga fallgropar:

• Att följa flocken: Bara för att en aktie är omtalad eller just stigit mycket betyder det inte att det är rätt tid att köpa. Att impulsköpa ”vinnarna” kan resultera i köp på toppnivåer. Analys och kritisk värdering behövs istället.
• Överdriven diversifiering: Även om diversifiering är viktigt, kan en alltför stor spridning i småaktier eller liknande späda ut avkastningen. Balans är nyckeln.
• Brist på tålamod: Att sälja när marknaden är dyster och köpa när den redan gått upp är en vanlig psykologisk fälla. Långsiktiga investerare vinner ofta på att hålla fast vid sin strategi genom svackor.
• Ignorera avgifter: Höga avgifter för handel eller fonder kan kraftigt dra ner totalavkastningen på lång sikt. Välj nätmäklare och fonder med låga kostnader – det kan ge hundratals procent bättre slutresultat över decennier.

Genom att vara medveten om dessa misstag och aktivt undvika dem kan man avsevärt förbättra chanserna till god långsiktig avkastning.

Hur börjar man investera i aktier?

För den som är ny rekommenderas att börja med grundläggande steg:

1. Öppna ett investeringskonto: Skapa ett ISK eller KF hos en pålitlig aktiemäklare (t.ex. Avanza eller Nordnet). Dessa konton är skattevänliga och enkla att använda för privatpersoner i Sverige.
2. Sätt en sparbudget: Bestäm hur mycket du kan avvara regelbundet utan att påverka din vardagsekonomi. Sätt upp ett månadssparande och se det som en automatsäker del av din privatekonomi.
3. Gör research: Lär dig grunderna om aktiemarknaden och analysera några intressanta bolag. Använd källor som bolagens årsredovisningar, ekonominyheter och företagsanalyser. Digitala verktyg och jämförelsesajter kan också hjälpa att jämföra nyckeltal.
4. Börja med få innehav: Köp först 2–5 aktier eller andelsfonder och studera hur de utvecklas. När du känner dig trygg kan du gradvis bygga ut portföljen.
5. Investera regelbundet: Fortsätt sätta in pengar varje månad oavsett börsens läge. Det skapar god vana och drar nytta av genomsnittspriser.

Genom att ta små, konsekventa steg och lära dig längs vägen kan även en nybörjare långsamt bygga upp erfarenhet och en växande portfölj. Nyckeln är att komma igång – det finns ingen perfekt tidpunkt att starta, bara att börja på den nivå du klarar av.

FAQ – långsiktiga aktier

• Hur länge räknas en aktie som långsiktig? Generellt räknas investeringar som långsiktiga när placeringshorisonten är åtminstone 5–10 år. Då hinner man utnyttja tillväxten och eventuella kriser att lugna sig. Ju längre man sparar, desto mer ränta-på-ränta-effekt får man.
• Behöver jag följa börsen varje dag? Nej, tvärtom kan det vara farligt att handla för ofta som långsiktigt sparande. Långsiktiga investerare vinner ofta på att lägga mer tid på bolagsanalys än på dagliga kursnyheter. Det viktigaste är att behålla strategin, även om börsen svajar kortsiktigt.
• Är aktier säkrare än fonder på lång sikt? Aktier innebär högre risk än breda indexfonder (som sprider ut risk över många företag). Men om du väljer stabila bolag kan du slå index på lång sikt. För nybörjare kan kombinationen indexfonder plus ett fåtal kvalitetsaktier vara en bra metod.
• När är bästa tidpunkten att gå in på börsen? Det enkla svaret är: varje tid har möjlighet. Försök inte tajma bottnen. Månadssparande hjälper dig att jämna ut köp över både höga och låga kurser. Historiskt har även köptillfällen vid börsras ofta följts av god långsiktig avkastning.
• Hur mycket bör man ha i aktier vs. andra tillgångar? Det beror på din ålder, riskvilja och mål. En tumregel är att ju yngre du är, desto större andel aktier kan du ha. Men det viktiga är inte exakt fördelning utan att känna sig bekväm och ha en plan som håller över tiden.

Källor: Ovanstående råd baseras på analyser av aktieexperter och investeringsstrategier för långsiktigt sparande, kompletterat med aktuell branschstatistik. Informationen är avsedd att vara vägledande, inte individuell rådgivning. För personliga beslut, överväg att konsultera en finansiell rådgivare.